Månads arkivering april 2014

Dyr behandling mot hepatit C

Ingert Nilsson
-
0

Cirka 150 miljoner människor är drabbade av hepatit C. När nu de nya behandlingarna mot sjukdomen, sofosbuvir och simeprevir, introduceras på marknaden blir de så dyra att få patienter kommer att få tillgång till behandlingen, befarar Läkare utan gränser.

 
De nya läkemedlen som kan komma att revolutionera behandlingen måste bli tillgängliga också i låginkomst- och mellaninkomstländer kräver organisationen och pekar på att generisk produktion skulle pressa priserna precis som när det gäller behandling mot hiv.

I USA kostar en 12 veckors behandling en halv miljon kronor, i Ryssland 300 000 och i Thailand 33 000 kronor. Men enligt en studie från Liverpool University skulle behandling med sofosbuvir under tre månader inte behöva kosta med än drygt 3 000 kronor enligt Läkare utan gränser.

Även i Sverige anses behandlingen vara väldigt kostsam. I Västra Götalandsregionen räknar man med att en tremånadersbehandling med simeprevir kostar 360 000 kronor. I Sverige är drygt 40 000 personer smittade med hepatit C.

De nya hepatit-C läkemedlen kommer att bli den andra läkemedelsgrupp som ingår i ordnat införande i landstingen, OTIS.

Ms-läkemedel först ut under samordnade former

Ingert Nilsson
-
0

Först ut i samarbetsprojektet för nationellt införande av läkemedel, OTIS är ms-läkemedlet Lemtrada, alemtuzumab.Behandlingen är indicerad för vuxna vid skovvis förlöpande multipel skleros.

NLT-gruppen har rekommenderat landstingen att använda och följa upp behandlingen i enlighet med det införande- och uppföljningsprotokoll som OTIS-projektet tagit fram.

Det finns flera argument till varför alemtuzumab har valts som första behandling att introduceras på det här sättet: Idag finns inga nationella riktlinjer för behandling av skovvis förlöpande ms. NLT gör bedömningen att Lemtradas initiala plats i terapin är som högspecialiserat preparat. NLT-gruppen understryker också att det än så länge råder stor osäkerhet när det gäller biverkningsprofilen, speciellt på längre sikt. 

Årskostnaden för behandlingen första året beräknas bli knappt 336 000 kronor för att sedan minska det andra året till drygt 200 000 kronor. Fler läkemedel mot ms är på väg att godkännas och Lemtrada kan därför komma att omvärderas, påpekar NLT-gruppen.

Introduktionen av Lemtrada som nu påbörjats ska enligt uppföljningsprotokollet följas upp under fyra år med årliga avstämningar och rapporter till landstingen och NLT-gruppen. Nästa pilotläkemedelsgrupp blir Hepatit C-läkemedlen.

Pfizer intresserat av Astrazeneca

Ingert Nilsson
-
0

Enligt uppgifter i brittiska media kan Astrazeneca vara nära att bli uppköpt av den amerikanska konkurrenten Pfizer. Enligt tidningen Britain Sunday Times ska Pfizer vara beredd att betala cirka 664 miljarder kronor. Inget av företagen har ännu inte kommenterat ryktena.Enligt Reuters nyhetsbyrå är det främst Astrazenecas cancermediciner, där de två företagen redan samarbetar, som är främsta skälet till Pfizers intresse.

Även om Astrazeneca sägs ha avvisat affären tror analytiker, enligt nyhetsbyrån, att Pfizer kommer att återkomma med nya förslag.Det har under en tid cirkulerat uppköpsrykten kring Astrazeneca, som idag är Storbritanniens näst största läkemedelsföretag.

Det amerikanska företaget Amgen Inc har sedan tidigare ett samarbete runt läkemedel mot psoriasis och astma och kan vara intresserade av ett samgående. Såväl Novartis som GSK har tidigare nämnts som möjliga köpare av det tidigare svenska läkemedelsbolaget. 1999 gick svenska Astra samman med brittiska Zeneca. Idag är det svenska ägandet cirka 13 procent.

Novartis och GSK gör affärer

Ingert Nilsson
-
0

Schweiziska Novartis köper brittiska GSKs onkologiprodukter för 14,5 miljarder dollar, samtidigt som man säljer sin vaccinverksamhet, exklusive influensavaccinerna, till GSK för drygt 7 miljarder dollar och den veterinärmedicinska delen till Eli Lilly för 5,4 miljarder dollar.

Inom OTC-området ska GSK och Novartis bilda ett så kallat samriskbolag som förväntas omsätta cirka 10 miljarder dollar om året.

Lagliga apotekskryss införs

Ingert Nilsson
-
2

Läkarna kan idag genom ett så kallat förskrivarkryss hindra utbyte av läkemedel på apotek. Farmaceuterna har också möjlighet att förhindra ett utbyte. Men den möjligheten är idag inte reglerad i lag, utan finns bara omnämnd som en möjlighet.

Men i regeringens proposition ”Ökad tillgänglighet och mer ändamålsenlig prissättning av läkemedel” föreslås att möjligheten till farmaceutkryss förtydligas. 
Nu har E-hälsomyndigheten fått regeringens uppdrag att tekniskt implementera farmaceutkryssen, förutsatt att riksdagen godtar förslaget.

Falskt Herceptin upptäckt

Petra Hedbom
-
0

Det är tillverkare och partihandlare i Finland, Tyskland och Storbritannien som upptäckt manipulerade förpackningar av Herceptin (trastuzumab). I Italien har också flera partier av läkemedlet stulits och det är dessa som man antar har manipulerats och sålts vidare.

Det europeiska läkemedelsverket EMA har liksom svenska Läkemedelsverket gått ut med varningar och har skickat information till hälso- och sjukvården om det inträffade. Alla tillverkningssatser som berörs har dragits in och det finns ingenting som tyder på att de manipulerade förpackningarna har nått något sjukhus.

Några av de saker som uppmärksammats vad gäller de manipulerade förpackningarna är vissa innehåller vätska istället för pulver som i äkta Herceptin och att batchnumret och utgångsdatum inte är detsamma på ytterförpackningarna som på flaskorna.
 

S vill ge Apoteket AB ökat samhällsansvar

Petra Hedbom
-
0
S vill ge Apoteket AB ökat samhällsansvar

Socialdemokraterna har tagit fram ett förslag som innebär att det vid ett regeringsskifte kommer ställas ökade krav på apoteken, både de privata och statliga. Enligt Dagens Nyheter som tagit del av förslagen, handlar det bland annat om att Apoteket AB ska få ett ökat samhällsansvar.
– Statens ägarskap ska användas så att Apoteket AB driver kvalitetsutvecklingen i branschen, säger Socialdemokraternas partisekreterare Carin Jämtin, till tidningen.

Andra delar av förslaget handlar om tillgänglighet. Om ett apotek inte kan tillhandahålla ett läkemedel till en patient inom 24 timmar, ska det bli skyldig att leverera det hem till kunden. S vill också införa ett obligatoriskt lagersystem som samtliga apotek ska vara anslutna till för att kunna se vilka produkter som finns i lager.

Partiet vill också granska utvecklingen för apotek på glesbygden och skärpa reglerna för läkemedelsföretag och apotek att kringgå reglerna i subventionssystemet. Hur detta ska ske preciseras inte.

Dessutom vill partiet att kompetensutvecklingen av apotekspersonal.
– Vi vill att Läkemedelsverket preciserar vilka krav som ska gälla för kompetensutveckling, säger Lena Hallengren, vice ordförande i socialutskottet till DN.

Henrik Eherenberg, chefsstrateg på Sveriges Apoteksförening säger till Sveriges Radios P1 att de håller med om en del av de problem som S tar upp men att det till viss del beror på en överreglering av marknaden.
– Till exempel vad gäller 24-timmarsregeln så är apoteken beroende av att läkemedelsföretagen levererar, här behövs istället att regler tas bort eller modifiera dem så att apoteken får mer inflytande över sina lager.
 

Få kritiska restnoteringar enligt Lif

Petra Hedbom
-
0

Liksom förra året har Läkemedelsindustriföreningen Lif, skickat ut en enkät till sina medlemsföretag för att ta reda på hur vanligt det är med restnoteringar. Årets enkät besvarades av 28 företag, vilket är omkring hälften av de som tillhandahåller läkemedel på den svenska marknaden.

Av företagen som svarat uppger 20 att de haft restnoterade läkemedel under 2013. Av dessa rapporterar sex stycken att de haft restnoteringar som betraktas som kritiska. Orsakerna bakom de kritiska restnoteringarna var främst kvalitetsdefekter eller en oväntat stor efterfrågan.
– Den här frågan diskuteras världen över och det är inte Sverige som är den stora boven. Många gånger beror problemen på saker som händer utanför landets gränser, säger Anita Finné Grahnén, sakkunnig för patientsäkerhet på Lif.

De flesta av de kritiska restnoteringarna, fem av dem, varade max en månad. En varade en till tre månader och tre av dem varade mellan tre och sex månader. En kritisk restnotering varade längre än sex månader enligt enkäten.

Läkemedelsföretagen har tidigare fått kritik från bland annat läkarhåll för att inte rapportera bristsituationer i tid. Enligt Läkemedelsverket ska en brist meddelas två månader i förväg. Något som kan vara svårt enligt Anita Finné Grahnén.
– Ofta vet företagen inte om detta någon längre tid innan och när de får informationen meddelar man Läkemedelsverket på en gång. Det finns ingen vilja hos företaget att förhala att informationen kommer ut, säger hon.

Restnoteringar av läkemedel har bland annat utretts av Läkemedelsverket som kom med en rapport i december 2013. Där är slutsatsen att det inte går att svara på omfattningen av, eller om antalet restnoteringar ökat på senare år eftersom det saknas heltäckande statistik. Läkemedelsverket anser också att frågan bör utredas vidare.

 

Trippelbehandling mot hepatit C

Amina Manzoor
-
0

Allt fler interferonfria hepatit C-behandlingar visar gott resultat. Nu senast har Abbvies trippelbehandling visat sig bota infektionen både hos obehandlade patienter och hos patienter som fått tidigare behandling. 

I studien SAPPHIRE behandlades patienter med hepatit C av genotyp 1 med Abbvies trippelkombination av ritanovir, ombitasvir och dasabuvir tillsammans med ribavarin under tolv veckor. I studien ingick 631 tidigare obehandlade patienter, varav 473 randomiserades till trippelbehandlingen och 158 fick placebo. Efter tolv veckor hade infektionen läkt ut hos 96 procent i gruppen som fick trippelbehandlingen. 

Man studerade även behandlingen hos patienter som haft ofullständig effekt av tidigare behandling med pegylerat interferon och ribavarin. Av 394 patienter randomiserades 297 till trippelbehandling i kombination med ribavarin i 12 veckor. Även där blev 96 procent botade.

Efter tolv veckor fick även patienterna i placebogrupperna Abbvies trippelbehandling.

I studien TURQUOISE studerades effekten av trippelbehandlingen även hos patienter med levercirros, skrumplever. De är generellt svårbehandlade. I studien ingick 380 patienter. Av de som behandlades i 12 veckor botades 92 procent och 96 procent av dem som fick behandling i 24 veckor.  

Behandlingen var generellt vältolererad, och de vanligaste biverkningarna var trötthet, illamående, sömnlöshet, huvudvärk, diarré och hudutslag.

Abbvie presenterade resultaten vid den internationella leverkongressen och har även publicerat studierna i NEJM. 

Nya rekommendationer för preventivmedel

Amina Manzoor
-
6

Läkemedelsverket har uppdaterat rekommendationerna för preventivmetoder. De tidigare rekommendationerna var från 2006 och en uppdatering har varit efterfrågad.
– Idag sker sexdebuten vid 17 års ålder och kvinnor skaffar ofta inte barn förrän vid 30 års ålder. Det är en ganska lång period där det finns ett stort behov av säkra och effektiva läkemedel som skyddar mot oönskad graviditet. Vi ser rekommendationerna som ett kunskapsunderlag till de som ger råd till unga människor, säger Viveca Odlind, professor i gynekologi och senior expert på Läkemedelsverket.

Sedan den senaste uppdateringen 2006 har det kommit en hel del nya studier. 
– Vi har mycket mer evidens nu. Nyligen gjorde den europeiska läkemedelsmyndigheten en genomgång av risken för blodpropp för olika p-piller. Det har också tillkommit flera systematiska genomgångar, bland annat för spiral, säger Viveca Odlind.

Till exempel säger de uppdaterade rekommendationerna att hormon- eller kopparspiral kan vara ett förstahandsalternativ även för yngre kvinnor som inte fått barn. De är mycket effektiva och långtidsverkande och kräver inte att man kommer ihåg att ta läkemedlet varje dag.
– Men när det gäller tonåringar finns det fortfarande begränsad evidens för spiralanvändning.

I höstas publicerade EMA en genomgång av risken för venös tromboembolism, VTE, och olika p-piller. De nya rekommendationerna har baserats på de slutsatserna. Kombinationspreparat som innehåller levonorgestrel, norgestimat eller noretisteron kan vara ett bra förstahandsval, då de har lägst risk för VTE.
– Vi rekommenderar inte att alla ska ha p-piller, men om man önskar börja med p-pillet ska det finnas en möjlighet att välja bland olika p-piller baserat på bästa evidens och inte på vad läkemedelsföretagen gör reklam för, säger Viveca Odlind.

Rekommendationerna innehåller också ett nytt namn för mellandoserade gestagenpiller, och kallar dem mellanpiller. Mellanpiller innehåller en medelhög dos gestagen, men inget östrogen. De skiljer sig från minipiller, som innehåller en låg dos gestagen. Ett exempel på mellanpiller är Cerazette.

Expertgruppen har inte tagit ställning för eller emot olika preventivmetoder, bortsett från att p-spruta inte bör användas av kvinnor under 19 år, eftersom det kan påverka bentätheten. Inte heller minipiller rekommenderas för unga kvinnor eftersom de har lägre effektivitet och dessutom ställer krav på regelbundet intag.

Förra året kom en studie som visade att så kallade akut-p-piller har sämre effekt för kvinnor med högre BMI. Men Läkemedelsverket avråder i nuläget inte från akutmetoden.
– Det är en mycket välgjord studie, men den är fortfarande baserad på väldigt få graviditeter. Akut-p-piller är en sista möjlighet och alltid osäkrare än vanliga preventivmetoder, men de är ofarliga. Vi ser därför litet stöd för att inte rekommendera det för kvinnor som väger över 75 kilo, säger Viveca Odlind.

Läkemedelsverkets uppdaterade behandlingsrekommendationer har tagits fram med hjälp av en expertgrupp.

Godkänner begränsad subvention

Amina Manzoor
-
0

Jakavi, ruxolitinib, är ett särläkemedel mot myelofibros. Det är en ovanlig sjukdom som på grund av kraftig ökning av bindväv minskar produktionen av röda blodkroppar i benmärgen. Det leder till förstorad mjälte och lever. Sjukdomen drabbas cirka 40 personer per år i Sverige och överlevnadsprognosen är mellan två och elva år, beroende på allvarlighetsgrad. Jakavi är det enda godkända läkemedlet i Sverige för myelofibros.

Nu har TLV beslutat att Jakavi ska ingå i högkostnadsskyddet. Men bara för patienter med myelofibros av intermediär-2 eller hög risk. Beslutet gäller från och med den 5 april 2014.

Anledningen är, enligt myndigheten, att studierna är gjorda på patienter med intermediär-2 eller hög risk. Även om det finns osäkerheter i den hälsoekonomiska analysen är sjukdomen svår, och det är därför sannolikt att Jakavi är ett kostnadseffektivt behandlingsalternativ för patienter med de svårighetsgraderna, resonerar TLV. 

Företaget ska redovisa en uppdaterad hälsoanalys för myndigheten senast i december 2015. 

Vill satsa mer på hälsotjänster

Petra Hedbom
-
0

När apoteksmarknadens branschrapport nu presenterades för tredje gången låg stort fokus på en kundundersökning som Sveriges Apoteksförening låtit Sifo göra.  Av undersökningen framgår att svenskarna är positiva till hälsotjänster på apotek.

Mest positiv är man till läkemedelsrådgivning som hela 97 procent av de 1000 tillfrågade tyckte var bra eller okej att det erbjöds på apotek. Blodtrycksmätning, hjälp att sluta röka och allergitester är andra tjänster som svenskar tycker passa på apotek. Men bara knappt hälften ställer sig positiva till att hälsoundersökningar utförs på apotek.

Johan Wallér, vd på Sveriges Apoteksförening menade att det finns mycket som apoteken kan göra inom hälso- och sjukvårdsområdet.
– I övriga i Europa är det här stort. I till exempel Tyskland får apoteken ersättning av staten för att göra läkemedelsgenomgångar för gravida och på Irland bedriver apoteken ett omfattande arbete med att sköta program för vaccinering vid säsongsinfluensa, sade han i samband med att rapporten presenterades.

Just ersättningen är den springande punkten enligt branschföreningen. Apoteken har enligt Johan Wallér idéer och kompetens för att utveckla fler tjänster men de behöver pengar för arbetet. Att det är staten som ska bekosta det ligger nära till hands menar han.
– Apoteken har 3000 000 kundbesök om dagen, vilket gör att de träffar betydligt fler människor än vården. Det är något vi bör utnyttja.

Johan Wallér beskrev läget på apoteksmarknaden som stabilt efter att det värsta kaoset i samband med omregleringen nu har lagt sig. Enligt branschrapporten har nettoomsättningen för apoteken ökat med 1,5 procent mellan 2012 och 2013. För de receptbelagda läkemedlen är ökningen 0,4 procent. Dessa siffror skiljer sig från de som presenterats av bland annat Handelns utredningsinstitut som redovisar en högre omsättning för apoteken.
– De använder siffror från SCB och vi tror att de kan ha gjort en felbedömning. Vi för en dialog med SCB om detta, sade Johan Wallér.

Mest har försäljningen av handelsvaror ökat. Den steg med 7,6 procent mellan 2012 och 2013. Den försäljningen motsvarar omkring 13 procent av apotekens försäljning. Den största kakan kommer från receptläkemedel som står för nästan 76 procent av totalomsättningen medan receptfria läkemedel står för 11 procent.
– Att handelsvarorna ökar mest beror på att det är där apoteken kan påverka försäljningen, sade Johan Wallér.

Av rapporten framgår att hela apoteksmarknaden totalt omsatte 43 miljarder kronor under 2013. Av dessa stod öppenvårdsmarknaden för 34 miljarder, slutenvården för 7,3 miljarder och dosmarknaden plus hemofililäkemedel för 1,8 miljarder kronor.
 

EMA kollar hostmedicin

Petra Hedbom
-
0

Den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, har påbörjat en granskning av hostmediciner som innehåller bromhexin och ambroxol. Anledningen är att det kommit rapporter om allergiska reaktioner vid användning.

Det är den belgiska läkemedelsmyndigheten som kommit med begäran om granskningen. De har sett en ökning av rapporter om biverkningar i form av allergiska reaktioner, i vissa fall allvarliga. Ambroxol har också kopplats till allvarliga hudbiverkningar.

I Sverige ingår ambroxol i läkemedlen Mucoangin och Rexambro som används för att lindra smärta vid akut halsont. Bromhexin ingår i Bisolvon, Bromhex och Bromhexin Apofri som är godkända för behandling av hosta med segt slem och i läkemedlet Mollipect. Flera av dessa läkemedel är godkända för barn.
 

Polsk mutaffär för GSK

Ingert Nilsson
-
0
Kina, Irak och nu Polen, mutaffärerna fortsätter att förfölja GSK. Polen är det senaste slaget mot företagets VD Andrew Wittys försök att förbättra företagets image.

De polska anklagelserna om mutor kommer inte enbart från anonyma källor, för BBC beskriver en tidigare representant för företaget hur mutandet gått till. ”Vi betalar läkare, de ger oss recept. Betalar vi dem inte ser vi inte några recept på våra läkemedel”

Enligt en polsk åklagare har läkare på vårdcentraler accepterat kontanter från GSK som ersättning för påstådda utbildningskostnader. Men pengarna var enligt åklagare egentligen dåligt förklädda mutor.
Enligt GSK kan de här felaktiga utbetalningarna härledas till en anställd som enligt företaget har fått en skarp reprimand för tilltaget.

I Kina anklagas GSK för att ha betalat ut närmare 490 miljoner dollar till läkare via ett reseföretag. Mer än ett dussin av företagets anställda har gripits. I Irak ska företaget ha anlitat läkare som försäljare samtidigt som läkarna fortsatt sin statliga anställning. 

 

Lars G Nilsson har avlidit

Ingert Nilsson
-
0

Lars G Nilsson har bland annat varit vd för Apotekarsocieteten, ordförande i Nepi och under en period ansvarig för den farmaceutiska verksamheten inom dåvarande Apoteksbolaget. I fredags avled han hastigt.

Apotekaren Lars G Nilsson hade precis avslutat sin bok ” Detta hade inte hänt mig om jag varit yngre” om ålderism och äldrediskriminering på Apotekarsocietetens förlag.
Under senare år var han mycket engagerad som läkemedelssakkunnig hos Sveriges Pensionärsförbund, SPF där han bland annat drev projektet Koll på läkemedel som handlade om att förbättra läkemedelsbehandlingen av äldre.
 
Lars G Nilsson var en ofta återkommande profil i Läkemedelsvärlden tack vare sina kunskaper på läkemedelsområdet.

EMAs utredning om Roche klar

Ingert Nilsson
-
0

2012 upptäckte EMA att läkemedelsföretaget Roche brustit i sin biverkningsrapportering till läkemedelsmyndigheten. Det rörde sig om drygt 80 000 fall av möjliga biverkningar för 19 olika läkemedel.

EMA startade en utredning om den bristande säkerhetsövervakningen och det är den som nu lämnats till EU-kommissionen för nästa steg. Roche skulle kunna åläggas att betala dryga böter för brott mot EUs regler om säkerhetsövervakning. Men vare sig EMA eller kommissionen har, enligt Reuters nyhetsbyrå, lämnat några detaljer om utredningens slutsatser.

EMA har tidigare sagt att man inte upptäckt några säkerhetsproblem, det vill säga att några patienter lidit skada till följd av bristerna i rapporteringen av biverkningar.
123...5Sida 2 av 5