Månads arkivering mars 2014

Lovande för ny LDL-sänkare

Petra Hedbom
-
0

Företaget presenterade nya data för sin substans evolocumab vid den amerikanska kardiologikongressen ACC i Washington. Där persenterades bland annat resultatet från två fas III-studier som visar att LDL-kolesterolet kunde sänkas med 55 till 76 procent vid kombinationsbehandling med evalocumab och statiner.

Amgen sade också att studien GAUSS-2, visar att evalocumab lett till en sänkning mellan 37 till 39 procent efter behandling med evalocumab jämfört med ezetimib hos patienter som inte tolererar statiner. Studien som inkluderade 307 patienter, har också publicerats i NEJM.

En annan studie, LAPLACE-2, inkluderade 1896 patienter med primär hyperkolesterolemi och en blandad dyslipidemi. Dessa hade till en början slumpats till att få behandling med olika typer och doser av statiner. Patienterna slumpades sedan ytterligare in i grupper där de som tillägg fick evolocumab, ezetimib eller placebo. Resultaten visade att behandling med evolocumab som gavs i en dos på 140 mg gång varannan vecka eller i en dos på 420 mg var fjärde vecka, i kombination med varierande doser av statiner, reducerade LDL-kolesterolet mellan 55 till 76 procent från baslinjen, jämfört med placebo. Jämfört med ezetimib reducerade evolocumab LDL-kolesterolet från 38 procent till 47 procent från baslinjen.

Evolocumab är en monoklonal antikropp som ges subkutant och tillhör en grupp som kallas PCSK9- hämmare. För att LDL ska kunna brytas ner i levern måste det passera vissa receptorer. Dessa receptorer blockeras av PCSK9 och förhindrar effektiv nedbrytning. Evolocumab blockerar i sin tur PCK9 och gör att kolesterolet kan komma in i levern och brytas ner.

Ytterligare data som Amgen presenterade var från studierna DESCARTES och MENDEL-2 som publicerats i Journal of the American Collage of Cardiology, JACC. Det pågår också studier för att undersöka om behandling med evolucumab leder till minskad risk för hjärtattack och stroke och inte enbart till sänkta LDL-nivåer.
 

Många i pipeline mot parkinson

Petra Hedbom
-
0

Det är den amerikanska läkemedelsindustrins branschförening PhRMA som sammanställt antalet kandidater under utveckling mot Parkinsons sjukdom bland amerikanska företag. Enligt dem finns det 23 produkter som befinner sig i klinisk prövning eller där ansökan redan lämnats in till den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA.

Utöver dessa finns elva produkter under utveckling som behandlar tillstånd relaterade till parkinson och tre diagnostiska. Bland kandidaterna finns läkemedel som är riktat mot receptorer i hjärnan i områden där degenerering ofta uppstår hos parkinsonpatienter och en genterapi som riktar sig mot celler i hjärnan som reglerar rörelseförmåga.

Omkring 10 miljoner människor i världen uppskattas ha Parkinsons sjukdom.
 

Ansöker om adhd-behandling

Petra Hedbom
-
0

Preparatet som Shire lämnat in ansökan om är en långverkande icke centralstimulerande behandling i tablettform som tas en gång om dagen. Behandlingen är enligt företaget avsedd för barn mellan 6 och 17 år med adhd.

Läkemedlet utgörs av guafacin hydroklorid och går under namnet Intuniv. Ansökan har lämnats till den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, och preparatet är sedan tidigare godkännt i USA och Kanada.

I februari lämnade Shire in en ansökan till EMA om utökad indikation för sitt adhd-läkemedlet Elvanse till att även omfatta vuxna med adhd.
 

Prisas för läkemedelsarbete

Petra Hedbom
-
0
Prisas för läkemedelsarbete

Enligt motiveringen har Gotland en aktiv läkemedelskommitté som förbättrar nyckeltalen för en bra läkemedelsanvändning till äldre.

Hemligheten med att man lyckats bra beror enligt Gerd Silk, utvecklingsledare inom socialtjänsten, bland annat på en enträgen läkemedelskommitté.
– De har troget varit ute och besökt förskrivare och pratat om vikten av en bra läkemedelsanvändning. Det har varit ett långsiktigt arbete med uppföljning av statistik och omprövning av vissa läkemedel. Det i kombination med att äldres läkemedelsanvändning fått ett allmänt större fokus de senaste åren har gett resultat, säger hon.

Gerd Silk lyfter också fram den kliniska farmaceut som regionen haft anställd.
– Det blev ett riktigt lyft när vi införde den tjänsten som har betytt oerhört mycket för att fånga upp problem. Än så länge är det en projektanställning men som vi hoppas vi ska kunna fortsätta med.

Det är Sveriges Pensionärsförbund som står bakom priset till Region Gotland. I veckan var en delegation från den gotländska hälso- och sjukvården och socialtjänsten i Stockholm och tog emot utmärkelsen av äldreminister Maria Larsson.

Öppen plattform ska gynna utveckling

Petra Hedbom
-
0
Det är Astrazenecas avdelning IMED, Innovative medicines and early development, som lanserar en ny webbplattform. Meningen är att det ska bli enklare för forskare från hela världen att få tillgång till och själva bidra med kunskap om läkemedelsutveckling.
 
Företagets öppna innovationsprogram innehåller bland annat en bank med småmolekylära och biologiska föreningar som har visat sig ha mål i humana celler eller vara tolererbara i kliniska prövningar. Det finns också en farmakologisk verktygslåda med ämnen som har goda farmakologiska egenskaper. Dessutom finns en förslagslåda där forskare kan lämna ny idéer eller föreslå lösningar på kända problem.
 
Enligt Astrazeneca ska initiativet bidra till ett mer öppet innovationsklimat och samla kunskap från flera olika håll.

GSKs diabetesmedel godkänt

Petra Hedbom
-
0
I januari fick GSKs diabetespreparat albiglutid en positiv rekommendation av den europeiska läkemedelsmyndighetens expertkommitté CHMP. På onsdagen meddelade företaget att EU-kommissionen gått på deras linje och godkänt preparatet för försäljning.
 
Läkemedlet, som kommer att marknadsföras under namnet Eperzan, har godkänts för monoterapi av patienter med diabetes typ II och som inte tolererar metformin.  Det är också godkänt som tillägg till andra glukossänkande läkemedel som insulin när dessa i kombination med livsstilsförändringar inte ger tillräckligt bra kontroll av blodsockret. Läkemedlet tas via en injektionspenna en gång i veckan.

Eperzan kommer att börja marknadsföras i flera europeiska länder under tredje och fjärde kvartalet i år.

 

 

Många blir sjuka av läkemedel

Amina Manzoor
-
1

Forskare vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet har kartlagt den läkemedelsrelaterade sjukligheten genom enkäter och medicinska journaler. I den läkemedelsrelaterade sjukligheten ingick biverkningar, förgiftningar, läkemedelsberoende, otillräckliga effekter och avsaknad av läkemedelsbehandling.

I enkäten rapporterade 19 procent att de haft någon form av läkemedelsrelaterad sjuklighet och enligt journalerna hade 12 procent haft det. Det vanligaste var läkemedelsbiverkningar och otillräcklig effekt av läkemedlet. 

Men många fall hade kunnat undvikas. Kliniska experter som granskade den läkemedelsrelaterade sjukligheten i journalerna kom fram till att 39 procent hade kunnat förebyggas.
– Studien visar att både öppenvården och slutenvården måste bli bättre på att uppmärksamma läkemedelsrelaterad sjuklighet, och tillsammans med forskare, säkerhetsexperter och vårdpersonal genomföra fler studier för att utveckla förebyggande strategier, säger Katja Hakkarainen, apotekare och forskare vid Sahlgrenska akademin, i ett pressmeddelande.

I avhandlingen ingick enkäter till 7 099 vuxna i Sverige och uppgifter ur medicinska journaler från 4 970 vuxna i Östergötland. De genomfördes 2010 respektive 2008.

?Märkligt resonemang kring avgiftshöjningar?

Amina Manzoor
-
2
Läkemedelsindustriföreningen, Lif, har ännu inte haft någon dialog med Läkemedelsverket kring den publicerade skrivelsen med förslag till avgiftshöjningar för kontroll och tillsyn. Anders Blanck, vd för Lif, har därför inte hunnit läsa förslaget i detalj men ställer sig frågande till bland annat höjningen av avgift för tillstånd av kliniska prövningar från 45 000 till 80 000 kronor.
– Man måste ställa sig frågan om den här kraftiga avgiftsökningen är realistisk. Alla krafter arbetar idag för att göra Sverige mer attraktivt för kliniska prövningar och olika förslag för att stimulera det har presenterats och diskuterats. I det läget känns en avgiftshöjning om 78 procent som en mycket märklig signal. 
 
Anders Blanck tycker även att resonemanget kring varför man genomför avgiftshöjningarna är anmärkningsvärt.
– Läkemedelsverket har vuxit kraftigt under senare år och verkar nu i sitt förslag till avgifter utgå från hur verksamheten ser ut idag och hur den nuvarande nivån ska finansieras, snarare än att utgå från myndighetens uppdrag och vad som i det perspektivet är rimliga avgifter. Det känns för mig lite bakvänt.
 
Lif kommer nu att sätta sig in noggrannare i förslagets alla detaljer.
– I den bästa av världar hade vi förstås gärna haft en dialog med Läkemedelsverket innan de publicerade förslaget, men vi kommer inom kort att få det på remiss från Socialdepartementet. Det är mycket möjligt att den kommande processen leder till ett rimligt förslag i slutänden, säger Anders Blanck. 

Tvärvetenskapligt för bättre användning

Ingert Nilsson
-
0
Tvärvetenskapligt för bättre användning

Det hör inte till vanligheten att så många av de professionella organisationerna på vårdområdet arbetar tillsammans på det sätt som man nu gör i projektet Säker läkemedelsanvändning inom primärvården.

Förutom Apotekarsocieteten ingår allmänläkarnas, de kliniska farmakologernas, de medicinskt ansvariga sjuksköterskornas, geriatrikernas och distriktssköterskors yrkesföreningar i projektet som betalas av Patientförsäkringen, LÖF och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Syftet är som namnet säger, att göra läkemedelsbehandlingen bättre inom primärvården.
– Vi har kört tre liknande projekt, Säker förlossningsvård, Hur man förebygger infektioner inom ortopedi och Säker bukkirurgi tillsammans med de professionella organisationerna, säger Pelle Gustafson chefsläkare på LÖF.

– De projekten har varit enklare, eftersom de vänt sig till ett begränsat antal kliniker, nu handlar det om 1 400 vårdcentraler som det är meningen ska ta del av och helst förändra sitt arbete utifrån de rekommendationer vi tar fram. Så det finns vissa logistiska problem, konstaterar han.

– Men det hindrar inte att det ska bli intressant att se vad vi kan göra för att förbättra användningen.

I det här pilotprojektet ingår, förutom representanter från yrkesföreningarna, tio slumpvis utvalda vårdcentraler som anmält intresse, varav fem utgör en kontrollgrupp, och en forskargrupp vid Centrum för primärvårdsforskning vid Lunds universitet som ska utvärdera projektet.

Målet med projektet är förstås att minska läkemedelsfel och läkemedelsrelaterade problem inom primärvården. Den tvärprofessionella gruppen har tagit fram ett självvärderingsinstrument, det vill säga ett frågebatteri som vårdcentralerna svarat på. Svaren ska ge en uppfattning om hur man idag arbetar för att säkerställa en säker läkemedelsanvändning.

– Det här är ju en väldigt komplex kedja, med många aktörer med många olika utgångspunkter konstaterar Pelle Gustavson.

Vårdcentralernas svar på frågorna, som till exempel rör samverkan med patienten och närstående, och vårdens övergångar har sedan granskats av tvärprofessionella team. Metoden går ut på att verksamheterna granskar sina arbetssätt och rutiner och hur man säkerställer efterlevnaden.

I nästa steg har granskningsteamen lämnat förslag till åtgärder som kan göra läkemedelsanvändningen säkrare på de fem vårdcentralerna. Åtgärder som ska vara väldigt konkreta.
– Det handlar om råd och förändringar förändringar på en sådan nivå som vårdcentralerna kan göra själva, alltså inte ”se till att byta journalsystem”, utan ”Be alla patienter som beställer tid att ta med sig en nyutskriven läkemedelsförteckning, ger apotekaren Carin Svensson som deltar i projektet, som exempel.

– Det är en praktisk och bra åtgärd som egentligen bara handlar om att sköterskan som tar emot tidsbeställningen säger till att den ska tas med. En enkel åtgärd som vare sig drar resurser eller pengar.

Till hösten ska granskningsgrupperna göra uppföljningsbesök vid vårdcentralerna för att se vad som blivit verklighet av deras förändringsförslag.

Precis som när det gäller tidigare projekt är planen att LÖF ska ge ut en sammanfattande rapport med ett antal förslag på vad en ordinär vårdcentral kan göra för att förbättra läkemedelsanvändningen.

Patrik Midlöv vid Lunds universitet är involverad i den vetenskapliga utvärderingen.
– Vi ska utvärdera projektet för att se om det går att sprida i någon större skala eller om vi kan finna en modifierad modell eller om den ska strykas helt. Vi ska förstås också se om projektet på något sätt kommit att påverka förskrivningen på de fem vårdcentralerna, säger han.

På läkemedelsområdet driver LÖF sedan tidigare ett projekt för att minska läkemedelsförväxlingar i sjukvården. Det har nu resulterat i att det i upphandlingarna i år krävs att vissa läkemedelsförpackningar märks på ett nytt sätt.

Vill höja avgifterna för industrin

Amina Manzoor
-
0

Läkemedelsverkets kontrollverksamhet gav ett underskott på 35 miljoner kronor förra året. Anledningen är dels hur finansieringen av den avgiftsbelagda verksamheten är konstruerad, men också kostnader för ofinansierad verksamhet och att verksamheten utökades i samband med en ny farmakovigilanslagstiftning 2012.

Nu föreslår Läkemedelsverket bland annat att avgiften för ansökan av godkännande av humanläkemedel ska höjas från 400 000 kronor till 500 000 kronor. Avgiften för naturläkemedel eller utvärtes läkemedel kommer att bli 300 000 kronor jämfört med dagens 100 000 kronor. Att ansöka om att registrera ett homeopatiskt läkemedel ska enligt förslaget kosta 90 000 kronor. Idag är avgiften 4 000 kronor.

Ett annat förslag är att höja avgiften för tillstånd om en klinisk läkemedelsprövning från 45 000 till 80 000 kronor. Även avgiften för tillstånd om veterinärmedicinska prövningar föreslås höjas, från 22 500 kronor till 40 000. 

Om avgiftshöjningarna genomförs uppskattas det ge myndigheten en intäktsökning på 72 miljoner per år. Ansökningsavgifterna står för 45 miljoner kronor och årsavgifterna för 27 miljoner. Avgifterna höjdes senast 2011.
– Sverige skulle med de föreslagna avgifterna varken ligga genomgående högre eller lägre än andra EU-länder. Samtidigt är en jämförelse inte helt lätt att göra, då det hela tiden sker förändringar samt att de olika länderna har olika finansieringsformer för motsvarande verksamhet. Höjningen ska också ställas i relation till den beräknade utvecklingskostnaden för ett nytt läkemedel, säger Enrique Arias, förvaltningsdirektör på Läkemedelsverket, i ett pressmeddelande.

Regeringen kommer nu att besluta om avgifterna för den statliga kontrollen av läkemedel kommer att ändras enligt Läkemedelsverkets förslag.

Rädsla för spridning av ebola

Ingert Nilsson
-
0

Ännu har dödsfall bara rapporterats från sydöstra Guinea, men misstänkta fall har börjat komma in också från grannstaterna Sierra Leone och Liberia. Hälsomyndigheterna i Liberia meddelade häromdagen, enligt Reuters nyhetsbyrå, åtta misstänkta fall, varav fem avlidit.

Spridningen av ebola, som är en av de mest dödliga av infektionssjukdomar har skapat oro i många afrikanska nationer med svaga hälsosystem. I sydöstra Guinea där sjukdomen bekräftats av laboratorieprov undviker människor, enligt nyhetsbyrån stora sammankomster och priserna på marknaderna uppges ha stigit kraftigt då många undviker att transportera varor till området av rädsla att smittas. Myndigheterna i Guinea planerar nu för isolering av misstänkta ebolafall i de drabbade sydöstra distrikten.

Det finns idag vare sig vaccin eller antiviral behandling mot ebolafeber. Ett antal vacciner har testats under åren, men utan någon framgång. Ribavarin har tytt på viss effekt hos infekterade möss, men några försök på människor har ännu inte gjorts.

Ebola upptäcktes första gången 1976 i dåvarande Zaire, numera Demokratiska republiken Kongo. Det är ett trådliknande så kallat filovirus som tillhör gruppen blödarfebervirus. Dödligheten beräknas till 80 procent. Cirka 1000 dödsfall beräknas ebolaviruset ha orsakat hittills, vilket är ytterst få jämfört med till exempel hiv, malaria och tuberkulos.

Straffavgift för utebliven månadens vara

Petra Hedbom
-
0
Ett av förslagen i regeringens proposition ”Ökad tillgänglighet och mer ändamålsenlig prissättning av läkemedel” vill göra det möjligt att straffa företag som inte levererar periodens vara som utlovat. Under Apoteksmarknadsdagen, arrangerat av nyhetsbrevet Läkemedelsmarknaden, berättade Inger Erlandson, chef för apoteksavdelningen på TLV, att myndigheten arbetar med att ta fram föreskrifter om hur detta ska går till om propositionen antas.
 
Enligt Inger Erlandson är det meningen att det ska vara en avgift som ska vara kännbar.
– Meningen är att det ska svida lite. Avgiften kommer att vara korrelerad till pris och volym av den vara det gäller, sade hon.
TLV kommer även att införa krav på att ett företag som vill leverera periodens vara ska bekräfta att man kommer kunna tillhandahålla detta under hela perioden. I bekräftelsen ska det också finnas krav om en viss rimlig hållbarhetstid för läkemedlet.
– Den ska motsvara minst en normal förbrukningsperiod plus ytterligare två månader, sade hon.
 
Det är inte klart hur stora avgifter det kommer att handla om, enligt Inger Erlandsson kan det handla om mellan 5 000 och 10 miljoner kronor.
 
Redan idag har Läkemedelsverket rätt att vidta sanktioner mot ett företag som inte meddelar i tid att en restsituation kommer att uppstå av ett läkemedel, en möjlighet som sällan utnyttjas. Enligt Inger Erlandsson kommer de nya sanktionerna att vara inriktade på periodens vara som har korta ledtider och där det är viktigt att leverantörerna uppfyller sina åtaganden.
 
Även öppenvårdsapotek som inte byter ut läkemedel enligt de regler som gäller kommer att kunna krävas på en avgift.
 

Bäst men ändå bland de sämsta

Ingert Nilsson
-
0

I regionen skrevs det ut 70 000 färre recept med antibiotika. Från 404 till 385 recept per 1000 invånare och år. Den procentuella minskningen var den tredje största i landet.

Men trots den stora minskningen är Västra Götaland fortfarande ett av de tre landsting som förskriver mest i landet. Målet är 250 recept/1000 invånare och år.

Primärvården står för 80 procent av minskningen som ses i hela regionen, med undantag för några kommuner.
Resultatet redovisas i en rapport från Strama, Samverkan mot antibiotikaresistens.

Ifrågasatt handelsmarginal

Petra Hedbom
-
0
Ifrågasatt handelsmarginal
John Chave, generalsekreterare för den europeiska apoteksorganisationen PGEU, inledde dagen med att berätta att den ekonomiska krisen har slagit hårt mot apoteks- och läkemedelsmarknaden i hela Europa. Sedan 2008 har läkemedelspriserna sjunkit med upp till 15 procent i Europa, framförallt är det generikapriserna som har blivit lägre, något som påverkar apoteken. För Sveriges del har prissänkningarna stannat vid omkring 7,5 procent.
– Sverige har klarat sig relativt bra, mycket beroende på att ni står utanför referensprissystemet. Med ett sådant system sjunker priserna i alla länder när det sjunker i till exempel Grekland, sade John Chave.
 
På Apoteksmarknadsdagen, som arrangerades av nyhetsbrevet Läkemedelsmarknaden, deltog representanter från både myndigheter och apoteksaktörer för att ge sin bild av hur marknaden mår. Mycket av diskussionen handlade om handelsmarginalen och vad apoteken egentligen bör ersättas för. John Chave menade att systemet med handelsmarginal nått vägs ände.
– Det är ett system som ersätter apoteken med avseende på vad ett läkemedel kostar, inte utifrån hur mycket tid det tar att gå igenom användningen med patienten eller patientens behov. Personligen tycker jag att det är ett absurt system, sade han.
 
På plats fanns också politikerna Lena Hallengren (S) och Anders Andersson (KD) Ingen av dem tycktes vara beredda att öka handelsmarginalen eller ge apoteken ytterligare ersättning för farmaceutiska tjänster.
– Så många år till vill jag inte vänta på att apoteken ska komma med kreativa förslag på nya tjänster i stället för att bara vänta på statliga tillskott. Handelsmarginalen höjdes med en halv miljard för några år sedan utan att apoteken ålades att utföra fler uppgifter, så att bara skjuta till mer pengar är jag inte beredd att göra, sade Lena Hallengren.
 
Anders Andersson var inne på att den omreglerade marknaden efter snart fyra år, fortfarande är ny och behöver tid att sätta sig.
– Vi kommer att fortsätta att förvalta den reform som vi har genomfört. Men jag tror att det finns stora möjligheter för apoteken att bli en större del av hälso- och sjukvården och avlasta vårdcentraler, sade han apropå partiets planer för apoteken.
 
På frågan om hur staten ska använda sitt ägande i Apoteket AB kunde Anders Andersson inte ge några detaljer. Lena Hallengren kontrade med att fråga varför regeringen inte säljer ut hela företaget om det saknas konkreta planer för vad man vill med ägandet?
– Om staten är  en aktör så bör man vilja något. Annars kan man sälja och frigöra pengar till skattebetalarna.
Både Lena Hallengren och Anders Andersson var överens om att apoteksmarknaden inte kommer att bli någon stor valfråga, däremot att läkemedelsområdet är en viktig del av både hälso- och sjukvården och forskning och utveckling och därför kommer att spela en roll.
 
Apoteket ABs kommunikationsdirektör Eva Fernvall pratade om att apoteken ofta ses på som en ren distributionskanal, bland annat genom att sjukvården och läkemedelsindustrin gör allt fler avtal direkt med varandra.
– Om vård och industri tycker att apoteksledet är onödigt så kan man på sikt fråga sig om öppenvårdsapotek behövs eller om de kanske har spelat ut sin roll? 
 
John Chave från PGEU var inne på samma fråga. Han tog ett färskt exempel från Madrid där patienten kan scanna sitt recept i en automat och få läkemedlet i en lucka.
– Den farmaceutiska professionen måste slå vakt om vad den kan tillföra, annars finns risk att det bara handlar om distribution, sade han
 
 
 

Lars-Åke Söderlund årets apoteksprofil

Petra Hedbom
-
0
Lars-Åke Söderlund på Apoteket AB utsågs till årets apoteksprofil av nyhetsbrevet Läkemedelsmarknaden. Han fick utmärkelsen med motiveringen ”För sitt mångåriga arbete med att interagera apoteken som en del i hälso- och sjukvården och för arbetet med att optimera läkemedelsnyttan i Sverige och andra länder. Även för sina insatser och projektet Koll på läkemedel –  för bättre läkemedelsanvändning för äldre.”
 
Priset delades ut på tisdagen i samband med Apoteksmarknadsdagen. Lars-Åke Söderlund, som också sitter i Apotekarsocietetens styrelse, var själv inte på plats men kollegan Eva Fernvall tog emot priset i hans ställe.
 
Tidigare vinnare av utmärkelsen är bland andra Conny Mathiesen, Kronans Droghandel. Ett år tidigare och Lotta Fors på Apoteksgruppen.
 

Mer pengar i parallellimport än prognos

Ingert Nilsson
-
1

Vid omregleringen av apoteksmarknaden 2009 fick apoteksägarna rätt att förhandla om inköpspriserna för parallellimporterade läkemedel. Runt 100 miljoner kronor beräknade TLV att den här extra intjäningsmöjligheten skulle ge apoteken.

Men slutsatsen i en rapport från TLV är att förtjänsten blivit betydligt högre, drygt en miljard kronor i intjänade pengar 2012 enligt myndighetens beräkning.
Hur kunde det bli så fel? Drygt en miljard istället för 100 miljoner.
-Vi var inte de enda som räknade alldeles för lågt. Omstruktureringsbolaget OAB gjorde en liknande prognos, säger Svante Rasmuson, analytiker på TLV.
-En viktig faktor är att de här beräkningarna gjordes strax efter Lehmankraschen, när hela världsekonomin höll på haverera och svenska kronan rasade, ingen ville köpa små valutor. Parallellimport hänger ju ihop med flera saker och valuta är en viktig faktor. Och då var det turbulenta tider. 
Men sedan vände det och enligt TLVs bedömning så har parallellimporten ökat med ytterligare 15 procent under 2013.

I den här rapporten har apotekens totala kostnadsutveckling inte analyserats. Den är enbart en bedömning av bruttoresultatet, påpekar Svante Rasmusson.
-Alltså de varor man sålt, vad köpte man de för? Det är bruttoresultatet. Det är ett första steg för att kartlägga lönsamheten på apoteksmarknaden. 
Men för att få en totalbild ska myndigheten bland annat titta på kostnadsutvecklingen på marknaden och försäljningen av handelsvaror och receptfria läkemedel. Rapporten är en del i TLVs analys av lönsamheten på apoteksmarknaden och ingår i arbetet med att se över handelsmarginalen för apoteken.

Sveriges Apoteksförenings reaktion på rapporten är frågande. I en kommentar säger föreningen att nivåerna på bruttovinsten från parallellhandeln är ganska långt ifrån den verklighet som apoteksaktörerna beskriver.

123...5Sida 1 av 5