Månads arkivering februari 2014

Recept kom bort

0

Den krånglande modulen för förskrivning av läkemedel infördes i oktober, men det var först nu som felet upptäcktes. Enligt Thomas Lindén, chefsläkare i regionen har inga patienter hört av sig och klagat.

Till IT i vården säger han att apoteken tycks ha löst problemet genom att ringa läkarna. Felet som uppstått i journalsystemet beror på en felprogrammering, en ny version är nu utrullad.

Thomas Lindén säger till tidningen att minst 140 recept inte kommit fram till apoteken. Regionen ska nu kontakta dessa patienter för att försäkra sig om att de fått sina läkemedel i alla fall.

Visst ökat förtroende för industrin

0

Enligt en undersökning som Svensk Energi låtit göra bland 1 047 personer över 18 år har förtroendet för läkemedelsindustrin ökat. Från 2011 har siffran ökat med tre procent till 47 procent under 2013. Det är bara IT-branschen som har högre med 48 procent. 

Internationellt ser det sämre ut för förtroendet för läkemedelsindustrin. Brittiska konsultföretaget Patient View har frågat medlemmar i 800 patientföreningar om vilket förtroende de har för företag inom hälso- och sjukvården. Undersökningen utgick från hur företagen möter förväntningarna från patienter och patientföreningar. Utifrån svaren rankades läkemedelsföretagen till plats sju av åtta företagskategorier inom hälso- och sjukvården.

Den enda kategorin med ett sämre förtroende var privata hälsoförsäkringsföretag. Högst förtroende hade apotek. Bland de 33 företagen som ingick i undersökningen fanns bland annat Astrazeneca, Abbvie, Bayer, Boehringer Ingelheim, Bristol-Myers Squibb, Lilly, GSK, Mercks, Pfizer, Roche, och Sanofi.

 

Restsituation för epilepsimedicin

0

Den 14 februari meddelade Läkemedelsverket att läkemedlet Absenor och Ergenyl, båda med substansen natruimvalporat, är slut hos tillverkaren.

Anledningen är att företaget som producerar kaliciumsilikat som ingår som hjälpämne i de båda preparaten, har slutat med sin tillverkning.
– Vi vet inte idag hur länge det kommer att råda brist på de två preparaten, säger Pernilla Örtqvist på Läkemedelsverket

Ergenyl används vid epilepsi och Absenorvid epilepsi och vid maniska perioder hos patienter som har bipolär sjukdom. Det finns andra läkemedel på marknaden som innehåller natruimvalporat men ingen av dessa är utbytbara. Patienter som står på preparaten behöver därmed få ett nytt recept av sin läkare för att kunna byta.

På Sanofi som marknadsför Ergenyl håller man nu på att utvärdera en ny leverantör av kaliciumsilikat.
– Vi fick reda på att leverantören skulle upphöra med tillverkningen för bara några veckor sedan och meddelade då Läkemedelsverket direkt. Men vi kan inte säga när restsituationen upphör. Ett informationsbrev kring detta sänds ut till förskrivare, läkemedelskommitteér och apotek säger Marianne Bredin, medicinsk chef på Sanofi.

Enterotabletterna 100, 300 och 500 mg väntas ta slut inom kort och andra beredningsformer berörs ej. Enligt Läkemedelsverket håller företagen som marknadsför läkemedlen, Sanofi och Orion Pharma på att utvärdera en ny leverantör av kaliciumsilikat.

 

Recipharm planerar för börsnotering

0

Recipharm är en av Europas största kontraktstillverkare av läkemedel och har idag verksamheter i flera länder. Företaget har växt ordentligt de senaste åren och nu planeras för en börsnotering.

I en intervju med Dagens Industri säger företagets grundare Lars Backsell och Thomas Eldered att de är inne i en process för börsnotering. De förklarar att de vill göra en nyemission i samband med börsnoteringen och att e behöver kapital för att finansiera en snabbare tillväxt.

Recipharm har ökat sin försäljning med drygt 130 procent sedan 2007.
 

Cancercentrum saknar forskningsplan

0

Som en del i den nationella cancerstrategin etablerades sex regionala cancercentrum, RCC, under 2013, ett i varje sjukvårdsregion. För att uppfylla rollen som RCC har regeringen fastställt tio kriterier inom bland annat organisation, kunskapsstyrning och klinisk forskning.

Efter ett år har nu Socialstyrelsen följt upp hur arbetet har gått, och resultatet är blandat.
– Alla regioner är på god väg att etablera sina RCC-verksamheter och arbetet med att stärka patientens ställning har varit framgångsrikt, säger Christina Broman, utredare på Socialstyrelsen.

Ett område där alla sex enheter behöver göra mer är inom den kliniska forskningen. Enligt Socialstyrelsens uppföljning har ingen av de sex RCC tagit fram en tydlig plan för hur klinisk forskning och innovation inom cancervården ska stärkas.

Det saknas också planer för hur centrumen ska samarbeta med universitet och högskolor inom regionen, något som ligger i deras uppdrag.Socialstyrelsen konstaterar att det också behövs mer samarbete mellan sjukvårdsregionerna.

Från alla RCC menar man att det finns goda förutsättningar för forskning, bland annat genom biobanker och register, men att det saknas samordning om hur dessa ska användas.
– Man upplever också att det är vårt att få loss tid för forskning och att erbjuda forskningstid kan vara ett sätt att behålla och locka till sig kompetent personal, säger Christina Broman.

I sina rekommendationer uppmanar Socialstyrelsen alla RCC att ta fram en konkret plan för den kliniska forskningen, en plan som ska vara utarbetad i samarbete med universitet och högskolor. Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att göra uppföljningar av RCC under tre år.
 

Anklagar Pfizer för konkurrensbrott

0

Den australiska konkurrensmyndigheten ACCC har inlett en rättsprocess mot Pfizer. Myndigheten menar att läkemedelsföretaget har missbrukat sitt marknadsinflytande och erbjudit apotek exklusiva avtal för Lipitor för att förhindra eller avskräcka generisk konkurrens, skriver Firstword Pharma.

Innan Pfizers patent på Lipitor, atorvastatin, löpte ut i maj 2012 behandlades drygt en miljon människor i Australien med läkemedlet. Inför patentutgången ska Pfizer ha erbjudit betydande rabatter till de apotek som beställde minst tolv månaders försäljning av företagets egna generiska atorvastatin. 

Enligt ACCC ska apoteken ha fått erbjudandet innan patentutgången, vilket inneburit att andra generikaleverantörer förhindrats från att ge apoteken konkurrerande anbud.

Pfizer tillbakavisar konkurrensbrott och hävdar att erbjudandet var konkurrenskraftigt. Ett första förhör ska preliminärt hållas i mitten av mars hos Australiens federala domstol.

 

Ökad vinst för Apoteket

0

Apoteket ABs årsbokslut för 2013 visar en ökad vinst för kedjan. Rörelseresultatet uppgick till 354 miljoner kronor, jämfört med 141 miljoner under 2012. Resultatet efter skatt blev 364 miljoner kronor, att jämföra med 232 miljoner året innan.

Däremot minskade nettoomsättningen från 21 392 miljoner kronor under 2012 till 18 847 miljoner under 2013. Försäljningen minskade både inom områdena konsument och vård & företag.
– Apotekets försäljning minskade främst till följd av färre avtal på vårdmarknaden och utbyte till generiska läkemedel på apoteken. Vi fokuserar framåt på att öka försäljningen och höja effektiviteten, säger Apotekets vd Ann Carlsson, i ett pressmeddelande.

I slutet av förra året hade Apoteket 370 öppenvårdsapotek. Det är 28,4 procent av antalet apotek i Sverige, och en minskning med 1,1 procent jämfört med slutet av 2012. Kedjan har öppnat två apotek och stängt sex stycken under året.

Antalet anställda har också minskat under året, från 4 540 anställda under 2012 till 3 899 under förra året.

Utdelningen föreslås bli 150 miljoner kronor. 2012 var utdelningen 31 miljoner.

Hon blir Astrazenecas nya tillverkningschef

0

Per Alfredsson blir istället ny chef för den globala varuförsörjningsenheten inom företaget. Han tar samtidigt plats inom Astrazenecas globala ledningsgrupp för produktionsfrågor.

Margareta Ozolins kom till Astrazeneca från Sodexo 2006 och har sedan dess haft flera olika chefspositioner inom företaget. 

Anläggningen i Södertälje är Astrazenecas största produktionsenhet och producerar varje år cirka tio miljarder tabletter.

Tusentals rättsprocesser kring Pradaxa

0

Boehringer Ingelheims antikoagulantia Pradaxa, dabigatran, godkändes i USA 2008 och i EU 2010. Nu pågår det fler än 2 000 rättsprocesser mot företaget i USA, skriver tyska Handelsblatt. Anklagelserna gäller att Pradaxa ska ha orsakat allvarliga eller dödliga blödningar.

Läkemedelsföretaget bekräftade antalet stämningar för tidningen, men påpekade samtidigt att man var övertygad om att kunna bevisa att företaget arbetat säkert och ansvarsfullt när det gäller forskning, utveckling och marknadsföring av Pradaxa.

I början av året meddelande den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA att man skulle göra en ny säkerhetsgranskning av Pradaxa. Anledningen var de många biverkningsrapporter som finns för läkemedlet. Myndigheten har tidigare kommit fram till att risken för allvarliga blödningar inte är större med Pradaxa än warfarin.

Läkemedlet har även granskats av EMA, som i maj 2012 kom fram till att nyttan fortsatt överstiger riskerna, men rekommenderade att produktinformationen uppdaterades.

Pradaxa var det första av de nya antikoagulantia som godkändes. Till skillnad från warfarin behöver de nya antikoagulantia inte behöver följas lika noggrant. Pradaxa används för förebyggande behandling av förmaksflimmer och stroke.

 

Styckförsäljning på prov

Apoteksinnehavaren Benoit Beaudouin visar hur han fyller på dosetter åt patienter, som bor på ett äldreboende i närheten. Vi står i källaren under apoteket, det handlar inte om något större utrymme.
– Men visst skulle vi ha plats för att packa om fler läkemedel, säger han.

Idag säljer apoteken i Frankrike bara läkemedel i färdiga industriella förpackningar, med några få undantag.
– När det gäller narkotikaklassade preparat som morfin ska patienten ha exakt de doser som läkaren förskrivit. Och så gör vi i ordning pillerboxarna åt ålderdomshemmet här. De innehåller fyra veckors behandling.

Benoit Beaudouin pekar på en soptunna som står i ett hörn i källaren. Den är full av tömda små askar och blister. Inga läkemedel levereras i storförpackning för ompaketering.
– Det är inte tillåtet. Påfyllningen av boxarna är inte heller riktigt regelmässig, även om det inte direkt är förbjudet. Vi gör det gratis, säger han.

Vi befinner oss i samhället Montigny-les-Metz i nordöstra Frankrike. De franska apoteken drivs som privata företag, och Benoit Beaudouin har haft sin butik sedan 1980. Han har aldrig varit med om att packa om större mängder läkemedel, de har alltid kommit färdigförpackade till hans apotek. Men nu vill sjukvårdsministern Marisol Touraine testa möjligheten att gå över till styckförsäljning, åtminstone för vissa preparat.

Enligt uppgifter från sjukvårdsdepartementet är det bara vartannat av de läkemedel som förskrivs i landet som faktiskt konsumeras. Benoit Beaudouin är lite skeptiskt till siffran.
– Ingen kan veta exakt, säger han.
Men han märker ju också att många patienter lämnar tillbaka stora mängder medicin, som i sin tur skickas vidare till Cyklamed, som har i uppgift att förstöra dem.

Enligt sjukvårdsministern är invånarnas stora privata medicinförråd både en dyr och farofylld historia. I genomsnitt handlar det om 1,5 kilo läkemedel per person, vilket ökar riskerna för felbehandling, eftersom en del piller plockas fram igen vid husbehov. I höstas bestämde därför det franska parlamentet att styckförsäljningen ska ske på prov. Det handlar om ett treårigt experiment som drar igång under våren. 200 apotek ska leverera antibiotika i exakt den mängd som läkaren föreskrivit . I utbyte ska apotekarna få ekonomisk ersättning.

Detaljerna i experimentet är inte färdiga ännu, trots att planen är att det ska starta i april. Exakt vilka substanser som kommer att beröras, och reglerna för hygien, bruksanvisningar och märkningen av produkterna är till exempel inte klara.
Men Benoit Beaudouin säger att han ställer upp, om han blir tillfrågad.
– Det är värt att pröva. Idén kan vara intressant för vissa terapier. Kanske kan det vara ett sätt att få patienterna mer måna om att verkligen följa kuren fullt ut, säger han.

Han tror nämligen att det är patienternas svårigheter att inse vikten av behandlingen, som är en av de främsta orsakerna till av att så mycket läkemedel slängs bort.
– De har ont och får till exempel antiinflammatorisk medicin eller antibiotika, och slutar när symptomen är borta.

Benoit Beaudouin anser också att ersättningssystemet gör att folk är ganska slarviga med vad de hämtar ut på apoteket. Majoriteten av invånarna har en extraförsäkring som gör att de inte behöver betala något på apoteket.
– De har intrycket av att det är gratis, säger han.

Att sjukvårdsministern vill att experimentet ska göras med vissa typer av antibiotika beror på att man samtidigt försöker minska användningen av bakteriedödande läkemedel i landet. Antibiotikakonsumtionen har visserligen sjunkit avsevärt efter kampanjer under de senaste åren. Men inte tillräckligt för att hotet om en ökad antibiotikaresistens ska försvinna.
Benoit Beaudouin är med i det största franska apotekarfacket Fédération des Syndicats Pharmaceutiques de France, FSPF. Fackledningen har också sagt att styckförsäljningen är värd att pröva.

Men opinionsundersökningar visar att majoriteten av apotekarna är mot idén. Ledningen för den obligatoriska yrkesetiska organisationen Ordre des Pharmaciens, Apotekarsällskapet är skeptisk. Xavier Desmas är med i styrelsen för den nationella organisationen och han anser att sjukvårdsministern uppför sig nyckfullt, plötsligt har trollat fram styckförsäljningen ur hatten, och att det finns andra problem som behöver lösas innan.
– Sedan tio år tillbaka väntar vi till exempel på att få ett direktiv som reglerar hanteringen av pillerboxarna till ålderdomshemmen.

Ännu mer kritisk är man hos ett av de andra större apotekarfacken, Union des Syndicats des Pharmaciens d’Officine, USPO.
– Det är som att ta ett steg 50 år tillbaka i tiden. Det är tydligt att det är en idé som kommer från personer som inte vet hur branschen fungerar, säger ordföranden Gilles Bonnefond. Han säger också att problemet med all överbliven medicin framförallt är att patienterna inte slutför behandlingen.
– Det är ju detta som är det stora hotet också mot antibiotikaresistensen. Patienterna blir snart sjuka igen, återvänder till läkarna, och får en ännu starkare behandling.

Gilles Bonnefond anser dessutom att läkarna ofta är vårdslösa med förskrivningarna.
– Läkemedelsindustrin anpassar ju förpackningarna till behandlingarna men många läkare struntar i det. De förskriver sju dagars behandling, när det i själva verket räcker med fem.
På apoteket i Montigny-les-Metz visar Benoit Beaudouin upp olika askar av antibiotika.
– De kan innehålla ett, fem, sex, tio, fjorton eller ännu fler piller, säger han.  

Även om han är beredd att pröva styckförsäljningen tror han inte att den skulle innebära några stora ekonomiska besparingar.
– Det skulle löna sig mer att satsa större resurser på folkbildning. Både genom att ha informationsmöten med patientgrupper, och genom bredare kampanjer till allmänheten.

Benoit Beaudouin tvivlar på att det överhuvudtaget går att minska samhällskostnaden för läkemedel mycket mer än vad som redan har gjorts.
– Visst finns det en överkonsumtion av till exempel viss psykofarmaka i Frankrike. Antibiotikaanvändningen kan också sänkas något. Men läkemedlen har blivit allt billigare, och vi har snart nått en nedre gräns för den här delen av sjukvårdsbudgeten, om man inte gör om systemet totalt, säger han.

Idag utgörs apotekens inkomster av marginalerna på läkemedelsförsäljningen.
– Vi har förstås ett intresse av att sälja så mycket medicin som möjligt. Men vi har ju också ett yrkesetiskt ansvar, och försöker inte pracka på kunderna mer än vad som är nödvändigt, säger Benoit Beaudouin

Men nu är flera förändringar på gång som ska göra apotekarnas rådgivande roll större.
Ett exempel är att apotekarna nyligen har tillåtits att ha så kallade patientsamtal. Läkarna är fortfarande de enda som får göra förskrivningar. Men apotekarna får 40 euro, cirka 350 kronor, från Försäkringskassan om de träffar en patient två gånger om året för att ha en noggrann genomgång av medicineringen. Hittills har samtalen gällt patienter som tar antikoagulerande medel, men de ska snart också omfatta astmasjuka. Omkring 9 000 av landets 22 700 apotekare har nappat på möjligheten.

En annan förändring handlar om ersättningen. Om ett år är det meningen att apoteken ska få betalt per patient. Målet är att 40 procent av inkomsterna snart ska utgöras av arvoden, vilket betyder att de får en viss summa per recept.
– Det är en bra utveckling. Vår framtid måste säkras. Idag finns det ett nätverk av apotek över hela Frankrike, vilket är en tillgång för folkhälsan. Men våra inkomster har minskat, och flera av mina kollegor har stora ekonomiska svårigheter, säger Benoit Beaudouin.

 

EMA utreder könsskillnader för sömnmedel

2

Zolpidem finns i sömnmedel och marknadsförs under namn som Stilnoct och Stilnox. Av någon anledning tar det längre tid för kvinnor att bli av med läkemedlet än för män och kvinnor påverkas alltså under längre tid av samma dos.

I början av 2013 gick den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA ut med rekommendationen att dosangivelsen skulle ändras och vara 5 mg för kvinnor vilket är hälften av vad som rekommenderas till män. Detta för att undvika koncentrationssvårigheter dagen efter.

I Sverige har ingen liknande förändring skett men EMA genomför just nu en ny säkerhetsutredning av zolpidem där man bland annat diskuterar risken för nedsatt koncentrations- och körförmåga dagen efter intag. Granskningen väntas vara klar under våren.
– Det är en utredning som startade på initiativ av Italien. Blir det förändringar i doseringen så kommer de att gälla även i Sverige men det vet vi inte än, säger Sofia Friberg Hietala, farmakokinetiker vid Läkemedelsverket.

Frågan om olika doseringar mellan könen aktualiserades när tv-programmet CBS 60 minutes nyligen sände ett reportage om läkemedel med zolpidem och skillnaderna mellan hur länge män och kvinnor är påverkade.

Professor Karin Schenck-Gustafsson, ordförande och grundare av för Centrum för genusmedicin vid Karolinska institutet tycker att det är bra att frågan lyfts.
– Det har nyligen varit en diskussion i Läkartidningen om ökat antal olyckor i samband med att man tagit zolpidem. Dock uppmärksammades inte könsskillnaderna i den artikeln, säger hon.

Hon berättar att på den nyligen lanserade informationssajten Janusinfo/genus, finns upplysningar om könsskillnaderna vad gäller omsättningen av zolpidem.
– Där refereras också de aktuella dosändringarna som FDA gick ut med våren 2013, säger hon.

Zolpidem är vanligare bland kvinnor än män. Under 2012 hämtade 173 509 kvinnor ut läkemedel med zolpidem jämfört med 85 299 män i Sverige. Störst är könsskillnaderna i åldersgruppen 55-74 år där zolpidem var dubbelt så vanligt hos kvinnor.

 

Vill att fler får statiner

0

Den brittiska motsvarigheten till TLV, NICE, anser att fler britter i riskzonen för hjärt-kärlsjukdomar borde behandlas förebyggande med kolesterolsänkande statiner. I en omfattande revision av riktlinjer från 2008 rekommenderar myndigheten att tröskeln för när en person ska börja behandlas med statiner halveras. Idag är gränsen 20 procents ökad risk över tio år. 

Om fler behandlas med statiner kan många fall av hjärtattack och stroke förebyggas menar NICE. Myndigheten menar att förslaget till nya riktlinjer baserats på de senaste vetenskapliga rönen och på prisminskningen av statiner. 

NICE säger även att läkemedelsbehandling inte är enda lösningen. Personer med högt kolesterol bör även gå ner i vikt, sluta röka, träna mer och äta mindre mättat fett och socker. 

Det rekommenderade startläkemedlet är atorvastatin, vilket nu är billigare sedan Pfizers patent på Lipitor löpte ut för något år sedan.  Många statiner är nu under genetisk konkurrens, vilket gör det till ett billigt behandlingsalternativ. 

Idag behandlas cirka sju miljoner britter med statiner. Om förslaget genomförs väntas den siffran kraftigt öka. 

 

Astrazenecas diabetesmedel granskas

0

I en studie som publicerades i NEJM fanns signaler om en ökad risk för sjukhusinläggningar på grund av hjärtsvikt hos patienter som behandlades med Astrazenecas diabetesläkemedel Onglyze, saxagliptin. Substansen finns även i företagets kombinationsbehandling Kombiglyze. 

På grund av studien har nu FDA beslutat att granska om läkemedlet ger en ökad risk för hjärtsjukdomar. Myndigheten påpekar att NEJM-studien inte fann någon ökning av antalet dödsfall, hjärtattacker eller stroke hos de patienter som behandlades med Onglyze. 

Enligt Fiercepharma har FDA skärpt synen på diabetesmedel och risken för hjärt-kärlsjukdomar efter restriktionerna med GSKs Avandia, rosiglitazon. Till exempel godkände inte myndigheten Tresiba nyligen utan ville först ha mer information från Novo Nordisk om säkerheten. 

FDAs granskning av Onglyze är en del av en större genomgång av läkemedel mot typ 2 diabetes och risken för hjärt-kärlsjukdomar. AstraZeneca ska lämna in mer underlag till myndigheten och tills dess att genomgången är klar bör läkare förskriva läkemedlet som tidigare, enligt FDA. 

I Sverige heter saxagliptin Onglyza.

Färre äldre får farliga mediciner

0

Förra året, 2013, minskade förskrivningen av olämpliga läkemedel till 80-plussare med 3,5 procent. Det visar statistik från projektet Koll på läkemedel som drivs av de två pensionärsorganisationerna SPF och PRO, tillsammans med Apoteket AB.

 

Projektet startade 2009 och sedan dess har felmedicineringen minskat med nästan en tredjedel, från knappt 33 procent till förra årets 23,5 procent.
Målet är att halvera andelen som får olämpliga mediciner, alltså komma ned till 15 procent och Lars Nilsson, SPSs sakkunnige och drivande i projektet, säger till tidningen Veteranen att det borde vara möjligt.

Lika bra har projektet hittills inte lyckats med sin andra målsättning, att minska andelen 80 år eller äldre som behandlas med tio eller fler receptbelagda läkemedel under ett år. Den ligger idag på 46 procent, vilket den gjort sedan 2011. Lars Nilsson säger till Veteranen att den borde kunna minska till 25 procent.

Skinnskatteberg är den kommun där andelen 80 år eller äldre som får olämpliga läkemedel är lägst, 12,7 procent, sämst är Öckerö med 44,1 procent.
Andelen multimedicinerade är lägst i Götene kommun med 32,6 procent och sämst i Sorsele där andelen är 59,4 procent, enligt den statistik projektet tagit fram.

Uppsala leder europeiskt antibiotikaprojekt

1

Det är ett stort projekt, som beräknas kosta 1,5 miljarder euro per år. Det finansieras av Innovative Medicines Initiative, IMI och ska pågå under åtminstone sex år. Uppsala universitet är koordinator.

De senaste 30 åren har bara två nya klasser av antibiotika tagits fram, samtidigt har problemen med resistens ökat och ses idag som ett av de stora globala hoten. Hoppet står nu till att den här kraftsamlingen ska kunna ta fram en ny antibiotikafamilj.

Förutom skapandet av en plattform för utveckling av ny antibiotika finns ett antal antibakteriella projekt som ska bearbetas inom projektets ram.

Bäst med tre doser mot kondylom

0

Det här är den första dosstudie som gjorts i en befolkning sedan man introducerade och beslutade om subvention av HPV-vaccin. I den undersökta populationen upptäcktes drygt 20 000 fall av kondylom under uppföljningsperioden som i genomsnitt var knappt fyra år.

Forskarna såg att förekomsten av könsvårtor hängde samman med antalet vaccinationsdoser. Två doser gav visserligen ett bra skydd mot kondylom, upp till 71 procent, men ännu bättre blev skyddet för flickor som fått tre doser Gardasil, där skyddet mot könsvårtorna var 82 procent.

Men resultatet säger inte något om hur många doser som ger bästa skyddet mot cervixcancer, eftersom det är andra virustyper som orsakar den, påpekar forskaren Lisen Arnheim-Dahlström vid institutionen för medicinsk epidemiologi och statistik vid Karolinska Institutet.

Hon understryker att studien har frågetecken.
– Bland annat har vi inte mer än fyra års uppföljning. Fortsätter man och följer upp om fem år igen ser vi kanske att två doser räcker lika bra. De flesta vi följt i den här studien vaccinerades någon gång mellan 13 och 17 år. Gör man samma studie om fem–sex år på en population 10-12 åringar som vaccineras idag kanske resultaten blir annorlunda.
– Så det finns en del frågetecken, men samtidigt är det här det första komplementet till de kliniska studier som görs, säger Lisen Arnheim-Dahlström.
Studien har finansierats med anslag från Stiftelsen för strategisk forskning och utförts i samarbete med Folkhälsomyndigheten.