Apoteksinnehavaren Benoit Beaudouin visar hur han fyller på dosetter åt patienter, som bor på ett äldreboende i närheten. Vi står i källaren under apoteket, det handlar inte om något större utrymme.
– Men visst skulle vi ha plats för att packa om fler läkemedel, säger han.
Idag säljer apoteken i Frankrike bara läkemedel i färdiga industriella förpackningar, med några få undantag.
– När det gäller narkotikaklassade preparat som morfin ska patienten ha exakt de doser som läkaren förskrivit. Och så gör vi i ordning pillerboxarna åt ålderdomshemmet här. De innehåller fyra veckors behandling.
Benoit Beaudouin pekar på en soptunna som står i ett hörn i källaren. Den är full av tömda små askar och blister. Inga läkemedel levereras i storförpackning för ompaketering.
– Det är inte tillåtet. Påfyllningen av boxarna är inte heller riktigt regelmässig, även om det inte direkt är förbjudet. Vi gör det gratis, säger han.
Vi befinner oss i samhället Montigny-les-Metz i nordöstra Frankrike. De franska apoteken drivs som privata företag, och Benoit Beaudouin har haft sin butik sedan 1980. Han har aldrig varit med om att packa om större mängder läkemedel, de har alltid kommit färdigförpackade till hans apotek. Men nu vill sjukvårdsministern Marisol Touraine testa möjligheten att gå över till styckförsäljning, åtminstone för vissa preparat.
Enligt uppgifter från sjukvårdsdepartementet är det bara vartannat av de läkemedel som förskrivs i landet som faktiskt konsumeras. Benoit Beaudouin är lite skeptiskt till siffran.
– Ingen kan veta exakt, säger han.
Men han märker ju också att många patienter lämnar tillbaka stora mängder medicin, som i sin tur skickas vidare till Cyklamed, som har i uppgift att förstöra dem.
Enligt sjukvårdsministern är invånarnas stora privata medicinförråd både en dyr och farofylld historia. I genomsnitt handlar det om 1,5 kilo läkemedel per person, vilket ökar riskerna för felbehandling, eftersom en del piller plockas fram igen vid husbehov. I höstas bestämde därför det franska parlamentet att styckförsäljningen ska ske på prov. Det handlar om ett treårigt experiment som drar igång under våren. 200 apotek ska leverera antibiotika i exakt den mängd som läkaren föreskrivit . I utbyte ska apotekarna få ekonomisk ersättning.
Detaljerna i experimentet är inte färdiga ännu, trots att planen är att det ska starta i april. Exakt vilka substanser som kommer att beröras, och reglerna för hygien, bruksanvisningar och märkningen av produkterna är till exempel inte klara.
Men Benoit Beaudouin säger att han ställer upp, om han blir tillfrågad.
– Det är värt att pröva. Idén kan vara intressant för vissa terapier. Kanske kan det vara ett sätt att få patienterna mer måna om att verkligen följa kuren fullt ut, säger han.
Han tror nämligen att det är patienternas svårigheter att inse vikten av behandlingen, som är en av de främsta orsakerna till av att så mycket läkemedel slängs bort.
– De har ont och får till exempel antiinflammatorisk medicin eller antibiotika, och slutar när symptomen är borta.
Benoit Beaudouin anser också att ersättningssystemet gör att folk är ganska slarviga med vad de hämtar ut på apoteket. Majoriteten av invånarna har en extraförsäkring som gör att de inte behöver betala något på apoteket.
– De har intrycket av att det är gratis, säger han.
Att sjukvårdsministern vill att experimentet ska göras med vissa typer av antibiotika beror på att man samtidigt försöker minska användningen av bakteriedödande läkemedel i landet. Antibiotikakonsumtionen har visserligen sjunkit avsevärt efter kampanjer under de senaste åren. Men inte tillräckligt för att hotet om en ökad antibiotikaresistens ska försvinna.
Benoit Beaudouin är med i det största franska apotekarfacket Fédération des Syndicats Pharmaceutiques de France, FSPF. Fackledningen har också sagt att styckförsäljningen är värd att pröva.
Men opinionsundersökningar visar att majoriteten av apotekarna är mot idén. Ledningen för den obligatoriska yrkesetiska organisationen Ordre des Pharmaciens, Apotekarsällskapet är skeptisk. Xavier Desmas är med i styrelsen för den nationella organisationen och han anser att sjukvårdsministern uppför sig nyckfullt, plötsligt har trollat fram styckförsäljningen ur hatten, och att det finns andra problem som behöver lösas innan.
– Sedan tio år tillbaka väntar vi till exempel på att få ett direktiv som reglerar hanteringen av pillerboxarna till ålderdomshemmen.
Ännu mer kritisk är man hos ett av de andra större apotekarfacken, Union des Syndicats des Pharmaciens d’Officine, USPO.
– Det är som att ta ett steg 50 år tillbaka i tiden. Det är tydligt att det är en idé som kommer från personer som inte vet hur branschen fungerar, säger ordföranden Gilles Bonnefond. Han säger också att problemet med all överbliven medicin framförallt är att patienterna inte slutför behandlingen.
– Det är ju detta som är det stora hotet också mot antibiotikaresistensen. Patienterna blir snart sjuka igen, återvänder till läkarna, och får en ännu starkare behandling.
Gilles Bonnefond anser dessutom att läkarna ofta är vårdslösa med förskrivningarna.
– Läkemedelsindustrin anpassar ju förpackningarna till behandlingarna men många läkare struntar i det. De förskriver sju dagars behandling, när det i själva verket räcker med fem.
På apoteket i Montigny-les-Metz visar Benoit Beaudouin upp olika askar av antibiotika.
– De kan innehålla ett, fem, sex, tio, fjorton eller ännu fler piller, säger han.
Även om han är beredd att pröva styckförsäljningen tror han inte att den skulle innebära några stora ekonomiska besparingar.
– Det skulle löna sig mer att satsa större resurser på folkbildning. Både genom att ha informationsmöten med patientgrupper, och genom bredare kampanjer till allmänheten.
Benoit Beaudouin tvivlar på att det överhuvudtaget går att minska samhällskostnaden för läkemedel mycket mer än vad som redan har gjorts.
– Visst finns det en överkonsumtion av till exempel viss psykofarmaka i Frankrike. Antibiotikaanvändningen kan också sänkas något. Men läkemedlen har blivit allt billigare, och vi har snart nått en nedre gräns för den här delen av sjukvårdsbudgeten, om man inte gör om systemet totalt, säger han.
Idag utgörs apotekens inkomster av marginalerna på läkemedelsförsäljningen.
– Vi har förstås ett intresse av att sälja så mycket medicin som möjligt. Men vi har ju också ett yrkesetiskt ansvar, och försöker inte pracka på kunderna mer än vad som är nödvändigt, säger Benoit Beaudouin
Men nu är flera förändringar på gång som ska göra apotekarnas rådgivande roll större.
Ett exempel är att apotekarna nyligen har tillåtits att ha så kallade patientsamtal. Läkarna är fortfarande de enda som får göra förskrivningar. Men apotekarna får 40 euro, cirka 350 kronor, från Försäkringskassan om de träffar en patient två gånger om året för att ha en noggrann genomgång av medicineringen. Hittills har samtalen gällt patienter som tar antikoagulerande medel, men de ska snart också omfatta astmasjuka. Omkring 9 000 av landets 22 700 apotekare har nappat på möjligheten.
En annan förändring handlar om ersättningen. Om ett år är det meningen att apoteken ska få betalt per patient. Målet är att 40 procent av inkomsterna snart ska utgöras av arvoden, vilket betyder att de får en viss summa per recept.
– Det är en bra utveckling. Vår framtid måste säkras. Idag finns det ett nätverk av apotek över hela Frankrike, vilket är en tillgång för folkhälsan. Men våra inkomster har minskat, och flera av mina kollegor har stora ekonomiska svårigheter, säger Benoit Beaudouin.