Ungefär 24 personer sägs upp i Sverige. Skälet är enligt Svensk Farmaci främst patentutgångarna på Lipitor och Viagra.
Bolagsgiganten presenterar nu positiva resultat för sin smärtstillande behandling under utveckling. De två FAS III studierna av kandidaten ALO-2, med förlängd frisättning av oxikodon/naltrexon hos patienter med moderat till svår kronisk längdryggssmärta.
I Pfizers nya smärtlindrare används en teknik som ska motverka det beroende som förknippas med opioidbehandling. Studierna är ännu inte publicerade, men ska nu presenteras i vetenskapliga tidskrifter.
I slutet av förra året varnade Läkemedelsverket för att akut-p-piller som innehåller levonorgestrel har sämre effekt för kvinnor som väger över 75 kilo och ingen effekt alls för kvinnor över 80 kilo.
Nu ska akut-preventivmedlen granskas på EU-nivå. EMA ska utvärdera Läkemedelsverkets rapport och se om bipacksedeln och rekommendationerna bör ändras.
Granskningen omfattar alla akut-p-piller som innehåller levonorgestrel eller ulipristat acetat. Läkemedel som innehåller levonorgestrel säljs receptfritt, bland annat under namnet Norlevo. Det läkemedel som innehåller ulipristat acetat, Ellaone, är receptbelagt. Det är osäkert om kvinnans vikt eller BMI påverkar effekten av Ellaone.
Granskningen ska göras av EMAs vetenskapliga kommitté, CHMP.
I höstas kom regeringen och Läkemedelsindustriföreningen, Lif, överens om att sänka priserna på äldre läkemedel. Anledningen till uppgörelsen var att modellen med internationella referenspriser som föreslagits i läkemedels- och apoteksutredningen då skulle förkastas. En modell som Lif var mycket kritiska till.
Enligt uppgörelsen med regeringen skulle priserna på läkemedel som är äldre än 15 år sänkas med 7,5 procent. Den första prissänkningen skulle ske den 1 januari i år och det skulle under 2014 leda till kostnadsbesparingar på 400 miljoner kronor.
Nu har Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, följt upp kostnadsminskningen. Enligt ett dokument som myndigheten lämnat till regeringen blir kostnadsminskningen endast 390 miljoner kronor.
Enligt dokumentet är det Lifs ansvar att se till att den återstående besparingen på tio miljoner kronor genomförs, och branschföreningen kommer att samarbeta med TLV för att se till att det sker. TLV föreslår att resultatet ska rapporteras till regeringen senast den 17 mars.
Överenskommelsen gjordes mellan Lif och regeringen, och enligt TLV har benägenheten att delta i uppgörelsen varierat hos företag som inte är medlemmar i Lif. Lifs medlemsföretag har sänkt priserna med 295 miljoner kronor, jämfört med beräknade 307 miljoner. Däremot har parallellhandlare inom föreningen Läkemedelshandlarna sänkt priserna med förväntade 78 miljoner kronor. Företag inom Föreningen för generiska läkemedel har bara sänkt sina priser med 10 miljoner kronor, mot det förväntade 20 miljoner. Andra företag som inte ingår i någon av föreningarna sänkte bara priserna med 8 miljoner, mot beräknade 46 miljoner.
Prissänkningarna gäller apotekens inköpspris, AIP, som jämförs med priserna den 31 oktober 2012.
Knappt tio dagar efter att det meddelats att affären mellan McKesson och Celesio inte blev av, offentliggörs nu samgåendet på nytt. Det var i mitten av januari som Celesios styrelse inte lyckades övertyga minst 75 procent av aktieägarna att sälja företaget till USAs största läkemedelsgrossist McKesson.
McKesson köper nu det tyska familjeägda holdingbolaget Fanz Haniel & Cies hela aktieinnehav, vilket är mer än 50 procent. Priset är 23,50 euro per aktie, samma bud som innan, skriver Bloomberg. McKesson köper även konvertibler från hedgefonden Elliott Management Corp, som kan omvandlas till aktier. På så sätt får McKesson ägarskap över mer än 75 procent av Celesio.
I och med affären blir McKesson en av världens största läkemedelsdistributörer med verksamhet inom apotek, logistik och hälsotjänster.
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har utvärderat om Constella, linaklotid, mot måttlig och svår IBS-C, colon irritabile, ska ingå i högkostnadsskyddet. IBS är den vanligaste mag-tarmsjukdomen i Sverige och den kännetecknas av tarmbesvär, magsmärta och uppsvälld buk. Sjukdomen kan delas in i fyra undergrupper. En av dem är IBS-C, vilken i sin tur delas in i lindrig, måttlig och svår.
Constella är godkänt för patienter med måttlig eller svår IBS-C med förstoppning. TLV bedömer att bara de patienter med svår sjukdom kan omfattas av läkemedelsförmånerna. Därför beviljar myndigheten begränsad subvention av läkemedlet.
Men det finns ett uppföljningsvillkor efter som TLV anser att risken för indikationsglidning vid förskrivning av läkemedlet är hög. Senast den 1 december 2016 ska företaget Almirall redovisa hur Constella används och hur väl subventionsbegränsningarna följs.
Constella godkändes i EU i slutet av 2012 och finns tillgängligt i Sverige.
Gilead har fått marknadsgodkännande i EU för hepatit C-läkemedlet Sovaldi, sofosbuvir. Den godkända indikationen gäller för vuxna patienter med hepatit C av samtliga genotyper, 1-6. Sofosbuvir är en nukleotidanalog polymerashämmare som ges en gång om dagen i kombination med ribavarin och pegylerat interferon. Läkemedlet har också godkänts som en interferonfri behandling i kombination med ribavarin för hepatit C-patienter som väntar på en levertransplantation.
Ansökan om godkännande för sofosbuvir behandlades skyndsamt av EMA.
EU-kommissionen har även godkänt Tivicay, dolutegravir, för behandling av patienter äldre än 12 år med hiv-infektion. Doluegravir är en integrashämmare som används i kombination med andra antiretrovirala läkemedel.
Tivicay marknadsförs av ViiV Healthcare. Det är ett globalt företag specialiserat på hiv som startades av GSK och Pfizer 2009. Marknadsgodkännandet baseras på fem kliniska studier, varav en på barn över 12 år.
Danska regioner undersöker möjligheten att vidta rättsliga åtgärder mot det danska läkemedelsföretaget Lundbeck, skriver Jyllands-Posten. Regionerna vill ha skadestånd för de höga läkemedelskostnader som de fått då Lundbeck medvetet försenat tillgången på generiska kopior av Cipramil och Cipralex.
Anledningen till regionernas rättsliga efterforskningar är att generikaföretaget Actavis nyligen fått rätt mot Lundbeck i högsta domstolen och att företaget av EU-kommissionen dömts till böter på 93,8 miljoner euro för konkurrensbrott. Båda rättsfallen handlade om förseningar av generiska varianter av de antidepressiva läkemedlen.
Regionerna har nu bett statens juridiska ombud, Kammeradvokaten, att se om det finns rättslig grund för skadestånd från läkemedelsföretaget. Lundbeck menar att skadeståndskravet är ogrundat.
Enligt Jyllands-Posten kan regionerna och patienter ha betalt mellan 300-500 miljoner danska kronor för mycket sedan 2009.
Roches läkemedelskandidat bitopertin är utvecklat för att behandla negativa symtom med schizofreni. Negativa symtom är till exempel håglöshet, apati och obeslutsamhet. Många antipsykotiska läkemedel minskar positiva symtom som vanföreställningar och hallucinationer.
Men två fas III-studier från Roche visar nu att bitopertin inte minskat de negativa symtomen signifikant efter 24 veckor jämfört med placebo. Enligt Roche var biverkningarna i nivå med vad man sett i tidigare studier och läkemedlet tolererades väl.
Roche har inte beslutat hur man går vidare med bitopertin, utan företaget kommer att invänta resultaten från en tredje fas III-studie på kandidaten.
Bitopertin hämmar återupptaget av glycin och kan förbättra NDMA-receptorfunktionen, vilken tros vara en faktor vid schizofreni.
Enligt den sammanställning som EMA gjort över 2013 så innehöll 38 av de 81 godkända läkemedlen en ny aktiv substans. Det är tre fler än året innan.
Elva av förra årets godkännanden gällde läkemedel mot sällsynta sjukdomar, tre fler än 2012, medan fyra gällde biosimilarer.
Sju ansökningar godkändes inte av EMA, men två av dem fick godkänt i en andra omgång. Åtta ansökningar drogs tillbaka av företaget innan utlåtande från myndigheten.
Behandlingen, en fast kombination av metformin och Forxiga, en SGLT2-hämmare, är den första i sitt slag som fått grönt ljus av EMA.
Xigduo som är namnet på kombinationstabletten har utvecklats i alliansen för diabetesbehandling mellan Astrazeneca och Bristol-Myers Squibb, men Astrazeneca kommer att ha full kontroll över produkten senare i år.
Att tiamazol kan orsaka fosterskador är känt sedan tidigare. Men enligt den danska tidskriften Dagens Pharma har läkare ansett att risken är försvinnande liten om man byter till annan medicinering under första trimestern.
Forskare vid Aalborg universitet menar nu att det inte är nog säkert.
– Vår undersökning tyder på att risken inte är så liten som man hittills trott. En av 30 gravida som får standardbehandling med tiamazol tidigt i graviditeten har fött barn med skador orsakade av medicineringen, hävdar Peter Laurberg professor vid den endokrinologiska avdelningen på Aalborgs universitetssjukhus på universitetets hemsida.
Peter Laurbergs råd till kvinnor med hög ämnesomsättning är att om möjligt avsluta tiamazolbehandling direkt när man blir gravid. Samtidigt varnar han för att helt sluta behandlingen, eftersom en obehandlad hypertyeros kan leda till bland annat för tidig födsel och graviditetsförgiftning.
Risken för allvarliga fosterskador är enligt forskarna koncentrerade runt den 6-10 graviditetsveckan.
– Om behandlingen avbryts inom den femte graviditetsveckan är risken för fosterskador mycket liten, säger Peter Laurberg.
Under ett strömavbrott på dagtid i en skola i Norrköping noterade skolsköterskan att vaccinkylskåpet inte pep trots att temperaturen steg till +18 grader.
Totalt kommer 149 barn att behöva omvaccineras eftersom de givits vaccin utan klinisk effekt på grund av destruerat vaccin.
-Det har inte lett till någon personskada, men det är en oerhört olycklig händelse som vi inte kunnat föreställa oss, säger Kristina Bahr.
Det är kreditupplysningsföretaget UC som tagit fram statistiken och som Dagens industri publicerar. Idag finns det totalt 198 registrerade apoteksbolag, uppgifterna till statistiken bygger på 167 apoteksbolag som lämnat in bokslut för 2012.
UC:s marknadschef Roland Sigbladh säger till Dagens industri att aktörer troligen kommer att försvinna från marknaden de närmaste åren.
Regeringen har nu antagit lagrådsremissen som baseras på Sofia Wallströms läkemedels- och apoteksutredning. Lagrådsremissen ska ligga till grund för den kommande propositionen.
I mycket följer man utredarens förslag, men inte när det till exempel gäller perioden för försäljning av periodens vara. Utredaren ansåg att den skulle förlängas från en månad till två. Regeringen håller inte med och håller fast vid en månad. Sedan tidigare är det ju också känt att regeringen inte väljer Sofia Wallströms förslag till prissättningsmodell som bygger på internationella referenspriser. Istället har regeringen kommit överens med industrin om en takprismodell för äldre läkemedel utan generisk konkurrens som nu finns med i lagrådsremissen.
Regeringen vill, som utredaren, att farmaceuters möjlighet att motsätta sig utbyte förtydligas i lag. Regelverket kring apotekskryss är idag luddiga och framgår egentligen bara i en vägledning från Läkemedelsverket angående receptföreskrifterna.
När det gäller 24 timmarsregeln föreslår regeringen att den ska finnas kvar och att lagen tydligt ska slå fast att regeln innebär att läkemedlet ska tillhandahållas inom 24 timmar från att det efterfrågades på apoteket. Men ingen regel utan undantag, de 24 timmarna gäller till exempel inte om patienten beställt medlet efter leverantörens stopptid.
Från den 1 januari 2015 föreslås förslaget om apotekskryss börja gälla, i övrigt gäller den 1 juli i år.
