Månads arkivering november 2013

Stegvist ska ge snabbare utdelning

Ingert Nilsson
-
0
Stegvist ska ge snabbare utdelning

Redan Thomas Lönngren efterlyste på sin tid som chef för den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, mer samarbete mellan de som utvecklar, godkänner, betalar och använder nya läkemedel. Diskussionen har fortsatt under den nuvarande chefen Guido Rasi, som lanserat idén med Adaptive licensing det vill säga stegvisa godkännanden av läkemedel.

I Sverige har diskussionen främst handlat om att patienter oavsett var de bor i landet ska få tillgång till nya behandlingar, så kallat ordnat införande. Nu har också det stegvisa godkännandet fått plats i den nationella läkemedelstrategin där det finns med som en ny aktivitet under nästa år.
– Att kapa kostnaderna för godkännandeprocesserna, som det handlar om, har diskuterats på europanivå, men inte nått till Sverige. Att det nu finns med i läkemedelstrategin signalerar en acceptans för de här tankarna, säger Anders Blanck vd på Läkemedelsindustriföreningen, Lif.

Det stegvisa godkännandet bygger kort på att nya läkemedel godkänns i etapper och på ett tidigt samarbete mellan företag och patientföreträdare. Läkemedelsföretaget börjar med mindre studier på de patienter som har störst behov av behandlingen. Om resultaten är positiva får de preparatet godkänt och ersatt för den lilla gruppen för att sedan med vidgade studier kunna bredda godkännandet.
– Just godkännandeproceduren är inte någon revolution. Vad vi vill är att tydligare koppla ihop det regulatoriska godkännandet och användning säger Tomas Salmonson som är ordförande i EMAs vetenskapliga kommitté.

Det vill säga ett godkännande att släppa en ny behandling på marknaden kopplas till en garanti för företaget om att läkemedlet blir subventionerat och använt. Det är den springande punkten men också den svåraste nöten.

Som läget är nu, med krav på studier för att få en behandling godkänd på EU-nivå följt av krav från betalande nationella myndigheter om andra studier för att ersätta behandlingen, innebär i förlängningen att kostnaderna för nya läkemedel drar iväg.
– Det handlar inte så mycket om godkännandefrågor utan mer om samarbete mellan berörda parter. Vi behöver koppla ihop det i samma paket. Den nuvarande utvecklingen med olika krav från det regulatoriska EU-systemet och olika länders betalande myndigheter skapar osäkerhet för de som ska investera i läkemedelsutveckling. Det blir dyrt vilket drabbar patienter och skattebetalare och riskerar att i längden bli ohållbart, säger Tomas Salmonson.

EMAs idé är att få med ländernas ersättningsmyndigheter, som TLV i Sverige, tidigt i processen så att det redan från början finns en samsyn på vad som behövs för både godkännande och ersättning. Vissa menar att det stegvisa godkännandet innebär att produkter kan sättas på marknaden med sämre balans mellan nytta och säkerhet än med nuvarande system.

Det är inte Tomas Salmonsons beskrivning och tar ett tänkt läkemedel mot fetma som exempel:
– Idag kommer ett läkemedel ofta inte ut på marknaden förrän det godkänts för en relativt vid patientgrupp. Tanken nu är att man börjar studera effekten på en mindre grupp, den som behöver behandlingen mest. Då är också de regulatoriska myndigheterna beredda på att acceptera lite större osäkerhet jämfört med en bred patientpopulation där det redan finns fler behandlingsalternativ. Kraven är alltså desamma som idag, men eftersom man söker godkännandet för en mindre men mer behövande grupp blir risk-nytta bedömningen något annorlunda.

– En ny behandling för viktreduktion kan till exempel fokusera på patienter med ett BMI över 40, då själva övervikten kanske ses som den största riskfaktorn. Då är vissa biverkningar mer acceptabla än vid mindre övervikt och den regulatoriska myndigheten kräver kanske inte samma stora kardiovaskulära studier som vid ett bredare godkännande.

En farhåga bland de mindre entusiastiska är också risken för att behandlingen utanför godkännandet ökar. Den risken kan minimeras till exempel genom krav på att all behandling ska ingå i ett register, menar Tomas Salmonson.
– Flera länder, som till exempel Sverige, ligger långt fram när det gäller kvalitetsregister. Man kan till och med tänka sig att koppla ersättningsfrågor till anslutning till register och uppföljning.

Samtidigt som läkemedlet för den begränsade gruppen följs och sjukvården får erfarenhet av behandlingen, kan företaget studera läkemedlet på patienter med mindre övervikt och med tiden kanske vidga godkännandet samtidigt som kravet på att alla patienter ska registreras slopas.

EMA räknar med att komma igång med pilotförsök nästa år.
– Men förutom företag ska vi också få med oss de myndigheter som står för ersättningsfrågorna och patientföreningar för en dialog om vilka projekt som kan testas.

På Lif understryker Anders Blanck hur viktigt det är att få med sig sjukvården som inte alls har någon roll i godkännande processen idag. Däri består utmaningen, menar han och hoppas att Sverige ska få en roll i den process för stegvisa godkännanden som snart bör ta sin början.
– Den regulatoriska utvecklingen och det vetenskapliga systemet för hur man utvecklar och godkänner nya läkemedel har kommit allt längre från sjukvården, tycker vi. Därför hamnar man i situationer efter 15 års studier och utveckling att sjukvården säger att dokumentationen inte täcker deras behov eller att man inte tycker studierna är korrekt utformade.

Han hoppas att Sverige kan bli ett av de länder där man kan börja testa hur det stegvisa godkännandet kan utformas i praktiken.
– Om det blir några piloter vill vi att Sverige är aktiva, det vore jättekul om vi var med.

 

Svenskt företag utvecklar behandling för nyfödda

Ingert Nilsson
-
0

Nekrotiserande enterokolit, NEC, är en allvarlig tarmsjukdom som drabbar för tidigt födda barn. Företaget BioGaia meddelar att man kommer investera upp till 42 miljoner kronor i projektet under en tvåårsperiod. Projektet ska drivas av dotterbolaget Infant Bacterial Therapeutics, IBT.

Dotterbolaget ska ta fram en ny formulering och tillverkningsprocess, anpassad till de kvalitetskrav den amerikanska läkemedelsmyndigheten ställer på biologiska läkemedel.
Tidigare i höst fick IBT sitt läkemedel Lactobacillus reuteri mot NEC klassat som särläkemedel av FDA.

Läkemedelskongress om smärta

Ingert Nilsson
-
0

Förra året deltog brottaren Frank Andersson. I år är det komikern Petra Mede som på Läkemedelskongressens första dag ska berätta om sina erfarenheter av smärta. 
-Det ska bli intressant att höra hennes tala om sina smärtupplevelser. Hon har ju haft smärta under en längre tid och kommer att berätta om det, säger Anders Pesula som ansvarar för årets kongress.

Varför smärttema?
-Det är ett område som berör många, i princip alla om man också inkluderar den smärta som man egenvårdar. All smärta akut liksom kronisk finns med.Det gör att det finns många ingångar till temat, menar Anders Pesula.

Utifrån forskningsperspektivet finns föreläsningar om läkemedel under utveckling. Utifrån användarperspektivet finns det föreläsningar om den information man får om val av läkemedel och fö den som vill ha sjukvårdsperspektivet finns program som handlar om avancerad smärtbehandling och hur man kan samarbeta i smärtteam.

Vilka är dina favoriter i år?
– Förutom att jag tycker det ska bli intressant att lyssna på Petra Medes erfarenheter ser jag bland annat fram mot att få höra professor Roger Knaggs berätta om hur man arbetar med smärtteam i England, där man kommit längre än i Sverige. 
Robert Knaggs deltar under Läkemedelskongressens båda dagar, 12 och 13 november.

Nytt för i år är att kongressen pågår under två istället för tre dagar och att Scheelesymposiet i år ligger under Läkemedelskongressen. 
-Det gör att den som främst är forskningsintresserad den första dagen kan gå på föreläsningarna under rubriken New Principles, New Compounds och den andra dagen på Scheelesymposiet; då får man två forskningsinriktade dagar.

Årets kongress har flyttat in till stadskärnan och hålls på Stockholm Waterfront Congress Centre.
-De färre dagarna gör att vi kunnat fokusera resurserna, vi har färre program men istället ett större djup  och så har vi fått möjlighet att bjuda in fler internationella föreläsare än tidigare år.

En nyhet för i år är också att många av kongressens program ger så kallade fokuspoäng enligt fackförbundet Sveriges farmaceuters system för kompetensutveckling.

Drygt 500 personer är anmälda till årets kongress.Den som i sista minuten kommer på att gå kan anmäla sig på plats.

FDA hyser farhågor för MS-medel

Ingert Nilsson
-
0

Sedan tidigare i höst är MS-medlet Lemtrada godkänt i Europa. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA förväntas fatta beslut innan årets slut.

Myndighetens rådgivande organ säger i en rapport, citerad av Reuters nyhetsbyrå, att riskerna med behandlingen kan vara för stora för att motivera ett godkännande på världens största marknad.

Lemtrada, alemtuzumab är en injektionsbehandling marknadsförd av Sanofi. Farhågorna som det rådgivande organet hyser gäller bland annat cancerrisk och risk för vissa allvarliga autoimmuna sjukdomar. Därför, skriver kommittén, krävs betydande kliniska fördelar för att rekommendera ett godkännande.

Defekta adrenalinpennor i omlopp

Ingert Nilsson
-
0
Problemet upptäcktes vid rutinkontroller av Jext 150 mikrogram och 300 mikrogram adrenalinlösning i autoinjektor. Problemet består i att ett fåtal pennor inte levererar något av den avsedda dosen.
– Men det är mycket få av pennorna, problemet beräknas förekomma i mindre än 1 av 3000 pennor, säger Annika Ekbom Schnell på Läkemedelsverket.
På årsbasis säljs det cirka 24 000 av de här injektionspennorna i Sverige.

Läkemedelsverkets rekommendation är att patienter som använder det här läkemedlet alltid bör ha med sig två pennor.
– Eftersom man inte kan se om man fått injektionen eller inte rekommenderar vi att den som inte tycker sig få effekter efter 5 – 15 minuter tar ytterligare en injektion, säger Annika Ekbom Schnell.

Ingen läkemedelsmyndighet i Europa har hittills fått in rapporter om incidenter med injektorer som inte fungerat. I Norge har man till skillnad mot Sverige beslutat att stoppa försäljningen av injektionspennorna. 
– Jag har inte kunnat ta del av skälen bakom det norska beslutet. Men vi väljer att inte dra tillbaka Jextpennorna eftersom vi i nuläget inte har tillgång till ersättningsprodukter, säger Annika Ekbom Schnell. 
 

Kontrollköp kan inte leda till indraget tillstånd

Ingert Nilsson
-
0

Enligt de lagar som idag reglerar till vem man får sälja tobak, folköl och receptfria läkemedel finns inget legitimationstvång. Lagen kräver att handlaren ska förvissa sig om att köparen är 18 år, men det står inget om hur, påpekar Lagrådet. En handlare kan därför i princip alltid hävda att hen varit förvissad om att köparen varit över 18 år.

Lagrådet anser därför att iakttagelser som görs vid kontrollköp inte kan ligga till grund för administrativa sanktioner som till exempel försäljningsförbud, skriver man i sitt svar till regeringen.Däremot motsätter man sig inte kontrollköpen om de enbart syftar till en dialog mellan tillsynsmyndigheten och säljaren om rutiner och egenkontroll.

Lagrådet föreslår därför en mildare lagtext än den föreslagna i vilken det framgår att kontrollköp kan göras enbart som underlag för en dialog. Regeringens plan är att lagändringarna ska gälla från 1 mars 2014.

EMA vill veta mer om granskning

Amina Manzoor
-
0

Astrazenecas hjärtläkemedel Brillinta godkändes för två år sedan. I företagets delårsrapport som presenterades i slutet av oktober framkom det att det amerikanska justitiedepartementet ska granska Brilinta. Men det står ingen förklaring till granskningen. 

Nu har den europeiska läkemedelsmyndigheten begärt in mer information från Astrazeneca, skriver Reuters. EMA försöker ta reda på om det är något som kan påverka Brilintas nytta-riskbalans.

Varken företaget eller justitiedepartementet har avslöjat vad granskningen går ut på.

Ingen ökad cancerrisk hos IVF-barn

Amina Manzoor
-
0

Det har tidigare funnits en oro att assisterad befruktning kan öka risken för cancer. En större studie har inte kunnat hitta någon ökad risk hos kvinnor som genomgått IVF-behandling. Nu visar en stor studie att det inte heller finns en ökad risk för cancer hos barn som kommit till genom assisterad befruktning.

Forskarna följde upp totalt 106 013 barn som fötts till följd av assisterad befruktning i Storbritannien mellan 1992 och 2008. De undersökte antalet cancerfall som inträffade före 15 års ålder genom att data från det nationella cancerregistret och jämförde det med cancerfall bland alla brittiska barn. 

Av de barn som tillkommit genom IVF hade 108 drabbats av cancer. I jämförelsegruppen var siffran 110. Forskarna fann ingen ökad risk för de vanligaste cancerformerna hos barn, leukemi, neuroblastom, retinoblastom samt tumörer i njurar eller i det centrala nervsystemet.

Det fanns dock en liten ökad risk för två sällsynta cancerformer, hepatoblastom och rabdomyosarkom. Men den totala risken var mycket liten och forskarna menar att den ökade risken kan bero på något annat än just IVF. 

Studien, som finansierats av Cancer Research UK, har publicerats i tidskriften NEJM. 

Tillväxthormon kvar i förmånen

Amina Manzoor
-
0

TLV har omprövat läkemedel som innehåller somatropin, som används vid tillväxtstörningar. Syftet med omprövningen var att undersöka om prisskillnaderna var motiverade. Det dyraste läkemedlet kostade 55 procent mer än det billigaste.

Kostnaden för de läkemedlen är cirka 240 miljoner kronor per år. Företagen bakom de dyraste preparaten har nu sänkt priserna, vilket kommer att innebära en årlig besparing på 16 miljoner kronor, skriver TLV.

På grund av prissänkningen kvarstår alla läkemedel i högkostnadsskyddet.

Nytt prisavtal i Storbritannien

Amina Manzoor
-
0

Storbritanniens regering har efter nästan två års förhandlande kommit överens med läkemedelsindustriföreningen ABPI om ett nytt avtal för priser på läkemedel utan generisk konkurrens. Avtalet innebär att ABPI gått med på att inte höja priserna på patentläkemedel under de två kommande åren. Men under 2016 och 2017 är det tillåtet med prishöjningar på 1,8 procent och under avtalets sista år, 2018, är det ok med 1,9 procent.

Avtalet ger brittiska NHS ekonomisk stabilitet samtidigt som man säkerställer att patienterna får tillgång till nya läkemedel. Det som NHS spenderar på läkemedel över takbeloppet kommer läkemedelsindustrin att återbetala till myndigheten. Enligt hälsodepartementet spenderade NHS mer än 12 miljarder pund på patentläkemedel under 2011 till 2012.

Avtalet, som är frivilligt, gäller i fem år från och med den 1 januari 2014. 

Utöver det introducerar regeringen även en obligatorisk prisminskning för de företag som väljer att inte gå med på det frivilliga avtalet. Det innebär en sänkning på 15 procent av priserna på receptbelagda läkemedel utan generisk konkurrens.

Den brittiska motsvarigheten till TLV, NICE, kommer att fortsätta att rekommendera vad NHS ska betala för nya läkemedel, men prisförhandlingarna kommer att ske mellan regering och läkemedelsföretag.

I Sverige kom regeringen och Läkemedelsindustriföreningen, Lif, nyligen överens om ett nytt prisavtal för äldre läkemedel utan generisk konkurrens. Avtalet innebär att priset på läkemedlet sänks med 7,5 procent 15 år efter godkännandet.

Cancerstudie stoppad efter dödsfall

Amina Manzoor
-
0

Curis cancerläkemedelskandidat CUDC-427 för patienter med avancerade och refraktära solida tumörer eller lymfom testas just nu i en fas I-studie. Den var utformad för att ta reda på maximalt tolererad dos och bestämma en optimal dos för en fas II-studie. 

Men en patient, som hade metastaserad bröstcancer fick en allvarlig biverkning av behandlingen, drabbades av leversvikt och dog. Amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har nu delvis stoppad studien. Det innebär att inga nya patienter får rekryteras till studien tills Curis lämnat in ytterligare uppgifter och analys av de patienter som behandlas med CUDC-427 till myndigheten. Läkemedelsföretaget måste också lämna in ett förslag till ändringar.

Curis licenserar CUDC-427 från Genentech.

Mer pengar till Apotekstjänst

Amina Manzoor
-
0

I somras drabbade det nya dosföretaget Apotekstjänst av akuta likvida problem. Region Halland och Västra Götaland, där Apotekstjänst ansvarar för dosleveranserna, valde då att göra en förskottsbetalning på 25 miljoner kronor. Det förskottet granskas nu av Konkurrensverket för att se om det rör sig om otillåten direktupphandling.

Men Apotekstjänst har fortsatta ekonomiska problem och kan inte leverera dosläkemedel till det avtalade priset och nu planerar Region Halland ett nytt avtal som ska ge företaget mer pengar.
– Vi har bestämt oss för att föreslå för fullmäktige att tillämpa en regel som finns i EU-lagstiftningen som handlar om att samhällsviktiga tjänster kan hanteras på ett något annorlunda sätt än vad vi gjort hittills, säger Gösta Bergenheim (M) ordförande i Region Halland, till Sveriges Radio Halland.

Frågan om ett nytt avtal ska diskuteras på ett extrainsatt regionsfullmäktige den 20 november.

I oktober tog Apotekstjänst över dosleveranserna i den så kallade Sjuklövern, som består av Sörmland, Örebro, Värmland, Dalarna, Gävleborg, Uppsala och Västmanland. De sju landstingen har ungefär 45 000 dospatienter. 

Garret A FitzGerald om att vara obekväm

Petra Hedbom
-
0

Det är lätt att förstå att han kände sig nervös. Samma vecka som Pfizer lanserade den förmodade storsäljaren Celebra, en antiinflammatorisk så kallad cox-2-hämmare, publicerade Garret FitzGerald och kollegor en studie som han misstänkte skulle få stora konsekvenser för företaget. Studien visade på att just den här läkemedelsklassen kunde öka risken för allvarlig hjärt-kärlsjukdom. En studie som företaget dessutom hade varit med och sponsrat.

Det han och hans kollegor hade kunnat se genom omfattande försök i både djurmodeller och i människa var att enzymet cox-2, en typ av cyklooxygenas, påverkade syntesen av kroppsegna ämnen som kallas prostaglandiner och framför allt det hjärt-kärlskyddande prostaglandin 12.
– Vi hade också en studie som visade att även Vioxx, som innehåller rofecoxib, kunde kopplas till ökade risker för hjärt-kärlsjukdom. En anställd vid Merck som marknadsför läkemedlet var medförfattare och bidrog till att försena publiceringen av materialet väsentligt. Man kan säga att inget av företagen hade räknat med de här resultaten, säger Garret A FitzGerald, professor i translationell medicin vid univeritetet i Pennsylvania.

Den första tiden efter publiceringen beskriver han som ganska ensam. Många från läkemedelsföretagen men också kollegor från akademin var irriterade och misstänksamma mot hans resultat. Själv var han arg och frustrerad över att inte blir trodd. Men snart kunde ingen ducka för att just den här sortens cox-2-hämmare innebar allvarliga biverkningar och idag är Vioxx indraget från marknaden och Celebra är försett med flera restriktioner och ges inte till personer med ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Flera kliniska prövningar har sedan visat att behandling med cox-2-hämmare ökar risken för hjärtinfarkt och stroke jämfört med placebo.

Garret A FitzGerald säger själv att det var hans möjlighet att kunna göra kliniska försök på människa parallellt med djur- och cellstudier som gjorde att han kunde se de här sambanden. Att han i hela sin karriär arbetat tvärvetenskapligt och spenderat tid både i labbet och med patienter förklarar han delvis med att han började forska relativt sent.
– Jag jobbade som praktiserande läkare i många år innan jag började forska, forskning var ingen naturlig karriärväg på Irland där jag kommer ifrån. Det gjorde att kliniska studier på människor blev en naturlig del av min forskning och jag har aldrig övergett dem. Man kan säga att jag arbetade translationellt innan begreppet fanns, säger han.

Den 13 november kommer han till Stockholm för att ta emot Scheelepriset för sin forskning, en stad han beskriver som en av prostaglandinernas högborgar. Och som varit på vippen att bli hans hemstad.
– Det fanns bara två platser för den som ville hänge sig åt prostaglandiner på 1980-talet, Stockholm eller Nashville. Vi hade bestämt oss för Sverige när min fru i kö till damrummet på en fest fick rådet – åk inte dit, det är mörkt, kallt och de placerar alla utlänningar på samma ställe.

Idag är han professor vid University of Pennsylvania i Philadelphia och hans arbete med utgångspunkt i prostaglandiner har lett honom in på andra spår. Gemensamt för dessa är att de varit av stor betydelse för många människor, som metabolism och oxidativ stress. Ett av dessa områden är den skyddande effekt som lågdos ASA har på hjärta och kärl. En upptäckt han också beskriver som ett resultat av att ständigt röra sig mellan labbet och kliniken.

Vad tror du själv om den förebyggande effekten av ASA i lågdos, bör det ges till alla?
– Har du haft en hjärtattack eller stroke så minskar det risken för en ny incident med 20 procent så då är det bra. Men att behandla någon som inte befinner sig i riskzonen bara för att de oroar sig är ingen god idé, då är nyttan inte större än riskerna. Jag tar det till exempel inte själv.

– Däremot om det skulle gå att vetenskapligt bevisa att det hade den cancerpreventiva effekt som det finns tecken på blir balansen en annan, men där är vi inte idag. Det är också svårt att visa detta eftersom den typen av placebo-kontrollerade studier aldrig kommer att utföras. Det är helt enkelt inte etiskt försvarbart att behandla friska preventivt. Men genom att studera de biologiska mekanismerna kan vi komma sanningen närmare.

Ett annat område som intresserat Garret A FitzGerald är hur våra biologiska inre klockor påverkar oss. Nyligen har han i sin forskning visat att så kallade perifera klockor tycks finnas i våra blodkärl och bidrar till att reglera hormonnivåer och metabolism. En slutsats som pekar på att det inte bara spelar roll vad vi äter utan även när vi äter.

Han nämner exempel med försök på möss där de manipulerat klockorna i fettceller. Trots att mössen åt lika mycket och rörde sig lika mycket, blev de fetare om de åt under sin vilofas.
-Det tyder på att allting är som en orkester. En central klocka finns i hjärnan som en dirigent men runt om kroppen finns perifera klockor som är musikerna som tolkar signaler och spelar. Dirigenten reagerar i sin tur och fortsätter att leda orkestern utifrån de signaler som kommer tillbaka.

Trots en rejäl dust med några av världens största läkemedelsbolag är Garret A FitzGerald nu engagerad i att samarbeta med dem. Genom ett internationellt konsortium, Pentacon, försöker akademi och industri gemensamt att hitta modeller för att kunna förutsäga vilka patienter som faktisk kan bli hjälpta av NSAID och de omstridda cox-2-hämmarna.
– Det är omkring en till två procent som drabbas av de allvarliga biverkningarna. Idag låter vi bli att ge preparaten till dem som haft en hjärtattack eller stroke. Att kunna förutsäga detta på ett mer sofistikerat sätt skulle kunna göra att fler kunde få nytta av behandlingen. Ironiskt nog är det företagens ovilja att kännas vid riskerna som nu gör att vi ligger efter i det arbetet, säger han.

På frågan om han vet att tre av de tidigare Scheelepristagarna senare har fått Nobelpriset skrattar han länge.
– Det sambandet är inte kausalt, det lovar jag.

Den 13 november är Garret A FitzGerald i Stockholm för att ta emot Scheelepriset som delas ut av Apotekarsocieteten. I samband med det ger han föreläsningen ”Cox and clocks: My life and time”.

Artikeln är en LmV Plusartikel men är öppen för alla fram till den 15 november.
 

Vill lägga ner i Storbritannien

Amina Manzoor
-
0

Läkemedelsföretaget Novartis har inlett förhandlingar för att stänga sitt forskningscenter för sjukdomar i luftvägarna i West Sussex, Storbritannien, skriver Fierce Biotech. Om planerna blir verklighet kan 371 forskare förlora jobbet. 

Nedläggningsplanerna är en del av en global översyn av företagets forskningsverksamhet för att bättre möta marknadens förväntningar, enligt Novartis. 

Novartis överväger även att minska marknadsförings- och försäljningsstyrkan i landet med 72 tjänster. Detta beror på att företaget tänker att skära ner på marknadsföringen av diabetes- och kolläkemedel.

Drygt 3 200 personer arbetar vid Novartis i Storbritannien. 

I Sverige har Novartis nyligen anställt Anna-Lena Engwall som ny chef för den nordiska onkologiverksamheten. Hon är utbildad sjuksköterska och har haft flera ledande positioner inom Novartis olika verksamheter i flera europeiska länder.

Offentlig databas över läkemedelsbrist

Ingert Nilsson
-
0

På sajten finns information om skälen till bristsituationen och hur länge den förväntas pågå. Här finns också information till vårdpersonal och patienter.

Just nu är det brist på fyra läkemedel, Cerezyme, Fabrazyme, Increlex och Vistide enligt den offentliga databasen. Bristen gäller samtliga medlemsländer där behandlingarna marknadsförs. Brist på Cerezyme, som används för behandling av Gauchers sjukdom har det varit sedan sommaren 2009 på grund av tillverkningsproblem vid en produktionsenhet.
Förutom den här europeiska informationen fortsätter de nationella läkemedelsverken publicera brister som gäller det egna landet.

Beroende föreslås bli ny läkarspecialitet

Ingert Nilsson
-
0

Det finns i Sverige närmare en halv miljon människor med en beroendesjukdom. Nu föreslår Socialstyrelsen att beroendevård ska bli en ny specialitet.
– Det är en så stor patientgrupp att vi bedömer att det finns ett behov att stärka kompetensen på området. Idag finns en hel del forskning på läkemedelsbehandlingar och terapiformer som fungerar men som inte tillämpas, säger Nela Söder, Socialstyrelsens utredare.
Som en specialitet blir utbildningen nationell och vården skulle därmed bli jämlikare menar Nela Söder.

Möjligheten att få vård för sin beroendesjukdom är också väldigt olika beroende på var man bor. De regionala skillnaderna menar Socialstyrelsen skulle minska om beroendemedicin blir en reglerad specialitet för läkare.
Socialstyrelsen planerar för att förslaget ska bli verkligt årsskiftet 2014/2015.

1...345Sida 4 av 5