Månads arkivering oktober 2013

Väntat resultat för Astrazeneca

Amina Manzoor
-
0

Astrazenecas tidigare Chief Financial Officer Simon Lowth lämnar företaget idag, torsdag, vilket tidigare meddelats, skriver läkemedelsföretaget i ett pressmeddelande. Ny CFO blir Marc Dunoyer, som rekryterades till Astrazeneca från GSK i somras. Han arbetar idag som Executive Vice President, Global Portfolio & Product Strategy. Marc Dunoyer tillträder sin nya tjänst den 1 november.

På torsdagen presenterade Astrazeneca även sin delårsrapport för tredje kvartalet. Under perioden har intäkterna minskat med fyra procent. Intäktsminskningen var väntad då företaget förlorat ensamrätten för flera läkemedel, enligt ett pressmeddelande. 

Däremot har de fem strategiska satsningarna haft en intäktsökning på åtta procent, flera fas III-studier har påbörjats och tre ansökningar av nya läkemedel gjorts.

Vanligt med opublicerade studieresultat

Amina Manzoor
-
0

Amerikanska forskare har undersökt hur väl den amerikanska lagen om att kliniska studier ska registreras och resultatet offentliggöras på Clinicaltrials.gov efterföljs. Forskarna identifierade 585 kliniska studier på minst 500 patienter som var registrerade på sajten och avslutade före januari 2009. Uppföljningstiden mellan avslutad studie och publikation var 60 månader.

Av de 585 registrerade studierna var 171, 29 procent, fortfarande opublicerade efter uppföljningstiden på 60 månader. Av de opublicerade studierna hade 78 procent, 133 stycken, inga studieresultat publicerade på Clinicaltrials.gov. Det var vanligare att studier finansierade av läkemedelsindustrin hade opublicerade resultat, 32 procent, än de med annan finansiering, där siffran var 18 procent.

Forskarna menar att opublicerade studier bidrar till att ge en snedvriden bild av resultaten och att det är oetiskt mot studiedeltagarna eftersom de tar en risk då de deltar i kliniska studier. De menar att det behövs ytterligare åtgärder för att säkerställa att resultaten offentliggörs så snart som möjligt.

Studien är publicerad i tidskriften BMJ. Tidskriften är en av initiativtagarna till All Trials-kampanjen, som syftar till att läkemedelsföretagen ska publicera all studiedata, även om resultaten är negativa.

Monica Hagman om att tillvarata farmaceuters kompetens

Amina Manzoor
-
0
Monica Hagman om att tillvarata farmaceuters kompetens

I dagarna slutar Monica Hagman på Apoteket AB, där hon under 33 år arbetat som bland annat informationsapotekare, apotekschef, affärsområdeschef och nu senast som ansvarig för tjänste- och kompetensutveckling. Hon har bland annat varit med om stora utbildningssatsningar, förändringar av förmånssystemet som ledde till hamstring av läkemedel och inte minst omregleringen av apoteksmarknaden. Från den 1 november blir hon ny närsjukvårdsdirektör för östra delen av i Landstinget Östergötland.

Hur känns det att byta arbetsgivare efter så lång tid?
– Det känns helt rätt att gå in i något nytt. Jag känner mig hemma i hälso- och sjukvården och har samarbetat med dem under alla mina år på Apoteket. Det är jättespännande och en utmaning att gå till ett nytt, stort chefsjobb. Det var inte ett svårt beslut, jag är väldigt glad att jag fått den här möjligheten. Dessutom slipper jag veckopendla för första gången på 13 år.

Varför byter du jobb?
– Främst för att jag har fått ett fantastiskt fint erbjudande, men ett annat skäl är att omregleringen drastiskt ändrat innehållet i apoteksarbetet. Det jag har arbetat med, farmaceutisk kompetens och farmaceutiska tjänster, har inte varit i fokus på senare tid. Pendeln har svängt för hårt mot detaljhandelshållet. Nu börjar pendeln röra sig tillbaka mot kärnverksamheten, men det går för långsamt. För mig är det viktigt att få jobba med frågor som är meningsfulla för andra människor och det får jag göra i mitt nya jobb.

Vari ligger apotekens problem?
– Idag är det stort fokus på kortsiktig lönsamhet inom apotekskedjorna. Man ser bara på den direkta lönsamheten, och inte på den indirekta och långsiktiga som man skapar med trovärdighet och kompetent rådgivning. 

– Branschen är samstämmig, man vill se apoteken som en del i hälso- och sjukvården. Men då måste man inrikta verksamheten på det, till exempel genom att jobba med rådgivning för bättre läkemedelsanvändning. Ett sätt är att få till dialogen med receptkunder. Idag fokuserar man fortfarande på så korta kötider som möjligt, trots att det finns ett behov hos kunderna att få svar på frågor. Kunderna i egenvården har också väldigt många frågor, så även där är det viktigt med farmaceutisk kompetens.

Vad finns det för risker med för stort fokus på detaljhandel?
– Apoteken riskerar att bara bli en distributionskanal för läkemedel. Då behövs det inga välutbildade apotekare eller receptarier, något individer, samhälle och inte minst apoteksbranschen kommer att förlora mycket på.

– Det är viktigt att vända trenden nu. Det är inte för sent, men det kommer att ta tid, eftersom dippen varit så stor. Medarbetarna vill ju också utnyttja sin kompetens. Apoteken riskerar att förlora många kompetenta farmaceuter till hälso- och sjukvården. 

Vad tycker du att man ska göra åt det?
– Apoteken måste arbeta mer med god läkemedelsanvändning genom att ta ansvar för både receptkunder och egenvårdskunder. Det är väldigt tydligt att apoteksbranschen inte kommer att få mer ersättning eller andra förhandlingsmöjligheter, men man kan dela upp receptmarginalen i en distributions- och tjänstedel.

– Jag tror även mycket på initiativen i nationella läkemedelsstrategin kring kvalitetsindikatorer och strukturerade läkemedelssamtal. Genom de här initiativen visar man vad man vill med apoteken. Det gäller bara att man hittar rätt indikatorer, för enligt min erfarenhet gör man det som man mäts på.

Ett problem som nämnts av bland annat Statskontoret är att kompetensutvecklingen blivit sämre för farmaceuterna efter omregleringen. Vad tror du det beror på?
– Personalen får kompetensutveckling, men främst inom försäljning. Det är inget fel i sig om det skulle utgå från den omtänksamma farmaceutiska merförsäljningen, men det handlar om ren merförsäljning. På grund av de starka kraven på lönsamhet har många apotek fått dra ner på personalstyrkan, vilket innebär mindre tid för kompetensutveckling. Men som farmaceut måste man tänka på vad det innebär att man har en legitimation, kompetensutveckling är ett delat ansvar mellan arbetsgivare och anställd.

Många apotekskedjor saknar farmaceuter i ledningsgrupperna, hur ser du på det?
– Självklart måste det finnas en farmaceut i ledningen, det är som att driva en bank utan en ekonom. Utan farmaceuter som kan verksamheten finns det en stor risk att de flesta frågor bara handlar om detaljhandel och distribution. Apotek Hjärtat är exempel på en kedja som har flera farmaceuter i ledningsgruppen, det tror jag kommer att göra skillnad.

Har något varit bra med omregleringen?
– Ja, självklart. Men jag tycker att den borde ha genomförts mer genomtänkt ur patientsäkerhetsperspektivet. Det har blivit bättre för kunderna eftersom apoteken till exempel har ökade öppettider nu. Det har också blivit lättare att köpa receptfria läkemedel i och med att de får säljas i annan handel. För apotekare och receptarier har det blivit fler arbetsgivare, vilket innebär högre löner.

Vad har du för tankar kring ditt nya jobb?
– Det är en stor utmaning som jag går in i med stort engagemang. Att åstadkomma en så bra vård och god hälsa som möjligt utifrån givna ekonomiska ramar. Jag kommer att vilja fortsätta arbeta för en bättre läkemedelsanvändning. Det finns många problem som beror på felaktig läkemedelsanvändning som kan förebyggas.

Hur kommer du att arbeta med apoteken på ditt nya jobb?
– Jag kommer inte att stödja omfördelning av resurser till apoteken utan att först veta vad jag får. Det är ingen framgångsväg att bara prata pengar. Mitt råd till apoteken är att först visa vad de kan och därefter prata ersättning. Jag kommer naturligtvis se väldigt positivt på den apoteksaktör som vill samverka med vården genom att stödja allmänheten till en säker egenvård och bidra till en bra läkemedelsanvändning.

Polio bekräftat i Syrien

Amina Manzoor
-
0

Syrien har varit fritt från virussjukdomen polio i 14 år. Men nu har flera fall rapporterats. Världshälsoorganisationen, WHO, bekräftade på tisdagen 10 fall av polio i landet. Ytterligare 12 fall undersöks just nu. De flesta är barn under två år, enligt ett pressmeddelande från organisationen. WHO undersöker nu smittkällan.

Redan innan poliofallen bekräftades hade syriska myndigheter och grannländer börjat planera en massiv vaccinationsinsats, där 1,6 miljoner barn ska vaccineras mot polio, mässling, påssjuka och röda hund både i regeringskontrollerade områden och i områden kontrollerade av rebeller, enligt pressmeddelandet.

Innan Syriens inbördeskrig inleddes 2011 var 95 procent av barnen i landet vaccinerade mot polio, men nu uppskattar WHO att 500 000 barn inte blivit vaccinerade på grund av inbördeskriget.

Idag är polio bara endemiskt i tre länder, Afghanistan, Pakistan och Nigeria. Men det senaste året har utbrott rapporterats från bland annat Somalia. I Israel har polioviruset hittats i avloppsprover, men än så länge har inga smittade rapporterats.

Statsepidemiolog Anders Tegnell vid Smittskyddsinstitutet säger till Dagens Nyheter att polioutbrottet pekar på vikten av fortsatta vaccinationsinsatser och att flyktingar från Syrien måste erbjudas vaccin.

Större viktminskning med kombinationspiller

Amina Manzoor
-
1

Nästan 40 procent av de patienter som behandlades med Qsymia gick ner mer än 10 procent av sin kroppsvikt. Det visar en studie publicerad i tidskriften Obesity. I studien jämfördes viktminskningsläkemedlet Qsymia, som innehåller en kombination av substanserna topiramat och fentermin, med placebo eller de aktiva substanserna var för sig. 

Efter en behandlingstid på 28 veckor hade 38,8 procent av de patienter som fick en lägre dos av Qsymia och 42 procent av de som fick en högre dos gått ned mer än 10 procent av sin kroppsvikt. Det kan jämföras med 6,8 procent av de som behandlades med placebo. Av de patienter som fick en låg dos fentermin var siffran 12,5 procent jämfört med 20,8 bland dem som fick en hög dos. En lägre dos topiramat gav en tioprocentig viktminskning hos 18,6 procent av patienterna och 23,8 hos dem som fick en högre dos. 

Doserna av fentermin var 7,5 mg eller 15 mg. Patienterna fick antingen 46 mg eller 92 mg topiramat. Behandlingen med Qsymia var 7,5/46 mg eller 15/92 mg.

Studien innefattade 756 personer med ett BMI mellan 30-45. Även efter sju månader var viktminskningen signifikant högre med Qsymia jämfört med placebo, skriver Medpage Today. Förutom behandling med antingen kombinationsterapi, monoterapi eller placebo fick patienterna livsstilsrådgivning om hur det dagliga kaloriintaget skulle minskas med 500 kalorier, en uppmaning att föra matdagbok samt att bli mer fysiskt aktiva. 

De patienter som behandlades med den högre dosen av kombinationsläkemedlet upplevde fler biverkningar än de som behandlades med en lägre dos eller med monoterapi. De vanligaste biverkningarna var stickande känsla i huden, muntorrhet, huvudvärk och förstoppning. En patient fick hjärtarytmi. Inga nya biverkningar rapporterades.

Studien är finansierad av Vivus, som marknadsför Qsymia.

Qsymia godkändes för behandling av kraftigt överviktiga eller feta personer i USA i juli 2012. Det är inte godkänt i Europa, då CHMP var oroliga för biverkningsprofilen som bland annat kan ge fosterskador. Qsymia heter Qsivia i Europa. 

Samarbetar om värmetåligt vaccin

Amina Manzoor
-
0
Samarbetar om värmetåligt vaccin

Ett problem med att transportera och tillhandahålla vaccin i avlägsna och svåråtkomliga områden är att vaccin är känsliga för värme och måste hållas kylda under transporten och på plats. I länder där temperaturen är hög och elförsörjningen otillförlitlig kan det vara svårt.

Nu satsar läkemedelsföretaget GSK tillsammans med Bill & Melinda Gates Foundation 1,8 miljoner dollar på forskning som syftar till att utveckla värmetåliga vacciner, enligt ett pressmeddelande.

Forskningsprojektet kommer initialt att fokusera på adjuvanten AS01 som används i GSKs malariavaccinkandidat RTS,S. Det vaccinet är utvecklat för att främst användas av barn i Afrika söder om Sahara, där det kan vara svårt att hålla vaccin kylda. Ett mer värmetåligt AS01 skulle även kunna användas i GSKs andra vacciner som innehåller den adjuvanten, enligt läkemedelsföretaget.

Idag, onsdag, möts världsledare i Stockholm för en halvtidsöversyn av vaccinalliansen Gavi Alliance arbete. Alliansens mål är att vaccinera 243 miljoner barn och på så sätt förebygga 4,4 miljoner dödsfall mellan åren 2011-2015. Sverige planerar att öka bidraget till Gavi, från 368 miljoner kronor i bidrag i år till 450 miljoner kronor under 2014.

Inför mötet uppmanade Läkare utan gränser Gavi Alliance att prioritera fyra områden för att se till att fler barn får ett heltäckande vaccinationsskydd. Ett prioriterat område är just att utveckla värmetåliga vacciner.  De andra områdena är sänkta vaccinpriser, att utöka vaccineringen av barn över ett år och att göra de priser på vacciner som Gavi förhandlat sig till tillgängliga för andra humanitära organisationer.

Vänta och se vid ögoninfektion

Petra Hedbom
-
0

Att behandla bakteriell ögoninfektion med antibiotika ger en mätbar men liten effekt på utläkningen. Det konstaterar Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU efter att ha gått igenom en Cochranerapport.

Rapporten som SBU har kommenterat är en uppdatering av en Cochrane-analys från 2006. Totalt ingår 11 randomiserade dubbelblinda studier utförda i USA, Storbritannien, Holland, Mali och Marocko. Slutsatsen är att antibiotika ger en marginell skillnad i utläkningstid jämfört med placebo.

Bakteriell konjunktivit är en infektion i slemhinnan som täcker ögonvitan och insidan av ögonlocket. Infektionen kan drabba alla åldrar men är vanligare hos barn och kännetecknas av att ögat blir kladdigt och rött. Infektionerna behandlas främst i primärvården och en vanlig metod är ögondroppar med antibiotika. Men det går enligt SBU ofta bra att vänta och se om infektionen läker ut av sig själv.

I Sverige har vi enligt SBU en tradition av att vara återhållsamma med antibiotika vid bakteriell ögoninfektion eftersom tillståndet är ofarligt.
 

Snabbare godkännanden ifrågasätts

Petra Hedbom
-
0

I speciella fall kan den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA snabba på processen för att godkänna ett nytt läkemedel för marknaden. Detta gäller till exempel läkemedel till patienter som saknar behandling och syftet är att nya preparat snabbare ska komma patienterna till nytta.

Men de kortare tiderna kan innebära risker för patienterna menar forskarna Curt Furberg och Thomas Moore. I en studie konstaterar de att läkemedel som genomgått en kortare process i snitt testades i 5,1 år innan godkännande jämfört med standardtiden som är 7,5 år. Villkoren för de påskyndade godkännandena är att företagen lämnar in uppföljande säkerhetsstudier till myndigheten. Men enligt forskarna slarvar också företag och myndigheter med dessa.

De har gått igenom 20 nya läkemedel som godkändes av FDA under 2008. Av dessa godkändes åtta genom den påskyndade processen. Av dessa begärde FDA 85 uppföljande säkerhetsstudier men 2013 hade bara 40 procent av dessa fullföljts, rapproterar Reuters.

FDA säger i ett utlåtande att de ska gå igenom studieresultaten noggrant men att de har ett stabilt program för säkerhetsövervakning efter godkännande. De skriver också att dagens system utgör en balans mellan längden på kliniska prövningar och det faktum att patienter med livshotande sjukdomar får tillgång till nya läkemedel.

Traditionellt sett kräver FDA två kliniska prövningar innan ett godkännande men för att korta tiden till marknaden räcker det ibland med en. Då använder man istället så kallade surrogatmått av effekten som att mäta hur mycket en tumör krympt.
 
 

Farmaciförbundet går i graven

Ingert Nilsson
-
0

Farmaciförbundets cirka 7 000 medlemmar kommer från årsskiftet att tillhöra fackförbundsgiganten Unionen. De organiserar idag över en halv miljon arbetstagare inräknat studenter och pensionärer. Beslutet har förberetts under en tid, bland annat gick man i våras ut med en medlemsenkät där medlemmarna ställde sig positiva till uppgåendet.

Varför har ni bestämt er för det här?
– Apoteksmarknaden är så förändrad efter omregleringen, så våra medlemmar behöver betydligt mer stöttning och hjälp än vad vi som ett litet fackförbund kan ge. Apoteksföretagen följer inte kollektivavtal, men vi hinner inte med alla ärenden, säger Carina Jansson ordförande i Farmaciförbundet.

Har du några exempel?
– Arbetsgivarna försöker smita undan på alla möjliga sätt skulle jag säga, anställda få till exempel inte sina arbetsscheman i tid, man får besked om att man ska jobba på ett annat apotek sent på kvällen innan, man försöker komma undan övertidsersättning för att nämna några.
– Genom att vi går med i Unionen blir det mycket enklare för våra medlemmar att få hjälp. De kan vända sig till ombud i den egna regionen och få hjälp av ombudsmän på orten.

Varför gick ni inte istället ihop med fackförbundet Sveriges Farmaceuter?
– Därför att de inte vill ha apotekstekniker i sitt förbund. Jag har varit ute och fiskat men inte fått något napp från dem. De vill bara ha våra apotekare och receptarier men vi kan inte arbeta så, vi arbetar med teamet.

Men finns det inte en risk att ni nu förlorar medlemmar till det facket?
– Nej jag ser inte det som en direkt risk. Men gör vi det då har vi gjort ett dåligt arbete och inte informerat om möjligheterna inom Unionen.

Kansliet på Farmaciförbundet läggs inte ned utan ska till årsskiftet ha flyttat över fysiskt till Unionens lokaler.
– Inom Unionen startar vi bransch farmaci och hälsa, en avdelning inom Unionen där också de som arbetar inom till exempel läkemedelsindustrin kommer att finnas. Vi går från att vara 7 000 medlemmar till att bli åtminstone dubbelt så stora. Men det är viktigt att vi nu profilerar oss så att medlemmarna förstår att det här blir ett lyft.

EU-råd om ej godkänd behandling

Petra Hedbom
-
0

Patienter med kronisk hepatit C saknar många gånger behandling i samband med att de får en levertransplantation. Ett alternativ är preparatet sofosbuvir från Gilead som ges för att förhindra infektion i den nya levern. Men läkemedlet är ännu inte godkänt utan ansökan ligger inne för bedömning hos det europeiska läkemedelsverket EMA.

För att få vägledning har man från Sverige vänt sig till EMAs expertkommitté, CHMP, med frågan hur man ska göra. Det finns möjlighet för EUs medlemasländer att nationellt införa det som kallas program för compassionate use. Inom dessa kan man använda ännu icke-godkända läkemedel av humanitära skäl.

CHMP har nu svarat och på sin hemsida publicerat rekommendationer för användningen. De skriver att sofosbuvir kan användas på vuxna patienter med kronisk hepatit C-infektion och har sammanställt råd för hur medlet bör användas på vuxna patienter med kronisk hepatit C. Det är tredje gången som compasionate use-behandling har bedömts på EU-nivå.

Enligt rekommendationerna är det två grupper av patienter som är aktuella, dels de som väntar på en ny lever och behöver preventiv medicinering för att förhindra infektion i transplantatet. Dels rör det patienter som redan har fått en ny lever och som har en aggressiv, återkommande hepatit C-infektion som kan leda till döden om den inte behandlas.

Positivt för psoriasismedel

Petra Hedbom
-
1

Företaget Celgene presenterar positiva resultat från en fas III-studie med psoriasismedlet apremilast. Enligt uppgifter från företaget har tidigare icke-behandlade patienter med psoriasisartit fått minskade symptom.

Apremilast är en fosfodiesteras-4-hämmare som tas två gånger om dagen i tablettform, antingen 20 eller 30 mg per tablett.  Patienterna som behandlades upplevde mindre smärta och mindre svullnad i leder efter 16 veckor jämfört med placebo, rapporterar Reuters. De positiva effekterna fortsatte efter ett års behandling.

Fullständiga studiedata för de 527 patienterna kommer att presenteras under nästa vecka vid den årliga amerikanska reumatologikongressen ACR i San Diego. Företagets förhoppning är att apremilast ska konkurrera med dagens standardbehandlingar i form av injicerade biologiska läkemedel.

Det primära effektmåttet i studien var att patienterna skull nå 20 procent minskning av symptomen jämfört med placebo efter 16 veckor. Vid den tidpunkten hade 29.2 procent av de som fick 20 mg dosen och 32,2 procent av de som fick 30 mg nått det målet. Motsvarande siffra i placebogruppen var 19,9 procent minskning av symptomen.  Efter ett år hade 53,4 procent som fick 20 mg och 58,7 procent av de som fick 30 mg nått den 20-procentiga minskningen av symptom.

De vanligaste biverkningarna var diarré och illamående, men symtomen försvann för det mesta efter 15 dagars behandling. Behandlingen har inte visat sig ge någon ökad risk för hjärt-kärlhändelser.
 

Kvinnor födda utomlands hämtar ut färre läkemedel

Petra Hedbom
-
0

Kvinnor födda i icke-västerländska länder hämtar ut omkring hälften av den mängd läkemedel som kvinnor födda i Sverige. Det sambandet konstaterar Sofie Gustafsson i arbetet med sin kommande avhandling vid ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Sofie Gustafsson, apotekare och doktorand i nationalekonomi, intresserar sig för de val som människor gör. I arbetet med sin doktorsavhandling har hon bland annat tittat på siffror över hur mycket läkemedel folk hämtar ut.

Studien visar att kvinnor invandrade från icke-västerländska länder hämtar ut färre läkemedel än svenskfödda.  Detta trots att invandrare generellt är mer sjuka i till exempel hjärt-kärlsjukdom än infödda svenskar.
– Det kan bero på kulturella skillnader, att man väljer andra typer av behandling eller inte upplever att man behöver läkemedel. Men det kan också handla om språkförbistringar och att man inte förstår varför ett läkemedel skrivits ut, säger hon.

Tillsammans med forskarkollegan Thomas Eriksson har de undersökt de 20 vanligaste läkemedelsklasserna och tittat på sannolikheten att en person hämtar ut dessa läkemedel.
– Vi såg också att män från icke-västerländska länder hämtar ut mer läkemedel än svenskfödda. Det kan förklaras med att mycket av de läkemedel som kvinnor inte hämtar ut är förebyggande medan männen i högre utsträckning hämtar ut preparat som behandlar sjukdomar, exempel medel som används vid diabetes typ II eller kärlvidgande preparat.

I studien såg de också att ju längre personerna har bott i Sverige desto mindre skiljer sig beteendet mot svenskfödda. Sofie Gustafsson menar att informationen är intressant när man prioriterar insatser.
– Handlar det om att en person aktivt väljer bort ett läkemedel får man respektera det. Handlar det däremot om diskriminering eller att personen inte har förstått vad läkaren säger då är det allvarligt. Då behöver vården förbättra informationen till patienterna, säger hon.
 

Apotek sena med betalningar

Petra Hedbom
-
0

I början av oktober ställde läkemedelsgrossisten Oriola in leveranser till Apotek Hjärtats 150 apotek. Anledningen var enligt grossisten att Hjärtat var sena med att betala en faktura på 120 miljoner kronor.

Apotek Hjärtat menade att de stoppade leveranserna var ett hot mot patientsäkerheten och de har anmält händelsen till Läkemedelsverket.  Enligt uppgifter från Apotek Hjärtat var en av anledningarna till den sena betalningen att Oriolas faktura inte hade nått dem förrän sex dagar innan förfallodatum.

På Läkemedelsverket tittar man nu på frågan och har begärt in kommentarer från de båda parterna. Oriola har inkommit med ett svar där de bland annat skriver att den aktuella fakturan har gått iväg i tid.
-Vi kommer med ett besked till företagen om hur vi går vidare, säger Annika Babra, enhetschef på Läkemedelsverket.

Enligt Annika Barba är det ovanligt att Läkemedelsverket utreder frågor av den här typen. De utreder inte affärsuppgörelser mellan företagen
-Nu kom de i gång med leveranserna snabbt  den här gången men det är klart, om det skulle handlar om att leveranser stoppas en längre tid så blir det problem med tillhandahållandeskyldigheten.

Enligt uppgifter från SVT är det inte första gången som Apotek Hjärtat är sena med att betala fakturor. På tre år har apoteksbolaget hamnat hos Kronofogden 45 gånger på grund av sena betalningar varav fyra resulterat i betalningsföreläggande.
Jonas Mjöbäck, informationschef på Apotek Hjärtat uppger till SVT att det naturligtvis inte är bra att få en betalningsanmärkning men att det bara handlar om några promille av den stora mängd fakturor bolaget hanterar.
 

Viktigt med tidig läkemedelsbehandling vid schizofreni

Petra Hedbom
-
1

Att patienter med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd får läkemedelsbehandling så snabbt som möjligt är avgörande för deras fortsatta välmående. Det konstateras i Socialstyrelsens nya rekommendationer.
-Tidig diagnos och tidig behandling med antipsykotiska läkemedel är väldigt viktigt för att ge dessa patienter goda förutsättningar till ett fungerande liv. En välfungerande medicinering minskar både risken för återinsjuknande och för självmord, säger Sara Hed, utredare på Socialstyrelsen.

De nypublicerade rekommendationerna är enligt Sara Hed tänkta att användas tillsammans med de riktlinjerna om psykosociala insatser som myndigheten tog fram 2011.
-De kompletterar varandra. Ofta är läkemedelsbehandlingen en förutsättning för att patienten ska kunna ta del av psykosociala insatser, säger hon.

Socialstyrelsens rekommendationer kommer ut samtidigt som Läkemedelsverket publicerar sina nya rekommendationer för läkemedelsbehandling. De båda myndigheterna har samarbetat i arbetet och som vetenskapligt underlag har man haft en SBU-rapport från 2012. Läkemedelsverket lyfter  i sina rekommendationer bland annat fram användingen av de så kallade andra generationens antipsykotiska preparat. Till dessa hör bland andra risperidon, aripiprasol och olanzapin. Tidigare prisskillnader mellan första och andra generationens preparat har delvis jämnats ut bland annat eftersom patent har gått ut.

Kostnaderna för olika preparat är nu relativt lika och enligt Sara Hed är läkemedelskostnaderna en mindre del av de totala kostnaderna för personer med schizofreni som behöver stora insattser från både hälso- och sjukvård och socialtjänst.
– Det viktiga är att de här patienterna får en läkemedelsbehandling som utgår från hur allvarlig deras sjukdom är, individuella risker och önskemål. Då ökar följsamheten och behandlingen blir kostnadseffektiv, säger Sara Hed.

Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer vänder sig i första hand till behandlande läkare och till läkemedelskommittéer. Socialstyrelsens riktlinjer är i första hand avsedda för beslutsfattare inom hälso- och sjukvården.

 

Daglig ASA inget för friska

Petra Hedbom
-
0

Det statliga brittiska National health service, NHS, har försökt gå till botten med om det är lämpligt att friska personer behandlas förebyggande med acetylsalicylsyra. Viss forskning har visat på att substansen kan förebygga hjärt-kärlsjukdom och cancer.

Myndigheterna har gått igenom stora mängder data mellan 2008 och 2012 och deras slutsats är att nyttan inte överväger riskerna även om gränsen är fin. För hjärtattacker och stroke konstaterar artikelförfattarna att den ökade risken för blödning är större än den förebyggande effekten.

Vad gäller cancer så konstaterar forskarna att det inte finns tillräckligt starka dokumenterade bevis på att förebyggande behandling skulle vara övervägande positivt. Forskarna konstaterar också att fler intressanta studier kommer att publiceras de närmsta åren som kan ge ny information om vilka som kan ha nytta av förebyggande behandling med acetylsalicylsyra.

Pascal kan granskas av Läkemedelsverket

Petra Hedbom
-
0

Idag lyder inte medicinska programvarusystem som receptexpedieringssystem och Pascal under det medicintekniska regelverket och kan därför inte granskas av Läkemedelsverket. Nu har myndigheten på uppdrag av socialdepartementet tagit fram förslag på föreskrifter som kan användas för systemstöd i vården, rapporterar It i vården.

Journalsystem räknas redan idag som medicintekniska produkter och när allvarliga avvikelser inträffar i dessa har vården skyldighet att anmäla detta till både Läkemedelsverket och tillverkaren som ska se till att felet åtgärdas.

Men medicinska informationssystem som apotekens receptexpedieringssystem, Pascal, Nationella patientöversikten och Sfinx har inte haft någon tillsyn av myndigheter. Detta kan nu ändras i och med de nya föreskrifterna.

Läkemedelsverkets förslag är nu på remiss och när tiden för berörda att tycka till gått ut den 11 november skickas förslagen till EU-kommissionen, skriver It i vården. I början av 2014 kan de nya föreskrifterna fastställas.
 

123...5Sida 1 av 5