Det är resultatet av en studie från Storbritannien. 2698 patienter som led av till exempel hjärtsvikt, diabetes eller kol och som tidigare varit inlagda eller behandlats polikliniskt rekryterades till studien.
Månads arkivering augusti 2013
Ingen effekt av hälsocoach
Sanofi anklagad för mutor i Kina
Under sommaren greps fyra högt uppsatta chefer på GSK i Kina misstänkta för mutbrott. Cheferna ska under sex års tid ha betalt upp till tre miljarder yuan (cirka tre miljarder kronor) i mutor till läkare och myndighetsanställda. GSK har i ett uttalande medgett att vissa anställda kan ha brutit mot kinesisk lag och att företaget inte har någon tolerans för sådant beteende.
Nu anklagas även Sanofi för liknande brott i Kina, skriver Reuters. Enligt en anonym visselblåsare som intervjuats i en kinesisk tidning ska personer anställda vid företaget ha betalat runt 1,7 miljoner yuan till läkare för att de skulle skriva ut särskilda läkemedel till patienter under 2007.
I ett uttalande till Reuters sade sig Sanofi än så länge vara ovetandes om anklagelserna i tidningen, men ser väldigt allvarligt på påståenden. Kinesiska myndigheter kommer nu att undersöka mutanklagelserna.
Sedan anklagelserna mot GSK uppdagats har flera andra internationella läkemedelsföretag fått besök från handelsmyndigheten. I början av augusti fick även ett av Sanofis lokala kontor besök från myndigheten.
Uppdaterad 2013-08-13 09:19
Dromedarer kan ligga bakom ny smitta
Sedan drygt ett år har 94 personer smittats av det nya coronaviruset MERS-CoV, varav 46 avlidit. Majoriteten av de smittade har varit i Saudiarabien och närliggande länder. Viruset har smittat mellan människor, även om de flesta fall varit genom direktkontakt med djur. Men forskarna har inte vetat vilka djur som bär på smittan.
En studie publicerad i Lancet Infectious Diseases antyder nu att det kan vara dromedarer som bär på viruset. Ett internationellt forskarlag tog blodtester från dromedarer, får, getter och kor i Oman, Spanien, Chile och Nederländerna. När blodet testades visade det sig att samtliga dromedarer i Oman och 14 procent av de testade dromedarerna i Spanien bar på antikroppar mot MERS-CoV. Inga av de andra djuren hade sådana antikroppar i blodet.
Forskarna menar att det troligtvis är MERS-CoV eller ett närbesläktat virus som infekterat dromedarerna. Ett definitivt bevis skulle vara att isolera viruset från ett infekterat djur. Forskarna vet ännu inte hur viruset smittar människor.
Nytt malariavaccin effektivt
I en pilotstudie har amerikanska forskare undersökt säkerhet och effektivitet av malariavaccinetkandidaten PfSPZ. Studien är publicerad i Science. Vaccinkandidaten är utvecklat på ett annorlunda sätt jämfört med tidigare vaccin. Det består av levande, men försvagade malariaparasiter, sporozoiter. Parasiterna har försvagats genom strålning. Vaccinet injiceras intravenöst.
I fas I-studien, som genomfördes på ett NIH kliniskt center i USA, deltog 57 vuxna patienter mellan 18 och 45 som inte tidigare haft malaria. 40 patienter fick mellan två till sex doser av vaccinet, medan de 17 i kontrollgruppen inte fick något vaccin. Patienterna observerades i sju dagar efter vaccination, och inga allvarliga biverkningar rapporterades.
Patienterna i studien blev sedan utsatta för fem bett av en mygga bärandes på malariaparasiten Plasmodium falciparium, samma stam som vaccinet togs från. Resultaten visade att de som fått många doser hade ett bättre skydd mot malaria. Av de som fick det högsta antalet doser utvecklade 3 av 15 malaria, jämfört med 16 av 17 i den lägre doseringsgruppen. Av de som inte fick något vaccin blev nästan alla smittade av malaria.
De som diagnosticerades med malaria fick behandling tills de var fria från infektionen.
Resultaten är lovande, men vaccinet är dyrt och komplicerat att framställa och därför är det osäkert om vaccinet skulle kunna användas i stor skala.
Det finns ett 20-tal malariavaccinkandidater under utveckling just nu. GSKs kandidat RTS,S har nått längst. RTS,S har i studier visat att det skyddade en tredjedel av de vaccinerade. Men tidigare i år kom nedslående resultat som visar att effekten av vaccinet avtar snabbt över tid.
Apotekstjänst förskott kan vara konkurrensbrott
Apotekstjänst tog i maj över leveransen av dosläkemedel i Västra Götalandsregionen och i Region Halland. Totalt rör det sig om omkring 45 000 patienter som får sina läkemedel via dem i de båda landstingen. Tre månader efter påbörjat uppdrag tvingas regionerna att göra en akut förskottsbetalning på 25 miljoner kronor för att rädda företaget som hamnat i likviditetsproblem.
Enligt Gert-Inge Andersson, regionstyrelsens ordförande i Västra Götaland var det ett enkelt beslut.
– Det finns så klart mycket att diskutera i detta men vi har 37 000 patienter som berörs av detta och vi kan inte riskera att de inte får sina mediciner i tid, säger han.
Apotekstjänst ägare Gerard Veersteg säger till Sveriges Radio att pengabristen beror på att de båda regionerna inte köpt så mycket läkemedel som de sagt. Men detta tillbakavisar Gert-Inge Andersson.
– Vi gjorde en uppskattning om vilka volymer vi skulle köpa och det blev bara runt häften av det. Men det fanns inga löften i anbudshandlingarna om att vi skulle köpa mer än vi behöver.
Att regionerna ger en stor förskottsbetalning kan dessutom visa sig vara ett konkurrensbrott. Eftersom detta inte är något som ingår i det avtal som Apotekstjänst vunnit upphandlingen med.
– Vi ska titta på detta och gör sedan en bedömning om det är något vi ska gå vidare med och granska, säger Magnus Ehn, processråd på Konkurrensverket.
Han säger att i vissa speciella fall, till exempel om en privat dosleverantör skulle gå i konkurs, kan det vara okej med en direktupphandling för att vinna tid. Detta om region eller landsting hamnat i en oförutsedd knipa.
Enligt Gert-Inge Andersson skulle det behövas ett alternativ B i upphandlingar som gäller så pass viktiga saker som läkemedel och han har gett regiondirektören i uppdrag att utreda hur detta skulle kunna gå till.
– Det är klart att jag känner besvikelse över att företaget inte kunnat leva upp till avtalet. Men nu har de fått en andra chans och jag har förtroende för att det kommer att gå bra.
Statlig satsning på kliniska studier
Satsningen uppgår till 30 miljoner kronor under 2013, 40 miljoner kronor under 2014 och 2015, samt 50 miljoner kronor per år från och med 2016. Nu ska en statlig utredare föreslå ett system för nationell samordning av kliniska studier. Regeringen har utsett Ingrid Persson till utredare, som tidigare varit vid Astrazeneca och är tillträdande generaldirektör för Formas. Hon ska redovisa uppdraget senast den 31 december 2013.
– Läkemedelsindustrin drar in mer expertintäkter till Sverige än bilindustrin, men är utsatt för en stenhård internationell konkurrens. För att klara den globala konkurrensen måste vi skapa goda förutsättningar för Sverige att behålla läkemedelsindustrin, säger utbildningsminister Jan Björklund i ett pressmeddelande.
Afinitor var inte bättre än placebo
Afinitor (everolimus) är godkänt för behandling av avancerad njurcellscancer, neuroendokrina tumörer och hormonreceptorpositiv avancerad bröstcancer. Novartis har nu studerat läkemedlet mot levercancer i en fas III-studie i hopp om att kunna utöka indikationen.
Men resultaten är nedslående, enligt ett pressmeddelande från företaget. Afinitor lyckades inte nå målet med att förlänga den totala överlevnaden hos patienter med avancerad eller metastaserad primär levercellscancer, HCC, jämfört med placebo.
Fas III-studien som var randomiserad, dubbelblind och placebokontrollerad jämförde Afinitor med placebo hos 546 patienter. Patienterna fick antingen 7,5 mg Afinitor och bästa tillgängliga vård eller placebo och bästa tillgängliga vård. Det primära effektmålet var förlängd total överlevnad.
Efter att man inte nådde det primära effektmålet kommer Novartis nu inte att gå vidare med ansökan om att utöka indikationen för Afinitor. Företaget menar att man är besviken på resultatet, men säkra på att everolimus kan vara effektivt mot andra typer av cancer.
Hon byter plats med Wallström
Sofia Wallström lämnade läkemedels- och apoteksutredningsarbetet i juni för att bli generaldirektör för Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV. Regeringen har utsett Anna Märta Stenberg till hennes efterträdare, skriver Life Science Sweden. Hon tillträdde utredningsarbetet den 1 augusti.
Anna Märta Stenberg kommer närmats från TLV där hon varit tillförordnad generaldirektör under ett år. Den myndighet där Sofia Wallström nu blir ordinarie.
Wallström har lämnat två av tre delar i utredningen. Den sista delen ska vara klar i april 2014.
Smittades av ny influensa av sin far
I somras kom forskning som antydde att den nya fågelinfluensan H7N9 kan smitta mellan illrar, som blir sjuka på ungefär samma sätt som människor. Den brittiska tidskriften BMJ har nu publicerat den första fallrapporten som visar på möjlig smitta mellan två människor.
Det handlar om far och dotter. Den 60 år gamla mannen besökte regelbundet en fågelmarknad och blev sjuk fem till sex dagar efter det senaste besöket, i mars i år. Han avled någon månad senare.
Dottern, 32 år gammal, blev också sjuk trots att hon inte hade någon känd kontakt med fåglar. Däremot vårdade hon sin far utan något skydd och blev sjuk sex dagar efter den sista kontakten med fadern. Även dottern avled i sviterna av influensan.
Dessutom isolerades två nästan genetiskt identiska virusstammar från far och dotter, och det pekar enligt forskarna på en direkt smittoöverföring.
Myndigheterna testade 43 personer som varit i nära kontakt med kvinnan, men ingen av dem hade smittats av H7N9. Inte heller hittade man viruset hos levande fåglar i bostadsområdet.
Forskarna menar att det sannolikt rör sig om det första fallet av direkt smitta av H7N9 mellan två människor. Men forskarna vet inte exakt hur dottern smittades och de påpekar att viruset ännu inte sprids effektivt mellan människor.
Det har totalt rapporterats 134 fall varav 43 dödsfall av H7N9 i Kina och närliggande länder. Kinesiska myndigheter har bland annat stängt fågelmarknader för att begränsa smittspridningen. Mellan slutet av maj och mitten av juli rapporterades inga nya fall, men därefter har en person insjuknat i den nya fågelinfluensan.
Nu planerar forskare att mutera H7N9 för att se hur det kan bli farligare för människor och på så sätt förbereda samhället vid en eventuell pandemi. På grund av de diskussioner som omgav liknande forskning på H5N1 kommer forskarna att låta särskilda biosäkerhetskommittéer utvärdera experimenten.
Australisk prispress får kritik
Kostnaderna för läkemedel tär på de flesta länders ekonomi och världens regeringar försöker pressa kostnaderna.
Kostnadsminskningen sker främst på läkemedel med generisk konkurrens och innebär att intäkterna för apoteken också minskar.
Branschorganisationen för den forskande industrin, Medicines Australia, är upprörd och säger i ett uttalande publicerat i PharmaTimes att förändringen är extraordinär och har beslutats utan samråd med industrin.
Apoteksföreningen, The Pharmacy Guild of Australia, är också kritisk till lagändringen.
”Förändringen innebär att den svåra ekonomiska miljön för öppenvårdsapotek blir ännu svårare” skriver föreningen i ett pressmeddelande. Föreningen kritiserar liksom industrin att regeringen inte samrått innan beslutet.
Triptaner tycks inte skada foster
Ny kunskap från farmaceutiska institutionen vid Oslo Universitet visar att gravida kan använda andra triptaner än sumatriptan för att behandla migrän.
I en studie av Katerina Henriksson med kollegor syns risken för medfödda missbildningar inte var högre hos barn vars mödrar använt triptaner.
– Och det som är extra spännande är att vi inte fann någon skillnad mellan sumatriptan och andra triptaner, säger Katerina Nezavalova till tidningen.
Resultatet bygger på en registerstudie där forskargruppen följt 181 125 gravida. Av dem använde 1 465 triptaner, 0,8 procent.
Tarmbiopsi avslöjar cancerrisk
I en ny studie som letts av forskare från Karolinska Institutet visar de att personer med celiaki löper närmare 4 gånger, 3,78 gånger, högre risk att drabbas av cancer i lymfsystemet om tarmen inte läker, medan patienter vars tarm läkte hade 1,5 gånger högre risk. Att få tarmen att läka är alltså viktigt för att minska risken för lymfom konstaterar forskarna.
Bakslag för Rochepatent
Läkemedelsföretaget Roche har problem att få sitt cancerläkemedel Herceptin patenterat i Indien. Enligt det schweiziska bolaget har de indiska myndigheterna delvis återkallat patentet, enligt den indiska patentmyndigheten har Roche underlåtit att göra en riktig patentansökan.
Blodtrycksmedicin ökar risk för bröstcancer
Det är visserligen en liten studie, 2 700 kvinnor mellan 55-74 år har följts under tio år.
– Men den är av mycket hög kvalitet och därför ändå intressant, säger Per Hall, professor i medicinsk epidemiologi vid Karolinska institutet till SVT.
Det här sambandet diskuterades i början av 1990 talet, men det här är den första studien som visar på en förhöjd risk.
Forskargruppen understryker att resultatet behöver replikeras i fler studier. Om så blir fallet kan en diskussion om långvarig behandling med de här blodtryckssänkarna bli aktuell.
Minskad användning av metoklopramid
Metoklopramid används idag mot illamående och kräkningar i samband med till exempel cancerbehandling och migränattacker. I Sverige hämtade förra året cirka 66 000 personer ut recept på medlet. Det distribueras också som injektionsvätska av sjukvårdspersonal.