Månads arkivering maj 2013

Diamyd återuppstår

I maj 2011 kom forskningsstudier som visade att de höga förväntningarna på ett diabetesvaccin mot typ 1-diabetes inte höll måttet. Företaget Diamyd Medical splittrades i två bolag varav diabetesverksamheten fick ta över bolagsnamnet, Diamyd Medical.

Den forskningsdelen som nu ligger i eget bolag har nu hamnat på Stockholmsbörsens tillväxtlista First North. Företaget tror fortfarande på sitt diabetesvaccin. Till SvD säger företagets vd Peter Zerhouni att man ser vaccinet som en potential i den framtida lösningen för att stoppa, förhindra eller bota typ 1-diabetes.
– Men nu handlar det om att kombinera vaccinet med andra läkemedel för att förstärka den positiva effekt vi trots allt såg i studierna.

Plasminogen kan bota kroniska sår

Diabetiska sår är en allvarlig typ av sår som ibland leder till amputation då de inte läker. Man beräknar att cirka 20 provcent av de 350 miljonerna diabetespatienterna globalt utvecklar diabetiska fotsår som inte läker.

I en avhandling vid institutionen för medicinsk biokemi- och biofysik vid Umeå universitet är nu doktoranden Yue Shen en lösning på spåren. I sin avhandling visar han att plasminogen, ett känt plasmaprotein, fungerar som en viktig molekyl för reglering av inflammation. Proteinet kan i sin tur användas för att behandla kroniska sår.
 
Yue Shen har visat att halterna av plasminogen ökar dramatiskt i och runt vilket gör att inflammationen minskar. Men i diabetiska sår som inte läker ökar inte nivån av plasminogen. Yue Shen har visat att läkningsprocessen kommer igång när plasminogen injiceras runt diabetiska sår.
 
Baserat på de här resultaten planerar nu Yue Shen en kontrollerad klinisk studie med slutmålet att utveckla ett läkemedel för sårbehandling.
Avhandlingens namn är Plasminogen: a novel inflammatory regulator that promotes wound healing.

Prisfall i Indien

Indiens nya program för priskontroll innebär att läkemedelspriserna för vissa av 350 läkemedel, listade som viktiga, minskar med upp till 80 procent, enligt Pharma Times.

Företag som planerar att sluta sälja läkemedel på grund av de sänkta priserna måste meddela regeringen beslutet åtminstone ett halvt år innan indragningen. Regeringen kan då kräva att företaget fortsätter produktionen under ett år om det är viktigt för folkhälsan.
Regeringen ska nu också kräva information från företagen om storleken på produktionen av de läkemedel som räknas som viktiga. Det kravet är ett svar på vissa företags strategi att inte tillverka de läkemedel som står under priskontroll.

Den nya indiska prisregleringen innebär, enligt de stora läkemedelstillverkarna, att priset för över hälften av 270 listade läkemedel kommer att sjunka med cirka 20 procent då det nya priskontrollsystemet införs. Men priset för vissa läkemedel, till exempel mot hiv kan bli 70 procent billigare. De största prissänkningarna kommer att ske på bland annat blodförtunnaren klopidogrel där priset beräknas sjunka med 88 procent.
Samtidigt kommer tillverkare av läkemedel som inte finns med på listan över viktiga läkemedel tillåtas att höja priset med 10 procent om året. Nya läkemedel som upptäcks och utvecklas i Indien ska kunna få dispens från priskontrollen i fem år.

Europeiska farmacevter oroas över läkemedelsbrist

Restnoteringar av läkemedel drabbar inte bara Sverige. Här har ännu inga riktigt allvarliga problem uppstått, men ibland annat England har man haft allvarligare problem med läkemedels som tagit slut. 

De europeiska organisationerna för samhällsfarmaci, PGEU, sjukhusfarmaci, EAHP och industrifarmaci EIPG uppmanar nu Europas regeringar och EU-kommissionen att ta sig an och finna lösningar på det växande problemet med läkemedelsbrister i regionen.
 
Organisationerna råder regeringarna att se över vilken påverkan olika nationella strategier för prissättning och subventioner har på läkemedelskedjan och att bli bättre på att dela med sig av nationella erfarenheter.

Diane tillräckligt säkert

0

Nyttan med akneläkemedlet Diane 35 och dess generika överväger riskerna. Det anser Den europeiska läkemedelsmyndighetens kommitté för läkemedelssäkerhet, PRAC, efter en analys.

Diane innehåller cyproteronacetat och etinylestradiol och är godkänt för behandling av måttlig till svår akne som är relaterad till androgenkänsliget och eller kraftig oönskad hårväxt hos kvinnor i fertil ålder. Medlet används också off-label som p-piller.

Preparatet var föremål för heta diskussioner i Frankrike i början av året och där beslutade myndigheten att stoppa all försäljning. Bakgrunden var rapporter om att preparatet gav ökad risk för blodproppar och död. EMA beslutade att göra en säkerhetsgenomgång och denna visar alltså att nyttan överväger riskerna i en specifik patientgrupp.

Men man meddelar också att flera åtgärder kommer att göras för att minska risken för blodpropp. Ett utbildningsmaterial för patienter och hälso- och sjukvårdspersonal kommer att tas fram och Bayer som marknadsför Diane 35 rekommenderas dessutom att genomföra studier på användningen av preparatet och effekten av de nya rekommendationerna.
 

Färre kliniska studier i Sverige

0

Förra året var det 1 300 personer i Sverige som deltog i en klinisk prövning. Det kan jämföras med 2005 då antalet var över 9 000. Det är framför allt de tidiga fas I-studierna som blivit färre, de har minskat med nästan 90 procent.

Siffrorna kommer från branschen själv och bygger på Lifs årliga enkät om forskning och utveckling som medlemsföretagen besvarar. Totalt har 59 företag av varierande storlek besvarat enkäten. Prövningarna görs nu istället i andra delar av världen i länder som Kina, Indien och Latinamerika.

Lif konstaterar också att de nationella kvalitetsregistren används i begränsad utsträckning i studier. Detta trots att Lif tillsammans med branschorganisationerna Sweden Bio och Swedish Medtech förra året tecknade en överenskommelse med SKL om samverkan kring registren. Av 24 startade icke-interventionsstudier var det bara 4 som baserades på kvalitetsregister.

Rapporten visar även att antalet vårdenheter per klinisk prövning liksom antalet patienter som deltar vid varje enhet är väldigt låga. I genomsnitt inkluderas 40 patienter per prövning fördelat på 4 center.

Sverige är inte unikt i detta. En rapport från EMA visade nyligen att över 60 procent av de patienter som deltagit i studier som ligger till grund för ansökningar till myndigheten är från andra delar av världen än EU.

 

SKL föreslår subvention av p-piller upp till 25

2

Det är SKLs sjukvårdsdelegation som har tagit fram ett förslag om hur landstingen ska hantera subvention av preventivmedel för unga kvinnor. Idag har landstingen olika regler vilket gör att både priset som kvinnan får betala och hur länge hon får ta del av subventionen varierar.

SKL föreslår nu att alla kvinnor upp till och med 25 års ålder ska få preventivmedel till en självkostnad för max 100 kronor per år. Men detta under förutsättningen att preparatet omfattas av läkemedelsförmånen.

Förslaget kommer att behandlas av SKLs styrelse senare i vår. Därefter är det upp till varje landsting att fatta ett beslut.
 

Bredare cancerbehandlingar kan vara framtiden

0

Under många år har skräddarsydda läkemedel och individanpassade behandlingar lyfts fram som lösningen på bland annat cancer och immunologiska sjukdomar. Men när läkemedlen blir för specialiserade och bara passar små patientgrupper blir det inte bara dyrt att utveckla utan gör det också svårt för vården att välja rätt behandling.

Nästa steg för forskningen kan istället vara att hitta behandlingar som hjälper fler. Thomas Helleday professor i translationell medicin är en av dem som vid en temadag om Horizon scanning, arrangerad av Dagens Medicin, ifrågasatte fokuseringen på skräddarsydda behandlingar.
– Jag vill kunna behandla många patienter med samma preparat och dessutom kunna bota sjukdomen. På det området har det inte hänt mycket sedan cytostatikan kom, sade han.

Thomas Helleday är verksam vid Karolinska institutet och Scilifelab i Stockholm och försöker i sin forskning hitta sätt att angripa tumörer som inte riktar sig mot genetiska förändringar, bland annat med det som kallas syntetisk letalitet.

En stor del av läkemedelsutvecklingen inom onkologi syftar idag till att identifiera och slå av onkogener. Men detta är svårt och för vissa cancertyper har man inte kunnat identifiera någon onkogen
– En och samma tumör kan dessutom ha olika mutationer i olika delar. Det finns idag väldigt många biomarkörer beskrivna i litteraturen men bara ett fåtal som är godkända av regulatoriska myndigheter. Vi måste också jämföra hur bra resultat vi får med de individanpassade behandlingarna jämfört med annan behandling.

Även Bengt Westermark, professor vid Uppsala universitet höll med om att forskningen kan behöva ändra inriktning.
– Jag tror att vi måste inrikta oss mot bredare behandlingar, sade han.
 

Vill ha mer diskussion med myndigheter

0

Det faktum att läkemedelsföretagen vänder sig direkt till landstingen eller företrädare för dessa för att diskutera priser är inte optimalt. Men med dagens förutsättningar är det svårt att undvika. Det framkom vid ett seminarium om Horizon scanning arrangerat av Dagens Medicin i veckan.

Under dagen diskuteradesbland annat  hur arbetet som görs av SKLs grupp för nya läkemedelsterapier, NLT förhåller sig till myndigheteras arbete.
– NLT blir i vissa fall som ett TLV-light, vilket inte är optimalt, sade Bo Claesson, samordnare i NLT-gruppen.

Han beskrev hur NLT bildats 2009 för att det fanns ett behov bland landstingsdirektörer att få stöd i beslut som gällde nya och kostsamma behandlingar men hur uppgiften växt med åren.
– Det var aldrig tänkt att NLT skulle vara ett andrahandsalternativ till TLV och att företagen skulle kringgå myndigheterna. Men faktum är att vi har en helt annan palett när vi ska diskutera med företagen om priser än vad TLV har. Frågan är om den grundstruktur vi har är optimal, sa Bo Claesson.

Jan Liliemark, projektledare för Ordnat införande i samverkan sade att det pågår ett arbete med att bredda NLTs funktion och involvera fler parter.
– Detta behövs för att rekommendationerna ska upplevas trovärdiga och respekteras.

Bo Claesson efterlyste också en ökad dialog med myndigheterna.
– Vi samarbetar mer och mer med TLV och har möten inför att vi gör våra bedömningar. Men jag skulle gärna se att vi fick ta en större del av diskussionen kring de hälsoekonomiska bedömningar de utför och som vi använder som underlag.

 

Farmaciförbundet säger ja till Unionen

I februari beslutade Farmaciförbundets förbundsmöte att enhälligt ställa sig bakom beslutet att gå samman med Unionen. Men det krävdes också ett beslut på det ordinarie förbundsmötet. Nu har även detta förbundsmöte enhälligt sagt ja till ett samgående.

– Våra medlemmar kommer att få mycket bättre hjälp med de enorma resurser som Unionen har. Eftersom problemen på den omreglerade apoteksmarknaden är så stora behövs förstärkt fackligt agerande. Arbetsgivarna följer varken lagar eller avtal och det är många driftsinskränkningar på arbetsplatserna. Vi behöver flera lokala fackliga ombud på arbetsplatserna, som kan få mer utbildning från Unionens regionkontor, säger Carina Jansson, ordförande i Farmaciförbundet i ett pressmeddelande.

Innan samgåendet är klart måste Unionen fatta ett liknande beslut, det väntas ske den 12 juni. Därefter ska de båda fackförbunden sluta ett samgåendeavtal. Vd årsskiftet går sedan Farmaciförbundet samman med Unionen.

Apotekssektorns anställda kommer tillsammans med läkemedelsindustrins anställda att omfatta mellan 15 000 till 20 000 medlemmar. De kommer att samlas inom området ”Farmaci och hälsa” inom Unionen.

Billigare rotavirusvaccin i Indien

Rotavirusvaccinet Rotavac har i en fas III-studie visat sig vara effektivt och säkert. Det har den indiska regeringen meddelat vid en presskonferens, skriver the Guardian. Den kliniska studien omfattade 6 799 spädbarn från tre områden i Indien och visade att vaccinet minskade risken för svåra diarréer orsakade av rotavirus med 56 procent under barnets första år.

Den indiska vaccintillverkaren har lovat att sälja vaccinet för 56 rupees per dos, knappt 7 svenska kronor. Det är mycket billigare än GSKs och Mercks rotavirusvaccin som kostar runt 1 000 rupees per dos, cirka 120 kronor.  Det låga priset skulle göra vaccinet mer lättillgängligt för fattigare länder.

Men Rotavac måste fortfarande godkännas av indiska myndigheter innan det kan börja användas i landet, och det behöver också godkännas av WHO innan det kan distribueras globalt. Vaccinet har utvecklats med stöd av bland andra den indiska regeringen, det indiska företaget Bharat Biotech, Bill och Melinda Gates stiftelse och det amerikanska smittskyddsinstitutet.

Rotavirusinfektion drabbar främst barn mellan 6-24 månader. Infektionen leder till feber, kräkningar och diarréer under fem till åtta dagar. I Indien dör varje år runt 100 000 barn till följd av infektionen.

I Sverige är dödsfall ovanligt, men ett antal barn sjukhusvårdas varje år på grund av infektionen. Smittskyddsinstitutet arbetar nu med att ta fram ett kunskapsunderlag kring rotavirusvaccination, som ska ligga till grund för ett beslut om vaccinet ska ingå i det allmänna vaccinationsprogrammet. Stockholms läns landsting har föregått beslutet och kommer att påbörja rotavirusvaccinationer redan i år.

Kriminalvården valde Svensk Dos

Kriminalvården har under våren upphandlat dosleveranserna till landets anstalter och häkten. Valet av leverantör föll på den privata dosleverantören Svensk Dos, skriver Svensk Farmaci. 

Men beslutet var inte så svårt, Svensk Dos var nämligen de enda som lämnat ett anbud.

Avtalet gäller de cirka 5 000 personer som sitter på anstalt och de 2 000 som sitter i häkten i väntan på rättegång och gäller från den 1 januari 2014.

Gömt virus gäckar forskarna

I mars i år meddelade en läkare vid ett amerikanskt sjukhus att ett hivsmittat barn som behandlades väldigt tidigt med antivirala läkemedel skulle ha botats. Beskedet möttes med skepsis från forskarvärlden, då resultaten ännu är opublicerade och det var oklart om barnet verkligen var fri från viruset. En kort tid därefter visade en liten fransk studie som publicerats i Plos Pathogens att alla 14 hiv-patienter fortsatt vara friska flera år efter att de slutat medicinera. Patienterna i studien fick behandling inom tio veckor efter smittotillfället och fortsatte medicinera i tre år innan de helt upphörde med behandlingen. 

Det uppseendeväckande med den franska studien och fallet med det amerikanska barnet är att viruset inte återvänt efter att patienterna slutade med behandlingen, vilket brukar ske. Men det finns fortfarande för många osäkerheter kring de fallen för att dra långtgående slutsatser.
– Den franska studien har diskuterats mycket. Det finns enstaka patienter, ungefär en halv procent, som klarar sig utan behandling i flera år. De franska patienterna är inte så unika om de tillhör gruppen som skulle ha klarat sig utan läkemedel även om de inte fått en mycket tidig behandling som sedan avslutades. Dessutom finns det andra studier där vi inte sett samma positiva effekt av tidig behandling. Men den franska studien och fallet med det amerikanska barnet kan leda till att man kommer att bli mer generös med tidig behandling, säger Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset.

Hiv, humant immunbristvirus, är ett retrovirus som förstör en särskild typ av vita blodkroppar, CD4 eller T-hjälparceller. Ju lägre CD4-tal desto större tecken på att immunförsvaret försvagats av viruset. I takt med att de vita blodkropparna infekteras och förstörs blir immunförsvaret allt sämre. Utan behandling bryts immunförsvaret ner och den smittade utvecklar aids. 

Sedan 1980-talet har forskarna försökt förstå, behandla och bota hiv. Trots det finns det bara ett dokumenterat fall där en person blivit botad från sin hiv-infektion. Timothy Ray Brown blev 2008 botad från både hiv och leukemi genom en benmärgstransplantation. Försöken att upprepa metoden på andra hiv-patienter har misslyckats och därefter har det varit ont om framgångshistorier inom hivforskningen. Inga patienter har blivit fullständigt botade och alla försök med vaccinkandidater har hittills misslyckats.

En av anledningarna till att hiv inte kan botas idag är att viruset kan gömma sig i reservoarer i kroppen där behandlingen inte kommer åt det på ett optimalt sätt.
– Hiv förändras mycket fort och finns därför i miljarder olika skepnader. Detta är det största problemet för vaccinutveckling. Det bygger även in sig i vår arvmassa, detta bland annat i mycket långlivade celler i immunsystemet. Detta gör att vi inte kan bota hiv, säger Jan Albert.

Men de behandlingar som finns har ändå gjort stor skillnad. Det första läkemedlet mot hiv introducerades 1987, men det hade inte särskilt stor effekt då viruset blev resistent efter en kort tid. I början av 1990-talet testade man en kombination av två läkemedel för första gången och 1996 lades proteashämmaren ritonavir till den kombinationsterapin. Sedan dess består hiv-behandlingen av en kombination av tre antivirala läkemedel. Jan Albert tror att man kan komma runt trippelbehandlingen, fast det kan dröja.
– Till exempel börjar man med trippelbehandlingen men när virusnivåerna är stabila och låga börja med en enkel behandling. Det har man kunnat se i små studier, men det är fortfarande på en experimentell nivå. Fast för patienterna spelar det nog ingen större roll eftersom många kombinationsbehandlingar ändå är samlade i en enda tablett.

De antivirala läkemedel som finns i dag delas in i fyra klasser. Den första klassen består av nukleosidanaloger (NRTI) och icke-nukleosid RT-hämmare (NNRTI) som hämmar hivs omvända transkriptas. Den andra klassen kallas proteashämmare (PI) och riktar sig mot virusets enzym proteas. Tredje klassen av läkemedel kallas inträdeshämmare (EI) och hämmar inträdet i målcellen. Den fjärde klassen består av integrashämmare som hämmar det virusspecifika enzymet intregras och på så sätt virusgenomets inkorporering i värdcellens DNA. 

Behandlingen består ofta av en kombination av två NRTI tillsammans med antingen NNRTI eller proteashämmare. Andra kombinationer används bland annat när viruset är motståndskraftigt. Man undviker monoterapi eftersom det ökar risken för resistens.
– När hiv-behandlingarna kom gav man dem endast till de svårast sjuka, men de gav inte så stor effekt. När kombinationsbehandlingarna kom så var man till en början återhållsam och startade behandling när immunsystemet var ordentligt skadat, men man har lärt sig mer om behandlingarna och biverkningsprofilerna allt eftersom, säger Jan Albert.

I de svenska behandlingsriktlinjerna för hiv från 2011 rekommenderas att behandling påbörjas när CD4-cellstalet ligger mellan 350-500 celler per kubikmilliliter. USA ändrade förra året sina behandlingsrekommendationer vid hiv-infektion till att behandling ska påbörjas så tidigt som möjligt, även om CD4-cellstalet är över 500. 

Även de svenska behandlingsrekommendationerna kommer att uppdateras till hösten. Jan Albert ingår i arbetsgruppen som ser över dessa. Han kan inte säga något om de nya riktlinjerna kommer att innebära tidigare behandling.
– Men allt tidigare behandling är fortsättningen på en trend som vi haft ett längre tag. Det är en kombination av att vi fått snällare läkemedel utan så mycket biverkningar och att vi lärt oss att patienter kan få följdsjukdomar även om immunsystemet ännu inte är allvarligt skadat. Dessutom kan vi påverka epidemin med tidig behandling eftersom behandlingen sänker smittsamheten.

En svårighet med tidig behandling är att många hiv-smittade hittas sent när CD4-talen redan är låga. Det beror dels på att sjukdomen ger symtom sent och dels på att vården missar smittade. 
– Det är en lurig sjukdom, för att den ska upptäckas tidigt måste man nästan ha en misstanke eller hamna i en screeningsituation.  I Sverige liksom utomlands bör alla som har anledning låta testa sig. Det borde finnas en större test- och riskmedvetenhet, och vården kan absolut mer aktivt erbjuda testning än idag.

En annan anledning till att behandling inte sätts in direkt vid bekräftad infektion idag är för att det kan finnas en risk för dålig följsamhet om patienten inte känner sig sjuk och dessutom kommer att uppleva biverkningar av läkemedlet.
– Det är viktigt att patienten först kommer över chocken med att vara hiv-smittad  och får hjälp att förstå vikten av följsamhet till den livslånga behandlingen. Det kan kännas tungt att veta att man kommer att behöva medicinera hela livet, säger Jan Albert.

Just följsamheten är viktig för att minska riskens för resistens mot hiv-läkemedlen.
– Det finns ett resistensproblem med alla hiv-läkemedel, i alla fall om de används ett och ett. På grund av att en del patienter av olika anledningar har följsamhetsproblem kan det leda till behandlingssvikt och då får hiv möjlighet att utveckla resistens. Resistens är ett reellt hot och en av de viktigaste delarna av behandlingen är att hjälpa patienterna att klara av hög följsamhet.

Jan Albert menar att även om vi inte känner till alla aspekter av livslång behandling så finns det idag inget alternativ. Men det behövs hela tiden ny forskning och uppföljningar. Hittills har alla hiv-vaccinkandidater misslyckats, men studierna om tidig behandling kan ge välbehövligt hopp till hiv-forskningen. Men Jan Albert tror inte att forskningen kommer att kunna bota hiv inom en snar framtid.
– Vi förstår inte fullt ut hur hiv dröjer sig kvar och även om vi förstod så skulle det vara svårt att locka fram viruset så att bot skulle kunna bli möjligt.

Biosimilarer växer snabbt

Det innebär en ökad omsättning med 20 procent jämfört med 2012 och de biologiskt likartade läkemedlen står då för 2 procent av den totala andelen biologiska läkemedel på marknaden.
Enligt analysföretaget Visiongain kommer den globala biosimilarmarknaden växa snabbt de närmaste tio åren, flera sådana produkter är på väg att lanseras i hela världen, men främst i USA och Europa.

Den snabbaste tillväxten tror företaget blir för biosimilarer i form av monoklonala antikroppar, mAbs, och insuliner. Under nästa år kommer till exempel företagen Celltrion och Hospira troligen få sina två monoklonala antikroppar godkända för den europeiska marknaden.
Under 2014 kommer många företag lansera biosimilarer som liknar Roches Mabthera, (rituximab) och Herceptin, (trastuzumab) och MSDs Remicade, (infliximab). 
Om tio år kommer mAbs och insuliner stå för 57 procent av den globala biosimilarmarknaden enligt analysen.

Studien spår också att markanden för biosimilarer för humant tillväxthormon kommer att växa långsammast. Sandoz biosimilar Omnitrope, (somatropin) var en av de första biosimilarerna som lanserades men haft en begränsad framgång, enligt analysföretaget.

Sanofi får böta för Plavix

Läkemedelsbolaget Sanofi har med, vad Konkurrensmyndigheten kallar, en smutskastningskampanj försökt hämma den generiska konkurrensen till företagets trombocythämmare Plavix, klopidogrel.

Beslutet om böterna blev resultatet av en anmälan från det israeliska läkemedelsbolaget Teva som hävdade att Sanofi i en kampanj riktad mot vårdpersonal försökte begränsa den generiska konkurrensen.

Astrazeneca vill köpa företag

Det är företaget Optimer som enligt nyhetsbyrån Bloombergs väckt Astrazenecas intresse. Men det finns också andra intressenter, bland annat det japanska läkemedelsbolaget Astellas och sektorkollegan Cubist som båda ska ha lagt ett bud i första budrundan.

Företaget Optimers läkemedel säljs till sjukhus och alla budgivare är läkemedelsbolag.