Månads arkivering april 2013

Patientperspektiv saknas i riktlinjer.

Ingert Nilsson
-
0

När Socialstyrelsen tar fram nationella riktlinjer för vården borde myndigheten bli bättre på att ta  patientens perspektiv. Det anser Riksrevisionen.

Riksrevisionen har gått igenom samtliga Socialstyrelsens tolv dokument med riktlinjer för vården.
– Av de tolv kunskapsdokumenten är det bara tre som har rekommendationer inom samtliga dimensioner av patientperspektivet. Det är riktlinjerna för bröst-, kolorektal och prostatacancer, stroke och riktlinjerna för depression och ångestsyndrom, säger Ann-Christin Johnreden som varit projektledare för Riksrevisionens rapport.

Av totalt 2 700 rekommendationer i de tolv dokumenten finns det mycket få som till exempel syftar till att göra vården mer tillgänglig, påpekar Riksrevisionen. Nio av riktlinjerna saknar helt sådana rekommendationer, även rekommendationer som handlar om känslomässigt stöd och anhöriga som en resurs är dåligt representerade i riktlinjerna tycker granskarna.

Riksrevisionens egna rekommendationer till Socialstyrelsen är att utveckla metoder för att bättre ta tillvara patienternas synpunkter. Myndigheten behöver också ta ett större ansvar för att riktlinjerna verkligen når ut till mottagarna. Bättre uppföljning är ett tips från revisorerna.

Läkarna missar att informera om utbyte

Ingert Nilsson
-
0

Medan närmare 70 procent av apotekspersonalen alltid informerar kunderna om att de gör ett generiskt utbyte, är det betydligt färre av förskrivarna som informerar patienterna om att medicinen kan komma bytas ut.

Bara drygt tio procent av förskrivarna uppger i en undersökning gjord av TLV att man alltid informerar patienten om generiskt utbyte. Lite knappt hälften uppger att de gör det ofta.
– Att så många bland förskrivarna inte informerar patienterna är ett lägre resultat än vad vi hoppats på, kommenterar Martin Forsberg kommunikationschef på TLV resultatet av webbenkäten som genomförts tillsammans med Statistiska Centralbyrån, SCB.

Eftersom det handlar om självskattningsfrågor vet man att de tillfrågade tenderar att svara så som man vill framstå, det vill säga i praktiken är det färre som informerar om utbytet, tror Martin Forsberg.

Apotekspersonal är ålagd att informera om utbytet, medan det är otydligare när det gäller förskrivare 
– Nej det finns inte lika tydligt uttryckt i regelverket som när det gäller apotekspersonal. Men vi tolkar det så att det ingår i det allmänna informationsansvar som läkare har enligt patientsäkerhetsreglerna.

TLV:s slutsats av undersökningen är att patienternas tilltro till utbytet skulle förbättras och att en del av den oro och förvirring som uppstår vid byten skulle minska om förskrivarna också informerade om bytet.

Men då behöver de, i alla fall enligt den här enkäten, bättre kunskap om bytet. Bara drygt hälften, 58 procent av förskrivarna anser sig kunna förklara utbytet för sina patienter. Å andra sidan uppger ungefär 20 procent av apotekspersonalen att de inte heller har kunskap nog.

Det är dock tveksamt vilka slutsatser man kan dra av undersökningen. Av de 1 200 förskrivare och 2 700 apotekspersonal som fick enkäten svarade 396 förskrivare, 33 procent, och 1 215 av de som arbetar på apotek, 45 procent.
– Tyvärr fick vi inte den svarsfrekvens vi hoppades på så svaren ska tolkas med försiktighet. Men svarsfrekvensen ligger i nivå med andra studier som publicerats. Och de som svarat är representativa för de yrkesgrupper vi velat studera, säger Martin Forsberg.

Läkemedel transporteras trots strejk

Ingert Nilsson
-
0

Den varslade konflikten mellan Transportarbetarförbundet och arbetsgivarna ser ut att bryta ut klockan 12 idag. Men distributionen av läkemedel till sjukhus och apotek ska inte drabbas.
– Vi ger generella dispenser för alla läkemedel till sjukhus och apotek, även för transporter av receptfria läkemedel till dagligvaruhandeln, säger Magnus Hult utredare på fackförbundet till Läkemedelsmarknaden.

Även på arbetsgivarsidan beviljar man generellt dispenser från lock-outen för transporter till sjukhus, apotek och privatpersoner som får läkemedel levererade hem.

 

Klockan 13.00 avbåstes strejken.

Biverkningar av Pandemrix fortsatt vanligast

Ingert Nilsson
-
1

Totalt fick Läkemedelsverket förra året in 5237 rapporter från hälso- och sjukvården, förutom de 930 från allmänheten. Och precis som rapporterna från sjukvården är rapporter om biverkningar av Pandemrix fortsatt vanligast också bland konsumenterna. Många rör narkolepsi, en diagnos som kan ta tid att fastställa.

Enligt Läkemedelsverket följer inrapporteringen 2012 tidigare år, med Waran som det mest rapporterade läkemedlet när det gäller allvarliga reaktioner. Totalt är det dock vacciner som drar på sig flest rapporter. Men myndigheten påpekar i sin sammanfattning att inrapporterade inte är detsamma som konstaterade biverkningar.

Förutom Pandemrix, 133 stycken, har allmänheten rapporterat om biverkningar av till exempel simvastatin, 18 stycken, och preventivmedlen Mirena och Cerazette, totalt 28 stycken.
Bland rapportörerna inom hälso- och sjukvården är det främst läkare som gör anmälningar, drygt 4 000. Farmacevter som från och med i år ingår i sjukvårdens biverkningsrapportering har stått för 87 rapporter.

Från och med 1 juli i gäller en ny farmakovigilanslagstiftning. En konsekvens av den är en utvidgad biverkningsdefinition. Nu ska även överdoseringar utanför rekommendation, felanvändning och förfalskade läkemedel rapporteras som biverkningar.

Peratsin subventioneras

Ingert Nilsson
-
1

Psykosläkemedlet Peratsin är det läkemedel patienter som tidigare behandlats med Trilafon får förskrivet sedan MSD hösten 2012 slutade sälja Trilafon i tablettform. Nu har TLV beslutat att ersättaren ska subventioneras.

Peratsin innehåller liksom Trilafon perfenazin och är godkänt i en del EU-länder. Injektionslösningen med Trilafon finns fortfarande kvar.

Fler vill bli farmacevter

Ingert Nilsson
-
0

I år är apotekarutbildningen 407 studenters förstahands val, vilket är 52 fler än förra året. Och detsamma gäller för sökande till receptarieutbildningarna där antalet första handsökande ökat med drygt 30 procent jämfört med2012.

Att antalet sökande ökat innebär att det nu går  nästan två sökande per plats på de totalt 217 platserna på apotekarprogrammet.

Nu är det ökade antalet sökande inte unikt för just farmaceututbildningarna, enligt Universitets- och högskolerådet, UHR, har man i år haft rekordmånga ansökningar till högskolan.
Fackförbunden, lärosätena och Sveriges Apoteksförening har också arbetat för att göra yrket känt.

Nationell upphandling gav lägre pris

Ingert Nilsson
-
0

– Effektiviteten i prisbilden fick sig en knäck. Så sammanfattade Thomas Idermark erfarenheterna av att nationellt upphandla särläkemedel för behandling av Gauchers sjukdom på Läkemedelsmarknadens möte om offentlig upphandling inom läkemedelsområdet. 

Thomas Idermark, vd för Sveriges Kommuners och Landstings inköpscentral Kommentus och medlem i SKL:s styrgrupp för projektet ELIS gav sin syn på upphandlingssverige och en inblick i hur långt SKL kommit i sitt arbete för en bättre samordning mellan landstingen.
På en fråga från publiken om man funderat över om inte också patienter skulle få rätt att överpröva upphandlingsbeslut, kommenterade Thomas Idermark:
– Då skulle i alla fall jag byta bransch, det skulle bli ett fullständigt haveri, menade han.
Redan idag har det juridiska spelet när det gäller överprövningar gått över styr enligt honom och han välkomnade upphandlingsutredningens försök att nsom han beskrev det "styra upp debatten".
 
Vad Thomas Idermark mer konkret menade med att prisbilden fått sig en knäck ville han inte precisera. Men ett resultat är 15 procents lägre pris än tidigare, enligt tillgänglig information.
Den nationella upphandlingen av läkemedel mot Gauchers sjukdom var det första testet för att se om och hur landstingen ska kunna göra gemensamma upphandlingar. Upphandlingsprojektet ingår i ELIS, Effektivare läkemedelsupphandling i samverkan.
Vilka erfarenheter man hittills dragit av en samordnad nationell upphandling var Thomas Iderberg också förtegen om.
– Nu testar vi olika sätt, några slutsatser drar vi inte än.
Nästa test är att göra en nationell upphandling av det nationella barnvaccinationsprogrammet. Den processen har startat och ett avtal beräknas vara klart i höst.
Vilka andra upphandlingar av vilka läkemedel som kan komma i fråga inom ramen för upphandlingsprojektet tittar man på.
 
På en fråga om inte nationella upphandlingar innebär en risk för att konkurrensen mellan företag minskar och priserna därmed ökar, pekade Thomas Idermark mot Danmark där upphandlingarna är nationella och omförhandlas vart fjärde år.
– Det har pressat priserna oerhört, hävdade Thomas Iderberg.

Lansering av nytt alkoholpiller börjar i Baltikum

Ingert Nilsson
-
0

Det är cirka tio år sedan det lanserades nya behandlingar mot alkoholberoende.

Men användningen av de två läkemedlen som introducerades då, Campral (akamprosat) och Reviva (naltrexon) har inte fått något större genomslag, i alla fall inte i Sverige. Här är fortfarande det gamla disulfirammedlet Antabus det som läkarna främst skriver ut. 
När nu Lundbeck börjar den europeiska lanseringen av sitt läkemedel Selincro (nalmefen) startar man i Baltikum, Polen, Norge och Finland. Sverige liksom Danmark får vänta.
– Det godkändes av EU-kommissionen i februari och vi har precis börjat processen för att få det subventionerat i Sverige. Vi räknar med lansering här mot slutet av det här året, berättar Pia Jarl på läkemedelsföretaget.

Grönt för sex-i-ett vaccin

Ingert Nilsson
-
0

Det franska läkemedelsföretaget Sanofi har nu fått godkänt för sitt sex-i-ett vaccin av EU-kommissionen.

Enligt företaget är det här det första flytande, färdigt att använda, sex-i-ett vaccin som skyddar spädbarn mot difteri, stelkramp, kikhosta, hepatit b, polio och invasiva infektioner orsakade av Haemophilus influenzae typ B.
Vaccinet, som marknadsförs under namnet Hexyon, är godkänt för spädbarn från sex veckors ålder.

Bättre koll på graviditetsdiabetes

Ingert Nilsson
-
0

Några gravida får så höga blodsockernivåer att de utvecklar diabetes. 

Norska forskare har nu tagit fram analysmetoder för att mäta blodsocker i början av graviditeten som bättre kan förutsäga vilka kvinnor som riskerar att utveckla diabetes.
De analyserade data från en oral glukosintolerans i början av graviditeten för nästan 1 000 friska gravida. Resultaten kan nu användas för att tillsammans med andra analysmetoder bättre förutse vilka kvinnor som riskerar att utveckla diabetes senare under graviditeten.

Nätverksfel stoppade recept

Petra Hedbom
-
0

Ett nätverksfel hos Apoteket AB under fredagen gjorde att de under en dryg timme inte kunde expediera några recept. Systemen började sedan fungera men det är ännu oklart vad som orsakade störningen.

Stoppet gjorde också att företagets e-postsystem och intranät låg nere. Däremot fungerade kassasystemet som vanligt.
– Det försvårade kommunikationen med medarbetarna när vi inte kunde använde de vanliga kanalerna. Men vi använde sms och andra sätt, säger Maria Cserhalmi Andersson, pressansvarig på Apoteket AB.

Enligt Maria Cserhalmi Andersson fungerar nu systemen som vanligt och  felsökning pågår hos företagets it-leverantör Tieto. Enligt Center för ehälsa i samverkan, Cehis, påverkades även ordinationssystemet Pascal av felet. Även det var på fredagseftermiddagen  åter i normal drift.
 

GSK kritiseras för generikaavtal

Amina Manzoor
-
0

Läkemedelsföretaget Glaxosmithkline anklagas för att ha åsidosatt konkurrensrätten när man betalade tre generikaföretag för att stoppa tillgången på generisk Seroxat (paroxetin) i Storbritannien, skriver Pharmatimes. De tre generikaföretagen är Alpharma, Generics UK och Norton Healthcare.

Dessutom anklagar den brittiska konkurrensmyndigheten GSK för att ha utnyttjat sin dominerande ställning på marknaden för att tvinga generikaföretagen att acceptera avtalet. Patentet för Seroxat gick ut 2006 men GSK ska ha anklagat företagen för patentintrång och på så sätt fått dem att skriva under avtalet och sluta sälja generiskt Seroxat. Enligt myndigheten ska företagen ha fått stora summor för avtalet. 

Pay for delay-avtal har varit olagliga i Storbritannien sedan 1998. De har även diskuterats mycket i USA. USAs president Barack Obama vill förbjuda pay for delay-avtalen, men har fått kritik från läkemedelsindustrin för förslaget då de anser att det minskar värdet på patentskydd och därmed också incitamenten för forskning.

Apotekens avgift höjs

Amina Manzoor
-
0

Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket har beslutat att den avgift som apoteken betalar till Apotekens Service ska höjas med 10 öre. Från och med den 1 maj blir avgiften 2,10 kronor per receptorderrad.

Avgiften höjs för att täcka en del av det statliga bolagets underskott. Det ska också användas till att göra övergången till myndighet stabilare.

– Det återstående underskottet ska kunna hanteras utan allt för omfattande besparingar hos Apotekens Service AB. Vi har nu skapa förutsättningar för en avgiftsnivå som är hållbar på längre sikt, säger Inger Erlandsson, chef för apoteksavdelningen på TLV, i ett pressmeddelande.

Den 1 januari 2014 kommer Apotekens Service att ombildas till en myndighet.

Sveriges apoteksförening har i ett remissvar till TLV förordat en sänkning av avgiften med 10 öre, till 1, 90 kronor, då man anser att ombildningen till myndighet inte har något att göra med ett fungerande IT-system till apotekskedjorna. 

Nytt kunskapsstöd om administrering av läkemedel

Petra Hedbom
-
0

Enteral administrering innebär att patienten får sitt läkemedel via en slang genom näsan eller munnen eller genom bukväggen direkt till magen eller tarmen, en infart som oftast satts för näringstillförsel. Detta sätt att ge läkemedel på förekommer bland annat hos nyfödda barn, strokedrabbade eller intensivvårdspatienter.

I de flesta fall finns det inte beskrivet hur läkemedlet ska hanteras vid denna typ av administrering, ett sätt som blir allt vanligare inom vården. Nu har Läkemedelsverket tillsammans med en expertgrupp tagit fram ett stöd för detta.
– Nästan inga läkemedel är utvärderade för denna typ av administrering i samband med godkännande och informationen finns inte med i produktresumén, säger Gunilla Englund som varit projektledare för arbetet på Läkemedelsverket.

Idag har den information som finns varit spridd på olika ställen och ett samlat stöd har efterfrågats från sjukvården. Tidigare fanns en del information samlad i en databas hos Apoteket Farmaci men det finns inte längre. På Läkemedelsverket började man med att samla in den dokumentation som finns internationellt och har bland annat använt kunskapsstöd från USA och Storbritannien som grund.

En expertgrupp bestående av apotekare, läkare, sjuksköterskor och dietister har sedan under Läkemedelsverkets ledning formulerat ett stöd som är anpassat till svenska förhållanden.
– Rent farmacevtiskt är det mycket som är likt men vi har andra lagar och andra praktiska förhållanden som vi tagit hänsyn till, säger Gunilla Englund.

I arbetet har det varit viktigt att ha med personal både från högspecialiserad sjukhusvård och hemsjukvård berättar hon. Detta eftersom patienterna som får läkemedel på det här viset kan finnas på båda ställen och förutsättningarna ser väldigt olika ut.

Idag finns det ingen samlad statistik över hur vanligt förekommande enteral administrering är men uppfattningen är att det ökar då behandling med enteral nutrition finns med i vissa nationella behandlingsriktlinjer.
– Jag hoppas att riktlinjer som myndigheterna tar fram ska uppmuntra företagen att i framtiden lämna in data om enteral administrering när de ansöker om godkännande, säger Gunilla Engström.

Jakt på smittkällan till ny influensa

Amina Manzoor
-
0
Jakt på smittkällan till ny influensa

H7N9 fortsätter att spridas i Kina. Totalt har fler än 82 laboratorieverifierade fall hittats och 17 personer har avlidit. De flesta smittade är i områdena runt Shanghai, men smittade har även hittats i andra delar av Kina, skriver Smittskyddsinstitutet. 

Man har hittat fall av smittade med mycket milda symtom, och även några enstaka fall där personerna bara är bärare av viruset.

Än har forskarna inte hittat smittkällan. Viruset har hittats hos olika fåglar, men hos en del av de smittade finns inte någon tydlig kontakt med levande höns. Det finns ännu inga tecken på att H7N9 smittar mellan människor, enligt WHO.

Eftersom smittkällan inte är funnen och fåglarna inte blir sjuka av smittan så kan det vara svårt att hindra ytterligare smittspridning, menar Smittskyddsmyndigheten. Kinesiska myndigheter har dock stängt fågelmarknader och varnar för kontakt med levande fåglar.

Det finns inga råd om att undvika resor till regionen, men man bör undvika kontakt med fåglar och fågelavföring.

Kinesiska myndigheter har tidigare meddelat att det kan ta sju månader att utveckla ett vaccin mot H7N9.

Tackar nej till industrin

Amina Manzoor
-
1
Tackar nej till industrin

I Danmark flaggar läkemedelsindustrin för att det blir svårare att anlita läkare som experter till advisory boards efter diskussioner om jäv och intressekonflikter. Det får läkarna att istället välja samarbeten med myndigheter och hälso- och sjukvårdsregioner.
– På grund av debatten om intressekonflikter har det definitivt blivit svårare att få läkare att delta i rådgivande grupper. Läkarna säger nej eftersom de förlorar möjligheten att ge råd i andra grupper, till exempel i sjukvårdsregionerna. Men expertgrupper är inte hemliga brödraskap där en läkare är knuten till företaget för evigt. Vi får inte ha kontakt med patienter så vi tvingas rådfråga läkarna om vi är på rätt väg. Läkarna kan inte utveckla läkemedel och vi kan inte behandla patienter, därför måste vi samarbeta, säger Pierre Quartarolo, medicinsk direktör för Abbvie, till tidningen Dagens Pharma.

Läkemedelsföretagen menar att ingen begär att läkarna ska gynna just det företaget bara för att de deltagit i en expertgrupp. Eftersom Danmark är ett litet land finns det inte så många experter att välja bland och de flesta har kontakter med läkemedelsindustrin. De pekar på problemet med att om en läkare diskvalificerades på grund av deltagande i företagens expertgrupper så skulle myndigheterna vara tvungna att vända sig till mindre erfarna läkare och företagen skulle sakna många värdefulla råd från dem som ska förskriva läkemedlen.

Även i Sverige har läkemedelsföretagens branschförening Lif fått signaler om att det i marknadsnära frågor kan vara svårare för företagen att rekrytera experter. Däremot har Lif inte märkt av några problem för expertgrupper i utvecklingsprocessen av läkemedel. Där handlar det snarare om etiska diskussioner, vilket man för kontinuerligt med SKL, Sveriges Kommuner och Landsting.
– Vi vet att diskussionen finns, att experterna är rädda att bli påverkade. Advisory boards är helt nödvändiga för att våra medlemmar ska få kunskap om vad sjukvården verkligen efterfrågar. Vi menar att man måste kunna ha samarbeten, men de måste redovisas öppet, säger Anders Blanck, vd för Lif.

Han menar att erfarna personer som är verksamma inom medicinområdet idag nästan alltid har haft någon kontakt med ett företag. Men det innebär inte automatiskt att de är jäviga.
– Att lämna en jävsdeklaration är inte samma sak som att man är jävig. Det kan bara gälla vissa frågor som man inte ska vara med och besluta om. När vi likställer jävsdeklaration med jäv är vi inne på en farlig väg, då måste man som forskare eller läkare välja industrin eller myndigheter och det är Sverige för litet för. Alla vill arbeta med de främsta experterna. Därför är det viktigt att myndigheterna sköter jävsdeklarationer och att samarbeten hanteras med transparens.

Lif har etiska regler för samarbeten och enskilda avtal, men det finns inget överskådligt enkelt sätt att ta reda på de ekonomiska transaktionerna mellan företag och läkare och forskare. Därför ska det från och med 2015-2016 redovisas öppet i Europa, men exakt hur det ska ske är inte klart än.  

123...5Sida 2 av 5