Månads arkivering februari 2013

Ovanligt mycket luftvägsinfektioner

0

Det rapporterades 625 fall av laboratorieverifierad influensa i landet under vecka fem. Det är en ökning med 173 fall jämfört med vecka fyra, visar statistik från Smittskyddsinstitutet. 248 fall var orsakade av H1N1-viruset (svininfluensan), 232 fall av säsongsinfluensa A och 109 fall av säsongsinfluensa B. Den största ökningen, med 65 procent, stod säsongsinfluensa B för.

Under säsongen har 335 av dem som diagnosticerats med H1N1 vårdats på sjukhus, varav 35 intensivvårdades. Majoriteten av de som krävt intensivvård har tillhört en riskgrupp. Hittills har sex personer avlidit, vara fem tillhörde en riskgrupp. Fyra av dem hade dessutom svåra underliggande sjukdomar.

Enligt myndigheten har inte toppen på influensasäsongen nåtts än, och eftersom tre influensatyper cirkulerar samtidigt är det svårt att säga när aktiviteten avtar.

Samtidigt har ett rekordhögt antal av RSV-infektioner rapporterats. Under vecka fem ökade antalet fall från 292 till 348. Det är den högsta rapporterade siffran för en enskild vecka under de senaste 12 säsongerna. Det kan dock bero på att det finns känsligare analysmetoder, vilket kan bidra till att fler från diagnosen RSV, skriver Smittskyddsinstitutet.

Satsning på snabbare läkemedelsutveckling

0

Nu startar European Lead Factory sin verksamhet. Det är ett femårigt konsortium med stöd av bland annat Innovative Medicines Initiative. Syftet är att skynda på utvecklingen av nya läkemedel i Europa, skriver Pharmatimes.

Flera stora läkemedelsföretag kommer att bidra med kemiska föreningar till konsortiets substansbibliotek som ska vara öppen för forskning från både industri och akademi. De deltagande läkemedelsföretagen är Sanofi, Astrazeneca, Bayer och Johnson & Johnson, Lundbeck, Merck KGaA och UCB, samt 23 universitet, forskningsorganisationer, myndigheter och ideella organisationer.

De sju läkemedelsbolagen bidrar med minst 300 000 kemiska föreningar till substansbiblioteket. Ytterligare 200 000 nya föreningar ska gemensamt utvecklas av akademin tillsammans med små och medelstora företag.

Projektets totala budget är 196 miljoner euro och har fått stöd genom EUs sjunde ramprogram, EFPIA samt andra organisationer.

Dålig utvärdering av nya preparat

0

Hur man ska värdera användningen av nya och ofta dyra läkemedel är huvudfrågan i ett forskningsprogram som drivs av SNS, Studieförbundet för näringsliv och samhälle. Under titeln ”Värdet av nya läkemedel” har man tillsammans med experter och en referensgrupp nu presenterat fem första rapporter som tittar på fem olika terapiområden.

Rapporterna som behandlar områdena reumatoid artrit, bröstcancer, höga blodfetter leukemi och diabetes presenterades under ett seminarium på torsdagen.
– En övergripande slutsats från studierna är att bristande uppföljning och kunskapsspridning kan medföra stora välfärdsförluster när nya läkemedel inte används på bästa sätt, sade Johanna Lind som lett studierna från SNS .

Idag värderas nya läkemedel i princip enbart utifrån kliniska prövningar som ligger till grund för godkännandet. Enligt Johanna Lind finns en stor potential i Sveriges registerdatabaser som bättre skulle kunna utnyttjas för att ta reda på det faktiska värdet sedan ett nytt preparat börjat användas.

Forskarna som presenterade de fem rapporterna kunde visa på att behandling av nya läkemedel på många sätt varit kostnadseffektivt ur ett samhällsperspektiv. Siffror som är svåra att ta reda på i förhand. Men även med registerdatabaser gäller det att sålla menade Bertil Lindahl, professor och forskningsstrateg vid SKL.
– Ibland monitorerar vi meningslösa saker, det gäller att sätta ribban i rimlig höjd. Och vi måste veta vad vi frågar efter, sade han.

Joakim Söderberg, vd för Health Solutions, menade att det i vissa fall bara är 10-20 procent av patienterna som finns i ett register och att resultatet i dessa fall blir missvisande.
– I många register har man hängt på alldeles för många parametrar i efterhand vilket ger en dålig täckningsgrad. I stället för att ropa efter nya databaser skulle vi behöva standardisera vad de ska innehålla.

Bertil Lindahl pratade om möjligheten att göra randomiserade registerstudier och berättade om TASTE, en studie där patienter med akut ischemisk hjärtinfarkt slumpas till operation med eller utan trombsug. Metoden används idag utan att den egentligen värderats vetenskapligt.
– Vi har inkluderat i princip samtliga berörda patienter i Sverige som slumpats till en av två metoder via befintliga register. Att utvärdera på det viset är betydligt billigare än en traditionell klinisk studie.

Han sade samtidigt att registerstudier aldrig kan ersätta kliniska studier utan fungerar som ett komplement.

Som del två i SNS projekt kommer det under våren presenteras ytterligare rapporter av mer policykaraktär. De kommer att ta upp bland annat regionala skillnader samband mellan nya läkemedel, livslängs och vårdkostnader. Under hösten ska hela projektet slutrapporteras.

GSK stödjer All Trials-kampanjen

0

Författaren och läkaren Ben Goldacre startade i början av januari kampanjen All Trials tillsammans med Sense About Science, BMJ, James Lind Initiative och Centre for Evidence-based Medicine. Syftet är att få läkemedelsföretagen att publicera all tillgänglig studiedata, även om det inte är till fördel för läkemedlen. 

Nu har Glaxosmithkline som första stora läkemedelsföretag öppet deklarerat sitt stöd för kampanjen. GSK har tidigare meddelat att man ska dela med sig av fler detaljer från kliniska prövningar, samt försöka publicera alla studier i vetenskapliga tidskrifter oavsett vad resultatet än. Företaget publicerar idag data från alla kliniska prövningar på en webbplats öppen för alla. Där finns för närvarande resultat från nästan 5 000 kliniska prövningar och webbplatsen har enligt företaget runt 11 000 besökare varje månad.

I och med stödet till All Trials kommer GSK även att publicera CSR, det vill säga mer detaljerade studierapporter med information om design, metod och resultat. Man ska publicera CSR för alla läkemedel, när de godkänts, dras in eller resultaten har publicerats. De kommer dock att anonymiseras. GSK avser även att publicera CSR för alla godkända läkemedel, så långt tillbaka som bildandet av företaget.

Ben Goldacre var mycket glad över stödet från GSK och kallade det på Twitter "ett historiskt ögonblick".

Ny chef på Astrazeneca

0

Per Alfredsson tar över efter Anders Vikdahl som går i pension i slutet av april. Han är inte ny på företaget utan har arbetat där i 16 år både i Sverige och utomlands. Närmast kommer han från en tjänst som sourcing och supply
 
Produktionsanläggningen i Södertälje har omkring 3000 anställda och producerar 30 procet av Astrazenecas totala volymer.
 

Prisas för nytänkande

0

Amerikanen Garret A FitzGerald är professor i medicin och farmakologi vid University of Pennsylvania. Hans arbete är inriktat på translationell forskning och han har ägnat sig mycket åt bland annat prostanoider och att förstå verkningsmekanismen av läkemedelssubstanser.

Scheelepriset, som delas ut av Apotekarsocieteten, får han bland annat för sitt bidrag till att utveckla av strategin att använda lågdosaspirin som blodproppsförebyggande behandling av hjärt- kärlsjukdomar. Garret FitzGerald var också bland de första att peka på risken att drabbas av hjärt- kärlproblem vid användning av NSAID.

Enligt Lilian Walther-Jallow, sekreterare i Scheelekommittén, fanns de 18 bra nomineringar att välja bland i år.
– Det var roligt att det var en stor bredd bland de nominerade, de kom från många olika området. En av de faktorer som utmärker årets pristagare är att hans upptäckter lett till nytta för många människor.

Priset har delats ut sedan 1961 till framstående forskare inom läkemedelsområdet. Prissumman är på 200 000 och syftet med priset är enligt Lilian Walther-Jallow att stärka uppbyggnad av nätverk mellan personer verksamma inom läkemedelsområdet och på så sätt främja svensk kunskapsuppbyggnad.
– Tre av de tidigare pristagarna Sir James W Black, Luc Montagnier och K. Barry Sharpless har senare fått Nobelpriset, säger Lilian Walther-Jallow.

Scheelepriset delas ut den 13 november I samband med Läkemedelskongressen.

Snabbare tillgång till ny medicin

0

I över ett år har professor Jan Liliemark från SBU lett arbetet med att ta fram de nya riktlinjerna för ett strukturerat införande och uppföljning av nya cancerläkemedel. Riktlinjerna är fokuserade på cancerläkemedel, men strukturen kan komma att användas även inom andra terapiområden.
– Ett förslag är att sätta samman en expertbetonad grupp som ska hjälpa NLT-gruppen med specifika frågeställningar inför sina rekommendationer. Till 80 procent är rapporten en idéskrift och det kommer sannolikt komma liknande expertgrupper inom andra områden som MS och reumatologi, säger Jan Liliemark, ordförande i den Nationella arbetsgruppen för cancerläkemedel.

Rapporten, ”Nationell samordning för strukturerat införande och uppföljning av nya cancerläkemedel”, är en del av en överenskommelse mellan staten och SKL som nu överlämnas till regeringen inom ramen för den Nationella läkemedelsstrategin.

Rapporten har kommit till av två anledningar. Den ena är den växande kritiken mot att cancerpatienter i olika delar av Sverige inte behandlas lika och inte får tillgång till samma läkemedel. Den andra är att det kan ta upp till ett år efter att ett läkemedel har godkänts till att det finns en hälsoekonomisk värdering och förmånsbeslut om preparatet.
– Det blir en frustrerande limbosituation när ett läkemedel är godkänt för försäljning men inte är värderat hälsoekonomiskt så vi vet hur vi ska hantera det. Om vi stoppar det är det patienter som missar att få behandling av ett effektivt och möjligtvis kostnadseffektivt läkemedel. Om vi använder det utan en hälsoekonomisk värdering kanske vi slänger pengar i sjön som hade kunnat användas till något bättre, säger Jan Liliemark.

Därför lägger arbetsgruppen nu ett förslag till SKL, att rekommendationer från landstingens grupp för nya läkemedelsterapier, NLT, om nya cancerläkemedel ska användas eller inte ska komma snabbare. Senast 30 dagar efter marknadsföringsgodkännandet från EU-kommissionen ska gruppen ha sitt besked klart.
– För att uppnå detta behöver vi förändra processen för hur rekommendationerna tas fram och det lämnar vi också förslag på, säger Jan Liliemark.

Tanken är att kort efter det att företaget lämnar in sin ansökan om godkännande till den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA, ska NLT initiera ett ärende till TLV om en hälsoekonomisk värdering. Det ska vara färdigt en månad innan förväntat marknadsföringsgodkännande. NLT ska därefter utarbeta en rekommendation om läkemedlet ska användas eller inte, och förhandlar om pris med företaget. Målet är att beslutet om läkemedlet ska rekommenderas eller inte, ska vara klart max en månad efter godkännandet.
– Hittills har TLV till viss del varit motvilliga att sätta igång en värdering av ett läkemedel innan de vet om det blir godkänt eller inte. Men man har insett att det måste göras. Problemet har snarare varit att företagen har haft svårt att lämna in tillräckligt bra underlag till hälsoekonomiska bedömningar i god tid, säger Jan Liliemark.

Generellt är industrin positiv till förslagen, bland annat viljan att åstadkomma ett strukturerat införande av kostnadseffektiva läkemedel och att dessa tillhandahålls patienterna oavsett var de bor. Men några av förslagen ställer de sig frågande till.
– Gruppen har föreslagit en ny nationell bedömningsprocess där Läkemedelsverket ska lämna en värdering om en ny produkt cirka nio månader innan EMA har kommit med sin slutliga bedömning. Om Sverige inte är rapportörland har de vid den tiden inte fått del av materialet och företaget vet ännu inte säkert det slutliga utfallet. Det finns även affärsmässig konkurrenshänsyn att ta i ett så tidigt skede av myndighetens utvärdering av en ny produkt, säger Johan Brun, medicinsk chef på Pfizer.

På Astrazeneca är tongångarna likartade.
– Vi är tveksamma till att nya myndighetsliknande strukturer kan göra det enklare för patienter att få tillgång till kostnadseffektiva läkemedel, säger Petra Eurenius, kommunikationschef på Astrazeneca Nordic-Baltic.

Industrin ställer sig också tveksam till förslaget att dela med sig av hälsoekonomiskt underlag tidigare än idag.
– För att få till en tidsmässigt läglig introduktion av nya läkemedel skulle vi nog behöva det hälsoekonomiska underlaget sex månader i förväg från industrin. De säger sig ha problem med det och då blir det svårt att få en synkron hälsoekonomisk rekommendation och marknadsföringsgodkännande, säger Jan Liliemark.

Problemet sägs från industrihåll bero på att de sällan har tillgång till den informationen så långt i förväg, eftersom det sanna hälsoekonomiska värdet skapas av ett läkemedel när det används i klinisk praxis.
– Fram till dess har vi bara olika modeller baserade på de kliniska prövningarna, som tas fram främst under slutfasen av godkännandeprocessen. Det framtagandet kan tom pågå en bit över det regulatoriska godkännandet eftersom man inte har ett tillräckligt underlag på utfallet i studierna, säger Johan Brun.

Att lämna in hälsoekonomiskt underlag sex månader i förväg kan enligt Petra Eurenius på AstraZeneca vara en utmaning.
– Vi bidrar gärna, men i ett så tidigt skede är det kanske inte klart vilken indikation läkemedlet får eller var i behandlingsterapin kommer det passa in. Att göra en kostnadseffektivitetsbedömning blir mycket svårt då kostnaden för det enskilda läkemedlet saknas och det omöjligt går att fastställa vad det skall jämföras emot om det ska jämföras.

Under arbetets gång har dock Jan Liliemark fått allt fler indikationer på att industrin troligen kommer att anstränga sig att snabbare ta fram hälsoekonomiska underlag, om det efterfrågas.
– Jag är övertygad om att det på sikt kommer att bli bättre, säger Jan Liliemark.

Uppföljningen är också något som arbetsgruppen och Jan Liliemark lämnar förslag på. Eftersom olika läkemedel har olika behov av uppföljning ser Jan Liliemark det som en trestegsraket.
– En del läkemedel följs upp genom enklare register, andra behöver en mer avancerad uppföljning eller rena fas 4-studier.  Det finns en tro i det här landet att man ska kunna avgöra om läkemedel verkligen är kostnadseffektiva i klinisk vardag med hjälp av de här uppföljningssystemen men det tror jag aldrig att man kommer att kunna göra eftersom vi inte har några kontrollgrupper i klinisk praxis.

För Johan Brun är det också viktigt att varje enskild patient som sätts in på ett läkemedel ska följas upp på ett kontrollerat sätt för att kunna fatta beslut om läkemedel lever upp till förväntningarna och eventuellt utvidga indikationen.
– Viktigast av allt är att samtliga patienter följs upp i ett heltäckande behandlingsregister och kontinuerligt kritiskt utvärderas av en nationell expertgrupp, det är då det sanna värdet av ett läkemedel skapas. Detta var precis vad reumatologerna gjorde med RA-registret – de enades om att ställa samma frågor, aggregera svaren och göra en gemensam utvärdering, säger Johan Brun.

Nu när rapporten är klar inleds ett viktigt arbete med att resa runt i landet och träffa olika landstingsföreträdare och få dem att känna att detta är en process de är delaktiga i och inte ett nytt statligt påfund.
– Eftersom våra rekommendationer inte är tvingande är det viktigt för en hög följsamhet att processen är brett och djupt förankrad i alla landsting, hos beslutsfattare, professioner, patienter och medborgare, men även inom läkemedelsindustrin och på myndigheter, säger jan Liliemark.
– Jag upplever att jag i hög grad har landstingen med mig, speciellt verksamhetschefer, som sitter nära patienterna. Men även politiker och högre tjänstemän känner jag är positiva.

Under hela arbetets gång har Jan Liliemark hävdat att man inte gör detta för att spara pengar. Han tror istället att vi kommer att få ut mer av våra skattepengar.
– Vi kommer använda mer pengar till läkemedel och vi kommer få ut mer hälsa för de pengarna än vi får i dagens vilda västern-situation.
 

Sju landsting valde dos från Apotekstjänst

0

Allt tyder på att det blir Apotekstjänst AB som ska försörja de sju landstingen, Sörmland, Örebro, Värmland, Dalarna, Gävleborg, Uppsala och Västmanland med dosdispenserade läkemedel.

– Nu har vi gjort en upphandling så som Kammarrätten ålagt oss och då blev det Apotekstjänst AB, säger Inger Nyblom Hermansson, upphandlare vid landstinget i Västmanland. 
– Men beslutet kan överklagas, så vi skriver inte några avtal förrän tiden att göra det gått ut. Vi har bara meddelat leverantörerna vårt beslut.

De sju landstingen, den så kallade Sjuklövern, var de första som gjorde en upphandling inför konkurrensutsättningen av dosmarknaden.  Den upphandlingen vanns av Svenk Dos i januari 2012. Ett beslut som överklagats och vandrat ända upp till Högsta förvaltningsdomstolen.  

Förvaltningsrätten i Linköping gick på Sjuklöverns linje, det gjorde inte Kammarrätten i Jönköping som underkände landstingens val att Svensk Dos skulle sköte dostjänsten. Rätten underkände företagets nollbud och menade att företaget inte hade tillräcklig finansiell styrka och därför inte skulle ingå bland de som tillfrågades vid den omgjorda upphandlingen.

Sjuklöverns och Svensk Dos försök att förmå Högsta förvaltningsdomstolens att ta upp fallet gick om intet.
Och nu är det alltså Apotekstjänst AB som ska sköta dostjänsten. Om inte det här beslutet överklagas.

Kortison botar inte tennisarmbåge

1

Tennisarmbåge, latural epikondylit, som orsakas av överanvända senor i armbågen behandlas med antiinflammatoriska läkemedel, sjukgymnastik och kortisoninjektioner. Men behandling med kortison har i en studie publicerad i Jama visat sig inte vara någon bra behandlingsmetod.

 

De australienska forskarna fann att efter ett par veckor rapporterade de patienter som fått en kortisoninjektion mindre smärta och funktionshinder än de som fått placebo. Men ett år senare hade fler i den kortisonbehandlade gruppen fortfarande problem jämfört med placebogruppen.

En dansk studie har nyligen visat på liknande resultat, men forskarna bakom den påpekade att det var en kort uppföljningsperiod och att resultaten behövde bekräftas.

I den nu publicerade studien deltog 165 vuxna medkronisk tennisarmbåge, de lottades till kortisonbehandling med sjukgymnastik, placebo med sjukgymnastik, eller kortison- eller placeboinjektion utan sjukgymnastik.

Efter ett år uppgav 83 procent av de som fått kortison att de helt återhämtat sig och 96 procent i placebogruppen.

USA godkänner generika för att minska läkemedelsbristen.

0

FDA har godkänt den första generiska versionen av cancerläkemedlet Doxil, doxorubicin. Injektionsvätskan som också marknadsförs i Sverige men under andra namn används bland annat för att behandla äggstockscancer, Kaposis sarkom och multipelt myelom.

Med det här godkännandet hoppas myndigheten att lätta på den bristsituation som nu pågått i drygt en månad och drabbat tusentals patienter.

Brist på Doxil, som i USA tillverkas av Johnson & Johnson, uppstod när företaget som på uppdrag av J&J tillverkar läkemedlen suspenderades i november 2011 på grund av kvalitetsproblem. Produktionsenheten som ligger i Ohio har fortfarande inte blivit godkänd för produktion. Enligt FDA har företaget upprepade gånger brutit mot god tillverkningssed.
För att minska bristen godkände FDA i februari förra året tillfällig import av läkemedlet Lipodox från en produktionsenhet som egentligen inte är godkänd i USA. Den importen kommer att fortsätta en tid till. Men när leveranserna från den godkända generikatillverkningen möter den förväntade efterfrågan kommer det tillfälliga tillståndet att dras in.
Brist på vissa läkemedel har varit ett problem i USA sedan något år tillbaka. I oktober 2011 beslutade president Obama att frågan skulle prioriteras.

Extra rådgivning på norska apotek

1

För att förbättra användningen av de nya blodförtunnande läkemedlen Pradaxa, Xarelto och Eliquis har Apotekforeningen tillsammans med det norska läkemedelsverket utarbetat en rådgivning som är densamma på alla apotek i Norge.
– För att säkra en riktig användning av de nya läkemedlen ska farmacevterna ge patienterna en standardiserad rådgivning och information, som vi hoppas ska öka patientsäkerheten och förhindra allvarliga händelser, säger Per Kristian Faksvåg vd för Apotekforeningen i ett pressmeddelande.

I Sverige har det inte tagits fram något liknande rådgivning.
– Nej Norge ligger i många stycken före oss när det handlar om att använda apotekares kompetens. Det här får ses som ett exempel till på den listan, säger Inger Näsman, kvalitetschef på Kronans Droghandel.

Slump och register ska ge svar

0

Inom sjukvården finns det metoder som används mer eller mindre slentrianmässigt av tradition eller gammal vana. Ett exempel är att patienter som söker vård för hjärtinfarkt alltid ges syrgas trots att det vetenskapliga stödet för att det ökar överlevnaden är svagt. Tvärtom finns det studier som tyder på att det kan vara skadligt. Nu planerar forskare från Stockholm, Göteborg och Uppsala  med stöd av Uppsala kliniska forskningscenter, UCR, ta reda på hur det förhåller sig genom en randomiserad registerstudie .

En randomiserad registerstudie bygger på att patienter slumpas till att få en viss typ av en redan etablerad behandling. Läkaren får besked om vilken metod som ska väljas, i detta fall med eller utan syrgas, och alternativet förs in i ett befintligt kvalitetsregister. Med hjälp av  personnummer nationella kvalitetsregister kan man enkelt ta reda på vilka som dör eller drabbas av komplikationer eller ny hjärtinfarkt. Därefter kan forskarna på ett kontrollerat sätt följa upp patienterna och se vilken metod som gav bäst utfall.
– Det här är ett utmärkt sätt att undersöka olika strategier och metoder, utan att göra en traditionell klinisk prövning, säger Stefan James, överläkare och docent i kardiologi vid UCR.

Med samma metod genomför han just nu en studie som utvärderar om dödligheten vid behandling av akut hjärtinfarkt kan minska genom att man suger ut blodproppar med hjälp av en sugkateter. I studien ingår sjukhus från hela landet och  totalt inkluderas nästan 7000 patienter vilket gör den till  världens största hjärtinfarktstudie av en medicin-teknisk produkt. Stefan James menar att en vanlig klinisk studie är så pass dyr att den inte går att genomföra utan medverkan från industrin vilket betyder att många behandlingar som idag används aldrig kommer att studeras. Genom randomiserade registerstudier kan man göra detta på ett betydligt billigare sätt.

Enligt Stefan James lämpar sig den här typen av studier väldigt bra för medicinteknik och för strategier som används inom vården, han nämner till exempel frågan om man bör operera eller inte vid blindtarmsinflammation, men också för läkemedelsbehandling. Under våren kommer en studie startas för att jämföra behandling med tromboshämmarna heparin och det betydligt dyrare bivalirudin vid kranskärlsintervention.
– Detta är ytterligare ett exempel på där det finns få studier med stora brister om vilken behandling som är bäst. Vi har engagerat kliniker i hela landet och räknar med att inkludera runt 6000 patienter i studien.

Registerstudierna kommer aldrig att kunna ersätta de kliniska studierna helt och passar inte heller för helt nya läkemedel. Men Stefan James menar att just för att jämföra redan godkända läkemedel, eller studera dem för nya indikationer kan de få stor betydelse.
– Framför allt lämpar de sig när man mäter hårda endpoint som överlevnad, säger han.

Storsäljare misstänks orsaka benskörhet

1

En stor dansk studie visar att behandlingen för blodproppar och hjärtsjukdomar, klopidogrel, sannolikt ökar risken för osteoporos. Enligt studien tycks risken öka med närmare 50 procent bland de som under ett år eller mer behandlats med Plavix eller någon av kopiorna.

– Plavix har ju varit en riktig ”Block Buster”-medicin under flera år så väldigt många människor har behandlats med den. Den skadliga effekten av behandlingen är alltså potentiellt mycket stor, säger Niklas Rye Jørgensen, en av forskarna till webbsidan Videnskab.
I undersökningen har över 300 000 danskar ingått. Samtliga patienter, 77 000, som mellan 1998 och 2008 behandlats med klopidogrel, via register har man jämfört utfallet av benskörhet i den gruppen med 230 000 danskar som aldrig behandlats med klopidogrel.
Efter att ha justerat för faktorer som kan öka risken för sjukdomen fann forskarna att patienter som behandlades med klopidogrel betydligt oftare brutit handleder och höfter och rapporterat om att ryggraden fallit samman. 
I flera grupper av patienter ökade risken med så mycket som 50 procent, skriver forskarna i den vetenskapliga tidskriften Journal of Internal Medicine.
Men samtidigt påpekar de att den här studien inte klart pekar ut orsaken. Forskarna har till exempel inte haft tillgång till patienternas benmassa före och efter att de använt klopidogrel och de känner inte till människornas livsstil eller fysiska kondition. Det skulle till exempel kunna vara så att klopidogrelpatienter i allmänhet är skörare och har lättare att bryta ben.
Men forskarna tror ändå att det finns ett samband mellan den ökade benskörheten och behandling med klopidogrel. Men det behövs mer handfasta studier för att säkert fastställa sambandet.
Även om det finns ett samband så varnar forskarna för att sätta ut behandling med klopidogrel.
– Klopidogrel minskar signifikant risken för att få en ny trombos, speciellt hos patienter med livslång behandling för en blodpropp i hjärnan. Risken att sluta medicinera med klopidogrel är då, skulle jag säga, mer skadligt än att utveckla osteoporos, säger Niklas Rye Jørgensen till webbsidan.

Manliga forskare fuskar mer

0

Män verkar fuska mer än kvinnor i alla fall när det handlar om forskningsresultat. Och fusket tycks ske på alla nivåer i forskningshierarkin. I alla fall enligt en amerikansk studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften mBio.

Analysen är visserligen ganska liten; forskarna har analyserat 228 fall av tjänstefel som anmälts till ORI, Office of Research Integrity, varav 94 procent involverade fusk.
Av dessa hade 65 procent begåtts av män. De flesta av de undersökta fusken gäller forskare inom biovetenskap och överrepresentationen gällde också när man justerat för att män är överrepresenterade inom livsvetenskaper.
 
Den manliga dominansen bland fuskare gällde inom hela hierarkin. En överväldigande del av lärarna som fuskat, 88 procent, var män, 69 procent av postdoktorerna och 58 procent av eleverna. Bland lärarna inom Life Science hade 72 stycken beslagits med fusk, nio av dem var kvinnor. Det är en tredjedel av det antal kvinnorna skulle ha varit sett till deras representation inom den biovetenskapliga fakulteten.
Forskarna har inte något svar på genusskillnaderna.

Nytt diabetesmedel godkänt

0

Lyxumia, lixisenatide, är ett injicerbart diabetesläkemedel för behandling av typ-2 diabetes.

Enligt den vetenskapliga kommittén CHMP, som i november förordade ett europeiskt godkännande, är lixisenatides största fördel dess förmåga att förbättra glukosmetabolismen när den läggs till befintlig behandling.  
Läkemedlet ska tas en gång om dagen i kombination med andra diabetesläkemedel eller insulin av patienter som annars inte kan kontrollera blodsockernivån. En annan fördel är att den visat sig minska viktökning.
Men det finns säkerhetsrisker, bland annat rörande ökad risk för sköldkörtelcancer. En säkerhetsövervakning ingår i godkännandet.

Krävs snabbare beslut om cancermedel

0

Idag kan det ta mer än ett år innan ett nytt läkemedel introduceras på den svenska marknaden. I rapporten ”Nationell samordning för strukturerat införande och uppföljning av nya cancerläkemedel” som nu lämnats till regeringen finns förslag på hur den här processen ska bli snabbare.

Enligt den nya modellen ska en grupp beslutsfattare, sakkunniga, etiker samt representanter för läkemedelsindustrin och patienter ta ställning till nya cancerläkemedel.