Det räknas till en av de stora upptäckterna under 1900-talet och anses vara en viktig del i kvinnans frigörelse. I mer än femtio år har kvinnor tack vare p-pillret i större utsträckning kunnat ha sex utan risk för oönskad graviditet.
Det första p-pillret, Enovid, började säljas 1960 i USA och i Sverige godkändes det 1964. Sedan dess har p-pillren utvecklats och nu finns andra, tredje och de allra senaste som tillhör fjärde generationens medel på marknaden. Med runt 70 miljoner användare världen över är p-piller den vanligaste antikonceptionsmetoden.
Men som med alla verksamma läkemedel finns också en risk för biverkningar. Förutom att den som tänker börja använda p-piller måste försäkra sig om att inte ha anlag för till exempel blodproppar eller att man röker är biverkningslistan lång. De allra flesta av biverkningarna är lindriga. De vanliga biverkningarna, som fler än 1 av 100 kvinnor upplever, är nedstämdhet, humörförändring, illamående, magsmärtor, ömma bröst, viktökning, minskad sexlust och akne.
Bland de mer ovanliga men desto allvarligare biverkningarna finns bland annat en ökad risk för blodpropp och bröstcancer. Blodproppsrisken är dock låg, och störst under det första året man använder p-piller. Risken skiljer sig också mellan de olika preparaten. Enligt en dansk reviewstudie är den totala risken för en 20-årig kvinna som inte använder p-piller att utveckla en blodpropp 1-2 per 10 000 kvinnor. För den som använder andragenerationens p-piller ökar risken till 3-6 per 10 000 kvinnor. Fjärdegenerationens p-piller medför en ännu högre risk, 6-12 gånger per 10 000. Det kan jämföras med att risken för blodpropp under graviditet och förlossning och är ungefär 6-10 per 10 000.
Läkemedelsverket gör ingen egen uppföljning av de lindriga biverkningarna, men har däremot en kontinuerlig säkerhetsövervakning över de biverkningar som anses riskfyllda. Just därför rekommenderar myndigheten andra generationens p-piller som innehåller levonorgestrel som förstahandsval.
– De är lite äldre, men det finns bäst dokumentation vad gäller dem och de har lägst risk för blodpropp i de jämförelser som görs, säger Viveca Odlind, gynekolog vid Läkemedelsverket.
Däremot bekräftar man att de lindrigare biverkningarna är vanliga.
– Det vi vet utifrån de granskningar som görs är att många kvinnor har sådana biverkningar. Upplever man dessa bör man rimligen sluta med just de p-pillren eller byta till någon annan sorts preventivmedel. För att kunna skydda sig behövs det tillgång till olika preventivmetoder att välja på. Vi är olika och vi uppfattar läkemedel på olika sätt, säger Viveca Odlind.
Kristina Gemzell-Danielsson, professor i obstetrik och gynekologi vid Karolinska institutet, förklarar att synen på p-piller är olika i olika länder. När p-pillret först introducerades såg man det som en fantastisk möjlighet att separera kvinnans fertilitet från sexualitet och så är synen fortfarande i flera länder.
– I Sverige har det däremot vänt och fokus ligger nu på de negativa effekterna. Till exempel har studier visat att kvinnor idag upplever mer negativa effekter än tidigare, fastän de använt samma p-piller. Det finns förväntanseffekter om att p-piller ska ge mycket biverkningar, säger hon.
Hon anser att mycket av det som p-pillren är beskyllda för är myter. Till exempel finns det studier som visar att vissa kvinnor som äter p-piller mår bättre än innan, tvärtemot rådande uppfattning.
– Det finns däremot en liten grupp kvinnor som har en överkänslighet mot hormoner, och det har fokuserats på dem i svenska medier. En annan anledning är att det främst används äldre p-piller i Sverige, trots att de nyare ger färre biverkningar.
Mytspridningen kan bero på subventionen av p-piller för unga, där det i många landsting bara ingår de äldre sorterna som oftare ger mer vanliga biverkningar.
– Politiker ser alla preventivmedel som en sak, och alla p-piller som en och samma. Och då tycker de att man kan välja det billigaste. Men det är inte så verkligheten ser ut. Jag önskar att de som kan och har råd faktiskt lägger pengar på att hitta ett bra preventivmedel, säger Kristina Gemzell-Danielsson och påpekar att preventivmedel blir allt mer en klassfråga eftersom de som har pengar kan välja preventivmedel själv i större utsträckning.
Många kvinnor som har biverkningar av sina p-piller väljer att sluta, utan att prova något annat istället. Kristina Gemzell-Danielsson tror att rådgivningen skulle kunna bli ännu tydligare med att få den som testar att komma tillbaka om biverkningarna inte försvunnit efter de första månaderna.
– P-piller är inte optimalt för alla. Och det är inte så att en sort fungerar för alla. För en del fungerar det perfekt från början, men de allra flesta måste ha tålamod. Tyvärr väljer många som upplever biverkningar att bara sluta, och då får de aldrig hjälp att komma fram till den metod där det positiva överväger det negativa, säger Kristina Gemzell-Danielsson.
Hon tror att bättre rådgivning skulle kunna ge en mer effektiv preventivmedelsanvändning. Till exempel så visade en ettårig europeisk studie, CHOICE, som finansierats och initierats av läkemedelsföretaget MSD, att bland kvinnor som får rådgivning om hormonella preventivmetoder valde 47 procent en annan metod än de först tänkt. En av fyra kvinnor som planerade att använda p-piller valde en annan metod.
– Man glömmer ofta att det finns mycket mer att välja bland. Jag tror att vi behöver öka medvetenheten om att p-piller inte alls behöver vara det bästa, säger hon.
Som bra alternativ nämner hon p-ring som inte behövs tas varje dag och dessutom håller hormonnivåerna jämnare än med piller. Andra alternativ är kopparspiral, hormonspiral och p-stav.
– Många väntar till efter att de fått första barnet innan de vågar prova någon annan preventivmetod än p-piller. Det är en väldigt lång period som de då använder ett preventivmedel som kanske inte är optimalt för dem.
Det finns dock en del oroande samband mellan p-piller och antidepressiva medel. Forskare vid Linköpings universitet har genom data från Läkemedelsregistret kunnat visa att kvinnor som åt p-piller med enbart gestagen i större utsträckning också fått antidepressiva medel utskrivna än de som åt kombinerade p-piller. Sambandet var som tydligast för unga kvinnor mellan 16 och 19 år gamla.
Även om många upplever biverkningar med p-piller är det inte klarlagt om eller hur det faktiskt påverkar kvinnors livskvalitet. Det vill forskare på Karolinska institutet och Handelshögskolan i Stockholm ändra på genom en studie.
– När man jobbar som gynekolog möter man dagligen kvinnor som mår dåligt. Det finns många föreställningar om att p-piller påverkar humör, vikt och sexlust, men faktum är att vi vet väldigt lite om det. Vi har få vetenskapliga bevis för att det är så, säger Angelica Lindén Hirschberg, professor vid Karolinska institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset.
En anledning till att det inte finns några studier om livskvalitet är att först studeras läkemedlets säkerhet och effekt.
– Det ligger kanske inte alltid i industrins intresse att ta reda på hur kvinnor mår av deras produkter, om det inte är förenat med några allvarliga risker. Vi vet mycket om hur säkra p-piller är, men vi vet nästan ingenting säkert om så kallad mjukdata. Upp till 50 procent av kvinnor mellan 18-25 använder hormonella preventivmedel. Det är enormt viktigt att vi tar reda på hur de påverkar livskvaliteten hos dem.
Den aktuella studien ska pågå i två år och innefatta 400 unga kvinnor mellan 18 och 30 år. Man kommer att mäta effekten på bland annat humör, sexualitet och sexuell lust.
– Vi har valt andra generationens p-piller, det vanligast förskrivna i Sverige, säger Angelica Lindén Hirschberg och förklarar att man gärna hade studerat ett tredje generationens p-piller också men att det inte fanns medel för det.
En av förhoppningarna med studien är att det kan leda till att rådgivningen kring p-piller förbättras.
– De kvinnor som inte mår bra byter ofta sort idag, men det görs lite slumpmässigt utan att veta mer om effekterna.
Med vanliga läkemedel så accepterar myndigheterna vissa biverkningar eftersom sjukdomen i sig innebär en viss risk. Men nytta-riskbalansen ser annorlunda ut för preventivmedel.
– Utifrån ett rent riskperspektiv tycker jag inte att p-piller är särskilt farliga. Men det är friska kvinnor som tar p-pillren under en längre tid för att undvika graviditet, det måste också vägas in i nytta-riskbalansen. Det som man ofta gör fel är att man likställer att inte använda p-piller med en nollrisk. Man behöver också fundera över vad som är alternativen till p-piller, säger Viveca Odlind.
Kristina Gemzell-Danielsson håller med om att p-piller är ett säkert preventivmedel om det tas på rätt sätt.
– P-piller är mer ofarliga än många av de läkemedel som säljs receptfritt idag, säger hon.
Även om biverkningarna gör att p-piller inte kan användas av alla kvinnor menar Viveca Odlind att tillgången till p-piller är en viktig del av den kvinnliga frigörelsen.
– Man får inte underskatta betydelsen av p-piller om man ser det ur ett brett perspektiv, även om det inte är lösningen för alla kvinnor. Tänk på hur det skulle se ut om alla hormonella preventivmedel försvinner och kvinnor var utelämnade åt pessar, kondomer och säkra metoder, säger Viveca Odlind.
Men de manliga alternativen då? Där finns det idag fortfarande bara ett fåtal metoder för att undvika graviditet – kondom eller sterilisering. Även om det hela tiden dyker upp någon studie och medierna rapporterar om att ett manligt p-piller närmar sig, verkar ingenting dyka upp. I början av förra året avbröt Världshälsoorganisationen WHO kliniska försök med ett manligt hormonellt preventivmedel. Anledningen var att biverkningarna var för svåra och överskuggade nyttan med den undersökta metoden. De biverkningar som rapporterades var akne, viktuppgång, humörförändringar, depression och ökad sexlust. I stort sett samma biverkningar som de kvinnliga preventivmedlen ger, förutom motsatt effekt på sexlusten.
– Vi håller på med studier, men eftersom inget läkemedelsföretag satsar på detta tar det tid. Eftersom denna typ av studier innebär stora kostnader Men vi har inte gett upp, säger Kristina Gemzell-Danielsson.
