Månads arkivering december 2012

Johan Järte lämnar Sweden Bio

Petra Hedbom
-
0

Under ett och ett halvt år har Johan Järte varit vd för branschorganisationen Sweden Bio. Nu har han kommit överens med styrelsen om att lämna sitt uppdrag med omedelbar verkan. Anledningen är enligt honom själv att arbetet tar för mycket tid.
– Det blev ohållbart till slut och det är tidsaspekten som gör att jag slutar. Jag kommer nu att ägna mig åt familjen och egen verksamhet, säger han.

Fram tills att en permanent lösning hittas kommer Jonas Ekstrand vara tillförordnad vd uppger Sweden Bio på sin hemsida. Johan Ekstrand är idag senior manager business and finance på organisationen.
– Jag kommer att finnas tilll hands för Sweden Bio för att hjälpa till vid behov den närmaste tiden, säger Johan Järte.

Johan Järte tillträdde som vd i juni 2011 och var dessförinnan vd på bioteknikföretaget Sentoclone. Sweden Bio samlar företag inom life sciencesektorn och runt 200 medlemmar.

Segdragna upphandlingar på omreglerad dosmarknad

Amina Manzoor
-
0
Segdragna upphandlingar på omreglerad dosmarknad

Den 1 januari 2013 konkurrensutsätts den svenska dosmarknaden, och redan för ett år sedan inledde landstingen de första upphandlingarna. Många upphandlingar har kantats av överklaganden som försenat bytet av dosleverantör.

Den första upphandlingen gjordes av den så kallade Sjuklövern och vanns av den nya aktören Svensk Dos i januari 2012. Men upphandlingen överprövades av konkurrenten Apotekstjänst som menade att företaget inte uppfyllde kraven på ekonomisk stabilitet. Efter att Förvaltningsrätten i Linköping gick på landstingens linje överklagades beslutet till Kammarrätten i Jönköping som underkände Svensk Dos så kallade nollbud. Rätten menade att landstingen inte på ett korrekt sätt kunnat visa att Svensk Dos hade tillräcklig finansiell styrka och att företaget skulle diskvalificeras i en ny upphandling. 
– Den domen har nu överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen av både landstingen och Svensk Dos. Enligt domen ska en ny anbudsprövning genomföras varvid landstingen ska utgå från att Svensk Dos ej uppfyller kraven. En av ledamöterna i Kammarrätten hade dock en helt avvikande uppfattning, säger Inger Nyblom Hermansson, upphandlare vid Landstinget Västmanland.

Trots att det gått mer än tolv månader sedan upphandlingen påbörjades är ännu inget avtal klart och landstingen tvingas därför anlita Apoteket AB till och med den sista september 2013. I samband med det har Apoteket AB höjt priset, från 6,28 kronor till 7 kronor per patient och dygn. Det kan jämföras med Svensk Dos bud på noll kronor per patient och dygn, som innebär att företaget inte tar betalt för tjänsten utan tjänar pengar på handelsmarginalen för läkemedel.
– Upphandlingen har tagit väldigt lång tid och att vi fortsätter med Apoteket AB innebär någonstans mellan 14-16 miljoner kronor extra per landsting. Vi har på sätt och vis inget val. Det finns ingen annan leverantör etablerad på marknaden idag, det snabbaste och enklaste var att fortsätta med nuvarande leverantör för att säkra leveranser till patienterna. Att byta leverantör är inte gjort i en handvändning, det tar ungefär nio månader för leverantören att starta upp, säger Inger Nyblom Hermansson.

Region Skåne är ett av de landsting som tecknat avtal med ett av de nya dosföretagen. Svensk Dos lade lägst bud och vann regionens upphandling. Svensk Dos lade däremot inte ett nollbud i Region Skåne, utan erbjöd tjänsten för 2,64 kronor per patient och dygn på grund av en mindre population än i andra kluster. Upphandlingen överklagades men Förvaltningsrätten avslog överklagandet och i mitten av maj stod det klart att Svensk Dos blev regionens nya dosleverantör. Men då hade man förlorat flera månader i rätten och övergången försenades. Först den 1 juni 2013 ska Svensk Dos ta över dosleveranserna i regionen. 
– Det beror på att marknaden inte är förberedd på det här, det tar tid innan en ny aktör kan ta över. Vi kommer att anlita Apoteket AB tills det nya avtalet börjar gälla, säger Berit Nilsson, strategisk inköpare på Region Skåne.

Svensk Dos grundades av apotekarna Per Manell, Joakim Söderberg, Martin Svensson och Kristofer Klerfalk, och i våras blev Beijerinvest delägare i företaget. De håller just nu på att få igång verksamheten till den 1 juni, med uppfasning från den 15 maj.
– Vi är i full gång och jobbar med många parallella projekt. Vi har en tajt tidsplan, men det ser bra ut inför övertagandet, säger Kristofer Klerfalk, vd för Svensk Dos.

Han är väldigt nöjd med att företaget i nuläget är dosleverantör till Region Skåne.
– Att komma in som nystartad aktör och få vara med och påverka och utveckla dosmarknaden är ett drömscenario för en apotekare. Men vi är ödmjuka inför uppgiften, det är mycket som ska fungera, säger Kristofer Klerfalk.

Däremot har de många överklaganden gjort det svårt för företaget att planera verksamheten.
– Det har varit och är väldigt stökigt med överprövningarna av upphandlingarna. Mycket skjuts fram i tiden och ställer höga krav på flexibilitet. Till exempel har vi allokerat resurser för mer personal och lokaler än vad som behövs för Region Skåne, men vi vet inte hur utfallet blir. Det är en utmaning.

– Vi har drivit bolag och varit med i upphandlingar förut, så vi vet att sådant kan hända. Men det är bekymmersamt när beslutet hela tiden blir uppskjutet.

Karina Tellinger, handläggare vid avdelningen för vård och omsorg vid Sveriges Kommuner och Landsting, menar att konkurrensutsättningen av dosmarknaden har lett till en prispress.
– Alla kluster har kunnat sänka priserna radikalt. Tidigare låg priset per patient och dygn på 6,28 kronor. Från och med 2013 ligger priset mellan 0 och 3,93 kronor, säger hon.

Men besparingarna får alltså vänta för flera landsting. För de kluster som valt Apoteket AB som fortsatt leverantör kommer de nya avtalen att gälla från det första kvartalet 2013. För de kluster som valt någon av de nya dosleverantörerna beräknas de komma igång först i maj 2013. Än så länge har själva dosrecepten flyttats över till Apotekens Service men adressuppgifterna till patienterna är inte på plats.
– Det är flera stora förberedelser för en ny dosleverantör. Bland annat ska de sätta upp en fabrik för att dosförpacka läkemedlen, köpa in maskiner, ansöka om tillstånd hos Läkemedelsverket och få IT-stöden på plats för patientgruppernas recept. Det är på gång, men det är fortfarande en bit kvar. Leverantörerna kunde inte heller börja arbetet med att bygga upp sin verksamhet innan avtalen var klara, säger Karina Tellinger.

Apotek utreds för olaglig handel

Petra Hedbom
-
7

Hittills har en handfull apotek kontrollerats av Läkemedelsverket efter misstankar om att de säljer läkemedel vidare till ett partihandelsbolag. De oanmälda kontrollerna inleddes efter att myndigheten tidigare i höstas fick ett mejl från en person som uppgav att den här typen av handel försiggick.

– Det handlar om vissa typer av dyra läkemedel som enligt tipsaren säljs vidare av apoteken till en partihandlare för vidare export utomlands. Att bedriva partihandel är inte tillåtet för apoteken, säger Peter Aullo på Läkemedelsverkets inspektionsenhet.

Om det visar sig att apoteken säljer vidare läkemedel är det allvarligt enligt Peter Aullo.
– Så fort läkemedlen lämnar apoteken så försvinner spårbarheten. Då fungerar inte längre de rutiner vi har för indragning av ett läkemedel vilket är allvarligt. Det rör sig om ganska dyra läkemedel så det finns säkert ett ekonomiskt intresse från apoteken.

Enligt Peter Aullo finns de apotek som nu kontrolleras på olika håll i landet och det är fler än en apoteksaktör som undersöks. Ett antal oanmälda kontroller har redan genomförts och ytterligare en är planerad. Hittills har kontrollerna resulterat i att Läkemedelsverket lämnat in en polisanmälan mot ett av apoteken för misstänkt brott mot lagen om handel med läkemedel. När resultaten har sammanställts bestämmer Läkemedelsverket hur de ska gå vidare med ärendet.
– Vid kontrollerna tittar vi bland annat på de berörda apotekens transaktioner och vilka de har sålt läkemedel till.

Enligt nyhetsbrevet Pharma Online som rapporterar om ärendet, har läkemedelsföretaget Roche märkt en oväntad ökning av försäljningen av ett deras läkemedel på vissa apotek i södra Sverige.
– Vi har uppmärksammat Läkemedelsverket på detta, säger kommunikationschef Tommy Ringart till Pharma Online.
 

Artikeln uppdaterad 14 december kl 15:00.

Långsam introduktion av nya antikoagulantia

Petra Hedbom
-
2

För drygt ett år sedan godkändes blodförtunnaren Pradaxa (dabigatran) mot stroke vid förmaksflimmer. Innan godkännandet pratades det om att warfarinets räknade dagar och att vården hade stora besparingar att göra med de nya blodproppshämmarna.

Men introduktionen sker långsamt och idag behandlas omkring 2100 personer i hela Sverige med medlet för förmaksflimmer. Den gamla trotjänaren warfarin är fortfarande förstahandsval för de omkring 84 000 personer som förhöjd risk för stroke till följd av förmaksflimmer.

Användningen av nya antikoagulantia skiljer sig stort mellan länen. I Västmanland, som ligger i topp, har 0,61 individer per 1000 innevånare hämtat ut dabigatran under tredje kvartalet 2012. Siffran för riket är 0,20 och  längst ner hamnar Jämtland där 0,02 individer per 1000 innevånare hämtat ut medlet. Mikael Hoffman på NEPI som tagit fram statistiken, säger att skillnaderna kan beror på att rekommendationerna skiljer sig mellan landstingen.
– Skillnaderna är också ofta störst i en introduktionsfas av ett läkemedel.

Paul Hjemdahl är professor i klinisk farmakologi på Karolinska institutet och har arbetat med införandet av nya antikoagulantia i Stockholm läns landsting. Han menar att det finns en poäng med att introduktionen sker långsamt.
– Dessa patienter kommer inte in på kontroller på samma sätt som warfarinpatienter och det är viktigt att ta det lugnt. Vi vet ingenting om långtidseffekterna än så länge, säger han.

Hur uppföljningen av patienterna ser ut ligger på respektive landsting att utforma och rekommendationerna skiljer sig åt. Men i alla rekommendationerna ingår att njurfunktionen kontrolleras innan behandling startar, eftersom doseringen av dabigatran är beroende av den. Denna ska kontrolleras minst två gånger per år men här finns indikationer på att vården slarvar.
– Inom SLL har vi rekommendationer att man använder en särskild funktion i journalprogrammet Take care med uppgifter om njurfunktionen. Men följsamheten är inte helt perfekt, konstaterar Paul Hjemdahl.

Vilket test som ska användas för att mäta njurarnas funktion råder det också delade meningar om. I en SBU-rapport som publicerades nyligen rekommenderas att man gör två tester och tar medelvärdet av dessa.
– Jag kan tycka att det är bäst att använda samma metod som användes i de kliniska prövningarna för dabigatran. Säger Paul Hjemdahl.

Vården har också en viktig uppgift i att informera patienter som står på nya typer av blodförtunnare som Pradaxa och Xarelto (rivaroxaban) om de blödningsrisker som finns. Precis som för Waran så finns speciella brickor som patienterna kan bära så att omgivningen vet att de står på blodförtunnande. Det finns också kort med information att ha med sig i plånboken. Men långt ifrån alla känner till detta.
– Vi får rapporter om att det slarvas mycket med dabigatranbrickorna vilket är väldigt olyckligt eftersom allvarliga blödningar är lika vanliga med dabigatran som med en välskött warfarinbehandling. Dessutom saknar vi en antidot mot dabigatran, säger Paul Hjemdahl.
 

Antibiotikaresistens en global fråga

Amina Manzoor
-
0
Antibiotikaresistens en global fråga

Världshälsoorganisationen WHOs generalsekreterare Dr Margaret Chan besökte Sverige under några dagar och höll en presskonferens tillsammans med socialminister Göran Hägglund. Fokus var den ökande antibiotikaresistensen i världen. 

Dr Margaret Chan framhöll Sverige som ett gott exempel i kampen mot resistensen, bland annat de initiativ man tagit till att lyfta frågan under sitt EU-ordförandeskap. Samtidigt påpekade hon att på grund av att folk reser mer idag så får vi nya sjukdomar, och därför är kampen mot antibiotikaresistensen global.

Trots att mycket ansvar ligger på ländernas regeringar så kan alla bidra, menar Margaret Chan.
– Hälsosektorn har ett stort ansvar. Läkare bör inte förskriva i onödan och patienter måste fullfölja hela antibiotikakuren. Och be inte en läkare att förskriva antibiotika när det inte behövs, sade hon vid presskonferensen.

Margaret Chan påpekade också behovet av forskning för att få fram nya verksamma antibiotika. Samtidigt var hon uppenbart bekymrad över bristen på antibiotikakandidater i pipeline. Hon lyfte också frågan om användningen av antibiotika i jordbruksnäringen, och hoppades att pålästa konsumenter kunde utöva påtryckning på de länder som fortfarande använder antibiotika som tillväxtfrämjande medel.
– Länder med de bästa metoderna, som Sverige, kan visas upp som bra exempel, sade Margaret Chan.

Göran Hägglund påpekade hur Sverige kan bidra till WHOs initativ mot antibiotikaresistens, och hur ett enskilt land inte ensamt kan vinna striden, utan att det är en gemensam kamp.

Företagsstudier gav positivare resultat

Amina Manzoor
-
0

Cochrane har i en ny systematisk översikt analyserat hur industrisponsring påverkar resultatet och slutsatserna av en klinisk prövning. Analysen omfattade 48 studier om läkemedel och medicintekniska produkter för ett brett spektrum av olika sjukdomar. Läkemedlen och produkterna hade jämförts med placebo eller annan behandling. 

Analysen visar att studier som sponsrats av industrin ofta rapporterade större fördelar och färre biverkningar än studier som inte sponsrats av företag. Överensstämmelsen mellan resultat och slutsatser var oftare sämre bland företagsfinansierade studier.  

Forskarna bakom analysen menar att det finns en ökad risk för snedvridning av resultatet i företagsfinansierade studier och att man bör ta större hänsyn till de riskerna när man tar fram behandlingsriktlinjer och vid redovisning av forskningsresultat. Till exempel föreslår forskarna att det tydligt ska framgå när studien finansierats av företag.

EU röstade för gemensamt patent

Amina Manzoor
-
0

Europaparlamentet godkände på tisdagen det så kallade patentpaketet som innehåller förslag om ett gemensamt patent, språkregler och en gemensam patentdomstol. Idag krävs det en ansökan i varje enskilt land med en översättning till det nationella språket. Det är kostsamt och kan ta flera år att patentskydda en produkt i hela EU. När det nya patentansökningssystemet är på plats kan kostnaderna för företag och personer minska från ungefär 300 000 kronor till cirka 40 000 kronor.

Italien och Spanien har valt att stå utanför det gemensamma patentet på grund av språkfrågan, men förslaget godkändes av de övriga 25 medlemsstaterna. Patentansökan ska vara på antingen engelska, franska eller tyska.

Frågan om ett gemensamt patent har diskuterats många gånger förut, men länderna har bland annat haft svårt att komma överens om vilka språk som ska gälla för patentansökan. 
– Immateriella rättigheter får inte stoppas vid gränserna. Vägen mot införandet av EU-patent var lång och svår, men i slutändan har det varit värt ansträngningen, säger den tyske EU-parlamentarikern Bernhard Rapkay i ett pressmeddelande.

Ny ersättningssmodell kan ge fler nya antibiotika

Amina Manzoor
-
0

Astrazeneca lanserar nu ett nytt antibiotikum, Zinforo (ceftarolinfosamil), för behandling av komplicerade infektioner i hud eller mjukvävnad samt samhällsförvärvad lunginflammation. Det är också det första antibiotikum av cefalosporintyp i Europa som har kliniskt bevisad effekt mot MRSA. Det godkändes i EU i augusti i år. 

Företaget har också flera antibiotikaprojekt i olika faser. Bland annat ett som syftar till att göra antibiotika aktiva igen genom att ta bort resistensen genom molekylen AVI.
– Det är ett område med stora behov, och det behövs hela tiden utveckling av nya antibiotika på grund av resistensutvecklingen. Bakterier bryr sig inte om gränser, utan drabbar människor i både industriländer och utvecklingsländer. Det finns ett globalt behov av nya antibiotika, och det passar oss eftersom vi är ett globalt företag, säger Anders Ekblom, chef för R&D Science & Technology Integration Office och vd för Astrazeneca i Sverige.

Spridningen av resistenta bakterier är ett allvarligt globalt hot mot folkhälsan och det finns ett behov av nya och effektiva antibiotika. Men trots en ökande resistens både i världen och i Sverige, så kommer det inte så många nya antibiotika. Förklaringen är att forskningen visat sig vara mer komplicerad än man först trott, enligt Anders Ekblom.
– Dels överskattade man möjligheterna av den genetiska revolutionen, den har inte lett till nya läkemedel så snabbt som man trodde. En lärdom är att det tar tid att omsätta ny forskning. Dels måste antibiotika ofta ges i väldigt höga doser och då krävs det att de är extremt säkra. Biverkningsproblematiken har lett till att en del kandidater som inte haft en adekvat säkerhetsprofil har skrotats, säger han och påpekar att industrin samtidigt blivit bättre på att tidigare sålla ut läkemedelskandidater som inte håller måttet. 

En annan anledning till att få nya preparat når marknaden är att få företag forskar inom området. Det kan enligt Anders Ekblom bero på att betalningsviljan inte är så hög som företagen önskar.
– Man vill använda så lite antibiotika som möjligt så sent som möjligt. Det blir en svår ekvation för läkemedelsföretagen eftersom det är stora utvecklingskostnader för nya läkemedel. Men myndigheter är medvetna om detta och det pågår diskussioner för att hitta ett bättre ersättningssystem för nya antibiotika, säger Anders Ekblom.

– En lösning skulle kunna vara om man snabbare fick en diagnos vilken bakterie patienten har så att man snabbt kan sätta in rätt typ av antibiotikum. Det skulle kunna öppna för att tidigt kunna ge patienten just det antibiotikum som är rätt med tanke på aktuella bakterier. Men här behövs mer forskning och utveckling av snabb diagnostik.

Samtidigt menar Anders Ekblom att det är väldigt angeläget att det fortsätter forskas fram nya antibiotika.
– Mycket av dagens sjukvård kommer inte att fungera om det inte finns effektiva antibiotika. Jag tycker att det känns väldigt rätt att vi gör detta, men det gäller att hitta en bättre ersättningsmodell. Det som borde öka betalningsviljan är att ett antibiotikum faktiskt kan bota patienten.

Men trots att man självklart vill få betalt för sina investeringar påpekar Anders Ekblom att man är måna om att det nya Zinforo används på rätt sätt.
– Vi har flera samarbeten på myndighetsnivå för en rationell antibiotikaanvändning och vi utbildar sjukvårdspersonal. Resistens blir allt vanligare, även i Sverige. Vi vill vara med och bidra till att bättre och mer effektiv behandling utvecklas för patienter som behöver det.

Ny epilepsimedicin subventioneras

Ingert Nilsson
-
0

Tidigare i höstas godkände de amerikanska och europeiska läkemedelsmyndigheterna Fycompa (perampanel) vid behandling av epilepsi. Nu har TLV beslutat att behandlingen också ska ingå i högkostnadsskyddet.

Fycompa är indicerat som tilläggsbehandling av fokala anfall hos patienter med epilepsi som är 12 år eller äldre. Det är ett antiepileptika som verkar som en selektiv ickekompetitiv AMPA-receptor antagonist och blockerar på så sätt glutamats förmåga att aktivera AMPA-receptorn. Det är en helt ny verkningsmekanism och en ny substans bland övriga antiepileptika och därför ett angeläget alternativ för läkemedelsresistenta patienter, anser TLV.

Läkemedlet ska subventioneras som tilläggsbehandling vid fokala anfall för läkemedelsresistenta patienter som provat minst en tilläggsbehandling men inte blivit hjälpt.

I Sverige finns cirka 60 000 personer med epilepsi varav 10 000 är barn.

Försenade lanseringar fall för USA-domstol

Ingert Nilsson
-
0

Kan ägare av patenterade läkemedel betala generikaföretag för att försena lanseringen av de billigare kopiorna? Den heta potatisen har Högsta domstolen i USA beslutat ta tag i. Domstolens beslut kommer, menar analytiker, att få stor betydelse för det som kallas för ”pay for delay” eller ”omvänd betalning”.

Det fall Högsta domstolen beslutat ta upp är mellan amerikanska handelsmyndigheten, Federal Trade Commission, FTC, och några generikaföretag. FTC menar att generikaföretagen brutit mot konkurrenslagarna genom att acceptera att mot betalning, vänta med att marknadsföra kopior på Abbotts syntetiska testosteron Androgel.

Abbott betalar generikaföretagen 31-42 miljoner dollar om året för att inte börja sälja det generiska preparatet förrän 2015.

FTC har bekämpat den här sortens avtal sedan 2009, då man första gången tog testosteronprodukten till domstol. Men i underdomstolarna har handelsmyndigheten inte fått gehör för sina åsikter. Högsta domstolen förväntas komma med sitt avgörande under första halvåret 2013.

Järntillskott hjälper nyfödda

Ingert Nilsson
-
1

Att barn med mycket låg födelsevikt har större risk att utveckla kognitiva och beteendemässiga problem är känt. De mycket underviktiga löper också en betydligt större risk att till exempel utveckla någon form av autism. Att underviktiga nyfödda också ofta har järnbrist är känt.

En svensk randomiserad studie visar nu att järntillskott kan minska risken för de beteendemässiga problemen. Forskarna vid Umeå universitet och Karolinska institutet menar att de har visat på ett samband mellan brist på järn och beteendeproblem senare i livet.

I studien ingick 285 nyfödda som vägde mellan 2000 och 2500 gram när de föddes. De nyfödda fick 0, 1 eller 2 mg järntillskott varje dag från sex veckors ålder tills de blivit sex månader. När barnen blivit 3,5 år blev de testade och jämförda med 95 barn som fötts normalviktiga.

I testen såg man inte någon skillnad i poäng på de kognitiva testerna mellan de olika grupperna av underviktiga eller de som fötts normalviktiga. Däremot mätte forskarna signifikanta skillnader för beteendemässiga problem. I studien hade 12,7 procent av de underviktiga barnen som inte fick kosttillskott beteendeproblem jämfört med knappt tre procent av de som fick järn.

Skillnaderna kvarstod också efter att forskarna tagit hänsyn till störande faktorer som familjens ekonomiska situation, moderns ålder och livsstil som kan tänkas påverka barnet.

Studien visar, menar forskarna, att det finns ett samband mellan järnbrist och beteendeproblem senare i livet.
Den här studien är så vitt forskarna vet den första som visat på positiv effekt av järntillskott . Om den bekräftas av andra kan behandlingen bli ett relativt enkelt sätt att hjälpa de med låg födelsevikt att undvika utvecklingsproblem hoppas de.
 

Alzheimerforskare samlades

Petra Hedbom
-
2

I förra veckan samlades några av världens ledande Alzheimerforskare i Saltsjöbaden för att diskutera diagnos, behandling och prevention av Alzheimers sjukdom. Det var många år sedan det kom något nytt läkemedel på marknaden och flera lovande substanser har drabbats av bakslag.

Ett ämne som diskuterades var betydelsen av de amyloida placken. Beta-amyloid  och tau-protein är viktiga för bildandet av de amyloida plack som finns hos Alzheimerpatienter. Flera av de kandidater som sett lovande ut har varit antikroppar riktade mot beta-amyloid eller föregångare till proteinet. Men resultaten har uteblivit och biverkningarna visat sig vara svåra.Angel Cedazo Minguez professor vid Alzheimer's Disease Research Center på Karolinska institutet, sade att forskarna inte vet vilken funktion som beta-amyloid har.
– Vi vet att friska äldre också har beta-amyloid utan att få Alzheimer. En svårighet är att när vi ingriper i enzymatiska processer så får vi bieffekter i form av andra substanser som bildas, sade Angel Cedazo Mingue

Antikropparna solanezumab och bapinezumab är exempel på kandidater där resultaten varit en besvikelse. Eric Siemens från Lilly som utvecklar solanezumab, berättade att nya analyser av data pekar på att vissa patientgrupper faktiskt kan ha effekt och att företaget på något sätt planerar att gå vidare med substansen.

En annan av svårigheterna som beskrevs är att hitta patienter som kan ingå i de kliniska studierna. Det är inte ovanligt att 80 procent av de som anmäler sig till en klinisk studie inte uppfyller kriterierna. I ett exempel som beskrevs tog det två år att hitta 260 patienter vid över 70 olika centra runt om i världen.
-Vi behöver strukturera om upplägget när vi designar kliniska studier och rekryterar patienter och nu börjar vi lära oss hur, sade Howard Feldman från University of British Columbia, Kanada.

Ett område där diskussionen hettade till var screening av befolkningen. Mycket tyder på att eventuell behandling mot Alzheimer bör sättas in tidigt, innan en person fått symptom. Men frågan om masscreening vid unga år delade forskarna. Den dagen vi har fungerande behandlingar som inte ger allvarliga bieffekter, då kan det bli ett alternativ, menade flera av deltagarna.

Carol Brayne från University of Cambridge varnade för att fokusera för mycket på den unga befolkningen.
– Det stora folkhälsoproblemen som närmar sig är de alla äldre som kommer att drabbas av Alzheimer.  Det är framför allt för dessa vi behöver hitta biomarkörer och utforma framtidens behandling, sade hon.

Bengt Winblad, professor i geriatrik vid Karolinska institutet avslutade med positiva ord.
– Vi lär oss någonting även av negativa resultat och vi blir allt bättre på att designa studier. Jag tycker att det ser ljust ut för Alzheimerforskningen.

Symposiet anordnades av bland annat Karolinska institutet, Journal of Internal Medicine och Kungliga vetenskapsakademin.

Ecstasy bra mot PTSD

Ingert Nilsson
-
0

 Det förbjudna narkotiska preparatet har i en långtidsstudie visat sig värdefullt som lugnande medel vid posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.

I studien som publiceras i Journal of Psychopharmacology har forskarna efter tio år följt upp 21 patienter med svår PTSD, främst våldtäktsoffer som först fått behandling med andra läkemedel, innan ectasy.

Av de 21 patienterna har 15 efter att de fått behandligt med ecstasy inte visat några stressymtom eller biverkningar, vilket tyder på att behandlingen med det narkotiska preparatet haft långtidsverkan.

Studien är den första långtidsstudien som tyder på att effekter och biverkningar med hallucinogena ämnen som varit tabu sedan 1960-talet kan vara till nytta menar forskarna.

Även om ecstasy inte är godkänt för medicinskt bruk så har nu de amerikanska forskarna fått FDA:s tillåtelse att i ett försök behandla 24 krigsveteraner.

Pfizers Inlyta nobben av Nice

Ingert Nilsson
-
0

Pfizers nya läkemedel, Inlyta, för att behandla avancerad njurcancer har inte fått något stöd av den brittiska myndigheten Nice. Inte heller efter att företaget, enligt nyhetsbyrån Bloomberg, erbjudit myndigheten en rabatt.

Skälet till att Nice inte vill rekommendera behandlingen är enligt ett uttalande att Pfizer redovisat data från prövningar som jämför Inlyta med en behandling som inte rekommenderas av myndigheten. Inlyta har inte jämförts med den så kallade bästa understödjande behandling som en majoritet av patienterna får, anser Nice. Därför anser myndigheten att Pfizer ännu inte visat att Inlyta är kostnadseffektivt.

Inlyta (axitinib) minskar blodflödet till tumörerna och gör att cancern växer långsammare. Europeiska kommissionen godkände läkemedlet för behandling av njurcancer i början av september. Idag är behandlingen inte heller subventionerad i Sverige.

 

Granskning av beta-agonister

Ingert Nilsson
-
0

Det är den europeiska läkemedelsmyndighetens säkerhetskommitté, PRAC, som ska göra granskningen för att bedöma säkerheten och effektiviteten med behandlingen.

Kortverkande beta-agonister används i Europa för att behandla astma. Men i flera europeiska länder är de också godkända för att hämma sammandragningar vid för tidigt värkarbete, eftersom de slappnar av musklerna i livmodern.

När läkemedlen används för detta ändamål används ofta högre doser än vid behandling av astma.

På grund av de högre doserna finns risk för biverkningar som påverkar hjärta och blodkärl.

 

Docmorris blir Lloyds

Amina Manzoor
-
0
Docmorris blir Lloyds

Tidigare i höstas sålde Celesio varumärket Docmorris i samband med försäljning av ett nätapotek till Zur Rose. De svenska apoteken kan använda namnet Docmorris under en övergångsperiod.

Nu lanserar Celesio sitt nya apoteksvarumärke Lloyds. Enligt ett pressmeddelande är det företagets nya apotekskoncept för den europeiska marknaden. De första pilotapoteken finns redan i Italien och Storbritannien och under nästa år kommer det nya konceptet att testas i Europa.

Celesio kommer stegvis att konvertera sina 2 200 europeiska apotek till det nya konceptet under namnet Lloyds. Apoteken kommer att fokusera på hudvård och smärta. De kommer även att stärkas med nya typer av tjänster, högkvalitativa produkter och den senaste tekniken. Det är inte klart när de svenska apoteken byter namn.

1234Sida 2 av 4