Månads arkivering november 2012

Oriola-KD köper hela Kronans Droghandel

Petra Hedbom
-
2

Apotekskedjan Kronans Droghandel har fram tills nu ägts till 80 procent av av Oriola-KD och 20 procent av Kooperativa Förbundet, KF. Genom köpet blir Oriola-KD ensamma ägare till Sveriges tredje största apoteksaktör.

De samarbeten som KF och Kronans Droghandel har i form av Medmera-kort och nyetableringen kommer däremot att fortsätta. Verksamheten på apoteken kommer inte heller att påverkas enligt Andreas Rosenlund, informationsdirektör på Kronans Droghandel.
– Det rullar på som vanligt, säger han.

Joni Ihantola, chef för finans och investeringar på Oriloa-KD säger att köpet ger ett ökat utrymme att utveckla apotekskedjan.
– Samarbetet med KF har inneburit mycket positivt men det är lättare att fatta beslut när man är en ensam ägare. Tidigare har det varit nödvändigt att ta med i beräkningarna vad minoritetsägaren KF tycker, säger han.

Samarbeten kring Medmera-kort och etablering av nya  apotek i anslutning till KFs butiker kommer att fortsätta. Hittills ligger 24 av Kronans Droghandels runt 50 nyöppnade apotek vid Coop- och Konsumbutiker. Enligt Joni Ihantola är planerna att öppna omkring 10 till 15 nya apotek om året de kommande åren. Totalt finns omkring 215 apotek i kedjan.
 

SLLs avtal underkänns

Petra Hedbom
-
0

Stockholm läns landsting följde inte lagen när det gjorde upp om ett rabattavtal på TNF-alfahämmare med MSD. Det meddelar förvaltningsrätten i Stockholm i ett domslut och skriver att upphandlingen nu måste göras om.

Avtalet gick ut på att läkare inom SLL i första hand skulle välja TNF-alfahämmaren Simponi från MSD vid
nyinsättningar. Om läkarna valde just Simponi skulle landstingen få rabatt eller kostnadsåterbäring i utbyte.

Ett konkurrerande bolag, Abbott, överklagade frågan till förvaltningsrätten med motiveringen att avtalet är i strid med lagen om offentlig upphandling. SLL har menat att den lagen inte gäller i ärendet eftersom det är landstingen som säljer en slags tjänst i utbyte mot en återbäring.

Men förvaltningsrätten går på Abbotts linje och anser att det är lagen om offentlig upphandling gäller. SLL kan inte betraktas som en säljande part som gäller, skriver rätten i domen.

Regionen Skåne har ett rabbattavtal med läkemedelsföretaget UCB gällande TNF-alfahämmare. När det ärendet togs upp av kammarrätten i Göteborg i somras blev utfallet att avtalet inte stred mot lagen om offentlig upphandling.

Regler alltför stelbenta

Petra Hedbom
-
0

Under de senaste tio åren har ett antal nya lagar och direktiv trätt i kraft inom EU på läkemedelsområdet.  Det är en av anledningarna till att jurister som arbetar med life scienceföretag har fått allt mer att göra. Vid ett seminarium på Setterawalls  advokatbyrå kom det fram att industrin efterfrågar en mer pragmatisk syn på regelverket.  Men det är tveksamt om det blir verklighet enligt representanter från bland annat branschorganisationen Lif.
– Vi står vid ett vägskäl nu där det kommer fler och fler regler, sade Anita Finne-Grahnén från Lif.

Ett exempel som togs upp var kraven på kliniska studier i barn. Dessa kan enligt företagen leda till orimligt höga kostnader för studier av preparat som i många fall inte alls är avsedda på barn. Till exempel ska ett medel som används för att behandla kvinnor i klimakteriet testas på barn eftersom det finns tillstånd där flickor på grund av sjukdom eller skada kan hamna i ett klimakterielikt tillstånd. Då ska sådana studier finnas.
– Vad jag vet är läkemedel mot  prostatacancer ett av de områden där man sagt att barnstudier inte är nödvändigt, sade Gunnar Alvan, tidigare generaldirektör för Läkemedelsverket.

Som ett exempel på pragmatism inom Europa tog Gunnar Alvan upp ett fall där företaget Reckitt Benckiser dömdes i Marknadsdomstolen i Sverige för en reklam för magsårspreparatet Galieve. Domstolen ansåg att påståenden i reklamen om bland annat medlets effektivitet saknade stöd i gällande SPC. Samma reklam fick däremot ok i Danmark där man gjorde en annan bedömning.
– Bra eller dåligt kan diskuteras, men det visar att det kan finnas utrymme för olika tolkningar i olika länder, sade han.
 

Myndighet startar innovationskontor

Petra Hedbom
-
0

Företag och forskare kan redan idag vända sig till Läkemedelsverket för att få stöd och råd vad gäller läkemedelsutveckling. Nu har man bestämt sig för att nå ut till fler genom att skapa ett innovationskontor som ska lotsa frågeställare rätt.

Ansvarig för innovationskontoret är Suzanne Baltzer som berättar att ett av de viktigaste målen med kontoret är att blir synliga för fler.
– Det är främst bland de större företagen som man vet att vi finns här för att svara på frågor och vilka typer av stöd vi kan ge. Men många av de som behöver hjälp är små bolag, som inte känner till de möjligheterna, säger hon.

På Läkemedelsverket svarar experter inom olika områden dagligen på frågor via mejl och telefon. Det handlar både om vetenskapliga funderingar och regulatoriska frågeställningar. Företag kan också boka vetenskapliga rådgivningar mot betalning. För runt 45 000 kronor kan man få sitta ner med expertrna och diskutera, något som utnyttjas av både svenska och utländska företag.
– Omkring 35 procent av de som bokar rådgivningarna är amerikanska företag. De ser det som en bra vägledning inför ett ansökande om marknadsgodkännande hos EMA.

Det nya innovationskontoret kontoret kommer fysiskt att ligga vid Läkemedelsverket och till en början är det Susanne Baltzer och en person till som arbetar där. Meningen är att de ska fungera som en guide till vilken typ av rådgivning som finns att få. I ett första steg kommer man att kontakta akademi, innovationsparker och inkubatorer runt om i landet och tala om att de finns och ta reda på vad som efterfrågas. På sikt kan det bli temadagar och riktade utbildningar till intresserade.

Att öka samarbetet med Tandvårds- och läkemdelsförmånsverket, TLV, är en annan ambition.
– Det finns redan idag en möjlighet att få en gemensam rådgivning med oss och TLV men den utnyttjas knappt, vi hoppas kunna öka intresset, säger Susanne Baltzer.

Men om ett företag kommer med en dålig idé är det inte innovationskontorets uppgift att säga stopp.
– Vi har inga synpunkter på budgetar och tidsplaner. Innovationskontoret kommer att guida företagen till rätt experter inom Läkemedelsverket som i sin tur kan informera om det till exempel verkar svårt att hitta patienter till en viss klinisk studie.

Läkemedelsverket presenterade tankarna med innovationskontoret i en debattartikel i Life Science Sweden nyligen.  
 

Tid krävs om generisk förskrivning ska införas

Amina Manzoor
-
0

Läkemedelsverket har på uppdrag av regeringen utrett förutsättningarna för att införa generisk förskrivning. Det innebär att förskrivaren överlåter till apoteken att välja vilken produkt som ska expedieras.

Nu har myndigheten lämnat sin slutrapport. Man föreslår att generisk förskrivning ska träda ikraft först tre år efter att beslutet fattats.
– Vi har haft många diskussioner med de berörda aktörerna och förstått att man behöver god framförhållning för ett införande, säger Erica Hagblom, utredare på Läkemedelsverket, i ett pressmeddelande.

Verket anser att majoriteten av befintliga läkemedel skulle kunna förskrivas generiskt. Men att man bör få i uppdrag att besluta vilka substanser, i kombination med läkemedelsform och styrka, som får förskrivas på det här sättet. 

Dessutom är det nödvändigt att förskrivarstöd, receptexpeditionssystem och nationell infrastruktur kan hantera generisk förskrivning parallellt med traditionell produktförskrivning. Läkemedelsverket föreslår att apoteken ska få i uppdrag att komplettera apoteksetiketten med tydlig uppgift om vilket aktiv substans ett expedierat läkemedel innehåller.

Kostnaderna för förändringar i IT-strukturen beräknas bli runt 200 miljoner kronor. Dessutom tillkommer kostnader för information, utbildning och framtida löpande kostnader.

Dålig koll på nya läkemedel

Petra Hedbom
-
0

Det pågår flera pilotprojekt i landet för att ta fram modeller för ett strukturerat införande av nya läkemedel. Men fortfarande finns ingen enhetlig plan för hur detta eller en ordnad uppföljning ska gå till. Under en paneldebatt vid Medicinska Riksstämman under onsdagen hördes både hoppfulla och oroade röster.

Statssekreterare Karin Johansson sade att introduktionen av nya läkemedel är högprioriterat i den nya nationella läkemedelsstrategin. Bland annat håller socialdepartementet och SKL gemensamt på att ta fram formen för en nationell horizon scanning, det vill säga kartläggning av vilka läkemedel som kommer att nå marknaden i framtiden. Under 2013 ska ett nytt nationellt forum för kartläggning av nya läkemedelssubstanser byggas upp.

Ett problem med horizon scanning är att de hälsoekonomiska bedömningarna är svåra att göra innan ett godkännande.
– Dessa data finns egentligen inte förrän ett läkemedel är godkänt och har börjat att användas, sade Johan Brun, medicinsk direktör på Pfizer.

Han var kritisk till att arbetet med att ta fram en nationell plan för införande och uppföljning av nya läkemedel tar så lång tid.
– Ingen förespråkar ett ostrukturerat införande utan uppföljning men ändå händer ingenting vilket gör mig orolig. Jag ser det som att parterna inte kan komma överens. Det är skrämmande att så många ska göra samma sak på olika håll, risken är att alla kommer att överpröva varandra, sade han.

Sven-Åke Lööv från Stockholm läns landsting berättade om hur de studerat hur befintliga kvalitetsregister skulle kunna användas för att göra uppföljning om läkemedel.
– Resultatet är att inget register har tillräckligt med underlag. Ett av problemen är att det behövs en forskningsansökan med etikprövning för varje läkemedel vilket gör det väldigt omständigt, sade han.

Ett annat fenomen som togs upp är fall då landstingen själva förhandlar med läkemedelsföretag om priser. Inom SLL utreder man i ett projekt möjligheterna för att samverka med läkemedelsindustrin om bland annat prisförhandlingar.  Anders Hallberg, ordförande landstingens nationella arbetsgrupp för nya läkemedelsterapier, NLT, berättade att de får många propåer från läkemedelsföretag om priser efter att TLV sagt nej till listpriset.
– Det är inte optimalt att vi förhandlar på det viset men det är bättre än att läkemedlen inte når patienter alls, sade han.

Just nu pågår ett arbete med hur nya cancerläkemedel kan införas på ett strukturerat sätt i landet. Arbetet leds av Regionala cancercentrums samverkansgrupp i nära samarbete med NLT.  Resultatet ska presenteras innan årsskiften och kunna utgöra en grund för övriga läkemedel.
 

Flest narkolepsifall i Sverige

Amina Manzoor
-
0

Sedan massvaccinationen med Pandemrix hösten 2009 har 768 fall av narkolepsi rapporterats in till den europeiska biverkningsdatabasen, uppger Läkemedelsverket till SVT. Sverige har drabbats hårdast med 374 fall. Därefter kommer Finland med 147, Norge med 77 och Tyskland med 53 inrapporterade fall. 

Ett skäl till de höga talen i Sverige kan vara att så många här valde att vaccinera sig
– Ytterligare en orsak kan vara att vi skiljer oss genetiskt, de här generna som ökar risken för att få den här komplikationen är lite vanligare här uppe i norr, än i söder, säger Tomas Olsson, professor i neurologi vid Karolinska institutet, till SVT.

Hittills har 143 svenska barn och ungdomar fått narkolepsin klassad som läkemedelsskada efter Pandemrix. Läkemedelsförsäkringen har ännu inte bestämt om vuxna ska få narkolepsi godkänd som läkemedelsskada, utan väntar på studier från Läkemedelsverket som klarlägger sambandet mellan narkolepsi och vaccinet för vuxna. 

Enligt SVT visar en fransk opublicerad studie att personer som är 19 år eller äldre har fyra gånger högre risk att få narkolepsi jämfört med de som inte vaccinerat sig.  

Göran Stiernstedt, chef för vård och omsorg vid Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, säger nu att han var tveksam till massvaccineringen, trots att han följde den officiella linjen och uppmanade folk att vaccinera sig hösten 2009. Han tycker inte att det var rätt beslut att vaccinera hela befolkningen. 
– Med facit i hand tycker jag inte det, epidemin blev betydligt lindrigare än de värsta scenarierna. När man nu går igenom materialet så visar det sig att vi hade ganska mycket information från södra halvklotet om att det sannolikt inte skulle bli den här riktigt stora katastrofen. Frågan är varför vi inte tog det mer ”ad notam”, säger han till SVT.

Han vill se en oberoende utvärdering av massvaccinationen.
– Jag tycker det är en stor medicinsk tragedi och jag är säker på att den i framtiden kommer stå i historieböckerna vid sidan om neurosedynkatastrofen.

P-pillers inverkan på kvinnors livskvalitet granskas

Amina Manzoor
-
0
P-pillers inverkan på kvinnors livskvalitet granskas

– När man jobbar som gynekolog, vilket jag ursprungligen är, möter man dagligen kvinnor som mår dåligt. Det finns många föreställningar om att p-piller påverkar humör, vikt och sexlust, men faktum är att vi vet väldigt lite om det. Vi har få vetenskapliga bevis för att det är så, säger Angelica Lindén Hirschberg, professor vid Karolinska institutet och studieledare. 

De flesta studier som görs är jämförelser mellan olika preparat, och alltså inte placebokontrollerade. Den här studien är randomiserad, dubbelblind och placebokontrollerad. 
– I första hand studeras risker och effekt med läkemedel, så vi vet mycket om hur säkra p-piller är och vilken effekt de har. Däremot vet vi ingenting säkert om mjukdata. Det ligger kanske inte alltid i industrins intresse att ta reda på hur kvinnor mår av deras produkter, om det inte är förenat med några allvarliga risker.

Eftersom upp emot 50 procent av alla kvinnor mellan 18-25 år gamla använder hormonella preventivmedel är det så viktigt att ta reda på hur de påverkar livskvaliteten.
– Vi vet att individer kan påverkas olika av läkemedel. Det finns de som mår sämre men även de som mår bättre av p-piller. Vi undrar hur stor är den här inverkan är och om man kan se den på gruppnivå.

Resultatet från studien kan leda till att rådgivningen kring p-piller förbättras.
– De kvinnor som inte mår bra byter ofta sort idag, men det görs lite slumpmässigt utan att veta mer om effekterna. Det är inte säkert att vår studie kommer att visa en negativ inverkan på livskvaliteten. Till exempel upplever många kvinnor att de går upp i vikt av sina p-piller men det har inte gått att visa i studier.

Totalt ska man försöka rekrytera 400 kvinnor mellan 18-30 år gamla till studien som ska pågå under två år. Bland annat ska man jämföra effekten på livskvalitet – humör, sexualitet och sexuell lust. 
– Vi har valt andra generationens p-piller, det vanligast förskrivna i Sverige, säger Angelica Lindén Hirschberg och förklarar att man gärna hade studerat ett tredje generationens p-piller också men att det inte fanns medel för det.

Den delen av studien som görs vid Handelshögskolan i Stockholm ska undersöka ekonomiskt beteende.
– Vi vet att det finns en könsskillnad i riskbeteende. Män är till exempel bättre på att ljuga och tar mer risker medan kvinnor visar empati i högre grad. Kanske kan dessa skillnader bero på könshormoner, som då påverkas av p-piller, säger Angelica Lindén Hirschberg. 

Studien görs vid Kvinnohälsan vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Rekryteringen pågår och forskarna hoppas att fler unga kvinnor som är intresserade av att delta kommer att höra av sig.

Nationellt forum för ordnat införande av nya läkemedel

Amina Manzoor
-
0

Den nationella läkemedelsstrategin togs fram 2011 för att leda till en bättre läkemedelsanvändning. Läkemedelsverket, som samordnar arbetet, har nu tagit fram en reviderar arbetsplan för 2013. Bland annat ska ett nytt nationellt forum för så kallad horizon scanning av nya läkemedelssubstanser att byggas upp under 2013. Forumet ska samordna kunskap och samverka kring införande och uppföljning av nya läkemedelsbehandlingar. 

Andra aktiviteter är strukturerade läkemedelssamtal på apotek, indikatorer för god patientsäkerhet på apotek enligt GPP samt webbaserad fortbildningsmodul för förstärkning av AT-läkares kunskap om äldre och läkemedel.

Sveriges apoteksförening ser positivt på att apotekens roll i arbetet med att förbättra svenskarnas läkemedelsanvändning förstärks.
– Strukturerade läkemedelssamtal bör resultera i bättre följsamhet till ordinerad läkemedelsbehandling, bättre behandlingsresultat, reducerade kostnader för felaktig läkemedelsanvändning och färre sjukhusinläggningar orsakade av läkemedelsrelaterade problem, säger Johan Wallér, vd för Sveriges apoteksförening, i ett pressmeddelande.

– Att staten nu upptäcker potentialen i apotekens specialistkompetens och tillgänglighet är oerhört glädjande. Förhoppningsvis är det ett första steg mot en utveckling där farmaceutiska tjänster på apotek blir en än mer naturlig del i vårdkedjan. Det skulle leda till bättre vård och en effektivare läkemedelsanvändning, fortsätter han.

Handlingsplanen i den nationella läkemedelsstrategin uppdateras varje år och består av sju insatsområden. Sedan arbetet inleddes har bland annat nationella riktlinjer för hur äldre och multisjuka ska behandlas utarbetats, de lokala Stramagrupperna utvecklats och förutsättningar för effektiva läkemedelsgenomgångar skapats.

Hjärtsviktsmedicin kan hjälpa fler

Amina Manzoor
-
0

Hjärtsvikt drabbar cirka tre procent av befolkningen och förekommer i två former. Den första formen, som innebär en minskad förmåga hos hjärtmuskeln att dra ihop sig, drabbar yngre patienter, främst män. Den andra drabbar främst äldre och kvinnor och innebär en minskad förmåga hos hjärtat att slappna av efter sammandragning. Fram till nu har den andra formen, diastolisk hjärtsvikt, varit omöjlig att behandla.

Forskare från Karolinska institutet har tillsammans med kollegor från Linköpings universitet, Södersjukhuset och Karolinska universitetssjukhuset analyserat data från virka 40 000 patienter i det nationella hjärtsviktsregistret. Resultatet visar att patienter med diastolisk hjärtsvikt, så kallad HFPEF, som behandlats med ACE-hämmare och angiotensinreceptorblockerare hade högre överlevnad än patienter som inte fick behandlingen. Skillnaderna fanns fortfarande kvar efter att forskarna justerat för andra riskfaktorer.

Vid hjärtsvikt utsöndras stresshormoner som är skadliga för hjärtat på lång sikt. Både ACE-hämmare och angiotensinreceptorblockerare hindrar effekterna av stresshormonerna. Tidigare forskning har inte kunnat visa någon effekt av dessa läkemedel på diastolisk hjärtsvikt. Forskarrna tror att det beror på att studierna varit för små, men mer forskning behövs.

– Eftersom vi inte har gjort en så kallad randomiserad studie, där man lottar patienter till antingen behandling eller en kontrollgrupp som får placebo, måste vi fortfarande vara försiktiga med att dra alltför långtgående slutsatser av resultaten. Men det stora antalet patienter som ingick i vår studie talar för att fler hjärtsviktspatienter skulle kunna få hjälp genom behandling med de här förhållandevis billiga läkemedlen, säger Lars Lund, docent vid KI och som lett studien, i ett pressmeddelande.

Studien har publicerats i tidskriften JAMA.

Läkemedel i många bantningsprodukter

Amina Manzoor
-
0
Läkemedel i många bantningsprodukter

Läkemedelsverket har i ett samarbete med Tullverket analyserat 43 bantningsprodukter. 21 av produkterna innehöll substanserna sibutramin, orlistat, sildenafil, fluoxetin och/eller yohimbin och räknas därför som läkemedel. Hos 18 av produkterna var substanserna odeklarerade och ingen av produkterna vad godkända läkemedel.

– Hela 19 av de analyserade produkterna innehöll sibutramin och tre av dem innehöll dubbelt så mycket sibutramin per doseringsenhet som de godkända läkemedlen gjorde vilket är skrämmande, säger Marie Kerttu, utredare på Läkemedelsverket i ett pressmeddelande.

Sibutramin fanns tidigare för behandling av fetma, men drogs tillbaka 2010 på grund av risk för stroke och hjärtinfarkt. 

Läkemedelsverket varnar konsumenter att köpa bantningsmedel från osäkra webbplatser, eftersom risken finns att de innehåller läkemedelssubstanseräven om de marknadsförs som naturliga och ofarliga för hälsan. Det kan förutom biverkningar ge interaktioner med andra godkända läkemedel.

Tidigt i somras startade Läkemedelsverket ett samarbete med Tullverket för att få en bild av vad bantningsprodukterna innehåller. Tullverkets personal valde ut postförsändelser som kom till Stockholm/Arlanda från länder utanför EU, som sedan analyserades av Läkemedelsverket.

Ema jobbar med öppenheten

Ingert Nilsson
-
0

Det är inte en fråga om, utan hur, kliniska prövningar ska publiceras, slog Ema:s verkställande direktör Guido Rasi fast vid ett möte nyligen. Beslutet att Ema ska publicera de kliniska prövningarna när proceduren för godkännandet är klar har fattats tidigare. Kraven på sådan publicering är gamla men har aktualiserats nu senast av tidskriften BMJ:s och Cochrane institutets krav på Roche att publicera det fullständiga materialet för Tamiflu.

På det nyligen hållna mötet i London deltog representanter från olika aktörer inom läkemedelsbranschen.

På mötet diskuterades många praktiska frågor och olika intressenters överväganden. Ema ska nu tillsammans med olika intressenter analysera olika aspekter på offentliggörandet av de kliniska prövningarna. Flera rådgivande grupper ska bildas och i början av 2014 räknar Ema med att de första publiceringarna av kliniska data kommer att publiceras.

Ny ögonbehandling godkänd

Ingert Nilsson
-
0

Företaget Bayer har nu fått sin injektionsbehandling för så kallad våt AMD godkänd för försäljning på den europeiska marknaden.

När Eylea, (aflibercept) kommer ut på marknaden blir det troligen en stark konkurrent till Lucentis. Det är idag enda godkända läkemedlet för behandling av ögonsjukdomen, även om många landsting också använder sig av onkologiläkemedlet Avastin.

Med den nya behandlingen behöver patienter besöka ögonkliniken varannan månad för att få sin behandling, jämfört med varje månad idag.

I Sverige beräknas cirka 45 000 individer ha ögonsjukdomen. Ålderrelaterad makuladegeneration, så kallad våt AMD drabbar syncellerna i gula fläcken och är den vanligaste synnedsättningen bland äldre.

Nytt hopp för nedlagd cancerbehandling

Ingert Nilsson
-
0

Flera läkemedelsbolag lade ned sina försök att ta fram antikroppar som binder celler för den receptor, IGF-1, som har stor betydelse för utvecklingen av en cancersjukdom. Preparaten man tagit fram var en besvikelse då de hjälpte mycket få patienter, bland annat barn med Ewings sarkom.

Men nu har forskare vid Karolinska institutet kartlagt vad som händer med de olika kommunikationskanalerna hos en cancercell som är relaterad till receptorn IGF-1.

Och det visar sig att den ursprungliga idén stämmer: vid behandling med antikroppar öppnas inte de kommunikationskanaler som vanligen öppnas när IGF-1-receptorn träffar rätt hormon och som hjälper cancercellen att växa och snabbt dela sig. Men med ett mycket viktigt undantag, den så kallade MEK-kanalen öppnades och blev mycket stimulerad av behandling med antikroppar. Antikropparna fungerade lika effektivt som hormonet och hjälpte cancercellerna att överleva trots behandling med antikroppar.

Det är, tror forskarna, förklaringen till att försöken med antikroppar mot IGF-1receptorn inte var så effektiv. Men nu menar forskargruppen att den här vägen att behandla är möjlig. Det finns idag läkemedel som används på patienter i andra behandlingar som kan stänga av MEK-kanalen, så kallade MEK-hämmare. En kombinationsbehandling, där antikroppsbehandling som blockerar IGF-1-receptorn används samtidigt med MEK-hämmare kan vara nyckeln hoppas forskarna.

Grattis Bengt-Olof Boström!

Petra Hedbom
-
1

Varför är du intresserad av läkemedelsfrågor?
– Jag tog min apotekarexamen 1966 och har arbetat inom Apoteket AB nästan hela mitt yrkesliv förutom fem år då jag var inom industrin. Jag har varit på huvudkontoret och bland annat varit apotekschef och regionchef i Västsverige så läkemedel var en stor del av mitt yrkesliv.

– När jag anställdes 1971 hade Apoteket AB bara funnits i tio månader. Jag var på sortimentssektorn till en början och det var en hel del att göra. Då var det Apoteket som tillsammans med industrin fastställde priserna på läkemedel och det var en av de uppgifter som jag arbetade med.  Det är mycket som har blivit annorlunda sedan dess.

Och intresset håller i sig?
– Sen jag blev pensionär är jag inte riktigt lika uppdaterad men det är intressant att följa med i de stora förändringar som sker på apoteksområdet.
 

Amerikanska läkare uppmanas förskriva i förskott

Ingert Nilsson
-
0

I Sverige är så kallade dagen efterpiller receptfria. Det är de inte för unga kvinnor i USA. För att underlätta för dem att undvika oönskade graviditeter uppmanar nu den amerikanska föreningen landets pediatriker att förskriva dagen efterpillren i förskott.

Eftersom det är förbjudet i USA att sälja akutpillren utan recept, menar förbundet att läkarna genom att förskriva recept preventivt hjälper unga flickor att snabbare få tag i pillret än om de måste uppsöka läkare först när de behöver det.

Akuta preventivpiller som stoppar ägglossning har varit en het politisk fråga i USA under nästan ett decennium. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA avslog 2005 receptfri försäljning av pillren. I december förra året hade myndigheten ändrat inställning och förordade receptfria försäljning utan åldersgränser. Men beslutet gick inte igenom alla instanser och flickor under 17 år måste fortfarande skaffa ett recept.

-Beslutet innebär att äldre kvinnor måste bevisa sin ålder när man behöver köpa ett akut p-piller och för tonåringar är recepttvånget ett stort hinder säger Susan Wood till nyhetsbyrån Reuters. Hon var tidigare  biträdande kommissionär för kvinnors hälsa vid FDA. Hon avgick när FDA sade nej till receptfria akut-piller.

Beslutet från American Academy of Pediatrics beskriver hon som viktigt.

-Det är inte ofta man hör en läkarorganisation säga att patienterna klarar sig bättre utan en läkares inblandning.

 

123...5Sida 1 av 5