Månads arkivering september 2012

SLL: Ingen ny upphandling

Amina Manzoor
-
0

Efter viss förvirring meddelar nu SLL att det inte kommer att bli en ny upphandling. I ett pressmeddelande på hemsidan skriver man: Inköpen av vaccin görs enligt det avtal Stockholms läns landsting har med tillverkaren av Gardasil.

Det tycker Johan Thor, chef för vacciner vid GSK, är märkligt men har inte bestämt hur de ska gå vidare.
– Vi analyserar svaret tillsammans med våra jurister just nu, säger han.

Beslutet att låta vaccinet vara gratis för kvinnor upp till 26 år gäller från och med nästa år i Stockholms län.

Höga bötesbelopp för läkemedelsbolagen

Amina Manzoor
-
0

Det är mer än dubbelt så mycket som för hela 2011, enligt siffror från Bloomberg. Förra året var den totala summan 2,5 miljarder dollar (15 miljarder kronor).

Årets siffra har dock påverkats av GSKs miljardstora bötesbelopp efter att ha förklarat sig skyldiga till olaglig marknadsföring vid försäljningen av flera receptbelagda läkemedel mellan 1998 och 2003. Läkemedelsföretaget fick böta 3 miljarder dollar i juli i år.

De återstående böterna kommer från böter och viten. Totalt har läkemedelsföretagen i 14 fall förlikat med amerikanska delstater och i 5 fall med den amerikanska regeringen hittills under 2012. 

GSK:s böter uppgick mellan 2 november 2010 och 18 juli 2012 till 3,1 miljarder dollar. Johnson & Johnsons bötesbelopp uppgick under samma period till 1,9 miljarder dollar och Abbott Laboratories till 1,7 miljarder dollar. Mercks bötesbelopp var på strax över en miljard dollar.

Fler ska få gratis HPV-vaccin

Amina Manzoor
-
0
Fler ska få gratis HPV-vaccin

Den nationella upphandlingen av ett HPV-vaccin var lång och kantades av överklaganden. Till slut var det Sanofi Pasteur MSD och vaccinet Gardasil som gick segrande ur striden i slutet av 2011. I våras kom vaccinationerna av flickor äntligen igång. Den nationella upphandlingen gällde flickor i årskurs fem och sex, men även flickor födda 1993 och senare.

Nu har SLL beslutat att erbjuda gratis vaccin även för kvinnor upp till 26 års ålder i Stockholm. Glaxosmithkline, som marknadsför HPV-vaccinet Cervarix, välkomnar initiativet men menar att det borde då göras en ny upphandling eftersom det innebär ytterligare sju åldersgrupper. 

– Vi utgår ifrån att det blir en ny upphandling. Det var väldigt tydligt i upphandlingsunderlaget vilka kohorter som skulle vaccineras och också hur många flickor det gällde. Hade man flaggat för en ännu större volym hade vi och säkert också konkurrenten skruvat ned priset per dos, säger Johan Thor, direktör för vacciner vid GSK, och menar att det kunde ha påverkat utgången av upphandlingen.

SLL har nu beslutat att det inte blir en ny upphandling. Under gårdagen gav SLL först beskedet att det inte blir någon ny upphandling, men backade senare. Efter några timmar meddelade man åter att det inte blir någon ny upphandling. Johan Thor kommer att kontakta SLL innan man på GSK bestämmer sig för hur man ska gå vidare.
– SLL är en av våra viktigaste kunder. Vi vill inte bråka med dem, utan ha en konstruktiv dialog. Men kontraktet är väldigt tydligt, och därför utgår vi ifrån att det blir en ny upphandling, säger Johan Thor.

Texten uppdaterades 28 september kl 13:23

Nationellt substansregister på plats

Petra Hedbom
-
0

Det är Läkemedelsverket som på uppdrag av regeringen tagit fram det nya nationella substansregistret, NSL.  Förra sommaren fick Läkemedelsverket i uppdrag av socialdepartementet att inrätta registret och nu är det alltså dags att sjösätta projektet.

Tanken med NSL är att användare ska kunna söka efter information om substanser som ingår i godkända läkemedel men också licensläkemedel och lagerberedningar. Runt 4 200 substanser finns i registret som är öppet att söka i för alla.

Den som vill titta i registret får ladda ner det i form av en XML-fil i zipformat som uppdateras varje natt.
-Det vi lägger ut är en överföringsfil med information. För att kunna tillgodogöra sig informationen på ett bra sätt så behöver man koppla den till en databas, även om det går att söka i den direkt, säger Sven-Erik Hillver, senior expert på Läkemedelsverket.

Syftet med registret är enligt honom att det ska finnas en enhetlig källa för substanser som kan kopplas ihop med andra system som används i hälso- och sjukvården som till exempel journalsystem.
-I ett senare steg kommer vi att koppla informationen i registret till Läkemedelsverkets hemsida så att man kan söka i den via vår funktion sök läkemedelsfakta, säger Sven-Erik Hillver.

Förutom rekommenderade svenska substansnamn innehåller registret uppgifter som engelskt substansnamn, synonymnamn, narkotikaklassning, substansers inbördes relation och andra externa koder. I registret finns också, förutom de aktiva ämnena, ett urval av hjälpämnen som kan vara av betydelse för till exempel allergier.

I registret finns substanser från  Nationellt produktregister för läkemedel (NPL), Snomed (CT), Chemical abstracts service (CAS), Unique Ingredient Identifier (UNNII)och Anatomical Therapeutic Chemical Classification system (ATC).

TLV: Förhastad slutsats

Amina Manzoor
-
0

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, håller med författarna till debattartikeln att de patientsäkerhetsrisker som generiskt utbyte kan ge upphov till måste tas på allvar och att det behövs mer kunskap om dem.

Debattskribenterna hänvisar även till en studie som uppger att 200 000 personer felmedicinerar varje år till följd av det generiska utbytet. Den slutsatsen är förhastad, menar TLV.

Uppgiften bygger på en undersökning från 2008, med en svarsfrekvens på cirka 20 procent (1 500 personer). Av dem uppgav sju procent att de upplevt medicineringsfel som möjligtvis var orsakade av generiskt utbyte. Forskargruppen har enligt TLV själva nämnt den låga svarsfrekvensen som en begränsning, och att det fanns en risk att de som svarat inte var representativa.

”Mot den här bakgrunden anser vi, liksom forskargruppen, att man inte kan dra slutsatsen att "200 000 felmedicinerar varje år enbart till följd av generikasystemet".” skriver TLV och påpekar att sambandet behöver studeras ytterligare för att man ska kunna dra några långtgående slutsatser.

Majoriteten får vänta på medicinen

Amina Manzoor
-
3

24-timmarsregeln följs inte sex av tio gånger enligt de interna siffrorna. Men skillnaderna är stora mellan olika distributörer och olika delar av landet. 

Tamro, som är den största leverantören, levererar läkemedlen i tid nästan tre av fyra gånger. I Öresundsregionen är det också störst chans att man får läkemedlet inom 24 timmar. Däremot är det sämre för den som har Oriola som leverantör och som bor i Norrland. Där är det bara en av tio leveranser som kommer i tid, visar siffrorna. 

Men de allra flesta får ändå sina läkemedel på en gång, eftersom de finns på apoteken.

Ny organisation på Läkemedelsverket

Amina Manzoor
-
0

Läkemedelsverket skriver i ett pressmeddelande att den nya organisationen varit nödvändig utifrån omvärldens krav. Myndigheten har länge haft fokus på utredningsarbete och att ge tillstånd, vilket fungerat bra. Men nu har förutsättningarna för den forskande läkemedelsindustrin ändrats, vilket innebär att verket ”behöver metoder och strukturer för att bättre kunna omvärldsbevaka, bli mer mottagliga för nya krav från samhället, ta ett tydligare ägande, utveckla forsknings- och innovationsstödsstrategier och stärka Life Science sektorn i Sverige”. 

– Vi har precis lagt ett gediget värdegrund- och processarbete bakom oss. Detta kommer att fungera som en plattform för vår nya organisation och hjälpa oss mot vår vision. Öppenhet, professionalism och proaktivitet är ord som kommer att fungera som vår inre kompass säger Christina Åkerman, generaldirektör för Läkemedelsverket, i pressmeddelandet.

De nya verksamhetsområdena är utveckling, tillstånd, tillsyn och användning. De leds av direktörerna Bengt Wittgren, Brita Sjöström, Karin Hååg och Anders Carlsten.

Under våren stormade det kring Läkemedelsverkets generaldirektör Christina Åkerman, då ledningsgruppen bytts ut, kommunikationsenheten lagts ner och hon fått kritik för sin ledarstil i ett anonymt brev.

Nytt sätt att behandla diabetes

Amina Manzoor
-
0

– Det känns helt fantastiskt att presentera dessa resultat. Vi upptäckte VEGF-B redan 1995 och sedan dess har VEGF-B-projektet varit en lång ökenvandring, men nu gör vi viktiga upptäckter slag för slag. I den nu aktuella studien har vi visat att det går att använda hämning av VEGF-B för att förebygga och behandla typ 2-diabetes, och det går att göra med ett läkemedel, säger Ulf Eriksson, professor vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.

Typ 2-diabetes föregås vanligen av insulinresistens, vilket kan orsakas av övervikt. Insulinresistens hänger samman med att kroppen lagrat fett i till exempel muskler, kärl och hjärta. Hur det hänger samman är oklart, men tidigare studier har däremot visat att proteinet VEGF-B påverkar hur kroppen transporterar och lagrar fett i kroppens vävnader. 

Nu har totalt fyra delstudier publicerats i tidskriften Nature. I en studie har möss som är framavlade för att alltid drabbas av diabetes fått substansen 2H10, en antikropp som blockerar effekten av VEGF-B. Det gjorde att mössen aldrig utvecklade insulinresistens och inte fick diabetes. Andra studier visade att normala möss och råttor som fått utveckla typ 2-diabetes i olika utsträckningar kunnat botas från sjukdomen efter att ha behandlats med injektioner av 2H10.

– De resultat vi visar i den här studien är ett mycket stort genombritt och en helt ny princip vad gäller såväl förebyggande som behandling av diabetes typ 2. De befintliga behandlingarna är associerade med mycket biverkningar och effekten brukar inte vara hållbar över tid. Det finns ett enormt behov av nya strategier för att behandla diabetes typ 2, säger Åke Sjöholm, överläkare vid Södersjukhuset i Stockholm och professor vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.

Substansen som används i studierna, 2H10, är en monoklonal antikropp och är under utveckling av det australiska läkemedelsföretaget CSL Limited. Forskningen är ett samarbete mellan Karolinska institutet, Ludwiginstitutet för cancerforskning och läkemedelsföretaget CSL Limited.

Resistenta bakterier ska upptäckas snabbare

Amina Manzoor
-
1

Under 2011 anmäldes 5 666 nya fall av ESBL, en ökning med 14 procent jämfört med 2010. Fall av ESBL-bärande bakterier var mycket högre än de tre andra anmälningspliktiga resistenta bakteriearterna, MRSA, VRE och PNSP. Men trots det är ökningen i Sverige låg jämfört med andra länder i Europa.

Smittskyddsinstitutet menar att den globala resistensutvecklingen har högsta prioritet både i Sverige och internationellt.
– Vi måste höja beredskapen i vården för att snabbt upptäcka fall av infektioner med resistenta bakterier och minska riskerna för spridning, säger Otto Cars, överläkare vid Smittskyddsinstitutet, i ett pressmeddelande.

Statistik från rapporten Swedres visar att under 2011 stod tio olika diagnoser för 89 procent av alla antibiotikarecept. Nedre urinvägsinfektion är den enskilda diagnos som leder till flest antibiotikarecept. Därefter följer halsinfektion och öroninflammation. Totalt minskade antibiotikaförskrivningen i öppenvården med 1,3 procent mätt i recept per 1000 invånare. Målet är dock att minska förskrivningen ytterligare, enligt SMI.

Åldersgruppen 65 år och äldre får mest antibiotika, 572 recept per 1000 invånare och år. Förskrivningen av antibiotika till barn har minskat kraftigt och ligger nu på 468 recept per 1000 barn och år.

Varnar för sarsliknande virus

Amina Manzoor
-
0

En man från Qatar vårdas i London för akut infektion i andningsorganen och njursvikt på grund av en virusinfektion. Enligt WHO dog en man av samma virus tidigare i år. TT rapporterade även att fem personer i Odense i Danmark lagts in på sjukhus efter att man misstänkt att de smittats av viruset. Men det har nu visat sig att de inte smittats av coronaviruset. Danska hälsomyndigheter har uppmanat resande från Qatar och Saudiarabien att söka vård om de drabbas av feber, hosta och andnöd.

Viruset hör, liksom sars-viruset, till coronoastammen och var tidigare okänt. De två virusen är dock mycket olika, enligt WHO. Men på grund av att de två konstaterade fallen varit så allvarliga utfärdar WHO en global varning. WHO har inte utfärdat några restriktioner eller reserekommendationer gällande Saudiarabien.

Smittskyddsinstitutet meddelar att man följer den internationella rapporteringen och så snart som möjligt kommer att utveckla diagnostik av infektionen.

Arbete kring äldre och läkemedel prisas

Amina Manzoor
-
0

Johan Fastbom, professor vid Aging Research Center vid Karolinska institutet, får priset för sin mångåriga forskning bland annat inom olämplig läkemedelsanvändning hos äldre, indikatorer för uppföljning av läkemedel hos äldre, registerbaserad geriatrisk läkemedelsepidemiologi samt metoder för att förbättra kvalitén i läkemedelsanvändning hos äldre. I motiveringen lyfts också fram att han är mån om att arbeta tillsammans med flera olika professioner i sitt arbete med äldres läkemedelsanvändning.

Rune Lönngrenpriset instiftades av Apotekarsocietetens styrelse 2007 och ska ”stimulera personer som gjort betydande insatser inom läkemedelsområdets samhälleliga del till ytterligare sådana”. Priset är på 25 000 kronor, och delas ut vartannat år. Prisutdelningen sker under Läkemedelskongressen 2012 och i samband med det håller Johan Fastbom en föreläsning.

Apotekarsocieteten har även delat ut Gunnar Källrots stipendium. Årets stipendium går till Christer Nyström ”för hans förmåga att utifrån egna vetenskapliga rön i sann entreprenörsanda utveckla och tillämpa nya läkemedelsformuleringar av kända läkemedelssubstanser”. Stipendiet är på 25 000 kronor och även det delas ut på Läkemedelskongressen 2012. Christer Nyström håller en föreläsning i samband med prisutdelningen.

Första läkemedlet för oroad mage

Ingert Nilsson
-
5

Var femte svensk har enligt beräkningar perioder av IBS, irritabel bowel syndrome. Idag finns inget godkänt läkemedel annat än mot symtomen vid sjukdomen. Sedan i somras finns i Sverige läkemedlet Resolor (prucaloprid) inom förmånen. Men indikationen är enbart kronisk förstoppning hos vuxna kvinnor där laxativ inte fungerat.

Men nu tycks en behandling för IBS vara på väg. EMA:s vetenskapliga kommitté CHMP har sagt ja till att läkemedlet Constella (linaclotid) godkänns för behandling av vuxna med måttlig till svår IBS och förstoppning. Linaclotid verkar på ett protein som reglerar sekretionen i tarmslemhinnan.

CHMP:s rekommendation bygger på två kliniska studier som visat att substansen var bättre än placebo efter tolv veckors behandling.Men studierna visade också att hälften av patienterna svarade dåligt på behandlingen, därför rekommenderas läkare att följa upp behandlingen regelbundet.

Så bristen på verksamma behandlingar för den här vanliga sjukdomen kanske börjar ljusna?

– Jo lite ljusare är det. Även om det inte är några undermedel så är båda läkemedlen välkomna tillskott i den tunna behandlingsarsenal vi har, säger Magnus Simrén läkare på medicinkliniken vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.

Men han pläderar nu för att introduktionen blir försiktig och att de två medlen används med förstånd, så att man försäkrar sig om att man har kontroll på eventuella biverkningar.

CHMP har också begärt att företaget ska genomföra en säkerhetsstudie efter ett eventuellt godkännande av EU-kommissionen. Den studien ska speciellt omfatta äldre över 65 år. Skälet är att diarré, som var en vanlig biverkan i studierna, verkade vara vanligare bland äldre samtidigt som de över 65 år bara utgjorde fem procent av försökspersonerna.

Årets farmacevt heter Barbro Forsberg

Ingert Nilsson
-
0

Det är Sveriges Farmacevtförbund som varje år utser Årets farmacevt. Utmärkelsen tilldelas en i Sverige verksam farmacevt, som genom sina insatser inom den praktiska farmacin bidragit till att utveckla, förstärka eller befästa farmacins roll i samhället.

Det har Barbro Forsberg genom sitt mångåriga engagemang i arbetet med att bedöma felexpedieringar och förebygga att motsvarande inte upprepas. Hon har också arbetat flitigt med att sprida sina djupa kunskaper i författningar och rutiner till kollegor. Och därmed bidragit till ökad patientsäkerhet, lyder motiveringen.

Barbro Forsberg är legitimerad receptarie. Hon tog sin examen 1969 och har under sina 43 yrkesverksamma år haft olika befattningar på apotek.

Skarp kritik mot generikasystemet

Petra Hedbom
-
2

Systemet där apoteken ska lämna ut den för tillfället billigaste kopian av ett läkemedel skapar stor förvirring och gör att ett stort antal patienter felmedicinerar.  Läkare, sjuksköterskor och farmacevter har svårt att göra sitt jobb på ett optimalt sätt. Det menar företrädare för de tre yrkesgrupperna i en gemensam artikel på DN-debatt.

I samband med apoteksomregleringen 2009 skärptes generikasystemet. Sedan dess ska apoteken alltid lämna ut den produkt som Tandsvårds- och läkemdelsförmånsverket utnämnt till månadens billigaste kopia. Johan Wallér, vd för Sveriges apoteksförening, är en av de som undertecknat artikeln och är kritisk mor hur systemet ser ut.
-Läkemedels- och apoteksmarknadsutredningen har i uppdrag att se över generikasystemet men de signaler vi fått  gör oss oroliga ett de inte tänker ta ett helhetsgrepp av frågan. Risken är att man helt missar patientperspektivet, säger han.

Tillsammans med Thony Björk, ordförande i Sveriges farmacevtförbund, Carina Jansson ordförande Farmaciförbundet, Marie Wedin, ordförande i Sveriges läkarförbund och Sineva Ribeiro, ordförande i Vårdförbundet skriver han i debattartikeln att dagens system beräknas spara runt åtta miljarder kronor per år, vilket är bra. Men, menar de, de negativa konsekvenserna för patienterna är alldeles för många.

De skriver bland annat att mycket tid går åt till att förklara för patienter att de får samma substans trots att förpackningarna ser olika ut. Personal inom yrkesgrupperna förvandlas från läkemedelsrådgivare till administratörer och försvarare av ett byråkratiskt och fyrkantigt system.
-Utredaren Sofia Wallström fick tilläggsdirektivet om att se över generikasystemet i juni och ska leverera ett resultat i november. Att hon får så kort tid tyder på att man inte tar frågan på så stort allvar som skulle behövas, säger Johan Wallér.

I artikeln skriver de också att generikautbytet gör det svårt för apoteket att hålla rätt läkemedel i lager eftersom fler än 1000 läkemedelsgrupper ska bytas en gång i månaden på alla landets apotek. De avslutar med att säga att de negativa konsekvenserna av generikasystemet är så stora och omfattande att de inte får ignoreras.
 

Nytt IT-stöd ska förenkla

Ingert Nilsson
-
0

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket inför ett nytt verksamhetsstöd den 17 december. Det nya IT-stödet är enligt myndigheten säkrare och bättre än det som används idag, samtidigt som det blir enklare för företag som ansöker om subvention.

Den nya lösningen bygger på e-legitimation och för att få en sådan krävs svenskt personnummer. TLV uppmanar nu företag som vill börja ansöka elektroniskt att utse vilka personer som ska ha e-legitimation.

Den nya plattformen kommer inte hindra de som också fortsatt vill ansöka om pris och subvention på en blankett att göra så.

SBU tror inte på en stor kunskapsmyndighet

Ingert Nilsson
-
0

Översynsutredningen föreslår att en av de fyra myndigheterna, som ska bli resultatet när de nuvarande tolv kokats ned, ska bli en kunskapsmyndighet med cirka 700 anställda. I den myndigheten ska delar av Läkemedelsverket, LV, Smittskyddsinstitutet, SMI, Statens Folkhälsoinstitut, FHI, Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket, TLV, samt Socialstyrelsen ingå.

Det här tror inte SBU på. I remissvaret påpekar myndigheten skillnaden mellan att ta fram kunskapsunderlag och att göra prioriteringar och visar på exemplet Storbritannien där man har en tydlig rågång; Ett nationellt institut, NICE, tar fram riktlinjer medan en annan oberoende myndighet ansvarar för kunskapsunderlaget. SBU menar att förslaget i utredningen inte gör den här skillnaden.

Men SBU avfärdar inte hela idén utan föreslår att det skapas en mindre kunskapsmyndighet med SBU, TLV och den del inom Socialstyrelsen som tar fram kunskapsöversikter. Däremot skulle riktlinjearbetet ligga kvar hos Socialstyrelsen.

SBU föreslår att Smittskyddsinstitutet och Folkhälsoinstitutet bildar en gemensam myndighet med fokus på folkhälsa. Läkemedelsverket bör behållas ungefär som nu, anser SBU. Skälet är myndighetens koppling till den europeiska godkännandeprocessen. Läkemedelsverkets arbete med behandlingsrekommendationer bör däremot läggas på en kunskapsmyndighet eftersom läkemedelsrekommendationer ska kunna jämföras med andra behandlingsalternativ, anser SBU.

123...5Sida 1 av 5