Innan Shahram Lavasani fick barn i somras köpte han ett litet hus på landet. Inte bara för att själv få en avkopplande miljö utan för att nytillskottet ska få möjligheten att vistas mycket ute i naturen, i nära kontakt med djur och jord.
– Den miljö många av oss lever i nu är väldigt ren om man jämför med hur det har varit historiskt. Jag tror att kontakt med den bakteriefloran som finns i naturen ger bra förutsättningar för att vi ska må bra. Lite skit gör gott helt enkelt.
Shahram Lavasani är något av en bakteriofil. Han är immunolog och i sin forskning vid biologiska institutionen vid Lunds universitet tittar han på hur mag-tarmkanalens bakterieflora påverkar oss. Hans specialområde är hur bakteriearterna som finns där är kopplade till olika sjukdomstillstånd och framför allt autoimmuna sjukdomar. För ett par år sedan kom han och hans kollegor fram till att möss som var sjuka i multipel skleros, MS, blev bättre när de behandlades med en viss typ av probiotiska mjölksyrebakterier.- Vi såg att möss som tidigare haft svårt att röra sig kunde gå på alla fyra ben efter behandling, säger han.
Probiotika betyder ”för liv” och människans relation till dessa är minst sagt gammal, både för oss som individer och ur ett folkhälsoperspektiv. Enligt WHOs definition är probiotika ett samlingsnamn för levande mikroorganismer som när de ges i adekvat dos medför positiva hälsoeffekter. Det är de här hälsoeffekterna som Shahram Lavasani och många andra runt om i världen försöker kartlägga och vetenskapligt bevisa. Ett av problemen med probiotika är just att det är svårt att visa på orsakssamband och ämnesområdet har länge varit förknippat med hokus pokus och oseriösa hälsopåståenden. Men de senaste åren har det publicerats ett antal vetenskapliga studier där obalans i mag-tarmfloran kunnat kopplas till stora folksjukdomar som övervikt, MS, typ 2-diabetes och irritabel tarmsjukdom, IBS. Dessutom visar studier av bland andra Sven Pettersson vid Karolinska institutet som att möss som föds upp utan bakterier i mag-tarmkanalen är mer riskbenägna än de som har en normal flora. Mikroorganismerna som huserar i oss tycks alltså ha en systempåverkan som sträcker sig långt bort från magen.
På Karolinska institutet finns även Elisabeth Norin, docent vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi som på ett väldigt handfast sätt använder bakterier i läkande syfte. Hon och hennes kollegor har utifrån avföringen från en frisk donator odlat fram en bakteriekultur som används för att behandla patienter som fått sin tarmflora utslagen, ofta till följd av en antibiotikabehandling. Preparatet ges som lavemang eller via en sond direkt till övre tunntarmen och omkring 80 procent av de över hundra personer som behandlats har blivit av med kroniska diarrétillstånd.
– Vi jobbar nu på att kunna ge det i en tekniskt enklare preparation, drömmen är kunna paketera innehållet i en kapsel. Bakteriekulturer har nackdelen att de ofta luktar väldigt illa, säger Elisabeth Norin.
I de kulturer som Elisabeth Norin arbetar med ingår en mängd olika stammar, det är vad hon själv beskriver en rejäl soppa. I samarbete med Lars Engstrand, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, också på Karolinska institutet, försöker de att ta reda på vilka bakterier som egentligen finns i kulturen.
– Utmaningen ligger i att kartlägga floran och förstå mekanismerna, hur är folksjukdomarna kopplade till den rubbade floran och inte minst att ta reda på vad som är friskt? Det är tyvärr inte så enkelt att man ställer allt till rätta med en bakterie mot en sjukdom. Frågan är vad som är orsak och verkan. Är det dysbiosen alltså obalansen i floran som orsakar sjukdom eller uppstår den som en följd?
Det här är en av anledningarna till varför det är svårt för probiotikaforskare att få till samarbeten med läkemedelsindustrin. För att göra en klinisk prövning av ett preparat krävs att man vet exakt vad man har att göra med, det blir annars för många variabler att ta hänsyn till och probiotikan har därför hamnat under Livsmedelsverket. Shahram Lavasani skulle gärna se att det gick att klassa vissa probiotiska preparat som läkemedel. I sin forskning jobbar han därför med att skingra en del av mystiken och är på god väg.
Tillsammans med kollegor publicerade han 2010 en artikel i PloS One, där de visar att en vissa typer av laktobaciller påverkar sjukdomsförloppet vid MS i möss. De konstaterade att en blandning av tre utvalda mjölksyrabakterier påverkade aktiviteten hos regulatoriska T-lymfocyter. De regulatoriska T-cellerna, som har en dämpande effekt på immunförsvaret, ofta fungerar sämre hos MS-patienter än hos friska personer, är hypotesen att en aktivering av dessa celler skulle kunna fungera som en form av immunterapi mot sjukdomen. De såg även att behandlingen ökade aktiviteten hos interleukin 10, ett protein med antiinflammatoriska egenskaper.
– Det här är något av den heliga gralen för immunterapi, att kunna aktivera de här cellerna och dämpa den autoimmuna processen.
Sedan studierna publicerades har Shahram Lavasani tillsammans med sin hustru Mehrnaz Nouri, också forskare på området, tagit fram nya bakteriestammar och en ny, som de hoppas, mer potent blandning av bakteriestammar som också har testats på möss. De har också gått vidare och undersökt hur de påverkar diabetes och reumatiod artrit. Resultaten kommer att publiceras i höst och Shahram Lavasani är mycket positiv.
– Nästa steg är att testa på människa och vi har etablerat kontakt med forskare på bland annat Karolinska i Stockholm. Förhoppningen är att kunna börja inom fem år, säger han.
Shahram Lavasani hoppas också på att kunna få Läkemedelsverket att tänka om i frågan om probiotika när kartläggningen av bakterierna och dess mekanismer blir allt bättre. Han för regelbundet diskussioner med dem parallellt med interaktionerna med Livsmedelsverket. Fördelen med att få det klassat som läkemedel menar han är möjligheterna att testa preparatet under kontrollerade former på patienter med en viss sjukdom. För att driva sin forskning vidare och väcka industrins och näringslivets intresse har han grundat företaget Immune Biotech, beläget i Medicon Village i Lund. Och han säger sig ha börjat märka ett ökat intresse från industrin när han är på kongresser och berättar om sin forskning. Även Lars Engstrand tror att det är en ändring på gång från företagens sida.
– Mag-tarmkanalen är ett viktigt organ med två kilo bakterier så jag tror det kommer att bli ett intresse från läkemedelsföretagen. Men det finns svårigheter, till exempel hur det blir med patent, det kan vara en knäckfråga. Men i andra länder ibland annat Asien är detta med probiotika som alternativ behandling med patentstöd mycket större än i Sverige, så det går ju.
Och studierna som visar på probiotikans effekter blir allt fler. I en studie publicerad i BMJ har Caroline Karlsson från Lunds tekniska högskola visat att råttor som fick mjölksyrabakterien Lactobacillus plantarum HEAL 19 från fostertid gick upp betydligt mindre i vikt än andra råttor, trots att de fick samma kost. Hon har också sett att barn med allergiskt eksem vid ett och ett halvt års ålder hade en lägre mångfald i sin tarmflora när de var en vecka gamla jämfört med icke-allergiska barn. Holländska forskare har också sett att bakteriefloran hos feta barn och ungdomar skiljer sig från normalviktiga något som skulle kunna leda till viktreglerande behandlingar
– Jag tror inte att probiotika kommer att kunna bli en mirakelkur mot några sjukdomar. Däremot ett komplement till dagens behandlingar vid till exempel kroniska inflammatoriska sjukdomar. Många av de läkemedel som används ger kraftiga biverkningar och alla patienter svarar inte på behandling, säger Shahram Lavasani.
Att bara hälla i sig yogurt eller hälsokost med probiotika gör inga underverk enligt de flesta av experterna på området. Många av de produkter som finns på marknaden håller inte vad de lovar vad gäller antal bakterier och inte alla klara av att överleva i de förpackningar som finns eftersom de kräver en relativt syrefattig miljö. Många innehåller också bara en stam när vi i själva verket behöver en mängd olika.
– Var inte enfaldig som jag brukar jag säga. Olika producenter använder sig av olika probiotiska stammar, byter man fabrikat bidrar man till att öka mångfalden av nyttiga bakterier i magen,säger Elisabeth Nordin.
