Den absoluta risken för att drabbas av blodpropp vid användning av hormonell prevention är liten. Risken att drabbas beräknas till två per 10 000 kvinnor som inte använder hormonell prevention till cirka 8-10 av 10 000 kvinnor som använder p-ring eller p-plåster under ett år.
I början av året publicerade de danska myndigheterna en rapport om risken för blodpropp på grund av p-piller. Myndigheten konstaterade att risken var lägst vid användning av första och andra generationens p-piller.
I det material som danska Sundhedsstyrelsen nu presenterar visar man alltså att risken är störst vid användning av p-ring och p-plåster. På bipacksedeln för p-plåster finns information om att risken för blodpropp kan vara något högre vid användning av plåstret. När det gäller p-ringen står att det idag inte är känt om risken för blodpropp är högre vid användning av vaginalinlägget jämfört med p-piller.
Sundhedsstyrelsen vill därför att den europeiska biverkningskommittén nu funderar över om det behövs ändringar i informationen, med anledning av den danska registerstudien.
I Sverige använder drygt 40 000 kvinnor p-ring och drygt 7 000 p-plåster. Inget av medlen ingår i högkostnadsskyddet.
Månads arkivering maj 2012
Risk för blodpropp störst med p-ring
Vaccinera inför fotbolls-EM
I början av sommaren kommer många svenska fotbollssupportrar att bege sig till Ukraina där Sverige spelar sina matcher i fotbolls-EM. Samtidigt på går ett utbrott av mässling i Ukraina med hittills över 8 000 rapporterade smittade.
Smittskyddsinstitutet rekommenderar därför alla besökare att se över sina vaccinationer. Personer mellan 15-29 som inte har skydd mot mässling, påssjuka och röda hund ses som en särskild riskgrupp. Den som planerar att åka till Ukraina bör se över sitt skydd snart, för att hinna vaccinera sig innan det är dags för avspark.
Nya bantningspreparat på väg att godkännas
Det är FDA:s rådgivande kommitté som nu sagt ja till bantningsläkemedlet lorcaserin. Om FDA går på samma linje, vilket man vanligen gör, kommer det nya läkemedlet troligen att vara på den amerikanska marknaden under det här året, spår New York Times. Det kommer i så fall att vara det första nya läkemedlet mot fetma på 13 år.
Sedan tidigare ligger också ett annat bantningsläkemedel för godkännande hos FDA. Det beslutet väntas i mitten av juli, medan lorcaserin, om allt går företaget Arenas väg, kommer att godkännas i slutet av juni.
Företagen fick avslag på sina ansökningar om godkännande för två år sedan. Nu har båda presenterat nya data som ligger till grund för godkännandet. Men flera av ledamöterna i den rådgivande kommittén trycker också på vikten av fler behandlingar för ett stort hälsoproblem.
Att lorcaserin fick tummen ned 2010 var bland annat upptäckten av tumörer hos råttor som fått medlet. Nu har Arena övertygat ledamöterna om att tumörer hos råttor inte direkt kan översättas på människor, speciellt vid de doser det handlar om.
Ett annat, allvarligare problem är misstanken att medlet eventuellt kan ge skador på hjärtklaffarna.
En ansökan om godkännande för lorcaserin ligger också hos den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA.
Boots drar sig ur Sverigesatsning
– Styrelsen har beslutat att inte öppna fler apotek inom överskådlig framtid. Däremot kommer vi att fullfölja de befintliga apoteksavtalen. Styrelsen har också beslutat att undersöka möjligheten att avveckla huvudkontoret och flytta supporten till ett annat land, säger Per Geber, vd för Boots farmacevtföretagarna.
När Boots inledde satsningen i Sverige var målet att ha 100 apotek inom tre år. I dagsläget har kedjan sex apotek i Sverige, och ytterligare två har gått i konkurs. Nu väljer kedjan att stoppa satsningarna och avveckla huvudkontoret.
– Man ser att det är väldigt svårt att driva apotek för franschiseföretagare och småföretagare i branschen. Vi har inte riktigt lyckats och marknaden är inte särskilt lönsam, säger Per Geber.
De befintliga Bootsapoteken påverkas inte av detta. Däremot kommer förhandlingar med facken att påbörjas om att friställa personalen på huvudkontoret.
Rekommenderar preventiv behandling av hiv
Bromsmedicinen Truvada godkändes 2004 av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA för behandling av hiv. Idag är det en av de mest förskrivna behandlingarna. Efter att studier om läkemedlets förebyggande effekt visade positiva resultat ansökte företaget Gilead Sciences om godkännande av FDA i december förra året.
Expertpanelen rekommenderar nu att FDA godkänner behandlingen för riskgrupper. FDA behöver inte följa panelens råd, men brukar göra det, skriver BBC News.
Rekommendationen möttes av både positiva och negativa reaktioner. Några grupper oroar sig för att behandlingen kan leda till ett mindre försiktigt beteende hos vissa personer.
FDA beräknas fatta beslut i frågan den 15 juni.
Hjärtsviktspatienter önskar bättre uppföljning om biverkningar
I Sverige lider omkring 250 000 personer av hjärtsvikt. Inför På den internationella hjärtsviktsdagen den 13 maj har Hjärt- och lungsjukas länsförening i Värmland med stöd från Pfizer gjort en undersökning hur hjärtsviktspatienterna upplever vården och hur livskvaliteten påverkas.
Undersökningen visar att majoriteten av patienterna (89 procent) är 61 år eller äldre. 53 procent tar 3-4 läkemedel eller fler, men bara hälften anser att de får det stöd de behöver av vården. Patienterna vill främst ha bättre uppföljning av biverkningar. 63 procent önskar det medan 48 procent vill ha fler besök hos behandlande läkare och 41 procent vill ha information om läkemedelsbehandling.
31 procent av patienterna får biverkningar av sina läkemedel. Av de tillfrågade hade 16 procent drabbats av manlig bröstförstoring och 49 procent drabbats av impotens. Undersökningen visar även att 78 procent upplever att sjukdomen begränsar dem i vardagliga sysslor och 84 procent upplever att hjärtsvikten påverkar deras livskvalitet negativt.
– Undersökningsresultaten visar att hjärtsviktspatienter är en eftersatt grupp och att vården behöver bli bättre, både när det gäller att ge stöd samt att följa upp behandling och biverkningar, säger Leif Hassel, ordförande i Hjärt- och lungsjukas länsförening i Värmland, i ett pressmeddelande.
Undersökningen genomfördes av undersökningsföretaget Synovate i maj-juli 2011. Enkäten skickades ut till 1 660 medlemmar. 1 362 personer svarade och av dem uppgav 264 personer att de behandlades för hjärtsvikt.
En av sex cancerformer orsakade av infektioner
Forskarna tittade på förekomsten av 27 cancerformer i 184 länder under 2008. Under det året inträffade 12,7 miljoner fall av cancer. Av dessa orsakades 1,9 miljoner cancerfall av humant papillomvirus, Helicobacter pylori samt hepatit B- och C-virus. Dessa infektioner orsakade livmoderhals-, tarm- och levercancer.
Förekomsten av dessa cancerformer var mycket vanligare i utvecklingsländer (i snitt 22,9 procent) jämfört med i industriländerna (7,4 procent). I länderna söder om Sahara var procentsatsen 32,7. Drygt 30 procent av cancerfallen drabbade personer under 50 år. Hos kvinnor stod livmoderhalscancer för ungefär hälften av de infektionsrelaterade cancerfallen, medan lever- och magcancer stod för 80 procent av fallen hos män.
Forskarna skriver i artikeln att tillämpning av befintliga offentliga hälsometoder för prevention av infektioner, såsom vaccination, säkrare infektionspraxis eller antimikrobiella behandlingar, skulle kunna ha en omfattande effekt på bördan av cancer i världen.
Försämrad arbetsmiljö på apotek
Farmaciförbundet har mätt arbetsmiljöklimatet i apoteksbranschen och är bekymrade över resultaten.
– Jag tycker att detta är väldigt allvarligt med tanke på att vi förra året gjorde en specialkörning av motsvarande undersökning och presenterade företagsspecifika resultat för respektive företagsledningarna. Ändå ledde detta inte till några åtgärder, utan siffrorna i årets undersökning har blivit ännu sämre, säger Carina Jansson, ordförande i Farmaciförbundet, i ett pressmeddelande.
Enligt undersökningen anser 64 procent att det blivit sämre under det senaste året, den siffran var 55 procent i undersökningen 2011. Många anser också att arbetsklimatet blivit tuffare, 79 procent tycker det medan bara 7 procent inte tycker att det blivit tuffare. Stressnivån är också hög, 75 procent känner sig slitna efter arbetsdagens slut och var femte anställd måste minst en gång i veckan jobba under lunchen. Den stressiga arbetsmiljön leder till att många anställda haft problem med bland annat sömnproblem, allmän oro och olika fysiska besvär.
På grund av tidsbrist anser sig nästan två tredjedelar inte hålla sig informerade om nyheter inom läkemedelsområdet, sex av tio anställda känner inte att de har tillräcklig tid för rådgivning och 38 procent av receptarierna oroar sig för att recepthanteringen inte gjorts korrekt på grund av tidsbrist.
– För medlemmar är måttet rågat efter ett par år med stora arbetsmiljöproblem. Om arbetsgivarna inte tar problemen på allvar blir vi tvingade att koppla in Arbetsmiljöverket, våra medlemmar har rätt till en bra arbetsmiljö, säger Ann Lind, ombudsman med ansvar för arbetsmiljöfrågor, i ett pressmeddelande.
Apotekskedjor går ihop om inköp
De fyra apotekskedjorna har tillsammans 330 apotek och köper ni receptfria läkemedel och handelsvaror för 1 200 miljoner kronor. Nu har de tecknat en avsiktsförklaring om ett inköpssamarbete.
– Den svenska apoteksmarknaden är hårt konkurrensutsatt. Vi gör det här framförallt för att effektivisera och ompröva befintliga lösningar, och nu har vi valt inköp, säger Peter Rose, tf sortiments- och marknadschef på Docmorris.
Samarbetet inleddes under hösten, och efter en upphandling under våren har kedjorna tecknat ett intentionsavtal med Oriola om en gemensam grossist- och logistiktjänst.
– Av de sju företag som inkom med anbud hade Oriola den bästa och mest kostnadseffektiva lösningen, säger Peter Rose.
Genom gemensamma volymer och ett bassortiment hoppas kedjorna på lägre logistikkostnader och inköpspriser.
– Vi tror att det kommer att stärka vår konkurrens och förstärka möjligheterna för attraktiva kunderbjudanden. Men det finns fortfarande en möjlighet för kedjorna att särskilja sina sortiment, säger Peter Rose.
Distributionen via Oriola beräknas starta under hösten 2012.
Ingen ökad risk för kardiovaskulära händelser med vareniklin
Studien är en metaanalys och inkluderade randomiserade kontrollerade studier på vuxna tobaksanvändare där vareniklin jämfördes med placebo där biverkningar rapporterades. 22 studier inkluderas i metaanalysen, två inkluderade patienter med aktiv hjärtsjukdom och elva inkluderade patienter med en historia av hjärtkärlsjukdom.
Risken att drabbas av en allvarlig kardiovaskulär händelse var 0,63 procent bland dem som fick vareniklin jämfört med 0,47 bland dem som fick placebo. Skillnaden baserat på alla 22 studier var varken kliniskt eller statistiskt signifikant (p=0,15). Inte heller bland de 14 studier där det rapporterades minst en händelse sågs någon statistisk signifikans mellan grupperna.
Allvarliga kardiovaskulära händelser inkluderade alla ischemiska och arytmiska händelser (hjärtinfarkt, instabil angina, revaskularisering, koronar hjärtsjukdom, arytmi, TIA, stroke, hjärtsvikt, plötslig död eller annan kardiovaskulär död) och skulle ske under studiens gång eller inom 30 dagar från utsättning av studieläkemedel.
Författarna sammanfattar studien med att man inte fann någon statistiskt signifikant ökning av allvarliga kardiovaskulära händelser bland dem som behandlades med vareniklin jämfört med dem som behandlades med placebo för tobaksavvänjning.
Lars Gunneflo ny vd på Vårdapoteket
Lars Gunneflo har arbetat länge inom läkemedelsbranschen med erfarenhet av ledande befattningar, bland annat som vd för Pfizer i Sverige under början av 2000-talet. Sedan 2005 har han bedrivit egen konsultverksamhet med fokus på strategisk utveckling inom Life Science, hälsovård och av aktörer på den omreglerade apoteksmarknaden. Sedan början av 2010 ingår han som ledamot i Vårdapotekets styrelse.
Vd-bytet motiveras med att företaget fram till nu har etablerats, man har introducerat nytt kassasystem och andra datarutiner och sett till att man bedriver verksamheten enligt myndigheternas riktlinjer efter omregleringen.
? Allt det är klart nu. Nu går vi in i en ny fas, där vi dels kommer att konsolidera vår verksamhet, dels ytterligare utveckla vår service och verksamhet gentemot våra kunder och se till att vår verksamhet fungerar på bästa sätt i en vårdmiljö, säger Lars Gunneflo till Läkemedelsvärlden.
Utmaningarna som han ser är att lyckas med detta på den kraftigt konkurrensutsatta apoteksmarknaden som just nu råder i Sverige.
? Där är vår fysiska placering på sjukhusen, i nära kontakt med vården och våra kunder, en stor fördel för oss. Vi ska utveckla vår affär ytterligare för att ge Vårdapotekets kunder den absolut bästa vägledningen och servicen, gällande förbättrad läkemedelsanvändning och vårdnära handelsvaror, säger Lars Gunneflo.
Det som lockade honom att axla jobbet var dels bolagets affärsidé med en vårdnära apotekskedja, dels möjligheten till samarbete med vårdgivarna.
? Och möjligheten för oss att verkligen göra en skillnad för läkemedelsanvändningen, säger Lars Gunneflo.
Vårdapotekets tidigare vd, Tony Rydberg, kommer att övergå i rollen som vice vd med operativt ansvar för bolagets entreprenadverksamhet inom Vård & Omsorg, vilket innebär apotekstjänster för hälso- och sjukvård.
Nya funktioner på EMA:s webbplats
De viktigaste förändringarna omfattar möjligheten att skapa individuella RSS-flöden, för att på så sätt följa alla uppdateringar om läkemedel som EMA har godkänt. What?s new?-sidan har också uppdaterats med filtreringsmöjligheter.
EMA vill också veta hur nyttig informationen är på webbplatsen. Därför har man lagt till ett betygssystem med fem stjärnor där användarna kan betygsätta innehållet på webbplatsen. Slutligen har man lagt till möjligheten att spara ner sökningar om human- och veterinärläkemedel till datafiler.
Inom några veckor kommer EMA också publicera en ordlista med teknisk och regulatorisk terminologi. Genom att hålla pekaren över orden visas en definition av respektive uttryck.
MRSA ökar kraftigt
Anmälda fall av MRSA, meticillinresistenta gula stafylokocker har ökat varje år, men ökningen förra året var ovanligt hög.
Men på sjukhusen har MRSA mer än halverats sedan 2006, ungefär sju procent av de konstaterade fallen har smittats på svenska sjukhus 2011.
Däremot är det många som smittats på sjukhus utomlands, andelen utlandssmittade som fick MRSA i samband med någon form av sjukhusvård utomlands är relativt större än andelen som smittats inom den svenska sjukhusvården.
En anledning till den stora ökningen kan vara att flera landsting på senare år infört screening på extra utsatta avdelningar.
Precis som MRSA fortsätter antalet ESBL-fall att öka, 5666 fall förra året en ökning med 14procent jämfört med 2010.
Däremot minskade fallen med VRE, 122 en minskning med drygt 40 procent jämfört med 2010.
Stora skillnader i väntetid för strokevård
Hjärnfonden har inför idag, som är ?strokedagen? tittat på hur lång tid det tar för strokepatienter att få vård. En av de viktigaste faktorerna för en lyckad behandling är just att patienten får vård snabbt.
Hjärnfondens genomgång av det nationella kvalitetsregistret Riks-stroke, visar att patienter i Sverige i snitt får vänta 74 minuter innan trombolysbehandling.
I Gävleborgs län, som har den högsta siffran är väntetiden 96 minuter. I Västerbotten, med den kortaste väntetiden, tar det i snitt 47 minuter efter ankomst till sjukhuset innan trombolysbehandlingen sätts in.
Misstänks för att ha stulit kasserade läkemedel
Mannen som arbetar som chaufför i renhållningsbranschen ska enligt åklagaren ha kommit över stora mängder narkotikaklassade läkemedel genom sitt arbete.
Läkemedlen som skulle transporteras till destruktion ska istället sålts vidare av den misstänkte mannen. Enligt åklagaren som leder förundersökningen omfattar målet en mängd narkotikaklassade läkemedel.
Kinas militär viktig för läkemedelsforskning
Sedan slutet av 1970-talet har Kina investerat i högteknologisk industri som till exempel bioteknik.
Åsa Linné har tittat på fem läkemedelskandidater, varav några cancerläkemedel och ett vaccin mot hepatit A, varav de flesta är generiska preparat, två original.
? Jag har tittat på var projekten kommer ifrån ursprungligen, vem som kommersialiserar dem och producerar och vem som i slutänden blir användare.
Hon visar i sin avhandling på tre viktiga komponenter, den kinesiska statens aktiva inblandning, användningen av militär forskning och transnationellt nätverkande.
? Att staten är involverad är ju inte förvånande, säger hon.
Däremot är sättet intressant; man ?öppnar upp? för interaktion mellan olika företag oavsett om dessa är privata eller statliga, militära eller civila, nationella eller internationella.
? Den militära forskningen har stor betydelse, till exempel är det militära forskningsenheter som utvecklat flera av projekten från början.
Skälet till militärens betydelse för bioteknikutvecklingen i Kina, förklaras av att de militära forskningsenheterna hölls intakta under kulturrevolutionen, då i princip alla annan forskning stoppades.
? Så den har stor betydelse, det är den man i princip bygger på idag, det är där erfarenheterna finns. Det är de militära forskningsenheterna som från början utvecklat projekten och som också hjälper läkemedelsföretag att utveckla kliniska studier och som har teknikinformation.
När det kommer till användarna av läkemedlen är avsaknaden av sjukvårdsförsäkringar ett stort problem, bara 30 procent av befolkningen har en sådan.
? Det gör att det finns etiska frågor att diskutera, det vill säga att många kineser kan känna sig tvingade att delta i kliniska studier eftersom det är en möjlighet att få behandling, påpekar Åsa Linné.