Månads arkivering maj 2012

Bloggkampanj gav en halv miljon vaccindoser

Amina Manzoor
-
0

I mitten av april gick Unicef ut till bloggare med uppmaningen att posta en bloggpost som gav stelkrampsvaccin. För varje inlägg som publicerades skänkte Apotek hjärtat 95 doser stelkrampsvaccin för 40 kronor.

Efter bara två dagar hade målet med 2 000 bloggposter uppnåtts och då utökade man kampanjen. Totalt inbringade bloggkampanjen 475 000 vaccindoser och 5 000 bloggposter, vilket gav intäkter till Unicef samt ökad synlighet för Apotek hjärtat.
– Det är spännande att prova nya sätt att kommunicera och kampanjen är utvecklad i nära samarbete mellan Unicef och oss. Vi är mycket glada över resultatet som innebär att många fler barn nu kan få vaccin mot en infektion som kan vara livshotande, säger Fredrik Kullberg, marknadschef på Apotek hjärtat, i ett pressmeddelande.

TLV:s beslut om insulinpumpar överklagas

Amina Manzoor
-
0

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutade i slutet av april att insulinpumpar inte längre ska ingå i läkemedelsförmånen. Beslutet ska träda i kraft den 1 december 2013.

Nu har de fyra företagen överklagat beslutet till Förvaltningsrätten i Stockholm, skriver Pharma Online. Nordic Infucare anser att TLV inte har rätt att på eget initiativ ändra på definitioner av förbrukningsartiklar, medan Medtronic skriver att TLV överskrider sin befogenhet genom att utfärda en ny definition av begreppet förbrukningsartiklar. Även Rubin Medical anser att omprövningen saknar laglig grund och Roche Diagnostics skriver i sin överklagan att omprövningen av insulinpumpar strider mot syftet med återkallelseförbehållet i förmånslagen.

I sitt beslut menade TLV att garantitiden på fyra år var för lång för att insulinpumpar ska kunna betraktas som förbrukningsartiklar.

Myndigheten fick i april i uppdrag av regeringen att göra hälsoekonomiska bedömningar av medicintekniska produkter, bland annat insulinpumpar.

Nya riktlinjer kan spara miljoner

Amina Manzoor
-
0

I Sverige har runt 15 procent av alla män och 21 procent av kvinnorna en långvarig sjukdom som är relaterad till rörelseorganen. De står bakom ungefär 30 procent av all sjukfrånvaro och de indirekta kostnaderna beräknas vara 36 miljarder kronor årligen.

Enligt Socialstyrelsen får inte många kvinnor som haft en benskörhetsrelaterad fraktur rätt behandling. Idag får drygt 14 procent förebyggande behandling för att undvika frakturer, trots att 60-70 procent borde få det.

Enligt de nya riktlinjerna ska personer med hög frakturrisk behandlas med alendronsyra och zolendronsyra. Socialstyrelsen rekommenderar också sjukvården att använda det så kallade FRAX-verktyget vid misstänkt benskörhet och att vid behov göra en bentäthetsmätning med DXA. Den ökade behandlingen beräknas ge en kostnadsökning på cirka 70 miljoner kronor per år, medan minskningen av antalet frakturer på sikt förväntas ge en kostnadsminskning på 270 miljoner kronor per år.

För personer med reumatoid artrit, ankyloserande spondylit och psoriasisartrit rekommenderas läkemedelsbehandling med TNF-hämmare och andra biologiska läkemedel.

Riktlinjerna beräknas innebära kostnadsökningar för sjukvården på cirka 700-800 miljoner kronor per år, framför allt på grund av en förväntad ökning av behandling med TNF-hämmare vid psoriasisartrit och ankyloserande spondylit.
– Men detta ska vägas mot att en betydligt större andel av dessa patienter idag kan leva ett liv med normala aktiviteter i jämförelse med för 10-15 år sedan tack vare de biologiska läkemedlen. Dessutom bedömer vi att de biologiska läkemedlen har en betydande besparingspotential ur ett samhällsekonomiskt perspektiv då fler patienter kommer att få stärkt eller bibehållen arbetsförmåga, säger Per Johansson på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Hälso- och sjukvården rekommenderas också att ge handledd träning under lång tid till personer med artros i knä och höft.

Vårdrelaterade infektioner minskar

Amina Manzoor
-
1

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, mäter förekomsten av vårdrelaterade infektioner två gånger om året. Vårens mätning visar att andelen vårdrelaterade infektioner minskat från 9,3 till 8,9 procent. En så låg siffra har bara förekommit en gång sedan mätningarna startade för fyra år sedan.
– Det är skönt att se att de vårdrelaterade infektionerna åter minskar, men det är ännu för tidigt för att tala om ett riktigt trendbrott. Att göra vården säkrare är ett långsiktigt arbete, säger Göran Stiernstedt, chef för avdelningen för vård och omsorg på SKL, i ett pressmeddelande.

Undersökningen visar att de vårdrelaterade infektionerna minskat mest bland de äldre patienterna på sikt. Trots det ökar antibiotikabehandlingen.
– Tyvärr fortsätter vården att öka antibiotikabehandlingen av patienterna. Det är en trend som måste brytas för att vi inte ska öka risken för resistensutveckling och smittspridning, säger Göran Stiernstedt,

Grundläggande hygien och klädregler hjälper till att minska smittspridningen. I mätningen visas att det i snitt är 81 procent av kommunerna och 91 procent av landstingen som följer klädreglerna. Däremot följer bara 43 procent av kommunerna och 68 procent av landstingen hygienrutinerna, som innebär att personalen spritar händerna före och efter kontakt med patienten och använder handskar och förkläde.

I vårens mätning har fler personer inom både landsting och kommun deltagit.

Var tredje malarialäkemedel falskt

Amina Manzoor
-
0

Forskare vid amerikanska National Institutes of Health, NIH, har undersökt nästan 1 500 prover av sju kända malarialäkemedel i sju länder i Sydostasien. Av dem var 36 procent falska. Motsvarande undersökning från 21 länder söder om Sahara visade på 20 procent oäkta läkemedel.

Forskarna tror att problemet kan vara mycket större än så, eftersom många fall troligen inte rapporteras in, rapporteras fel eller hålls hemliga av läkemedelsföretagen, skriver BBC.

De falska läkemedlen kan leda till ökad resistensutbredning och att behandlingen av malaria inte lyckas. Nu vill forskarna se en satsning för att hindra de falska läkemedlen.

Studien har publicerats i the Lancet Infectious Diseases.

Ny certifiering vid kliniska prövningar

Amina Manzoor
-
0

Det har funnits en att personer med liten erfarenhet av kliniska prövningar är de som arbetar med monitorering i Sverige. Det kan bli ett problem eftersom fokus på fel saker kan både fördröja och öka kostnaden för den kliniska prövningen.

Därför har sektionen för klinisk prövning inom Apotekarsocieteten tagit initiativ till en certifiering för den som ska monitorera kliniska prövningar, både akademiska och företagssponsrade.
– Med certifieringen vill vi ge ett verktyg för att stärka nya monitorer i sin yrkesroll och bidra till kvalitetshöjning av genomförda studier/kliniska prövningar, säger Mikael Åström, ordförande i sektionen för klinisk prövning, i ett pressmeddelande.

Certifieringen är ett webbaserat test, och för att få göra det krävs att personen har teori kring regelverk och arbetet kring kliniska prövningar samt att praktiska erfarenheter kan intygas. Sedan tidigare finns diplom i klinisk prövning för personer som arbetat länge inom området och vill ha ett oberoende intyg.

Läkemedelsbolag förbereder för grekisk kris

Amina Manzoor
-
0

I höstas stoppade flera läkemedelsbolag leveranserna till grekiska sjukhus för att de inte betalade sina läkemedelsräkningar. Nu försöker företagen komma på en lösning för att kunna fortsätta med läkemedelsleveranserna även utan betalningar, skriver Reuters. Läkemedelsföretagen försöker dra lärdom av Argentinas finanskris 2002, vilket resulterade i att vissa fortsatte med leveranserna under en tid utan betalning. Tanken är att ha ett system klart som kan implementeras på kort varsel och som skulle kunna överbrygga klyftan genom att leverera viktiga läkemedel under några månader.

Richard Bergström, vd för den europeiska branschföreningen EFPIA, bekräftar att man håller koll på den grekiska situationen.
– Vi har naturligtvis beredskap och pratar med folk om det. Vi har mycket nära kontakt med EU-kommissionen och den grekiska arbetsgruppen och vi följer utvecklingen, sade han i en kommentar till Reuters.

Grekland har knappt en procent av världsmarknaden av läkemedel. Landet importerar nästan alla sina läkemedel och är särskilt beroende av patentläkemedel jämfört med generika, vilket innebär att landet spenderar ett relativt större belopp per capita på läkemedel än många andra länder.

FDA godkänner läkemedel snabbare än EMA

Amina Manzoor
-
0

Mellan 2001 och 2010 godkändes 510 nya läkemedel. Forskarna har undersökt hur lång tid det tog de tre myndigheterna att granska och godkänna dem. I snitt tog det FDA 322 dagar att granska och godkänna ett nytt läkemedel, visar studien som publicerats i NEJM. För EMA var mediantiden 366 dagar och 393 dagar för Health Canada.
 
Bland de läkemedel som godkänts både i USA och i Europa fick de amerikanska patienterna de nya läkemedlen i snitt 96 dagar före de europeiska patienterna. Vid en jämförelse med Kanada visade det sig att de amerikanska patienterna fick de nya läkemedlen i snitt 355 dagar före grannlandets patienter.

Tidigare studier har också visat att nya läkemedel oftare godkänns tidigare i USA än andra länder.

Statiner ger nytta för fler

Amina Manzoor
-
0

Forskare inom nätverket Cholesterol Treatment Trialists? Collaboration har i en metaanalys undersökt nyttan med statiner till personer utan tidigare hjärt-kärlsjukdom. I de totalt 27 studierna ingick cirka 175 000 personer som följdes i genomsnitt i fem år.

Analysen visade att statiner minskade risken för allvarliga hjärt-kärlhändelser inom fem år hos personer med lägre risk att drabbas än tio procent. Denna minskning fanns också hos de utan tidigare hjärt-kärlsjukdom.

Varje sänkning av LDL-kolesterolet med 1 mmol/l gav 11 färre fall per tusen behandlade under fem år. Forskarna skriver i studien att nyttan kraftigt överstiger några kända risker med statinbehandling. I en kommentar till artikeln skriver forskarna att dagens riktlinjer kan behöva skrivas om så att fler får behandling.

De flesta av studierna i metaanalysen har finansierats av läkemedelsindustrin.

Målinriktad behandling mot bröstcancer

Amina Manzoor
-
0

I slutet av förra året visade en studie i NEJM att patienter med spridd Her2-positiv bröstcancer levde längre utan att deras sjukdom förvärrades om de fick tillägg av pertuzumab till den vanliga behandlingen trastuzumab och docetaxel.

Nu ska en stor internationell studie utvärdera vilken effekt ett tillägg med pertuzumab till dagens standardbehandling kan ha för att minska risken för att sjukdomen kommer tillbaka i ett tidigt stadium. Studien ska omfatta 3 800 patienter med Her2-positiv bröstcancer som har opererats och inte fått återfall.  Sex svenska sjukhus ingår också i studien som kallas Aphinity.

– Målsättningen är att se om tillägget av pertuzumab till gängse standard med cytostatika och trastuzumab ytterligare förmår minska risken för återfall av bröstcancer och därigenom ytterligare förbättra bröstcanceröverlevnaden, säger professor Jonas Bergh, nationell samordnare för studien, i ett pressmeddelande.
– Studien är viktig för att ytterligare förbättra bröstcancersjukvården genom att pertuzumab i bästa fall ytterligare minskar risken för bröstcanceråterfall och bröstcancerdödlighet, säger Jonas Bergh.

Apoteket AB avvecklar i Norge

Amina Manzoor
-
0

Under de senaste två åren har dosproduktionen drivits via dotterbolaget Apoteket Norge AS. Tio medarbetare berörs av beslutet att avveckla verksamheten.

Verksamheten omsatte under 2011 17,3 miljoner norska kronor och rörelseresultatet uppgick till minus 23 miljoner norska kronor, enligt ett pressmeddelande.

Apotekets dosproduktion i Sverige berörs inte av nedläggningen i Norge.

?Stryk lagen om läkemedelskommittéer?

Amina Manzoor
-
0

Sedan 1996 har lagen om läkemedelskommittéer som tvingar landstingen att organisera kunskapsstöd om läkemedelsanvändningen i särskilda kommittéer funnits. Men nu kan den försvinna. I alla fall om regeringens särskilde utredare Stefan Carlsson får bestämma.

När han på tisdagen presenterade slutbetänkandet i statens vård- och omsorgsutredning fanns även ett förslag om att upphäva lagen.
– God läkemedelsanvändning är en fråga för hela hälso- och sjukvårdsområdet, sade Stefan Carlsson, landshövding i Kalmar och tidigare vd för Apoteket AB, vid en pressträff.

Istället för läkemedelskommittéerna föreslår Stefan Carlsson till exempel att landstingen har kommittéer som tar upp alla terapier, men det ska vara upp till landstingen själva att bestämma hur de vill organisera sig.

Skåne fortsätter med kulturrecept

Ingert Nilsson
-
0

Under 2010 deltog 24 patienter och en vårdcentral i Helsingborg i ett pilotprojekt där kultur ingick som en del i behandlingen.
? Vi tog fram en modell för samarbetet mellan vården och kulturen som utvärderats av en forskare. Och politikerna har nu beslutat att vi ska fortsätta i större skala, berättar Christina Gedeborg-Nilsson, projektledare.
Projektet vänder sig till patienter med psykisk ohälsa och patienter med utbredd smärta som är sjukskrivna eller riskerar att bli.

Totalt ska nu 200 patienter ingå i det tre år långa projektet som bedrivs i Helsingborgsområdet med både offentliga och privata vårdenheter.
? Det här ska ses som ett komplement till andra verktyg som vården har. Kulturen är inte vård, utan när patienten får sitt recept på kultur och tar steget in i kulturen så är hon eller han deltagare. Då byter man fokus från det sjuka och stödjer det friska.

Receptinnehållet gäller i tio veckor då deltagarna deltar i program två-tre gånger i veckan. Alla aktiviteter är gratis för deltagarna.
Även det nu tre år långa projektet ska utvärderas.

Ingen ökad fosterdöd med Pandemrix

Ingert Nilsson
-
0

Under svininfluensaepidemin massvaccinerades också för första gången gravida. I en dansk register studie har man nu följt upp vad som hände med fostret till mödrar som vaccinerades. Totalt omfattar studien över 50 000 barn. Forskarna fann inga tecken på ökad förekomst av fosterdöd. I Norge pågår en liknande uppföljning som tycks bekräfta den danska uppföljningen.

Tolv myndigheter ska bli fyra

Ingert Nilsson
-
0

Det är en radikal förändring som Apotekets förre vd Stefan Carlsson föreslår när han nu presenterar sitt förslag till ny myndighetsstruktur på vård- och omsorgsområdet. Utredningen lämnas över till regeringen senare idag. Men Stefan Carlsson presenterar huvuddragen på DN:s debattsida idag.

Utredaren föreslår att fyra nya myndigheter skapas som ska ersätta och ta över de uppgifter som idag sköts av Läkemedelsverket, Socialstyrelsen, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Statens beredning för medicinsk utvärdering, Statens folkhälsoinstitut, Smittskyddsinstitutet, Myndigheten för vårdanalys, Myndigheten för handikappolitisk samordning, Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, Statens medicin-etiska råd, Hjälpmedelsinstitutet och Apotekens Service AB.

I det nya myndighetssverige ska Inspektionen för hälsa, vård och omsorg få det samlade ansvaret för tillstånd, legitimationer, godkännanden och tillsyn. Här kommer bland annat en hel del av Läkemedelsverkets uppgifter att hamna, liksom Socialstyrelsens tillsyn. Kunskapsmyndigheten för hälsa, vård och omsorg, Infrastrukturmyndigheten för hälsa, vård och omsorg samt Myndigheten för Välfärdsstrategi är de tre övriga myndigheter som utredaren vill se ersätta dagens system.

Genom den här förändringen menar utredaren att staten får en tydligare roll som kommer att göra styrningen mer långsiktig.

Kritik mot snabbvård på apotek

Ingert Nilsson
-
0

 Det var i mitten av mars som de första Laastari Minutkliniker invigdes i Stockholm, inhyrda i apotekskedjan Kronans droghandels lokaler i Bromma och på Kungsholmen. I Finland är företagsidén etablerad sedan några år.
På klinikerna arbetar sjuksköterskor som via videolänk kan konsultera en läkare.

Men läkare i Strama, Samverkan mot antibiotikaresistens, kritiserar det här arbetssättet.
? Vi menar att diagnostiken riskerar att bli halvdan, och att det i sin tur riskerar att öka på förskrivningen av antibiotika. säger Hans Fredlund ordförande i Stramas arbetsutskott.
Att beskriva öroninflammation och halsfluss som enklare sjukdomar är fel, hävdar han.
? För att kunna göra en riktig bedömning behöver man kunna vända och vrida på patienten, det kan du inte göra via en videolänk.
Men det Hans Fredlund med kollegor säger sig vara oroliga för är att det i sin tur kan innebär en ökad onödig förskrivning av antibiotika.
? Vilket går stick i stäv med intentionerna att minska förskrivningen.

Kritiken avvisas av Ville Öhman vd för bolaget.
? De har missförstått det hela. Tvärtom finns det studier som visar att antibiotikaförskrivningen minskar med den här typen av verksamhet.
Andreas Rosenlund informationschef på Kronans droghandel säger sig inte heller hyser någon oro för att diagnostiken på snabbklinikerna skulle vara sämre än vid vårdcentraler.
Efter sommaren kommer Laastari Minutkliniker att bli fler i Stockholmsområdet och senare i år planerar man enligt Ville Öhman att öppna på fler orter i landet.

1234Sida 2 av 4