Studien omfattar elva barn, de flesta i yngre tonåren, som vårdades för apatiskt tillstånd mellan våren 2005 och december 2007 då totalt ett 70 tal barn vårdades för tillståndet. En grupp forskare inom barnpsykiatri och kemi fick möjlighet att ta prover på elva av barnen under hela sjukdomsperioden och efter att de tillfrisknat.
Proverna har analyserats med en teknik som gjort det möjligt att mäta ett stort antal biologiska molekyler i ett och samma prov. Analyserna visar att barnen under sjukdomstiden hade förändrade halter av kortisol och flera andra steroidhormoner i blodet.
Enligt Jonas Bergquist, medicine doktor och professor i analytisk kemi och neurokemi vid Uppsala universitet som lett studien liknar det kemiska mönstret det vid posttraumatisk stress. Som kontrollgrupp använde forskarna bland annat syskon till de sjuka barnen som hade en liknande situation men inte reagerat på samma sätt.
Även om studien är liten är resultaten så tydliga att man nu kan avvisa alla påståenden om att barnen skulle ha simulerat säger Jonas Bergquist till UNT.
? Förändrade halter av olika så kallade steroidhormoner är inte något som kan simuleras fram.
Men resultaten behöver bekräftas i nya studier innan man vet om mätning av steroidhormoner bör bli ett hjälpmedel för att ställa diagnos, bedöma svårighetsgraden och följa effekten av behandling.
Månads arkivering april 2012
Kemiska fynd hos apatiska barn
Nitroglycerinpreparat dras in
Skälet till indragningen är att tabletterna vid en kontroll visat sig ha stabilitetsproblem och företaget räknar med att det kommer att ta några månader innan medicinen kan släppas ut på marknaden igen.
Läkemedelsverket rekommenderar nu något av de två nitroglycerinsprayerna som alternativ eller ett annat mindre snabbverkande läkemedel. Det finns också möjlighet att på licens skaffa fram ett annat men inte i Sverige registrerat kärlkrampspreparat.
I Sverige behandlas cirka 170 000 personer med glyceryltrinitrat.
Novartis tar strid för Lucentis
I England har NHS, National Health Service, gett klartecken till att det betydligt billigare läkemedlet Avastin förskrivs vid behandling av ögonsjukdomen våt AMD. ?Godkännandet? gäller i fyra sjukvårdsområden i södra England och innebär att staten betalar för behandling med Avastin om det förskrivs av en ögonspecialist.
Avastin (bevacizumab) som är ett cancerläkemedel har inte godkänts för behandling av ögonsjukdomen, men har visat sig fungera. Off-label användningen är vanlig, i USA räknar man med att cirka hälften av patienterna får Avastin för behandling av ögonsjukdomen.
I Sverige har också några landsting sedan en tid börjat använda Avastin istället för Lucentis (ranibizumab). Men Läkemedelsverket tog för en tid sedan till orda och menade att Lucentis var det läkemedel som skulle användas. Just nu ligger frågan hos Socialstyrelsen.
Novartis hävdar enligt nyhetsbyrån Reuters att NHS beslut att betala för användning av Avastin i de fyra sjukvårdsområdena undergräver patientsäkerheten när det finns en godkänd behandling.
NHS säger i ett svar att man också betalar för behandling med Lucentis.
3D-bilder kan upptäcka cancer tidigare
Metoden med digital mikroskopi är inte ny, men de skannrar som används ger bara tvådimensionella bilder och visar bara ett tvärsnitt av just den biten vävnad. Den nya tekniken ger 3D-bilder som kan roteras och undersökas från varje vinkel, skriver BBC News.
Till exempel kan den nya tekniken underlätta att upptäcka små tumörer tidigare och se om det finns några stora blodkärl i närheten. Det kan hjälpa forskare att förstå cancer bättre och behandla den effektivare.
– Det ska bli spännande att se hur denna nya teknik tas ytterligare framåt av cancerforskare och vilka hemligheter den kan avslöja om sjukdomen, sade Kat Arney, vetenskaplig informationschef på Cancer Research UK, till BBC.
Ingen ändring av handelsmarginalen
TLV konstaterar i sin första uppföljning av apoteksmarknaden att det blivit över 300 nya apotek och öppettiderna blivit längre. Trots att försäljningen av receptbelagda läkemedel inte ökat så visar de flesta apotekskedjor ett positivt resultat. Därför anser myndigheten inte att handelsmarginalen bör ändras.
– Det finns enligt vår bedömning ingen anledning att ändra nivån på den ersättning apoteken får för att sälja receptbelagda läkemedel, säger TLV:s generaldirektör Gunilla Hulth-Backlund, i ett pressmeddelande.
TLV höjde handelsmarginalen i samband med omregleringen i syfte att stimulera apoteksmarknaden och öka tillgängligheten. 2009 beräknades handelsmarginalen vara fyra miljarder kronor. Myndigheten kommer att fortsätta kontrollera ersättningsnivån till apoteken.
– Vårt uppdrag är att få ut mesta möjliga hälsa för de pengar som vi lägger på läkemedel och apotek, säger Gunilla Hulth-Backlund.
Sveriges apoteksförening håller inte med TLV om att apoteken får den ekonomiska ersättning som behövs för att uppnå målen med apoteksreformen.
– Med TLV:s inställning riskerar vi att få färre antal apotek framöver, med sämre öppettider och med en annan inriktning. Vår kärnverksamhet är att säkra läkemedelsförsörjningen i Sverige. Den expertis som apoteken har när det gäller läkemedelsanvändning används inte i tillräcklig utsträckning. Apotekens viktiga arbete i vårdkedjan kan inte fortsätta vara avhängig av hur mycket schampo vi säljer, säger Johan Wallér, vd för Sveriges apoteksförening, i en presskommentar.
Watson köper Actavis
Watson Pharmaceuticals köper Actavis för 4,25 miljarder euro (cirka 38 miljarder kronor). Actavis finns i drygt 40 länder och marknadsför fler än 1 000 produkter. Watson Pharmaceuticals är en stor amerikansk tillverkare av generiska läkemedel och biosimilars.
– Förvärvet av Actavis innebär att vi blir det tredje största globala generikabolaget, en avsevärd expansion som innebär att Watson blir ett ledande globalt generikabolag. Actavis förstärker vår affärsmässiga position dramatiskt på global basis och för in kompletterande produkter och utvecklingsmöjligheter till USA, säger Paul M Bisaro, vd för Watson, i ett pressmeddelande.
Insulinpumpar försvinner ur förmånen
I sitt resonemang kring beslutet anser TLV att pumparna är bra och viktiga produkter. Men på grund av att de har för lång hållbarhet, och en garantitid på uppemot fyra år, kan de inte betraktas som förbrukningsartiklar. Beslutet att ta pumparna ur förmånen träder i kraft den 1 december 2013.
Avsikten med omprövningen av insulinpumparna har inte varit att spara pengar. TLV skriver i sitt beslut att man ?har inte gjort någon bedömning om insulinpumparna är kostnadseffektiva. Syftet har istället varit att anpassa det befintliga sortimentet av insulinpumpar inom läkemedelsförmånerna till den praxis som numera gäller.?
Landstingens Läkemedelsförmånsgrupp (LFG) har uppgett att landstingen kommer att fortsätta tillhandahålla insulinpumpar till de patienter som har nytta av dem. Genom en mer rationell hantering hoppas landstingen att fler patienter får tillgång till dessa produkter. TLV anser därför att beslutet inte kommer att vara till nackdel för patienterna.
? Det finns en oro bland våra medlemmar att de olika landstingen kommer finansiera detta på olika sätt. Det finns redan idag regionala skillnader och de får inte bli större. Vi kommer inte släppa detta utan kommer att bevaka vad de gör, säger Margareta Nilsson, ordförande i Diabetesförbundet.
SKL kommer att göra en nationell upphandling av insulinpumpar för alla landsting och regioner.
? Det är bra, för det finns en samhällsekonomisk vinst i att upphandla. Det går att pressa priserna på ett bättre sätt. Därigenom kan fler människor med typ 1-diabetes få tillgång till en insulinpump, vilket leder till bättre blodsockerkontroll och färre komplikationer. Det sparar samhället pengar på, säger Margareta Nilsson.
Ny möjlighet att ge läkemedel via huden
Forskarna vid KI har lyckats strukturbestämma hudens yttersta barriärskikt på molekylnivå.
? Man kan säga att vi har lyckats lösa hudens gåta, något som kan ha stor betydelse för dermatologin, säger Lars Norlén, docent vid enheten för dermatologi och venereologi vid Karolinska Institutet och den som lett forskargruppen, i ett pressmeddelande.
Lars Norléns forskargrupp använde sig av ett helt nytt tillvägagångssätt, där de bland annat blixtnedfryst små hudbitar som sedan studerats med ett nedfryst elektronmikroskop.
? Det här kan bli ett genombrott för dermatologin. Vår forskargrupp har ägnat 20 år åt att lösa hudbarriärens gåta. Nu har vi möjlighet att konstruera datorsimuleringar där vi kan pröva oss fram för att ta reda på vilka substanser som behöver tillsättas olika läkemedel för att öppna upp huden. Förhoppningen är att vi på sikt ska kunna administrera vanliga läkemedel som insulin och antibiotika genom huden, säger Lars Norlén.
Studien publiceras online idag i tidskriften Journal of Investigative Dermatology. Se länk nedan.
David Brennan slutar på Astrazeneca
David Brennan lämnar posten som vd för Astrazeneca den siste maj, efter sex år på posten. Styrelsen har bett finanschefen Simon Lowth att vara vd under tiden som rekryteringen av en ny vd pågår.
Det har länge spekulerats att David Brennan var på väg bort. Uteblivna framgångar med få nya läkemedel som har nått ut till marknaden har fått flera stora aktieägare att tvivla på att han är rätt person att leda Astrazeneca.
Dessa spekulationer tog ny fart för en kort tid sedan när förre Volvo-chefen Leif Johansson föreslogs som ny styrelseordförande. Leif Johansson går nu in tre månader tidigare och kommer att ta en aktiv roll i att utse bolagets nya vd.
Många hjärtsjuka tror att de är friska
Riskförbundet har genomfört en nationell studie för att undersöka eftervården efter ballongvidgning och patienternas attityder till kranskärlssjukdom. Den omfattar tio procent av alla patienter som genomgår kranskärlsingrepp varje år.
Studien visar att 57 procent anser sig vara botade direkt efter ingreppet. Bara hälften av patienterna uppfattar att de fått rådet att ändra sin livsstil och endast en minoritet 67 procent uppfattar att de fått beskedet att de är friska vid återbesöket. 69 procent har inte förbättrat sina motionsvanor och 60 procent har inte förbättrat sin kost.
– Patienterna tror att det främst är ärftlighet och ålder som orsakar förträngningarna, trots att 80 procent av alla kranskärlssjukdomar är livsstilsrelaterade. Det finns en klar brist på kunskap om bakomliggande faktorer till varför man insjuknat, det brister i information från vården och därmed får man också bristande effekt på livsstilsförändringar. Har man inte kunskapen om hur man förändrar sin livsstil så vet man ju inte vad man ska göra åt den, säger professor Joep Perk, forskningsledare för studien, i ett pressmeddelande.
Redaktörer måste kunna vetenskap och ta ansvar
När Wikipedia ska förklara vad ett oxymoron är exemplifierar man med »allmänspecialist«. Men det är ju bara småskojig semantik. En yrkestitel som är en självmotsägelse på riktigt är »vetenskapsjournalist«.
Vetenskap och journalistik har ju på senare tid blivit rena motpoler. Trots att källgranskning och objektivitet, två av journalistikens tyngsta byggstenar, tangerar vetenskapliga ideal ser vi allt färre journalister leva upp till dessa när de skriver om vetenskap. Dock inte för att den källgranskande objektiviteten ignoreras, utan för att den vantolkas.
En journalist i dag är »objektiv« genom att ge »båda sidor« lika mycket utrymme – problemet är att med »båda sidor« avses numera pseudovetenskap kontra vetenskap. En bidragande orsak är att journalisten ofta, lite missriktat, identifierar sig själv som »kritisk« och ifrågasättande av »etablissemanget«, vilket här i regel representeras av läkemedelsindustrin (gärna benämnd som »lobby« eller rentav »maffia«) då den är lättidentifierad som »krass« och »cynisk« och med »dolda« eller »dubbla agendor« då den är hårt vinstdriven och i symbios med »köpta« forskare. Det ironiska är att samma journalister i omvänd proportion framställer alternativmedicinen som naturlig, sund och närmast altruistisk – trots att den är precis lika vinstdrivande som läkemedelsindustrin (men med skillnaden att den tjänar pengar utan att bota sjukdomar) och precis lika symbiotisk med köpta forskare (men med skillnaden att den lierar sig med akademiska B-lag som avlönas för att formulera studier som redan från början är avsedda att flyga under peer review-radarn).
Dels har vi de strikt kommersiella vetenskapsjournalisterna, ofta verksamma under livsstils- snarare än vetenskapsvinjett. De kan exempelvis skriva om – och legitimera – feng shui ur påhittat kvantfysikperspektiv samtidigt som de rapporterar råd och rön i skolmedicinfrågor. Och dels har vi de tyngre vetenskapskommentatorerna som offrar vetenskapliga normer för att driva politiska och personligt eldfängda kampanjer – det kan handla om vad som helst från HIV-forskning till influensavaccin, så länge det finns en läkemedelslobby att misstänkliggöra.
Men den mest vilseledande och destruktiva typen av vetenskapsjournalistik bedrivs inte av någon av dessa, utan av reportrar och redaktörer som inte har vetenskap som huvudämne.
Där finns kulturjournalisterna med rötter i det senare 1900-talets franska postmodernism, som fortfarande tycker att Foucaults »Vansinnets historia« är mer vetenskapligt relevant än aktuell internationell forskarkonsensus kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Där finns nyhetskrönikörerna som, mellan analyserna av Palestinakonflikten och Den arabiska våren, plötsligt får för sig att googla fram »sanningen« om psykiatriska diagnoser utan att inse att de citerar dold scientologisk skräckpropaganda.
Och där finns insändarsidorna fulla av passionerade åsikter från »vanligt folk« som deprimerande ofta kan avslöjas som systematiska lobbyister. Jag har själv avslöjat såväl en maskerad scientolog i Lärarnas Tidning som en solariekedjeägare i Dagens Nyheter som spred falsk vetenskap – men önskar att denna enkla googleresearch i stället gjorts av respektive insändarredaktörer.
Riktiga vetenskapsjournalister, som DN:s Karin Bojs, hyser jag den största beundran för. Men vad journalistiken behöver i dag är vetenskapsredaktörer som kan ansvara för inte bara sin egen avdelning utan en koordinerad vetenskapssyn rakt genom hela tidningen.
ACTA hotar tillgången på läkemedel
På världsmarknaden konkurrerar Europa och USA inte med låga löner eller billiga råvaror utan med uppfinningar och design. Tanken bakom Acta är att skydda just företag som satsar på design från konkurrens från billiga piratkopior, samt skydda konsumenter från alltifrån förfalskade och kanske farliga bantningspiller till fejkade motordelar som inte lever upp till europeiska säkerhets-standarder.
Därför är det en ekonomisk ödesfråga att, genom internationella avtal, få andra länder att respektera upphovsrätten. Sett ur det perspektivet handlar Acta om rättvis global konkurrens och förenklad handel med legitima varor.
Sett ur ett annat perspektiv, framför allt från utvecklingsländer, kan Acta i stället bli ett handelshinder. Organisationen Läkare utan gränser befarar att avtalet försvårar handeln med generisk medicin, till exempel billig hiv-medicin från Indien – världens största generikatillverkare och »den fattiga världens apotek«.
– Priset på de kombinationspreparat för hiv-behandling som produceras i Indien, och som majoriteten av alla hiv-smittade i världen använder, är mindre än en procent av vad motsvarande läkemedel kostar inom EU, förklarar PehrOlov Pehrson, infektionsläkare och talesperson för Läkare utan gränser.
Den indiska läkemedelsindustrin började på 2000-talet producera billiga läkemedel för export, men bara till tredje världen. Generikan fick inte konkurrera med de patenterade originalmedicinerna på de amerikanska och europeiska marknaderna.
Oron som PehrOlov Pehrson känner inför Acta kommer sig av att Nederländerna sedan 2008 har stoppat laster med generisk medicin från Indien som varit på väg till Brasilien, Venezuela, Colombia, Peru och Nigeria, efter klagomål från patenthållarna.
Om preparaten hade sålts på den europeiska marknaden skulle det rört sig om patentintrång, men nu var de bara i Europa som ett stopp på vägen, mellan länder där läkemedlet inte var patentskyddat. Ändå beslagtog tullen i Rotterdam lasten. I några fall förstördes den, i andra fall skickas den tillbaka till Indien.
– Många är oroliga över att Acta ska medföra att transporter från till exempel Indien till Afrika stoppas i något transitland, säger Stefan Johansson, som är ämnesråd vid justitiedepartementet och svensk representant i Acta-förhandlingarna.
– Men i Acta-avtalet finns inget krav på att tullen ska kunna ingripa i transitsituationer, och tullavsnittet omfattar överhuvudtaget inte patent, fortsätter Stefan Johansson.
Hur man ser på Acta beror på hur man läser lagtexten: Patentintrång omfattas visserligen inte av tullavsnittet. Däremot, säger kritikerna, förbjuder Acta heller inte uttryckligen ett land från att stoppa generikahandel i transit.
Artikel 13 i Acta utvidgar gränskontrollen till export och transit, och inte bara import som i det nu gällande frihandelsavtalet Trips. Fler typer av varor omfattas också – allt som rör immaterialrätt. Men vad som räknas till ett immaterialrättsbrott definieras av nationella och inte internationella lagar, och det kan handla om patent, varumärken, mönster eller upphovsrättsskyddade verk, berättar Henning Große Ruse-Khan, forskare vid Max Planck-institutet för immaterialrätt och konkurrenslagstiftning.
Sedan dokument läckt ut under de slutna Acta-förhandlingarnas gång, och piskat upp en kritikerstorm, har det byggts in tillräckligt många juridiska säkerhetsventiler för att länderna inte ska tvingas stoppa generikahandel i transit, till exempel att patent har lyfts ur tullavsnittet.
Men frågan är om det räcker.
– Allt beror på hur länderna implementerar Acta, säger Henning Große Ruse-Khan.
Även om Acta inte har börjat gälla ännu så har tullbeslagen av generika i Rotterdam upphört. Detta beror dels på en dom från EU-domstolen, som slår fast att Nederländerna måste kunna bevisa att medicinerna är avsedda för den europeiska marknaden för att få lov att stoppa lasten, dels på grund av en rättsprocess som Indien och Brasilien driver mot EU i Världshandelsorganisationen (WTO).
Tvisten handlar om huruvida EU genom att stoppa och förstöra medicin har brutit mot Trips och mot internationella bestämmelser om folkhälsa.
Parallellt pågår förhandlingar om ett frihandelsavtal mellan EU och Indien. Henning Große Ruse-Khan säger att EU generellt brukar driva på för ett starkare skydd för upphovsrätten, men att förhandlingspositionen gentemot Indien är svag på grund av WTO-tvisten. Indiens förhandlare har i offentliga uttalanden sagt att de inte kommer att acceptera regler som går längre än de i Trips.
PehrOlov Pehrson på Läkare utan gränser befarar dock att avtalet just kommer att gå i den riktningen.
– I alla handelsförhandlingar finns det en stark och en svag part. I flera avtal som EU eller USA har slutit med andra länder har de i kraft av sin styrka gått längre än Trips, till exempel genom att förlänga patenttiden.
Sammantaget riskerar Acta, Trips och andra handelsavtal att få en »chilling effect« på Indiens stora generikatillverkare, att man helt enkelt avstår från produktionen om kostnaden blir för stor, tror Pehrson.
Kontroversen om generiska läkemedel är bara en av flera frågor där förespråkare och kritiker tolkar lagtexten på diametralt olika sätt. Det som har rört upp mest känslor har handlat om friheten på internet i form av fildelning av musik och filmer.
Men den som läser lagtexten ser att det är lika mycket en fråga om vad den vaga texten tillåter som vad den kräver.
– Vi vill se vilka instruktioner som EU-kommissionen ger gränsmyndigheter, internetleverantörer och medlemsstater. Alla dokument som rör den verkliga implementeringen av Acta måste vara tillgänglig innan vi röstar, understryker brittiske socialdemokraten David Martin, som är ansvarig för Acta i EU-parlamentet.
Acta förhandlades fram under stort hemlighetsmakeri och bläcket på avtals-texten hade knappt torkat innan avhoppen började: Slovenien, Polen, Tjeckien och Rumänien har på kort tid avbrutit eller skjutit upp ratificeringen.
U-svängarna har följt på stora demonstrationer i flera europeiska storstäder. Nätrörelsen Anonymous har också hackat regeringshemsidor i framför allt Öst- och Centraleuropa.
Efter att avhoppen från undertecknande EU-länder hade blivit pinsamt många och i ett försök att rädda Actas trovärdighet, beslöt EU-kommissionen i februari att be EU:s domstol ta ställning till om avtalet bryter mot fördragen.
Minst ett år, kanske längre, kommer frågan att ligga hos domstolen och fram tills dess är avtalet fruset. Skulle domstolen komma fram till att Acta är förenlig med fördragen så innebär det däremot inte att EU-parlamentet godkänner avtalet.
Henrik Lindman om vikten av att berätta om både effekt och biverkningar
Internationella studier visar att följsamhet (adherence) kan vara ett stort problem vid läkemedelsbehandling vid långvariga eller kroniska sjukdomar. Men kan dålig följsamhet vid adjuvant hormonterapi för att förebygga återfall i bröstcancer vara förknippad med en sämre överlevnad? Det har Henrik Lindman och hans kollegor vid Regionalt cancercentrum, Akademiska sjukhuset i Uppsala, undersökt i en registerstudie som omfattade runt 1?700 kvinnor.
– Vi ville följa upp en tidigare studie här i Uppsala som visade sämre överlevnad i socialt utsatta klasser med lågutbildade kvinnor som har lägre löner. Kunde det vara så att de hade sämre följsamhet, vilket drog ned överlevnaden? Och att högutbildade med högre löner hade bättre följsamhet? Men det stämde inte, vi såg inget sådant samband.
Vilka resultat såg ni?
– I vår studie var det 12 procent av kvinnorna som slutade helt med sin behandling, och totalt 31 procent som hade en följsamhet under 80 procent. Det är ungefär samma andel som hoppade av behandlingen här jämfört med andra studier utomlands, skrämmande höga 30 procent under tre år. Men det var alltså inte den typen patienter som vi hade förväntat oss, utan helt andra grupper som ensamstående kvinnor samt kvinnor födda utanför ett nordiskt land.
Borde inte en allvarlig sjukdom som bröstcancer ha 100 procent följsamhet?
– Det trodde jag också. Vi har gjort en journalstudie i Uppsala på 600 patienter som inte alls var så här illa, där var det 1-2 procent som avbröt behandlingen. Tydligen stämmer det inte riktigt vad som skrivs i journalerna med vad som sker i verkligheten. Jag tror att vår senaste studie stämmer bättre överens med verkligheten eftersom vi har gått efter vad som verkligen hämtas ut på apoteken.
– När man läser journalen tar man för givet att patienterna hör av sig om det är något som inte fungerar, men patienterna hör inte av sig. Så mörkertalet är väldigt stort.
Varför tar inte kvinnorna sina läkemedel?
– I vår journalstudie var det framför allt biverkningar som gjorde att de slutade. Eftersom de inte alltid berättar det för oss kan vi inte erbjuda dem ett annat läkemedel istället. Då går de utan läkemedel med förhöjd risk för återfall istället, när det finns åtminstone fem olika läkemedel att välja emellan.
Era resultat ligger i linje med andra studier. Ska man inte vara nöjd med det om det är så verkligheten ser ut?
– Vi kan inte vara nöjda med det eftersom studien är ett tecken på att det inte står rätt till.
Ni skriver i studien att följsamheten är suboptimal, vad kan göras för att få upp följsamheten?
– Information till och kommunikation med patienterna måste bli bättre. Kanske är det så att vi har släppt för mycket på läkarkontrollerna och måste återigen arbeta mer aktivt med patienterna, till exempel ha en sköterska som ringer upp och frågar hur de mår och hur det går med medicinerna.
Vad kommer ni göra mer konkret?
– Vi har redan haft ett regionmöte, där vi utifrån de här resultaten kommer att förändra och förbättra vår information till patienterna. När ett läkemedel sätts in första gången ska information ges om effekt – att läkemedel är viktigt eftersom det minskar risken för återfall med 50 procent – och biverkningar, samt vad man kan göra om det blir problem, nämligen att höra av sig till oss.
– I journalstudien var det 20 procent som hörde av sig och fick ett annat läkemedel. Därför ska vi göra oss själva mer tillgängliga så att patienterna kan höra av sig till oss och diskutera sina problem. Då ska vi också bli bättre på att lyssna och fånga upp problemen. Vi kanske också ska ha en sköterska som aktivt ringer upp patienten och hör efter hur det går.
Stamceller och immunförsvaret nya mål vid stroke
Varje år får runt 30?000 människor i Sverige en stroke. Men antalet anhöriga som påverkas är mycket större. Stroke är idag den vanligaste orsaken till bestående funktionsnedsättning och globalt sett är det den näst vanligaste dödsorsaken. Det är en samhällsbörda som bara växer med en allt mer åldrande befolkning.
Därför har EU beslutat att satsa 12 miljoner euro (cirka 110 miljoner kr) i forskningskonsortiet Targetbrain, som ska studera nya strategier för att stödja återhämtning och funktionell återkomst efter stroke.
Själva stroken efterföljs av en inflammation, som är en reaktion från kroppens immunsystem. Den reaktionen har länge setts som något som måste bekämpas. Targetbrain ska undersöka om det istället är så att immunsystemet tvärtom kan bidra till återhämtningen efter en stroke. Det är en teori som också skulle kunna anammas även på andra neurodegenerativa sjukdomar och trauma.
– Vi ska undersöka om vi kan påverka det inflammatoriska svaret och därmed stimulera läkningen efter en stroke, samt om stamcellsterapi kan förstärka den terapeutiska effekten. Projektet går ut på att identifiera nya möjligheter till behandlingar, säger Zaal Kokaia, professor och chef för Stamcellscentrum vid Lunds universitet och koordinator för hela projektet.
Projektet leds från Lund och ger enligt Zaal Kokaia möjlighet att samarbeta med forskargrupper som man normalt inte skulle samarbetat med.
– Grupperna är utvalda så att de kompletterar varandra. En del av dem har aldrig arbetat med stroke tidigare, men är unika inom sitt expertområde. Förutom strokeläkare har vi med forskare som är duktiga på molekylärbiologi, neuroimmunologi, avbildning och elektrofysiologi. Det tillför värde att grupperna är så olika och bidrar med olika expertis.
Vid en stroke dör nervceller, astrocyter och flera andra sorters celler på grund av syrebrist och den toxiska miljön. Beroende på var i hjärnan det sker kommer det att påverka motorik, tal, kognition, minne och andra funktioner. Kort därefter aktiveras en spontan läkningsprocess i hjärnan. Patienterna kommer till slut att återhämta sig, en del helt och hållet, andra väldigt lite.
– Med stamcellsteknologi kan vi utnyttja stamcellernas kapacitet att förstärka läkningsprocessen, säger Zaal Kokaia.
I Lund kommer man angripa problemet på tre olika sätt. Det första är att transplantera stamceller in i hjärnan. Detta görs genom att borra hål i skallbenet och injicera stamcellerna i utkanten av det skadade området. Döda celler ersätts med stamceller som stimuleras att bilda nya neuroner och astrocyter.
– Cellerna som finns kvar, som överlevde stroken, måste förändra sin struktur och funktion för att överta de döda cellernas ansvar och funktion. Vi hjälper dem genom att transplantera stamceller, som också vandrar in i det skadade området för att hjälpa till att läka skadan.
Det andra sättet är att försöka förstå hur stamcellerna som redan finns på plats i hjärnan verkar och fungerar för att förstärka deras roll i tillfrisknandet. I djurförsök har det visats att 80-90 procent av de celler som nybildas efter en stroke dör innan de utvecklas vidare. En del av projektet ska undersöka hur man kan försöka öka deras livslängd.
– Ett annat problem när hjärnceller dör är att det är långa avstånd i hjärnan, till exempel från de egna stamcellerna lokaliserade kring hjärnans hålrum, till ett strokedrabbat område i hjärnbarken. Vi måste lära oss mer kring hur vi ska styra de nybildade nervcellernas migration till det skadade området.
Den tredje delen riktar in sig mot immunförsvaret. Vid en hjärnskada aktiveras immunförsvaret vars reaktion skapar en inflammation. Den i sin tur skapar ytterligare skada som dödar fler celler, men producerar även tillväxtfaktorer och andra ämnen som hjälper till vid läkningen.
– Här vill vi förstärka de positiva komponenterna i immunförsvarsreaktionen och undertrycka de skadliga eller negativa komponenterna i immunreaktionen. Det inflammatoriska svaret påverkar även transplanterade och endogena stamceller. Genom att modulera det inflammatoriska svaret kan vi förhoppningsvis också förstärka stamcellsbehandlingen, säger Zaal Kokaia.
Effekten beror på vilken typ av celler som injiceras, när de injiceras i förhållande till skadetillfället och var i hjärnan de injiceras. Än så länge bedrivs forskningen på möss och råttor. Forskning på människor idag syftar till att förstå vilka kategorier av patienter som kan vara lämpliga för den här sortens behandling i framtiden.
En annan del av projektet, som leds från Göteborg, ska undersöka astrocyter som också är delaktiga i det neuroinflammatoriska svaret. Astrocyter är de största av gliacellerna och ser ut som spretiga buskar till utseendet. De har flertalet utskott som går från cellkroppen och många av utskotten är i kontakt med på andra astrocyter, nervceller, synapser, hjärnyta eller blodkärlsväggar. Forskning visar att dessa celler inte bara kontrollerar och stödjer nervceller, utan även är involverade vid läkning av skador i hjärnan.
Andra gliaceller är mikro-glia, som till skillnad från andra gliaceller och nervceller är av mesodermalt ursprung, och har en fagocyterande funktion och städar efter skadan genom att de avlägsnar bland annat resterna av döda nervceller och andra gliaceller. De spelar sannolikt också en viktig roll vid inflammatoriska processer i hjärnan.
– Genom att modulera astrocyternas aktivitet kan vi också påverka läkningsprocessen, både i strokens akuta fas och i den senare kroniska fasen, där astrocyternas roll i plasticitet och regeneration startar, säger Milos Pekny, professor vid laboratoriet för astrocytbiologi och regeneration i centrala nervsystemet vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.
– I vårt projekt ska vi nu försöka ta reda på samspelet mellan komponenter i det inflammatoriska systemet, det vill säga mikroglia och makrofager å ena sidan och astrocyter å andra sidan, och hur vi farmakologiskt kan påverka dessa.
Det kommer bland annat att göras genom att utvärdera olika substanser som kan påverka reaktiva astrocyter och deras funktion vid stroke. Reaktiva astrocyter har en viktig roll i den tidiga fasen efter stroke genom att de begränsar skadan och hindar toxiska substanser från spridning. Men i den senare fasen kan samma reaktiva astrocyter försvåra läkningen.
– Om vi farmakologiskt kan hämma eller försvaga detta, framför allt i den senare kroniska fasen och studera inom vilka specifika tidsintervall vi ser bäst resultat, kan vi öka hjärnans plasticitet och regeneration, vilket är positivt för läkningen och funktionsåterkomst.
Förhoppningen är att detta på längre sikt ska kunna leda till olika möjliga behandlingar för lämpliga patienter.
– Vårt primära syfte är att utveckla nya strategier och öka vår kunskap, eftersom vi fortfarande vet för lite vad som händer i samspelet mellan individuella komponenter i det neuroinflammatoriska systemet vid en stroke. Vi är övertygade att astrocyter är en viktig måltavla att sikta på för att få ett bättre utfall hos strokepatienter. Men först måste vi förstå hur astrocyter fungerar i stroke för att sedan ta reda på när och hur vi på bästa möjliga sätt kan påverka deras funktion, säger Milos Pekny.
Vaccinrädslan sprider sig
Vi vaccineras när vi är små, vi vaccineras när vi reser till exotiska länder och vi vaccineras mot influensa när vi blir äldre. Med hjälp av vaccination har sjukdomar såsom smittkoppor, tuberkulos, polio och mässling kunnat utrotas eller blivit mycket sällsynta i Sverige och delar av världen. Svenskarna har generellt ett högt förtroende för vaccin och myndigheter. Men det fick sig en rejäl törn efter svininfluensapandemin i Sverige hösten 2009 då minst 150 barn och ungdomar drabbades av narkolepsi efter vaccination med Pandemrix. Och efter det har vaccinkritiska röster börjat höjas i allt fler områden och bland allt fler grupper i landet.
Än så länge har ingen skillnad märkts i vaccinationstäckningen enligt det allmänna vaccinationsprogrammet. Den är fortfarande hög och ligger i snitt på 98 procent i landet.
– Vi har inte fått indikationer på att andelen vaccinerade gått ned. Men barnvaccinerna har vi använt i så många decennier och världen över så det finns en väldigt stor »säkerhetsdatabas«, säger Ingrid Uhnoo, programchef vid enheten för vaccin vid Smittskyddsinstitutet.
Däremot har antalet vaccinerade mot säsongsinfluensa minskat något. Det resulterade under den senaste influensasäsongen i det högsta antalet influensafall sedan Smittskyddsinstitutet började med laboratorie-rapportering 1993.
– Det kanske är mer förklarligt att folk känt oro för influensavaccin, även om narkolepsi var en helt ny biverkning och trots att det var ett helt annat vaccin som användes under influensapandemin 2009 och att det var barn och unga som drabbades, säger Ingrid Uhnoo.
Och människors oro har även börjat märkas nu när unga flickor ska vaccineras mot HPV bland annat genom diskussioner i olika forum. Till exempel har föräldrar som motsätter sig vaccinering skapat sajten Mammor mot Gardasil. Den som känner sig tveksam och undrar något om vaccin och söker på Internet efter svar kan hitta flera vaccinkritiska artiklar och berättelser om biverkningar högt upp i sökresultatet.
Ett sådant medborgarinitiativ är Vaccin.me, som enligt egen utsago »samlar rapporter om vaccinationsskador och informerar allmänheten om risker med vaccin«. Torbjörn Sassersson, som arbetar som pr- och webbkonsult, är initiativtagare och webbredaktör på sajten. Hans intresse för risker med vaccin väcktes i samband med debatten om massvaccinering mot svininfluensan. Efter att ha skrivit en del artiklar om riskerna med vaccinering på sin egen nyhetssajt bestämde han sig för att starta Vaccin.me tillsammans med Linda Karlström, sajtens chefredaktör, och en redaktion i slutet av december förra året. Vaccin.me lyfter fram riskerna med vacciner, eftersom varken myndigheter eller medier gör det, menar Torbjörn Sassersson.
– Myndigheterna granskar inte läkemedelsbranschen och lyfter inte fram riskerna och biverkningarna. Det går inte att lita på dem. Vi försöker publicera det som SvD och DN borde publicera löpande.
Han tycker att myndigheterna använder sig av känsloargument som solidaritet för att vaccinera sig, men inte presenterar några vetenskapliga bevis för att vacciner fungerar.
– Det finns massor av studier och rapporter som visar att vacciner är skadliga, varför hänvisar inte myndigheterna till dem? säger Torbjörn Sassersson och förklarar att det är föroreningarna som är giftiga för kroppen, framförallt för spädbarn, äldre, och inte nödvändigtvis smittämnena i sig.
De flesta som arbetar på Vaccin.me har egna erfarenheter av riskerna med vaccin som de ibland skriver om, men läsarna kan också skicka in sina egna berättelser.
– Jag vet om folk vars barn har blivit sjuka och okontaktbara efter vaccinering. Man avfärdar det som historier, men säg det till föräldrarna till de här barnen som har sett det ske. Spädbarn har inget immunförsvar, det är ett allvarligt medicinskt övergrepp att spruta in gifter i dem. Min personliga uppfattning är att om man har en bra grundhälsa och lever ett hälsosamt liv utgör barnsjukdomarna inga risker idag, säger Torbjörn Sassersson.
Han tycker att det finns en övertro till vacciner och ett systemtänkande som gör att de inte ifrågasätts oftare. Men efter massvaccineringen med Pandemrix tycker han att det har blivit en ökad medvetenhet om biverkningar och risker med vaccin.
– Efter narkolepsifallen så tycker jag att vi kritiker har fått rätt. Och min subjektiva uppfattning är att det har blivit mer vaccin-kritik i Sverige efter det.
Kritik mot vacciner är inget nytt. Ett av de mest kända fallen är från 1998, då den brittiska läkaren Andrew Wakefield tillsammans med tolv kollegor publicerade en artikel i tidskriften Lancet som visade att det fanns ett samband mellan trippelvaccinet MPR mot mässling, påssjuka och röda hund och autism. Studien väckte stor uppmärksamhet men ifrågasattes av forskare. Andra studier kunde tidigt avvisa Wakefields påstående och redan 2004 kom det fram att han mottagit miljonbelopp för att vara rådgivare inför en skadeståndsprocess om MPR-vaccinet. Lancet bad om ursäkt för publiceringen och majoriteten av hans medförfattare tog bort sina namn från studien.
Detta ledde till en lång myndighetsutredning i Storbritannien som slutade med att Wakefield förlorade sin läkarlegitimation 2010 och att Lancet drog tillbaka den publicerade artikeln. Andrew Wakefield menar till sitt försvar att han är utsatt för en konspiration från läkemedelsindustrin. Men för drygt ett år sedan kunde journalisten Brian Deer i tidskriften BMJ visa att den indragna artikeln inte handlade om undermålig forskning utan om medvetet fusk. Trots detta minskade antalet vaccinerade och vaccinationskritiker hävdar bestämt att Wakefield utsatts för en smutskastningskampanj.
Det finns flera exempel på vad som kan hända om vaccinationstäckningen minskar. Till exempel har Europa som mål att utrota mässling till år 2015, men för det krävs en vaccinationstäckning på över 95 procent. Förra året bekräftades 34?000 fall av sjukdomen i Europa, av dem fick 27 personer hjärnhinneinflammation och 8 dog. Sverige har relativt få mässlingsfall, men enligt statistik från Smittskyddsinstitutet bekräftades 26 fall förra året, att jämföras med bara 6 under 2010. Och i år har hittills 18 fall anmälts enligt smittskyddslagen, av dem 13 i Järna utanför Stockholm. De flesta smittas utomlands, men i området är vaccinationstäckningen bara 88 procent jämfört med över 95 procent i övriga Sverige. Järna är centrum för antroposoferna, och antroposofisk medicin är emot allmänna vaccinationer.
– Vi får tillbaka sjukdomarna om vi slutar vaccinera. Vi reser väldigt mycket till länder som fortfarande har kvar sjukdomarna och kan utsättas för smitta. Vi kan sedan föra med smittan hem som då kan spridas vidare till ovaccinerade personer i omgivningen och i samhället, säger Ingrid Uhnoo vid Smittskyddsinstitutet.
Socialstyrelsen har idag det övergripande ansvaret för befolkningens skydd mot smittsamma sjukdomar. Myndigheten följer diskussionen om vacciner noga och har märkt ett minskat förtroende för vissa vacciner.
– Vi märker av en större oro efter Pandemrix och narkolepsibiverkningarna. Folk undrar och ställer många frågor som vi försöker ge svar på. Det vore katastrofalt om föräldrar tappade förtroendet för barnvaccinationsprogrammet. Vaccin är en av de största medicinska upptäckterna i vår tid, säger Agneta Holmström, enhetschef för hälsoskydd och smittskydd vid Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen har märkt att kritiken mot vacciner till stor del sker på Internet, och att kritikerna sällan hänvisar till vetenskapliga fakta från pålitliga källor.
– Det är mycket som sker i de sociala medierna och informationen är ofta känslomässig. Det kan vara svårt att förhålla sig till. Vi följer diskussionen i sociala medier och andra kommunikationskanaler för att vi ska kunna ta fram information som motsvarar det människor undrar över. Vi samverkar även med Smittskyddsinstitutet, Läkemedelsverket och landstingens smittskyddsläkare för att tillsammans ta fram vetenskaplig och lättbegriplig information, säger Agneta Holmström.
CJ Åkerberg tycker att det finns alldeles för mycket rykten och felaktigheter kring vaccin, särskilt på Internet. I februari i år startade han därför Vaccininfo.com tillsammans med tre andra. På sajten ska man presentera information om sjukdomar och vacciner, baserat på vetenskapliga källor.
– Vaccinationsmotståndare häver ofta ur sig korta, faktoida påståenden som kan vara svårt att motbevisa kortfattat. Att påstå något helt påhittat kräver väldigt stora insatser att bevisa. Då ska vår sida kunna ge ett alternativ och vetenskapligt motbevisa alla deras argument, säger han och menar att de vill nå de som är osäkra på vaccin, säger CJ Åkerberg, som är författare till boken Skeptikerskolan och en av personerna bakom Skeptikerpodden. Till vardags är han avdelningschef på en konsultfirma.
Men på Vaccininfo finns också läkare som granskar artiklar. Det är viktigt för dem att bemöta motståndarsidan med vetenskapliga argument. Egentligen borde Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen och Läkemedelsverket göra en lättillgänglig informationskampanj om vacciner, tycker CJ Åkerberg.
– Det behövs. Det handlar om liv, om barn som faktiskt inte har ett val. Vaccinmotståndarna utgör en fara för andra genom att sprida lögner och missförstånd. De måste bemötas och ställas till svars.
Han berättar att motståndarsidan ofta presenterar anekdoter som fakta och väljer ut den information som passar deras syfte men undanhåller annat. Då är de lätta att motbevisa. Men han påpekar att det är svårare att bemöta rena anekdoter och känslor.
– När det kommer till narkolepsin till exempel vill vi inte på något sätt ta ifrån föräldrarna känslorna om vad som hänt deras barn. Däremot blir det ett problem när folk värderar ett personligt anslag högre än kunnande.
– Det finns ett kunskaps- och auktoritetsförakt hos dem. De är emot allt och alla som inte är emot vaccin, men de själva och deras experter är oantastliga. Det påminner om konspirationsteori när ingen går att lita på förutom de själva.
Även om det fortfarande är stort förtroende för vaccin i Sverige, så är CJ Åkerberg bekymrad för att antivaccinationsrörelsen ska få ett fotfäste.
– Problemet är att vi har det för bra idag. Det är få som har sett konsekvenser av mässling eller polio. Men om folk slutar vaccinera sina barn så kan vi komma till ett läge där barn dör eller får livslånga funktionsnedsättningar. Och först då kan det bli en motrörelse. Det är därför det är viktigt att göra något nu, så slipper vi förhoppningsvis dels lidande men även dels än större informationsinsatser om några år.
Göran Hägglund om problem som dyker upp längs med vägen
På en tiogradig skala placerar socialministern sig själv på 8,5 för att illustrera hur nöjd han är med omregleringen av apoteksmarknaden. Målet med fler apotek och försäljnings-
ställen av receptfria varor, samt bättre
öppettider, har uppnåtts. Trots det får han kritik.
– När man genomför en så stor reform så kommer man alltid få tackla ett antal frågor som inte är lätta att förutse.
Det kommer kritik från flera håll, inklusive patientorganisationer, att apoteken på grund av konkurrensen idag har färre läkemedel i lager och att fler människor får vänta längre tid på att verkligen få sina läkemedel.
– När vi hade monopol satte Apoteket AB upp en målsättning att 96 procent av patienterna skulle få sina varor vid första besöket, vilket man nästan nådde upp till. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket är en av de myndigheter som har fått ett uppföljningsuppdrag och de kommer fram till att det inte är någon större skillnad idag. Men vi tar den oro som finns på allvar. Det var bland annat därför vi gav Läkemedels- och apoteksutredningen i uppdrag att titta på detta.
Är folk mer krävande idag än före omregleringen?
– Mätningar av subjektiva bedömningar visar också att folk idag är mindre nöjda med apotekens placeringar än före omregleringen, trots att i princip alla gamla apotek finns kvar där de fanns tidigare.
– Även om TLV i princip säger att det är samma tillgänglighet, är bilden att fler får vänta längre. Därför har vi bett Sofia Wallström att utreda 24-timmarsregeln och säkerställa att människor i än större utsträckning får sina mediciner. Hon ska presentera sina förslag i september i år.
Hur ser du på att lagstifta för att få det att fungera?
– Lagstiftning är egentligen ett ganska trubbigt instrument. Därför måste det prövas mycket noggrant vad som är bästa sättet.
Ser du någon fara i samband med att moratoriet går ut 2013 att det blir turbulent och att många apotek, framför allt i glesbygd, försvinner med försämrad tillgänglighet som resultat?
– Det är en tävling i vem som är duktigast och vem som tillmötesgår kundernas önskan. Därför skulle jag bli förvånad om det inte blir omstruktureringar på marknaden. Det är svårt att säga hur det kommer bli, men jag blir inte förvånad om någon kedja köper någon annan nästa vår.
– Vi följer utvecklingen i många avseenden och har bett flera myndigheter att ur olika perspektiv följa upp och mäta vad som händer på området. Blir det nödvändigt kan vi komma att agera.
Hur ser du på att ersätta apoteken för tjänster de utför, som man gör i till exempel Storbritannien, för bland annat rökavvänjning och läkemedelsgenomgångar?
– Jag ser gärna en utveckling där apoteken inte bara konkurrerar med olika färger på skyltarna utan även genom olika nya tjänster. Just nu är det inte aktuellt med sådana ersättningar, men långsiktigt är det väldigt spännande att diskutera den typen av lösningar.
En del kedjor har ju redan börjat men betalningsviljan hos kunderna är låg.
– Samtidigt är det en paradox eftersom många av oss gärna betalar för glassiga magasin som talar om för oss hur vi ska röra på oss. Vi lägger också ner en massa pengar på idrottsutrustning och funktionskläder men vi är inte speciellt pigga på att lägga pengar på den typen av tjänster på apoteken.
Vad gör ni åt att riskkapitalbolag äger apotek, för ut en massa pengar i räntekostnader på tvivelaktiga interna ägarlån och samtidigt klagar på att lönsamheten är dålig?
– Deras sätt att trolla bort skatter genom olika ekonomiska upplägg är särskilt utmanande när det handlar om skattefinansierade verksamheter. Därför har vi tillsatt en utredning som ska titta på hur vi ska kunna täppa till de möjligheterna så att även de här företagen betalar skatt i Sverige. Nästa vår ska vi lägga ett förslag om detta.
– I sammanhanget känns deras kritik om dålig lönsamhet inte trovärdig. Inom alla branscher finns en önskan att öka sina marginaler och få mer pengar att röra sig med, det gäller även apoteksföretagen. Regeringens uppgift är att på ett klokt sätt hålla emot för att pressa notorna så långt vi kan, bland annat genom att sätta tryck på läkemedelsföretagen där det finns stora vinster. Utan att kväva deras möjligheter att verka långsiktigt och ta fram nya effektiva läkemedel.