Månads arkivering mars 2012

Astrazenecas patent ogiltigförklarat

Amina Manzoor
-
0

High Court i Storbritannien har i en dom funnit att patentet som skyddar Seroquel XR är ogiltigt. Patentet har utmanats av Accord Healthcare Limited, Intas Pharmaceuticals Limited, Hexal AG och Sandoz Limited, Teva UK Limited samt Teva Pharmaceuticals Industries Limited.

Astrazeneca skriver i ett pressmeddelande att företaget ?är besviket över domstolens beslut men fortsätter att med kraft försvara de immateriella rättigheter som skyddar Seroquel XR?.

I början av mars beslutade distriktsdomstolen i Haag, Nederländerna, att patentet som skyddar Seroquel var giltigt. I mitten av månaden lämnade Astrazeneca in en stämningsansökan mot den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA för att förhindra att generiskt Seroquel ska få säljas i USA.

Proposition om vaccinationsfrågor

Läkemedelsvärlden
-
0

Propositionen Ny ordning för nationella vaccinationsprogram

Läs tidigare artiklar om vaccinpropositionen:
Nya regler för vaccinationsprogram blir riksdagsfråga i vår (21 februari 2012)

Nytt sätt att förhålla sig till barnvaccinationsprogrammet (8 december 2010)

Dålig statistik på hur många som vaccinerar sig (11 oktober 2011)

ASA kan hämma spridning av metastaser

Amina Manzoor
-
0

Tidigare studier har visat att acetylsalicylsyra kan minska risken för cancer på lång sikt. Nu visar tre studier från Peter Rothwells forskargrupp vid Oxford University att cancerrisken minskar även på kort sikt och att spridningen av metastaser begränsas. Studierna har publicerats i tidskrifterna Lancet och Lancet Oncology.

Den första av de tre studierna baseras på data från 51 randomiserade studier där ASA, acetylsalicylsyra, användes för att för att förebygga hjärtproblem. Totalt sågs en 15 procent minskad risk för cancer hos patienterna som fick ASA och efter fem års användning minskade risken med 37 procent. Cancerrisken minskade redan efter tre års behandling.

Den andra studien visar att ASA kan minska risken för metastaser. Efter 6,5 års uppföljning hade patienterna som fick ASA en 36 procent lägre risk för fjärrmetastaser. Forskarna tror att läkemedlet minskar spridningen av metastaser.

Den tredje studien visar att även observationsstudier kan visa den cancerskyddande effekten med ASA.

Snabb spridning av resistent tuberkulos

Amina Manzoor
-
0

12 miljoner människor i världen lever idag med tuberkulos. Det finns dock brister stora i tillgång till diagnos och behandling. Enligt organisationen Läkare utan gränser får mindre än fem procent av tuberkulospatienterna en korrekt resistensdiagnos och bara tio procent av de med multiresistent diagnos beräknas få behandling.

– Överallt där vi undersöker förekomsten av resistent tuberkulos finner vi den i oroväckande omfattning, vilket tyder på att aktuell statistik endast skrapat på ytan av problemet. Samtidigt minskar givarstödet för att upptäcka och behandla multiresistent tuberkulos, säger Läkare utan gränsers ordförande Dr Unni Karunakara i ett pressmeddelande.

I norra delen av Uzbekistan hade 65 procent av patienterna som behandlats av Läkare utan gränser under 2011 diagnosen multiresistent tuberkulos. I Sydafrika var 13 procent av tuberkulospatienterna resistenta mot rifampicin, ett av de mest effektiva läkemedlen mot tuberkulos.

Nu uppmanar Läkare utan gränser regeringar, internationella givare och läkemedelsbolag att bekämpa spridningen av resistent tuberkulos.
– Vi behöver nya läkemedel, ny forskning, nya behandlingsprogram och ett nytt engagemang från internationella givare och regeringar att ta itu med denna dödliga sjukdom, säger Dr Unni Karunakara.

Tufft år för apoteksbranschen

Amina Manzoor
-
0

Sverige har fått totalt 313 nya apotek sedan omregleringen varav 121 apotek öppnades under 2011. Apoteken har öppnat i alla län och en del har öppnat på orter som inte tidigare haft något apotek. Det visar Sveriges apoteksförenings årsrapport.

Däremot har inte lönsamheten ökat nämnvärt. Den totala omsättningen var cirka 33,5 miljarder kronor under 2011, i stort sett samma nivå som under 2010. Under förra året kom också den första apotekskonkursen, vilket vi kan få se mer av under 2011 enligt Sveriges apoteksförenings vd Johan Wallér. Den sista december 2011 fanns det 1242 apotek i Sverige, den sista februari i år 1233.
– Vi har för första gången sett ett trendbrott. Jag tror att nyetableringarna fortsätter, men i långsammare takt och samtidigt kommer icke lönsamma apotek att läggas ned, säger Johan Wallér.

Han tror att apoteken under kommande år kommer att försöka öka lönsamheten genom en differentiering av sortiment och profiler.
– Det bubblar av kreativitet på apoteken, säger han.

Vanligt med otestade läkemedel till barn på sjukhus

Amina Manzoor
-
0

Läkemedelsverket har i en nationell studie kartlagt barns läkemedelsbehandling i slutenvård. Studien har mätt hur vanligt det är att barn får läkemedel som inte är godkända. Även off label-förskrivning har undersökts.

I studien ingick 2 947 barn 0-18 år gamla som vårdades på sjukhus under fyra dygn under två tillfällen. Barnen fick i genomsnitt 3,8 läkemedelsordinationer under den tiden, totalt 11 294. 12 procent av ordinationerna var paracetamol, som undersökts i kliniska studier och finns anpassade för barn ner till en vikt på fem kilo.

Studien visar däremot att två av tre barn behandlas med off label-, licensförskrivna eller apoteksberedda läkemedel. 49 procent av all förskrivning var av läkemedel som inte är tillräckligt dokumenterade för barn. Den vanligaste anledningen till off label-förskrivning var att det helt saknades uppgifter om barn i produktresumén. Allra vanligast är det att spädbarn och yngre barn behandlas med läkemedel som inte är tillräckligt dokumenterade.

Läkemedelsverket påpekar dock att bara för att det saknas indikation för barn inte innebär att behandlingen är riskfylld eftersom behandlingen ofta baseras på en nationell och internationell erfarenhet. Däremot visar studien på flera kunskapsluckor inom terapiområden för barn och det finns ett behov av att öka kunskapen.

Generiskt ibandronat godkänt i USA

Amina Manzoor
-
0

Allt fler läkemedelsföretag får känna av konkurrens från generika. Nu har företagen Apotex Inc, Orhid Healthcare of Mylan Pharmaceuticals fått tillstånd av FDA att marknadsföra generiskt ibandronat. Enligt den amerikanska hälsovårdsmyndigheten National Institutes of Health lider 40 miljoner amerikaner redan av benskörhet eller är i riskzonen på grund av låg bentäthet.

Bonviva (Boniva i USA) är ett bisfosfonatpreparat som används vid behandling av benskörhet och som marknadsförs av Roche. Tabletten tas en gång i månaden. Läkemedlet ingår inte i högkostnadsskyddet i Sverige. Förra året hämtade 743 patienter ut recept på Bonviva.

Minskad användning av Protelos

Ingert Nilsson
-
0

Protelos, strontiumranelat är ett godkänt läkemedel för behandling av benskörhet hos kvinnor efter menopaus.

EMA:s nya genomgång av tillgängliga säkerhetsdata visar att risken för blodpropp är högre hos patienter som tidigare haft en sådan, och hos patienter som är tillfälligt eller långvarigt orörliga. Antalet blodproppar hos patienter över 80 år är också högre vid behandling med Protelos.
Behandlingen rekommenderas därför inte längre för immobilserade patienter eller de som har eller har haft blodpropp.

Astrazeneca lägger ned studie

Ingert Nilsson
-
0

Sedan tidigare visade sig läkemedelskandidaten TC-5214 som var tänkt som en tilläggsbehandling till existerande antidepressiva för patienter med egentlig depression troligen inte hålla måttet.

Nu har de sista två fas III-studierna i programmet visat sig bekräfta detta; Läkemedelskandidaten når inte det uppsatta effektmåttet som var en förändring på depressionsskalan jämfört med placebo.

Samarbete för bättre klinisk forskning

Ingert Nilsson
-
0

Överenskommelsen är ett resultat av avvecklingen av Astrazenecas forskning i Södertälje skriver KI:s rektor Harriet Wallberg Henriksson och Torbjörn Rosdahl finanslandstingsborgarråd i Stockholms läns landsting på DN debatt idag.
Syftet med överenskommelsen är att resultaten från den kliniska forskningen snabbare ska leda till nya och bättre behandlingar. De två parterna ska nu ta fram en gemensam handlingsplan för detta.

Samarbetet bygger på att använda det som brukar definieras som Sveriges styrka; en heltäckande vård, omfattande epidemiologiska register, kvalitetsregister och biobanker.
Sjukdomar som prioriteras är folksjukdomar som hjärt/kärlsjukdom, bröstcancer och typ 2-diabetes.

Vårstäda bland medicinerna

Ingert Nilsson
-
1

Kampanjen är en del av ett projekt i den nationella läkemedelsstrategin som syftar till att minska kassationen av läkemedel eller på annat sätt begränsa läkemedlens miljöpåverkan. Kampanjen pågår under en månad med budskapet att oberoende av var man köpt sitt läkemedel, så kan de överblivna lämnas tillbaka till vilket apotek som helst.

Målet är att 80 procent av de inte använda läkemedlen ska återlämnas.
Bakom kampanjen står förutom Sveriges apoteksförening bland andra, Läkemedelsindustriföreningen, Sveriges Kommuner och Landsting och Svensk dagligvaruhandel.

Medivir vill testa medel mot artros

Ingert Nilsson
-
0

Det svenska forskningsbolaget meddelar att man nu ska lämna in en ansökan till en europeisk läkemedelsmyndighet om att få starta fas 1 prövningar med sin kandidat MIV-711. Det är en cathepsin K hämmare för behandling av benrelaterade sjukdomar som till exempel artros, osteoporos eller benmetastaser.

Läkemedelsverket förordar Lucentis

Ingert Nilsson
-
0

Läkemedelsverket har nu tagit ställning i frågan om behandlingen av ögonsjukdomen makuladegeneration.
Utifrån vad man vet idag förordar myndigheten användning av Lucentis.

Skälen är flera, men myndigheten pekar i sin sammanställning bland annat på att kunskapsläget för Avastin när det gäller effekt och säkerhet är bristfälliga och att säkerhetsdata tyder på en ökad risk för ögoninflammationer och eventuellt också vissa systemiska biverkningar.
Läkemedelsverket avråder alltså nu från off label-förskrivningen med Avastin.

Förskrivningen som anmälts till Socialstyrelsen av Diabetesförbundet kommer dock enligt Anders Bergström ordförande i Norrbottens läkemedelskommitte att fortsätta.
? Vi uppfattar det inte som att Läkemedelsverket förhindrar oss att fortsätta använda Avastin, säger han och hänvisar till att myndigheten säger att användningen av icke godkända läkemedel ska ske inom ramen för kliniska prövningar eller annan form av strukturerad uppföljning.
? Vi anser att vi har en mycket strukturerad uppföljning av vår förskrivning. Den rapporteras till makularegistret och alla eventuell biverkningar registreras noga. Vi anser att vår användning sker inom ramen för vad Läkemedelsverket anser godtagbart, säger Anders Bergström.

Indien inför tvångslicens på cancerläkemedel

Ingert Nilsson
-
0

Det är första gången som så kallade tvångslicensiering av ett patenterat läkemedel beviljats av de indiska myndigheterna.
Läkemedelsanalytiker och jurister menar att beslutet kan öppna dörren för en strid ström av andra tvångslicenser i Indien och andra utvecklingsländer.

Enligt beslutet ska Bayer licensiera tillverkningen av cancerläkemedlet Nexavar, sorafenib, till det indiska företaget Natco Pharma. För licensen ska det indiska företaget betala Bayer sex procent i royalty på omsättningen. Natco ska sälja läkemedlet för 176 dollar i månaden, vilket är ungefär tre procent av de 5 600 dollar som Bayer tar betalt för läkemedlet i Indien. Licensen gäller enbart för användning i Indien enligt beslutet.
Nexavar används vid behandling av njur- och levercancer, idag är det färre än 200 indier som behandlas med läkemedlet. Förespråkare av generiska läkemedel välkomnar det indiska beslutet då de menar att det här kan bli en framtida modell för utvecklingsländerna och beskriver tvångslicenser som en möjlig medelväg framåt, enligt nyhetsbyrån Reuters.

Men de västerländska företagen kommer sannolikt, enligt nyhetsbyrån, att se beslutet som ett nytt exempel på hur Indien inte ger företagen det immateriella skydd de behöver för att kompensera för utvecklingskostnaderna av nya läkemedel.
Företaget Bayer säger i en kommentar att man ska se över vilka juridiska möjligheter man har att försvara de immateriella rättigheterna.

Trots att det sedan mitten av 2000-talet finns möjligheter till tvångslicensiering av folkhälsoskäl har bara ett fåtal länder, bland annat Brasilien och Thailand hittills använt sig av den möjligheten. De flesta har gällt aids-läkemedel. Indien är det andra landet, efter Thailand, som använt möjligheten för en cancerbehandling.
?Läkemedelsföretagen har varit mycket aggressiva i sin strävan att förhindra att tvångslicensen används för cancerläkemedel och andra sjukdomar som också ingår?, enligt Jamie Love, ordförande i en organisation som arbetar med patent och mänskliga rättigheter.

Tvångslicens kan användas i situationer där en uppfinning inte blir tillgänglig för allmänheten till ett rimligt pris. Och enligt de indiska myndigheterna visar den mycket begränsade användningen av Nexavar i Indien att behandlingen är för kostsam.

Bayer å sin sida argumenterar att priset ska ställas i relation till läkemedlets utvecklingskostnad, inte bara allmänhetens köpkraft. Företaget hävdar också att tvångslicensen inte är nödvändig, eftersom Nexavar redan säljs som generika av ett annat indiskt företag, Cipla.
Det företaget har dock Bayer stämt för patentintrång, vilket fått de indiska myndigheterna att beskriva Bayer som att man talar med två tungor.

Om tvångslicensen av Nexavar överlever de kommande juridiska processerna är det troligt att fler patenterade läkemedel kommer att gå samma väg, eftersom de ofta är för dyra för indierna, spår Reuters.

Gratis vaccin mot hepatit B i Västernorrland

Amina Manzoor
-
0

Idag ingår inte vaccin mot hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet men fler landsting har börjat erbjuda alla barn gratis vaccination. Landstinget i Västernorrland beslutade på torsdagen att införa gratis vaccination. Enligt Sveriges Radio innebär vaccineringen en extra kostnad på knappt en miljon kronor per år och vaccineringarna kan börja i maj.

Norrbottens, Södermanlands och Västernorrlands landsting erbjuder gratis vaccination mot hepatit B. Flera landsting erbjuder vaccination mot en kostnad. I alla landsting vaccineras barn som tillhör riskgrupper.

Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar alla länder att vaccinera för att utrota hepatit B. Enligt Dagens Nyheter kan vaccin mot hepatit B komma att ingå i det nationella vaccinationsprogrammet. Det beräknas kosta omkring 26 miljoner kronor per år enligt Socialstyrelsen.
– 177 länder vaccinerar redan barn mot hepatit B. Genom att inkludera vaccinet i ett allmänt program skulle det gå att nå fler, säger Agneta Holmström, enhetschef för hälsoskydd och smittskydd på Socialstyrelsen, till tidningen.

Sämre effekt av orala cancerläkemedel

Läkemedelsvärlden
-
0

Undersökningen är gjord av Medco, ett amerikanskt hälsovårdsföretag, och omfattade runt 11 600 patienter som tog vanliga cancerläkemedel som Gleevec, Nexavar, Sprycel, Sutent, Tykerb, Tarceva och Tasigna.

Till exempel var det 43 procent av patienterna som behandlades med Gleevec för leukemi, som även behandlades med andra läkemedel som kunde minska effekten för Gleevec. Samtidigt var det 68 procent som tog läkemedel som kunde höja dosen till potentiellt toxiska nivåer. I undersökningen nämns läkemedel som Nexium, steroider, kalciumflödeshämmare, vissa antibiotika samt svampmedel som skulle kunna bidra till dessa interaktioner.

Anledningen var att de onkologiska läkemedlen förskrevs av en onkolog och att de övriga förskrevs av en primärvårdsläkare.

Resultaten presenteras vid ett möte arrangerat av American Society for Clinical Pharmacology and Therapeutics möte under fredagen i Washington, USA.

? Det behövs mer kommunikation mellan samtliga läkare som förskriver läkemedel till patienter, säger Medcos Steve Bowlin till Reuters.

123...6Sida 2 av 6