Månads arkivering mars 2012

Biobank öppnar för forskning

0

För tre år sedan började den brittiska biobanken rekrytera deltagare mellan 40 till 69 år gamla. Nu har man fått data om 500 000 brittiska invånare. Biobanken innehåller information om 26 000 diabetiker, 50 000 med ledbesvär, 41 000 nykterister och 11 000 som haft hjärtattack. Dessutom har 400 000 människor fyllt i ett frågeformulär om matvanor. Deltagarna kommer att följas under många år.

Biobankens syfte är att ytterst förbättra prevention, diagnos och behandling av en rad sjukdomar, bland annat hjärtsjukdomar, cancer och diabetes. Den anonymiserade informationen är öppen för forskare världen över, skriver BBC.

Amerikansk dom ger Astrazeneca rätt

0

En distriktsdomstol i New Jersey, USA, dömde till förmån för Astrazeneca i ett mål mot fyra generikaföretag som hävdat att patentet för Seroquel var ogiltigt. Men Astrazeneca fick rätt av domaren, som menade att patentet var giltigt. Patentet för Seroquel löper ut 2017.

Detta är en följd av en dom i Storbritannien som ogiltigförklarade patentet på Seroquel. I början av mars dömdes det att patentet var giltigt i en nederländsk domstol.

I mitten av mars lämnade också Astrazeneca in en stämningsansökan mot den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA för att förhindra att generiskt Seroquel ska få säljas i USA. Stämningsansökan avvisades.

Big Pharma lägger 40 miljoner euro på lobby inom EU

Läkemedelsindustrins lobbyverksamhet spenderar varje år runt 40 miljoner euro (ca 350 MSEK) på att påverka de europeiska beslutsfattarna. Ungefär hälften av pengarna används på internt lobbyarbete och häften läggs på externa konsulter. Undersökningen kommer också fram till att motsvarande summa som föreningar och organisationer spenderar uppgår till i sammanhanget begränsade 3,4 miljoner euro per år.

Det är kontentan av rapporten ?Divide & Conquer: A look behind the scenes of the EU pharmaceutical industry lobby?, framtagen av organisationerna Health Action International (HAI) och Corporate Europe Observatory (CEO).

Organisationerna har kartlagt de aktiviteter som företagen själva, och deras representanter, registrerar i EU:s databas över lobbyaktiviteter.

Bland annat konstateras att runt 220 personer arbetar på uppdrag av läkemedelsindustrin. Dessutom konstateras att många företag inte alls registrerar sina aktiviteter i databasen ? så bilden är inte alls komplett.

Kostnader ökade med begränsad subvention

Efter att TLV utvärderade blodfettsmodifierande läkemedel och glukossänkande läkemedel mot diabetes typ 2, ändrades subventionen för dessa läkemedel 2009 och 2010. Nu visar en avhandling från Linköpings universitet att den begränsade subventionen för dessa läkemedel hade stor effekt på användningen, men kanske inte som det var tänkt.

Jämfört med före förändringen sågs en större andel patienter på lipidsänkande läkemedel som avslutade sin behandling, samt bytte till högre doser som var kvar inom subventionen. Omvänt hade de nya subventionsreglerna för glukossänkande behandling endast en mindre effekt på användningen. Enbart små besparingar utföll, men åts upp av ökade kostnader för insuliner.

? I det ena fallet förändrades visserligen förskrivningen avsevärt, men en stor del av förändringen var att patienterna bytte till högre doser av samma läkemedel, vilka fortfarande omfattades av subventionen om än med begränsningar. I det andra fallet ökade till och med kostnaderna på det aktuella läkemedelsområdet efter att begränsning av subventionen införts, säger Billie Pettersson, forskare på Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi vid Linköpings Universitet, som skrivit avhandlingen och också arbetar med samhällsfrågor på MSD.

? Ett uppseendeväckande resultat var att andelen patienter som initialt stod på ett av läkemedlen som uteslöts, och som avstod att hämta ut ett blodfettssänkande läkemedel fördubblades efter ändringen av reglerna. Vad detta beror på kan dock inte besvaras i denna studie, säger Billie Pettersson.

Begränsningarna i läkemedelsförmånen av diabetesläkemedel ledde till mindre förändringar och besparingarna för samhället uteblev helt och hållet. I stället ökade kostnaderna, framförallt genom att förskrivningen av vissa former av insulin fortsatte att öka. Sammanlagt ökade kostnaderna för insulin med 60 miljoner kronor året efter regeländringen, jämfört med referensperioden för året innan.

? Vår bedömning är att det är felaktigt att dra slutsatsen att vårt beslut vid omprövningen av läkemedel vid diabetes har bidragit till att kostnaderna för insuliner fortsatt att öka. Kostnaderna för insuliner har ökat sedan en lång tid tillbaka och påverkas av ett flertal faktorer som inte inkluderas i analysen. För att utvärdera effekten av TLV:s beslut om att begränsa subvention av vissa diabetesläkemedel kan inte enbart kostnader och antal expeditioner ingå i analysen. Man måste bland annat också inkludera vilka tidigare behandlingar patienten fått, kommenterar Love Linnér, uppföljningskoordinator på TLV.

Färre allvarliga hjärthändelser med ticagrelor

Hos de patienter som fick ticagrelor (Brilique) rapporterades 1 057 primära händelser (hjärtinfarkt, stroke och hjärt/kärldöd) mot 1 225 för de patienter som fick clopidogrel (Plavix; p<0,001). Vid behandling med ticagrelor sågs även ett minskat genomsnittligt antal hjärt/kärlhändelser per patient och en minskning i förekomsten av sekundära hjärt/kärlhändelser (hjärt/kärldöd, hjärtinfarkt eller stroke) jämfört med behandling med clopidogrel.

? Normalt räknar vi bara den första händelsen i dessa studier, men tittar vi på det totala antalet händelser så ser vi att de minskar mer med ticagrelor än med clopidogrel, säger dr Christopher Cannon, professor vid Harvard Medical School i USA, i ett pressmeddelande från Astrazeneca.

Över 18 000 patienter i 43 länder deltog i Plato-studien (A Study of Platelet Inhibition and Patient Outcomes). Patienterna randomiserades till att antingen få Astrazenecas ticagrelor eller clopidogrel. Deltagarna följdes sedan i genomsnitt 277 dagar.

Bättre övervakning av antibiotikaresistens

0

Svebar (Svensk bevakning av antibiotikaresistens) är ett nytt system som landets mikrobiologiska laboratorier ska använda för att snabbt upptäcka nya resistensproblem. Systemet skickar automatiskt en datafil varje natt från varje laboratorium till Smittskyddsinstitutet med aktuella odlingsresultat. Systemet larmar automatiskt vid oönskade förändringar i resistensförekomst och vid fynd av särskilt allvarlig resistens. Informationen är avidentifierad och ger möjlighet att följa resistensutvecklingen över tid.

– Svebar är ett världsunikt nationellt samarbete för snabb återkoppling och tidig varning för antibiotikaresistens. Tidigare har fördröjningen mellan upptäckt av ett misstänkt problem till att motåtgärder vidtas varit ett stort bekymmer som bidragit till att spridning av resistens har kunnat fortgå. Genom systemet kommer resistens att på ett harmoniserat sätt kunna övervakas lokalt och nationellt så att nödvändiga åtgärder vidtas utan dröjsmål, säger Gunnar Kahlmeter, expert på antibiotikaresistens och ansvarig för utvecklingen av programmet Svebar på SMI, i ett pressmeddelande.

Nya etiska regler för Lifs medlemmar

0

Lif har sedan tidigare etiska regler för umgänget mellan läkemedelsföretag och hälso- och sjukvårdspersonal, samt mellan läkemedelsföretag och intresseorganisationer. Nu vill man införa etiska regler för möten med politiker.

Förslaget omfattar regler för konsultation och uppdrag, inbjudan till sammankomster, måltider, kostnader och ersättningar. Läkemedelsföretagen får till exempel inte ersätta en politiker för tjänster, men får bjudas in som föredragshållare eller till sammankomster. Företagen får inte ge någon ersättning för detta, och inte heller bekosta resor, logi eller konferensavgifter. Gåvor eller kampanjbidrag är inte heller tillåtna enligt förslaget.

– Lif och dess medlemsföretag vill vara trovärdiga diskussionspartners med samhällets olika beslutsfattare inom sjukvården. Branschens etiska regelverk, som har utvecklats under en följd av år, åtnjuter respekt i omvärlden och vi vill nu komplettera de nuvarande etiska reglerna med ett avsnitt om branschens samverkan med politiker, säger Anders Blanck, vd vid Lif, i ett pressmeddelande.

Förslaget är nu ute på en öppen remiss till den 4 april.

Minskad risk för blödningar

0

Det blodförtunnande läkemedlet har i en ny studie visat sig vara lika effektivt vid behandling av lungemboli som dagens standardbehandling; injektioner med lågmolekylärt heparin följt av behandling med Waran (warfarin) i tablettform. Xarelto tas som tablett.

Läkemedlet visade totalt en likvärdig blödningsrisk som standardbehandling, men en lägre risk för allvarliga blödningar. De patienter som behandlades med Xarelto hade en halverad risk att drabbas av allvarlig blödningskomplikation jämfört med de patienter som fick standardbehandlingen. Resultaten av studien presenterades vid den amerikanska hjärtkongressen ACC och publicerades samtidigt i tidskriften New England Journal of Medicine.

– Detta är ett stort steg framåt och en ny milstolpe i behandling av akut lungemboli. Det är nu för första gången visat att man kan behandla lungembolipatienter med enbart tabletter utan heparinsprutor, säger Henry Eriksson, docent och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset/Östra i Göteborg samt huvudprövare för studien i Sverige i ett pressmeddelande.

Abbotts patent på hiv-medicin upphävt i Brasilien

0

Den federala domstolen i Rio de Janeiro har beviljat en begäran från en brasiliansk generikatillverkare att ogiltigförklara Abbotts patent på Hiv-läkemedlet, enligt Pharma Times.

Kaletra som är ett
kombinationspreparat med ritonavir och lopinavir används i det brasilianska programmet för behandling av sjukdomen. Mer än 40 000 människor behandlas och medicineringen står för ungefär 16 procent av utgifterna för det nationella programmet mot hiv och hepatit.
Så länge patentet existerat i Brasilien har myndigheterna bara kunnat köpa Abbotts produkt, trots att generika godkänt av WHO funnits tillgängliga på den internationella marknaden till halva priset.

Sedan slutet av
2005 pågår i Brasilien en tvist mellan företaget och regeringen om att utfärda en tvångslicens för läkemedlet. Men nu har alltså domstolen helt enkelt ogiltigförklarat Abbotts patent.

Enklare behandling vid bröstcancer

0

Roche antikropp Herceptin (trastuzumab) är idag standarbehandling tillsammans med cytostatika vid en speciell form av aggressiv bröstcancer, HER2-positiv. Idag ges trastuzumab direkt i blodet med dropp. Men nu har företaget lämnat in en ansökan till den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA om att få subkutant Herceptin godkänt.

Resultaten från studier
som företaget gjort med subkutan behandling, som presenterats vid en konferens i Wien nyligen, visade sig vara lika effektiv som dagens intravenösa.
Med en spruta istället för dropp förenklas behandlingen betydligt.

Reglerna för växtbaserade läkemedel stramas upp

0

Sedan flera år tillbaka pågår på Läkemedelsverket en omklassificering av de tidigare naturläkemedlen till antingen traditionella växtbaserade läkemedel (TVBL) eller växtbaserade läkemedel (VBL). Omklassningen är en följd av ett EU-direktiv och ska vara fullt genomförd i höst.

Läkemedel som
registreras som TVBL kommer också fortsättningsvis att kunna säljas ?fritt?, det vill säga stå på hyllorna ute i butikerna. Men de naturläkemedel som blivit godkända och klassats som VBL hamnar däremot under samma reglering som andra godkända OTC-läkemedel och ska, om de säljs i dagligvaruhandeln, vara under uppsikt av personalen i butiken.
? Det innebär att de här produkterna som tidigare kunnat säljas fritt, och som man av erfarenhet vet att det inte finns några säkerhetsproblem med, nu får begränsningar som gör att de troligen inte kommer att överleva på marknaden, säger Ingrid Atteryd VD på Svensk Egenvård.

Under den tid
som omklassningen pågår har de som godkänts som VBL fortsatt fått säljas fritt i butikerna. Föreningen Svensk Egenvård har försökt förmå Läkemedelsverket att permanenta undantaget. Men från och med sista september upphör det och de växtbaserade läkemedlen underkastas samma regler som andra receptfria läkemedel.
? Medan de nya reglerna inneburit en liberalisering när det gäller ?vanliga? OTC-medel innebär det en begränsning för den här produktkategorin, säger Ingrid Atteryd.

Lena Björk, direktör
på Läkemedelsverket för utredning och regulatorisk administration säger sig ha viss förståelse för synpunkterna.
? Om man tittar isolerat på just de här omklassade produkterna kan man hålla med om synpunkterna, men vi känner att det inte fungerar i längden. Vi skulle hamna i många konstiga situationer om vi skulle tittat på varje enskild produkt isolerat. Det kommer ju också nya produkter som om vi gör undantag för de här i så fall skulle hamna i sämre marknadsläge.
Å ena sidan innebär klassningen som VBL en begränsning håller Lena Björk med om.
? Men å andra sidan får de ju nu möjlighet att marknadsföra sig på ett annat sätt eftersom vi bekräftat en effekt och säkerhet för dessa. Man kan inte både äta kakan och ha den kvar så att säga.

Från Svenska Egenvård
menar man att de växtbaserade läkemedlen kan komma att försvinna från marknaden.
-I den öppna handeln blir de utkonkurrerade av de större produkterna från hyllorna som ska hållas under uppsikt. Inom hälsofackhandeln tycker man de här reglerna är så jobbiga så de kommer nog också att sluta med VBL. I princip kommer de bara att finnas kvar på apotek, men eftersom apoteken inte längre behöver sälja alla receptfria läkemedel är det inte självklart att de väljer att ta in dem heller.
? Konsekvensen blir att de naturläkemedel som blivit godkända försvinner, medan de med tunnare dokumentation som bygger på tradition, TVBL, blir kvar, spår Ingrid Atteryd.

Svensk Egenvård
har uppmärksammat politikerna på det här och frågan har varit uppe hos socialdepartementet efter en påstötning av Kennet Johansson (C), ordförande i socialutskottet.
Svaret från departementet är att det här är en fråga för Läkemedelsverket.
Kalla handen med andra ord.

Apoteket AB ska fortsätta med ombuden

0

 Det blir en förlängning av Apoteket AB:s obligatorium att ha ansvar för apoteksombuden.
? Beslutet justeras i slutet av veckan, men ja, jag kan bekräfta ett det blir en förlängning av avtalet, säger Kenneth Johansson (C) socialutskottets ordförande.

Det nuvarande
avtalet mellan staten och Apoteket AB om ansvaret för apoteksombuden går ut i sommar, men det blir alltså ett fortsatt ansvar för den statliga kedjan att ansvara för ombudsverksamheten.

Kronan vill överpröva bonus

0

För ett par år sedan förbjöd TLV Kronans Droghandel att låta kunder registrerar medlemspoäng när de köper läkemedel som ingår i högkostnadsskyddet. Förbudet gällde även när kunder använde ett Visa-kort kopplat till Medmera.

Kammarrätten i
Stockholm gick på TLV:s linje. Men kedjan har nu beslutat försöka driva frågan vidare och har ansökt om prövningstillstånd hos Högsta förvaltningsdomstolen.

Astrazenecas stämning avvisas

0

En amerikansk domstol har avvisat Astrazenecas stämningsansökan mot den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA. Syftet med Astrazenecas stämningsansökan var ett försök att fördröja konkurrensen från kopior på företagets läkemedel Seroquel (quetiapin).

Ökad risk för hjärtsjukdom hos cancerpatienters anhöriga

0

Det är sedan tidigare känt att anhöriga till patienter med kroniska sjukdomar, särskilt cancerpatienter, har en ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa och depression. Nu visar en studie från Lunds universitet att även risken för kranskärlssjukdom och stroke ökar om partnerns drabbats av cancer.

Risken för kranskärlssjukdom och stroke ökade mellan 13-29 procent hos personer vars partner hade cancer. Resultatet baserar sig på det nationella cancerregistret och slutenvårdsregistret.

Forskarna tror att den största riskökningen kan förklaras av den negativa stress som man drabbas av om partnern får cancer.
– Vår studie visar att det är viktigt med förebyggande insatser till personer vars livspartner drabbas av cancer med inriktning på psykologisk stress och negativa riskfaktorer, säger forskaren Jianguang Ji i ett pressmeddelande.

GSK satsar i Storbritannien

0

Läkemedelsföretaget GSK ska satsa 500 miljoner pund (cirka 540 miljoner kronor) i Storbritannien. Satsningen innebär en ny produktionsanläggning i Ulverston i Storbritannien. Det är den första nya anläggningen i landet på 40 år. Det innebär också satsning på två tillverkningsanläggningar i Skottland. Företaget förväntar sig att investeringen kan skapa tusen nya jobb i landet.

GSK tillkännagivande kommer efter att den brittiska regeringen beslutat att införa ett ”patentpaket” för att främja investeringar i FoU och tillverkning genom en lägre bolagsskatt på vinsten från brittiskt ägna immateriella rättigheter.

Företagets vd sir Andrew Witty bekräftade i ett uttalande att patentpaketet förändrat hur företaget ser på Storbritannien som en plats för framtida investeringar.