Det är bland annat formuleringen i pressmeddelandet att den som använder sig av hälsotjänsten kommer att få sin hälsa bedömd av ?några av Sveriges bästa läkare och specialister? och från en rådgivande grupp ?under ledning av Anders Milton, tidigare ordförande i Läkarförbundet? som fått förbundets etik- och ansvarsråd att reagera.
Thomas Flodin, ordförande i etikrådet, säger till Läkartidningen att det så vitt han kan se bryter mot förbundets regler mot marknadsföring. Enligt dessa får man inte framställa sig som viktigare än sina kollegor.
Anders Milton säger till Läkartidningen att han själv inte varit med i utformningen av pressmaterialet och att han själv skulle valt andra formuleringar.
Det kostar 1250 kronor att ansluta sig till hälsotjänsten, hurmarjag.se. Då får man enligt sajten en komplett hälsoundersökning med provtagning och läkare som kontrollerar svaren. Provtagningen gör man på en av de provtagningsenheter som är ansluten till tjänsten.
I den rådgivande gruppen ingår förutom Anders Milton, ett knappt 20-tal läkare. Men som kund har man inte direktkontakt med dem.
Thomas Flodin kritiserar också att det inte framgår vem som bedömer labbsvaren.
Just nu tittar Läkarförbundets jurister på fallet.
Månads arkivering februari 2012
Ifrågasatt läkaretik
Sämre njurfunktion hos kvinnor som får hjärtinfarkt
Kvinnor som drabbas av akut stor hjärtinfarkt har i tidigare forskning visat sig ha nästan dubbelt så hög risk att dö under sjukhusvistelsen. Orsakerna är bland annat att de ofta är betydligt äldre när de insjuknar och har flera sjukdomar och riskfaktorer som till exempel diabetes och hjärtsvikt. Men i tidigare studier på skillnaderna har man sällan tittat på njurfunktionen, vilket hjärtläkaren Sofia Sederholm gjort och nu ska doktorera på.
Bland de patienter som under 2005 behandlades vid Universitetssjukhuset i Linköping för stor hjärtinfarkt hade två tredjedelar av kvinnorna nedsatt njurfunktion, jämfört med en fjärdedel av männen. Samma tendens fann hon i registret över alla patienter som vårdats för stor hjärtinfarkt mellan 2003 och 2009.
Snabbvård på Kronans droghandel
Det är det finska företaget Laastari Lähiklinikka som i mars öppnar några snabbkliniker på Kronans droghandel i Stockholm. I Finland har företaget startat fem sådana här kliniker och nu tar man alltså konceptet över Bottenviken.
På apoteken kommer en sjuksköterska att finnas på plats för enklare rådgivning och provtagningar.
? Till exempel kommer vi att kunna ta snabba streptokockprov och urinprov, säger Ville Öhman som startat verksamheten med så kallade minutkliniker i Finland.
Vid behov kommer patienten också att via videolänk få en läkarkonsultation och läkaren kommer också att vid behov skriva ut recept.
? Den här typen av telemedicin använder man sig redan av i glesbygden i norra Sverige och Finland och vi menar att man kan utveckla den. Via videolänk kan läkaren till exempel titta på örontrumman i realtid.
Priset för den här snabbvården blir 490 kronor.
? Men om sköterskan anser att kunden bör konsultera en vårdcentral kommer vi inte att ta betalt, säger Ville Öhman.
Forskare bojkottar tidskriftsförlag
Bojkotten startade i början av året efter att matematikern Timothy Gowers publicerat ett blogginlägg där han kritiserade förlaget Elsevier för bland annat skyhöga prenumerationspriser och för att stötta amerikanska lagförslag som han anser blir ett hinder för fri vetenskaplig information.
Blogginlägget fick till resultat att en hemsida, TheCostOfKnowledge.com, upprättades på vilken forskare uppmanas att bojkotta förlaget.
Elsevier är ett holländskt förlag som publicerar runt 2000 tidskrifter, bland de mest kända är den medicinska tidskriften Lancet. Förutom de höga prenumerationspriserna hävdar kritikerna att förlaget stöttar amerikanska lagförslag som i förlängningen kommer att hindra forskare från att göra sina studier tillgängliga för alla. Om till exempel lagförslaget The Research Works Act går igenom kommer arkiv som till exempel PubMed Central att tvingas släcka ned enligt de bojkottande forskarna.
Till dags dato har drygt 4 000 forskare skrivit på uppropet, varav 200 på det medicinska området.
Förlaget avvisar kritiken.
Mindre läkemedelsreklam i amerikansk TV
Sedan 2007 har marknadsföring av receptbelagda läkemedel minskat med 23 procent fram till 2011. 2007 använde företagen 3,1 miljarder dollar till reklam i TV, förra året var siffran 2,4 miljarder dollar.
2007 liberaliserade den amerikanska läkemedelsmyndigheten, FDA, reglerna och började tillåta TV-reklam till patienter om receptförskrivna läkemedel. Och fram till 2007 ökade företagens budget för TV-reklam varje år.
Att den sedan började minska menar analytiker bland annat beror på den kritik som företagen fick för många av sina reklaminslag. Den kanske mest kritiserade var Mercks reklam för smärtlindraren Vioxx som sedan drogs in på grund av allvarliga biverkningar.
Analytiker spår att anslagen till TV-reklam kommer att minska ytterligare framöver, eftersom många av de storsäljande läkemedlen, till exempel Lipitor, förlorar sina patent de närmaste åren.
EPO-receptor påverkar behandling vid bröstcancer
Effekterna av EPO, erytropoetin, som hormonbehandling har varit omdebatterade, bland annat på grund av att studier visat att den har negativ effekt på överlevnaden för cancerpatienter. Därför används EPO-behandling sällan i Sverige.
Nu visar en avhandling från Lunds universitet att patienter som hade bröstcancertumörer med höga halter av EPO-receptorer hade en bättre cancerdiagnos. Tumörerna var dock tvungna att vara hormonkänsliga.
Resultaten från studien visade också att EPO-receptorer hade en negativ effekt på behandling med tamoxifen, som ofta används vid bröstcancer. Forskaren kunde i experimentella försök visa att när receptorerna slogs ut så fick behandlingen bättre effekt.
Forskningen är baserad på en bröstcancerstudie på cirka 500 kvinnor från södra Sverige.
Professorer vill se satsning på toppforskare
Astrazenecas besked om att lägga ner forskningsenheten i Södertälje har mötts av oro över den svenska medicinska forskningens framtid. Sju professorer som representerar Kungl vetenskapsakademiens vetenskapliga klass skriver i en debattartikel på DN debatt att det behövs omedelbara och specifika åtgärder för att Sverige ska kunna återta sin forskningsposition i världen.
Professorerna anser bland annat att merparten av forskningsanslagen ska ges till de skickligaste forskarna. Anslagen bör vara stora och långsiktiga, vilket kommer att innebära svåra prioriteringar. Det behöver också satsas mer på tydliga, attraktiva och konkurrensutsatta karriärvägar för unga forskare, och rörligheten bland svenska medicinska forskare måste stimuleras.
Professorerna uppmanar de framgångsrika universiteten att våga satsa på de mest talangfulla och ambitiösa forskarna. ?Genom att rekrytera starka forskare från andra miljöer och länder berikar man institutionerna och skapar en kreativ dynamik? skriver de.
De kritiserar också den bristande kliniska forskningen i Sverige, och menar att det behöver vara meriterande för läkare att också ha en forskarutbildning, bland annat vid chefstillsättning. Universitetssjukhusen måste se klinisk forskning som ett nödvändigt steg vid effektivisering och rationalisering av vården, skriver professorerna i debattartikeln.
Mykoplasma ökade antibiotikaförskrivningarna
Det var framför allt anvädningen av doxycyklin och makrolider, som används vid mykoplasmainfektioner, som ökade i slutet av 2011. Under det sista kvartalet ökade förskrivningen av dessa preparat med 52,3 procent i åldersgrupperna 7-19 år jämfört med sista kvartalet 2010, visar statistik från Smittskyddsinstitutet.
Den totala förskrivningen av antibiotika minskade något i Sverige under 2011 med 1,3 procent, från 390 till 385 recept per tusen invånare. Totalt använde 22,6 procent av alla Sveriges invånare antibiotika någon gång under förra året.
– Vi har haft en ökad förekomst av mykoplasma den senaste tiden som skulle kunna förklara en del av den ökade antibiotikaförbrukningen sista kvartalet. Samtidigt ska man komma ihåg att de flesta mykoplasmainfektioner ger lindriga luftvägsinfektioner och då behövs inte antibiotika, säger Christer Norman, allmänläkare vid SMI, i ett pressmeddelande.
Sverige har dock lyckats minska förskrivningen av antibiotika bland barn. I åldersgruppen 0-6 år sjönk förskrivningen med 9,2 procent. Den största minskningen är för luftvägsantibiotika, som också står för nästan 90 procent av alla antibiotikarecept till barn.
– Landstingen arbetar aktivt med olika insatser för att minska onödig antibiotikaförskrivning, bland annat vid självläkande luftvägsinfektioner. Det är positivt att insatserna verkar ge resultat, säger Anders Ternhag, överläkare vid SMI, i pressmeddelandet.
?Viktigt att behålla kompetensen i Sverige?
Regeringen utesluter inte att gå in med arbetsmarknadspolitiska åtgärder, sade utbildnings- och forskningsminister Jan Björklund, vid en pressträff i Rosenbad på torsdagen. Men det är inte första prioritet.
– Det är en annan utmaning vi står inför. Att behålla denna mycket avancerade kompetens i Sverige och i denna region, sade Jan Björklund, och påpekade att forskarnas kunnande och kompetens betyder mycket för Sverige.
För att se till att kompetensen stannar i Sverige nu när Astrazeneca säger upp fler än 1 000 personer i Södertälje har han utsett tidigare utbildnings- och forskningsminister Lars Leijonborg till regeringens samordare. Långsiktigt ska regeringen även se över villkoren för medicinsk forskning i Sverige.
– Vi har goda villkor i Sverige, men de behöver förbättras. Det är en global konkurrens som aldrig förr, sade Jan Björklund.
Karolinska institutets rektor Harriet Wallberg-Henriksson påpekar också att det är viktigt att behålla kompetensen från forskarna i Sverige. Hon har kallat till ett extra ledningsmöte för att vad universitetet kan göra.
– Detta är ett hårt slag mot svensk medicinsk forskning och läkemedelsutveckling. När så mycket forskning nu försvinner från Sverige innebär det att vår konkurrenskraft försvagas rejält på det medicinska området och på sikt påverkas hela samhällsekonomin, sade Harriet Wallberg-Henriksson i en presskommentar.
– Jag förväntar mig också att vi tillsammans med regeringen och andra parter kan hitta lösningar där den verksamhet som försvinner i Södertälje kan fortsätta i annan regi eller form.
Även Lif är bekymrade över dagens besked.
– Att AstraZeneca beslutat att avveckla forskningsenheten i Södertälje är ytterst allvarliga besked. Det är allvarligt för Sverige, det är allvarligt för den forskande industrin och det är självklart allvarligt för medarbetarna som kommer att beröras, sade Anders Blanck, vd på Lif, i en kommentar.
– Vi har ännu inte all information från AstraZeneca om detaljerna i deras beslut, och kan därför inte kommentera beslutet fullt ut. Men såväl AstraZeneca som alla våra andra medlemsföretag lever i en allt tuffare miljö. Svårigheten att introducera nya läkemedel, och ett allt större krav på prissänkningar på läkemedel, påverkar alla företag. Grundproblemet är att sjukvården inte är tillräckligt intresserad av innovationer och nya läkemedel, och den nytta de kan ge patienterna.
– AstraZenecas beslut visar att Sverige ? tyvärr ? har svårt att idag hävda sig i den internationella konkurrensen om läkemedelsföretagens investeringar.
Tobias Krantz, tidigare forskningsminister och nu chef för utbildning, forskning & innovation på Svenskt näringsliv, menar att det är dags för politikerna att agera.
– Den globala konkurrensen är tuff. Och det är med kunskap vi konkurrerar. Nu krävs att politikerna agerar. En resultatfokuserad forskningspolitik, stärkt samverkan mellan akademi och näringsliv, lägre skatter för att attrahera högkvalificerad arbetskraft i form av exempelvis avskaffad värnskatt, reformer för att stimulera forskning i Sverige genom skatterabatt för FoU-verksamhet och justerade kapitalskatter är några av de åtgärder som krävs, sade han i en presskommentar.
?Vi måste hänga med omvärlden?
Presskonferensen var välbesökt med ett 100-tal journalister och fotografer.
Och det var två allvarliga herrar i form av Martin Mackay och Anders Ekblom som äntrade podiet för att förklara varför neddragningen drabbar Södertäljes CNS-forskning.
? Vi är inte missnöjda med CNS-forskningen i Södertälje, säger Anders Ekblom.
? Men vi måste koncentrera våra anläggningar och bli ännu mer effektiva. 1-2 anläggningar per terapiområde är det som gäller nu.
Han är också noga med att poängtera att man inte ska se detta som någon specifik kritik mot Sverige eller svensk forskning.
? Det är helt enkelt så att världen rör sig allt snabbare, även den neurovetenskapliga forskningen. Därför måste vi också röra oss snabbare. Vi fortsätter på den inslagna strategin från 2010 men ökar takten.
? CNS är ett oerhört svårt område att forska inom, säger Anders Ekblom.
? Flera andra företag har valt att lämna området, men vi vill inte göra det. Det finns stora medicinska behov och det företag som lyckas ta fram ett bra läkemedel kommer att bli belönat.
Redan till årsskiftet ska förändringarna vara gjorda och all personal ska ha slutat. Vad som händer med de tomma lokalerna är ännu oklart. Astrazeneca kommer att arbeta med lokala och regionala aktörer, bland annat kommunerna i Mälardalen där många av medarbetarna bor, för att underlätta för de anställda att hitta nya arbeten.
? Vi har lärt oss mycket av neddragningen i Lund. Bland annat att vi måste göra förändringarna snabbare, inte dra ut på det, och att kommunicera väldigt mycket med personalen, säger Ann-Charlotte Knutsson, en av Astrazenecas globala kommunikationschefer.
Astrazeneca avvecklar all forskning i Södertälje
Trots stora investeringar inom området neurovetenskap har resultaten uteblivit. Därför har Astrazeneca beslutat att avveckla forskningsenheten i Södertälje. Till december 2012 ska runt 1200 medarbetare sägas upp.
Företaget bedömer att den största möjligheten att nå fortsatt framgång är genom att kombinera intern expertis med innovativ extern forskning.
? Därför har vi beslutat oss för att pröva en ny modell för vår forskning i neurovetenskap, genom att istället skapa en mindre ?virtuell? forskningsgrupp inom neurovetenskap, bestående av 40-50 forskare, säger Ann-Leena Mikivier, presschef på Astrazeneca.
Dessa kommer att samordna och styra grundforskning och utveckling i ett nätverk bestående av aktörer inom akademi och industri. Gruppen kommer att finnas i de neurovetenskapliga naven i Boston i USA och Cambridge i Storbritannien, och arbeta nära med innovativa partners som Karolinska Institutet i Stockholm. Inga anställda inom forskning blir alltså kvar i Södertälje.
Den andra stora anläggningen inom neurovetenskap, Montreal i Kanada, läggs ner helt och hållet. I Mölndal försvinner någonstans mellan 100 och 200 tjänster. De övriga tjänsterna, upp till totalt 7300, försvinner i Storbritannien och USA.
Det nordiska marknadsbolaget kommer att ha kvar sitt huvudkontor i Södertälje. Företagets största produktionsanläggningen i Gärtuna utanför Södertälje blir också kvar.
Positiva ekonomiska resultat på Astrazeneca
Även om intäkterna minskade något under 2011 ökade resultatet före skatt med ca 13 procent. Vinsten per aktie ökade också från 6,71 USD till 7,28 USD. Men de positiva siffrorna är följden av de kostnadsbesparingar och nedskärningar av verksamheten som pågått en längre tid.
Tappet i intäkter beror av både generisk konkurrens och genom “inverkan från myndigheters prisinterventioner.” Dessa båda uppgår till 2 respektive 1 miljarder USD.
Vinsten per aktie ökade med 7 procent, mycket pga “färre utestående aktier till följd av nettoaktieåterköp och en lägre skattesats jämfört med föregående år.”
Enligt Veckans Affärers undersökning VA500, som publicerades den 1 februari, är Astrazeneca det svenska företag som tjänar överlägset mest pengar – baserat på 2010 års resultat. Vinsten i hela koncernen var 79 miljarder kr, med en vinstmarginal om 33 procent.
Fortsatta neddragningar trots vinst
Enligt dagens bokslutsrapport meddelar idag Astrazeneca att man “inleder en ny fas med omstruktureringsinitiativ för att ytterligare minska kostnaderna och öka flexibiliteten inom alla funktionsområden, medan vi fortsätter att driva innovation och externalisering av FoU-portföljen för att skapa framtida värde. När programmen inom funktionerna varuförsörjning, försäljnings- och administration samt FoU är slutförda, kommer de att innebära ytterligare årliga resultatförbättringar på 1,6 miljarder USD vid slutet av 2014. Den totala programkostnaden uppskattas till 2,1 miljarder USD (ca 1,7 miljarder kontant), varav 261 MUSD kostnadsfördes under fjärde kvartalet 2011. Det totala antalet tjänster som förväntas bli påverkade under denna fas uppskattas till omkring 7 300.”
Neddragningarna kommer att påverka hela koncernen. Exakt hur detta kommer att påverka de svenska anläggningarna är ännu oklart. Stormöte är utlyst till idag torsdag kl 10 i Södertälje och personalen har uppmanats att inte arbeta hemifrån under fredagen eftersom eftermöten är inplanerade.
Enligt Ann-Leena Mikivier, presschef på AstraZeneca AB, hålls stormöten på de flesta av företagets anläggningar idag i samband med bokslutsrapporten. Något som indikerar att ett flertal anläggningar är påverkade av dessa vad man kallar produktivitetsförbättringar.
Enligt företagets vd, David Brennan, ligger fokus under de kommande veckorna på att tillsammans med berörda medarbetare arbeta med de föreslagna
förändringarna och agera enligt gällande lokala förhandlingsrutiner och arbetslagstiftning.
Omfattande fackliga förhandlingar kommer också att inledas och genomföras.
Mer information kommer löpande under dagen.
Malariaprofylax ut ur högkostnadsskyddet
Bakgrunden är att vacciner inför utlandsresor inte finansieras av offentliga medel, men ändå har malariaprofylax ingått i förmånssystemet. Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket, TLV, har därför omprövat läkemedlen Lariam, Malarone och Klorokinfosfat Recip.
Enligt myndigheten ingår inte förebyggande behandling vid utlandsresor som ett område inom de prioriteringsriktlinjer som riksdagen antagit. Därför beslutar TLV att malariaprofylax inte längre ska ingå i högkostnadsskyddet.
Men Lariam, Malarone och Klorokinfosfat Recip har andra godkända behandlingsområden. Vid förskrivning inom något av de områdena ingår läkemedlen fortsättningsvis i förmånen.
Beslutet gäller från och med den 1 mars.
Ska utreda för framtida kriser
I december förra året beslutade regeringen att tillsätta en utredning för att se över vilka behov av åtgärder som är nödvändiga vid en allvarlig kris. Nu har Eva Andersson utsetts till särskild utredare.
I uppdraget ingår att föreslå en långsiktig och tydlig ordning för insatser. Hon ska också se till att det finns regelverk och system som fungerar. Fokus i utredningen ska läggas på allvarliga hälsohot.
Eva Andersson är legitimerad apotekare och fram till nyligen varit generalsekreterare för Privattandläkarna. Hon har tidigare varit utvecklingsdirektör på Apoteket AB och ledamot i regeringens välfärdsråd.
Uppdraget ska redovisas i juni 2013.