Månads arkivering februari 2012

Falskt cancerläkemedel i USA

Anna Johansson
-
0

Enligt nyhetsbyrån Reuters blev Roche kontaktat av en hälsovårdsmyndighet utanför USA, som informerade om en förfalskning av deras storsäljare Avastin. Det falska läkemedlet kommer inte från USA, men myndigheten vill inte avslöja vilket land det rör sig om.

Det förfalskade läkemedlet ser annorlunda ut jämfört med det äkta. Medan Avastin i USA marknadsförs av Roche:s företag Genentech, står istället Roche angivet på det förfalskade läkemedlet. Läkemedelsmärkningen är skriven på franska istället för engelska och även förpackningsnummer samt utgångsdatum skiljer sig från originalet. Enligt Genentech saknar läkemedlet det aktiva ämnet bevacizumab. Det är okänt hur mycket läkemedel som finns ute på marknaden och den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA informerar nu sjukvårdspersonal i USA.

?Vi arbetar tillsammans med FDA och polis för att utreda detta och fastställa källan till det förfalskade läkemedlet, samt förhindra ytterligare spridning.?, skriver Genentech i ett pressmeddelande.

Svenska läkemedelspriser i mitten

Ingert Nilsson
-
0

Resultatet av jämförelsen, som gjorts av TLV på uppdrag av regeringen, liknar den analys som OECD gjorde 2007, det vill säga att läkemedelsföretagen får jämförelsevis bra betalt för sina patenterade läkemedel i Sverige, medan den relativt låga handelsmarginalen för apoteken gör att utpriset hålls nere. Ökningen av marginalen i samband med apoteksomregleringen tycks inte nämnvärt ha påverkat det förhållandet när det gäller nyintroducerade patenterade läkemedel.

I TLV:s analys ingår 15 europeiska länder, bland annat de nordiska. I analysen har priset på 52 nyintroducerade patenterade läkemedel, som i Sverige ingår i läkemedelsförmånen jämförts.
TLV har utgått från listpriserna i jämförelseländerna, väl medvetet om att dessa ibland inte är de verkliga, eftersom det i flera av länderna finns system för rabatter. IMS Health Sweden som tagit fram underlaget har inte kunnat hjälpa TLV med att ta reda på dessa rabatter eftersom de ofta är hemliga och därför har man i analysen jämfört med ländernas officiella listpriser.

De här 52 nyintroducerade läkemedlen utgjorde en relativt liten del av försäljningsvolymen. Totalt sålde de för 53 miljoner kronor under en månad 2011, 2,7 procent.
? Jämförelsen gäller alltså ett antal nyintroducerade patenterade läkemedel med relativt höga kostnader per förpackning, understryker Love Linnér på TLV.
Den svenska apoteksmarginalen i ett internationellt perspektiv är låg mätt i procent, framför allt på läkemedel med högt försäljningspris.

Läkemedelsverkets kommunikationsdirektör slutar

Ingert Nilsson
-
2

Under senaste åren har det varit en mängd förändringar i Läkemedelsverkets ledningsgrupp. Hösten 2010 började Lars Dagerholt som kommunikationsdirektör på myndigheten och tog plats i ledningsgruppen. Nu lämnar han den och slutar som kommunikationsdirektör.
? Jag ska jobba med att utveckla den strategiska kommunikationen, men i en annan funktion inom myndigheten, säger Lars Dagerholt, och tillägger att det är ett första steg för att utveckla kommunikationsverksamheten.
? Det kommer att ske en mängd förändringar när det gäller Läkemedelsverkets kommunikationsstrategi under det här året.
Om man kommer att tillsätta en ny kommunikationsdirektör vet han inte.
? Vi kan inte berätta hela storyn idag, men den första effekten av omorganisationen är att jag kliver av.

Karo Bio stoppar läkemedelsförsök

Ingert Nilsson
-
0

Beslutet att avbryta en precis påbörjad fas-III studie på människa med läkemedelskandidaten kom efter att en långtidsstudie på hundar visar på förändringar i ledbrosket hos djuren. Skadorna blev synliga efter att djuren exponerats i tolv månader för den tänkta blodfettssänkaren och förekom i samtliga djur som behandlats med hög dos, men även de som fått lägre dos drabbades.
Eftersom företaget inte kan utesluta att det samma kan drabba människor läggs nu projektet ned.
De patienter som redan inkluderats i fas-III studien har använt preparatet under kort tid.

SKL efterlyser oberoende granskning av massvaccinering

Amina Manzoor
-
0

Det har gått två år sedan H1N1, svininfluensan, svepte över världen och Sverige. Sverige valde att massvaccinera, och under de senaste dagarna har debatten huruvida det var rätt väg blossat upp igen.
?Vi vet att vi till en kostnad av 1,3 miljarder kronor förhindrade ett antal dödsfall och ett antal sjukdagar, men att epidemin ändå var relativt lindrig. Men vi vet också att vi har ett hundratal barn och ungdomar som sannolikt är invalidiserade för livet? skriver Göran Stiernstedt, chef för vård och omsorg vid Sveriges Kommuner och landsting, SKL, i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Han efterlyser därför en oberoende utvärdering om det var rätt metod att massvacciner och för att kunna dra lärdomar till kommande pandemiplanering.

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, skriver i en egen debattartikel i SvD att enligt det myndigheterna visste 2009 så var en massvaccination nödvändig och viktig. Han påminner om att en pandemi kan leda till miljontals dödsfall och en havererad sjukvård.
?För att undvika sådana katastrofer var vi tvungna att massvaccinera oss mot svininfluensan. Det är lättare att uttala sig om framtiden med en backspegel än med en kristallkula. Hellre vaccin utan pandemi än pandemi utan vaccin.? skriver han.

Kurkumin effektivt på bananflugor med Alzheimers

Amina Manzoor
-
1

Fem grupper av bananflugor med olika genförändringar som utvecklat tydliga Alzheimerssymtom matades med kurkumin. Det visade sig att de levde upp till 75 procent längre och behöll sin rörelseförmåga längre än de sjuka flugor som inte fått substansen.

Men forskarna såg ingen minskning av amyloid i hjärnan eller ögonen. Kurkuminet löste inte upp placken, utan påskyndade bildningen av fibrer genom att reducera mängden av plackens föregångsformer, oligomerer.
– Resultaten stärker vår uppfattning att det är oligomererna som är mest skadliga för nervcellerna. Vi ser nu att denna amyloidform går att påverka med små molekyler i en djurmodell. Inkapsling av oligomerer är så vitt vi vet en ny och spännande behandlingsstrategi, säger professor Per Hammarström, som lett studien, i ett pressmeddelande.

En teori om hur oligomerer kan starta sjukdomsförloppet är att de fastnar i synapser och hindrar trafiken av nervimpulser. En annan hypotes är att de orsakar celldöd genom att punktera cellmembranen.

Studien är publicerad i tidskriften PLoS One.

Victrelis kan hämma effekten av hiv-läkemedel

Anna Johansson
-
0

Mellan 10 och 15 procent av alla hepatit C-patienter har hiv. I en intern farmakokinetisk MSD-studie på friska frivilliga gavs Victrelis, som används vid kronisk hepatit C, tillsammans med hiv-läkemedlet Norvir (ritonavir). I kombination med dessa gavs också något av hiv-läkemedlen Reyataz (atazanavir), Prezista (darunavir) och Kaletra (lopinavir/ritonavir). Studien visar att koncentrationen av dessa tre minskade med i genomsnitt 49 procent, 59 procent respektive 43 procent. Även koncentrationen av Victrelis minskade med 45 procent när det gavs tillsammans med Kaletra, och med 32 procent när det gavs med Norvir kombinerat med Prezista. Det framgår av information från amerikanska läkemedelsverket FDA.

De här läkemedelsinteraktionerna kan vara kliniskt betydelsefulla för patienter med både kronisk hepatit C och hiv, eftersom de potentiellt sett kan minska effekten av läkemedlen, när de ges samtidigt. Det skriver MSD i ett informationsbrev till hälso- och sjukvårdspersonal i USA.

Läkemedelsinteraktioner har tidigare setts vid samtidig användning av Victrelis och hiv-läkemedlet Sustiva (efavirenz). Nu gör MSD interaktionsstudier med Victrelis och två andra hiv-läkemedel, Intelence (etravirine) och Isentress (raltegravir).

I augusti förra året godkändes Victrelis i EU som behandling mot kronisk hepatit C.

Mer intensiv blodproppshämmande behandling efter hjärtinfarkt

Läkemedelsvärlden
-
0

Fredrik Björklund är forskare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, och kliniskt verksam som hjärtspecialist vid Östersunds sjukhus. Han har analyserat över 500 patienter som vårdats för akut hjärtinfarkt vid hjärtenheten på Östersunds sjukhus. Bland annat har han studerat trombocyternas aktivitet under de första dygnen av en hjärtinfarkt. I avhandlingen kan han nu visa att deras aktivitet ökar kraftigt under de första dygnen efter en akut hjärtinfarkt, trots pågående behandling. Ökningen är särskilt stor hos patienter med diabetes samt hos dem som drabbas av lunginflammation eller visar tecken på samtidig inflammation av annan orsak.

Forskargruppen har också funnit att dålig njurfunktion eller kraftig försämring av funktionen hos de som tidigare är njurfriska, tydligt ökar risken för död efter en akut hjärtinfarkt.

– Behandling med blodproppshämmande mediciner är en balansgång, där alltför kraftig hämning av blodplättarna kan leda till komplikationer i form av blödningar, inte minst hos äldre som enligt studien dessutom har högre aktivitet hos blodplättarna jämfört med yngre, säger Fredrik Björklund.

Framtida utprovning av blodproppshämmande mediciner kan leda till bättre resultat genom att ge mer intensiv behandling till särskilda riskgrupper, framför allt under de första dygnen.

Uppsalaforskare får gott betyg

Anna Johansson
-
0

Utvärderingen Kvalitet och Förnyelse 2011, KoF11, startades på initiativ av Uppsala universitet och genomfördes av en internationell panel. De flesta av forskargrupperna fick omdömena hög klass eller högsta internationella klass, skriver Svensk Farmaci. Dock anser panelen att det finns saker som kan förbättras, och fakulteten har stora förändringar att vänta.
?Inom farmaceutiska fakulteten pågår en diskussion om hur vi på bästa sätt skall bedriva förnyelsearbetet genom forskningsstrategier, professorsprogram, resursfördelningsmodeller samt omvärldskontakter och opinionsbildning?, säger fakultetens dekanus Göran Alderborn i ett nyhetsbrev från vetenskapsområdet för medicin och farmaci, enligt Svensk Farmaci.

Björklund vill satsa på toppforskare

Anna Johansson
-
0

Utbildningsminister Jan Björklund vill se den medicinska forskningen i fokus i Sverige. Enligt Björklund kan nedläggningen av Astrazenecas forskningsavdelning i Södertälje ses som en ?nyttig väckarklocka? som visar på hur snabbt situationen kan ändras och att Sverige måste fokusera på medicinsk forskning i framtiden.
?Vi måste lämna jantelagen och våga peka ut våra mest framgångsrika forskare och även satsa på talangfulla yngre forskare?, skriver han i en debattartikel i Dagens Nyheter.

Han påpekar hur viktig kunskap är för Sveriges konkurrenskraft, och att det är med utbildning och forskning som man kan locka till sig kunskapsintensiva företag.
?I det sammanhanget är läkemedelsindustrin inte vilken bransch som helst; det är den mest forskningsintensiva. Få större företag har en högre andel disputerade i sin personal?, skriver han.

I höst presenteras den nya forskningspropositionen, och fokus hålls på just medicinsk forskning. I debattartikeln presenterar Björklund Folkpartiets ståndpunkter inför propositionen. Till exempel föreslås att två stora forskningsanläggningar för bland annat grundforskning för läkemedelsutveckling ska startas i Lund. Han vill också att de mest framgångsrika forskarna ska prioriteras, men även yngre talangfulla forskare ska få extra insatser. Ytterligare ett förslag är att rekrytera utländska toppforskare.

Fler pneumokockinfektioner, men färre dör

Amina Manzoor
-
0

I Sverige infördes pneumokockvaccination i det allmänna barnvaccinationsprogrammet 2009. Men det vaccin som ges till barn är inte heltäckande. Det visar forskning från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Det finns två vaccin mot pneumokockinfektioner, polysackaridvacciner som skyddar mot fler varianter men som inte ges till barn under två år och konjugatvacciner som kan ges till små barn men skyddar mot färre typer. Doktoranden och infektionsläkaren Erik Backhaus har i sin avhandling studerat samtliga fall av svåra pneumokockinfektioner hos barn och vuxna i Västra Götaland mellan 1998 och 2001.

Studien visar att konjugatvaccinerna i teorin skyddar mot ungefär 70 procent av infektionerna.
– Men omkring 95 procent av alla infektioner orsakades av typer som ingår i polysackaridvaccinet. Det vaccinet kan inte ges till barn under två år, vilket innebär att det inte kan användas till dem som behöver det mest, säger Erik Backhaus, i ett pressmeddelande.

Studien visar också att dödsrisken i infektionen beror ålder, bakomliggande sjukdomar och kön. Män har högre risk att då i sjukdomen än kvinnor. Under de senaste 45 åren har antalet fall tredubblats, det beror sannolikt på att man tar fler blododlingar och fler fall på så sätt upptäcks.

Enligt statistik från Smittskyddsinstitutet har införandet av pneumokockvaccination i allmänna vaccinationsprogrammet minskat antalet fall. Incidensen hos barn under två år ner från 26,1 2007 till 12,3 2010. I december förra året godkände EU Pfizers barnvaccin mot pneumokocker också för personer över 50 år.

FDA skyndar på godkännande av pertuzumab

Anna Johansson
-
0

I slutet av förra året visade en studie att pertuzumab är en effektiv tilläggsbehandling vid HER2-positiv bröstcancer, när den ges tillsammans med trastuzumab och docetaxel. FDA ska nu skynda på granskningsprocessen av ansökan, med en så kallad prioriterad granskning. Den ska inte ta mer än 6 månader, jämfört med vanligtvis 10 månader.

Ungefär 15-20 procent av alla kvinnor med bröstcancer har HER2-positiv bröstcancer, som är en särskilt aggressiv typ.

– Vi har forskat på HER2-positiv bröstcancer i mer än 30 år, och vi hoppas att en skyndsam granskning ska hjälpa oss att snabbt få ut ett läkemedel till de personer som kämpar mot denna aggressiva sjukdom, säger Hal Barron vid Roche i ett pressmeddelande.

Tilläggsbehandling blir subventionerad

Läkemedelsvärlden
-
1

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har beslutat att telaprevir (Incivo) vid behandling av kronisk hepatit C ska ingå i högkostnadsskyddet. Läkemedlet bedöms som kostnadseffektivt.

I december ändrade Läkemedelsverket behandlingsrekommendationerna för hepatit C, eftersom det under hösten godkänts två nya proteashämmare, boceprivir och telaprevir, i Europa. Behandlingen ska ges i kombination med peginterferon-alfa och ribavarin. Trippelkombinationen botar fler och förkortar behandlingstiden för många patienter.

TLV bedömer att kostnaden per kvalitetsjusterat levnadsår är låg vid tillägg av Incivo vid behandling med peginterferon och ribavirin. Därför beslutar myndigheten att läkemedlet blir subventionerat från den 27 januari i år.

Framodlade celler ger hopp för Parkinsonsjuka

Anna Johansson
-
0

Nu har forskare i USA gjort ett genombrott i Parkinsonforskningen. Genom att odla fram mänskliga hjärnceller kan de nu se exakt hur genmutationer orsakar ärftlig Parkinson.
– Det här är första gången som mänskliga dopaminneuroner har tagits fram från Parkinsonsjuka patienter med mutationer på parkingenen, säger forskaren Jian Feng till BBC News, som ledde studierna.

Enligt Jian Feng är det omöjligt att använda levande neuroner, därför var man tvungna att odla fram dem i labb. Djurmodeller saknar ofta parkingenen och utvecklar därmed inte sjukdomen, därför kan de inte användas för den här typen av forskning.

Forskarna använde hud från fyra personer, två friska och två med sjukdomen. Parkingenen kontrollerar produktion av enzymet monoaminoxidas, som i sig kontrollerar dopamin. När genen muterar ökar nivån av enzymet som kan vara toxiskt för dopaminproducerande hjärnceller.

Genom att testa nya behandlingar hoppas forskarna kunna stoppa mutationen och på så sätt kunna förhindra att patienterna utvecklar den här formen av Parkinson.

Vaccin mot rotavirus orsakar inte tarmproblem

Amina Manzoor
-
0

Rotaviruset kan orsaka svår diarré, vilket kan leda till att vissa barn behöver vårdas på sjukhus. Nu visar en amerikansk studie på cirka 800 000 barn att risken att hamna på sjukhus med tarmvred (när en del av tarmen glider in i en annan) inte var större hos vaccinerade barn än ovaccinerade.
– Vi kan inte utesluta att en låg nivå risk skulle kunna existera, säger forskaren Irene Shui, från Harvard Medical School i Boston, till Reuters, men menar att nyttan med vaccinet är större än riskerna.

Rotavirusvaccin infördes i USA 1998, men efter rapporter om tarmvred drogs den första versionen av vaccinet tillbaka. Det har dock funnits oro att även andra rotavirusvacciner kan öka risken. Men det visar den här studien att det inte finns.

Forskarna undersökte sjukhusinläggningar på grund av tarmvred hos vaccinerade och ovaccinerade barn mellan 2006 och 2010. Man jämförde också med sjukhusinläggningar mellan 2001 och 2005, innan man börjat vaccinera igen.

En månad efter att 787 000 barn blivit vaccinerade fanns det 21 fall av tarmvred, medan det i den ovaccinerade gruppen fanns 20,9 fall. Studien finansierades av det amerikanska smittskyddsinstitutet.

Rotavirus är en av de främsta anledningarna till diarré i många länder och orsakar omkring 500 000 dödsfall bland barn under fem år varje år. Omkring hälften av dessa i Afrikanska länder. Varje år orsakar rotaviruset upp till 50 000 sjukhusinläggningar i USA. Varken Sverige eller Norge vaccinerar mot rotavirus idag, men det norska Folkhelseinstituttet föreslog nyligen att vaccinet ska ingå i det allmänna vaccinationsprogrammet. I stort sett alla barn i Sverige drabbas en eller flera gånger om året av viruset och runt 2 000 behöver varje år sjukhusvårdas på grund av infektionen.

Sensor ska sänka läkemedelskostnader

Amina Manzoor
-
0

1995 kostade läkemedelsforskningen i USA och Europa 23 miljarder euro. 2010 hade summan ökat till 53 miljarder euro, trots att antalet ansökningar om nya läkemedel minskade. Men nu har Kristinn B Gylfason, Tommy Haraldsson och Hjalmar Brismar, forskare vid KTH, fått 3,8 miljoner av Vetenskapsrådet för att utveckla en sensor som kan minska utvecklingskostnaderna.
– På sikt innebär vår forskning förhoppningsvis inte bara att fler nya läkemedel kan bli tillgängliga utan också att det kommer att finnas botemedel för sjukdomar som idag inte kan behandlas, säger Kristinn B Gylfason i ett pressmeddelande.

Forskarna vill utveckla en sensor i samma storlek som en cell och som kan ligga extremt nära cellen. Sensorn ska fånga upp de molekyler som cellen utsöndrar när den utsätts för läkemedel. Genom att tidigt kunna testa läkemedelskandidater på celler kan kostnaderna minska.
– Drogar man en massa celler i ett provrör ser man bara en medelrespons. Genom att istället testa enstaka celler blir provsvaren mer rättvisande. Då kan vi förse läkemedelsutvecklare med ny och cellbiologiskt relevant information för att välja ut läkemedelskandidater i ett tidigt stadie, och vår nya teknik och metod snabbar upp framtagningen av nya läkemedel, säger Kristinn B Gylfason. 

12345Sida 3 av 5