Månads arkivering januari 2012

Läkemedelsbranschen satsar på jämlik vård

Ingert Nilsson
-
0

Med den tidigare socialdemokratiske politikern, numera vice vd för fastighetsbolaget Rikshem, Ilija Batljan, som ordförande drar Lif igång ett arbete för att till sommaren presentera förslag på hur vården ska bli mer jämlik.

I kommissionen ingår förutom Ilija Batljan, Hans Bergström, journalist och docent, Laura Hartman analys- och prognoschef på Försäkringskassan, den tidigare psykiatrisamordnaren Anders Milton, Annelie Nordström ordförande i Kommunal samt riskdagsledamoten för moderaterna, Johnny Munkhammar.

 

Konsultation online gör nätköp legala

Ingert Nilsson
-
0

Ett av de större företagen, med hemortsadress på den brittiska kanalön Guernsey, är Hexpress LtD. Företaget startade i början av 2000-talet har idag webbsidor på 16 olika språk under namnet Euroclinix. Hexpress har ett hundratal anställda och söker på sin hemsida fler läkare beredda att sätta sitt namn under internetrecep-ten liksom apotek villiga att leverera läkemedlen. En av de mer utvecklade webbsidorna är den på svenska. På kontoret i London arbetar svensktalande på kundtjänsten samt en redaktion som producerar hälsonyheter för den svenska webbsidan, nyheter som alla är länkade till läkemedelsprodukter, till exempel ett »gonorrépaket« innehållande sju tabletter cefixime, 200 mg (i Sverige förskrivs det på licens) och tre tabletter azitromycin, 500 mg. Det kostar 499 kronor och Sverige är behandlingen gratis eftersom den lyder under smittskyddslagen.
Förutom receptbelagda läkemedel för behandling av könssjukdomar profilerar sig Euroclinix på läkemedel för behandling av impotens, övervikt, rökning och p-piller. I sortimentet finns också blodtrycks- och blodfettssänkare.
När jag klickat på den produkt jag vill köpa, Champix (vareniklin), slussas jag vidare till en konsultation som består i att jag svarar på några frågor om mitt hälsotillstånd. Jag svarar sanningsenligt att jag tar blodtrycksdämpande medicin och snusar.

Efter några dagar hämtar jag ut försändelsen med tabletterna tillsammans med en bipacksedel på engelska och ett avrivet A4-ark med en läkares underskrift samt dennes försäkran om att förskrivningen baseras på en fullvärdig relation mellan läkare och patient.
Det är det giltiga receptet och skillnaden mellan en illegal försäljning och en legal.
För det betalar jag närmare 900 kronor, det dubbla mot priset i Sverige, 348 kronor.
Men som det står på Euroclinix webb; Ibland kan man vilja ha en snabb, smidig och diskret hjälp. Och för den som vill det tycks alltså Euroclinix erbjuda en, om än dyr, så legal handelsplats för receptbelagda läkemedel.

Det är i alla fall den slutsats Läkemedelsverket drar efter att ha varit i kontakt med de brittiska myndigheterna. Konceptet att sälja receptbelagda läkemedel via onlinekonsultation är legal enligt brittisk lagstiftning, förutsatt att apoteket är legalt och registrerat hos behörig brittisk myndighet och att läkaren är legitimerad och registrerad.
»Vi kan bekräfta att det använda apoteket är legalt och att den läkare som skrivit under receptet är legitimerad och registrerad« svarade en kollega på det brittiska läkemedelsverket, MHRA, Maria Gustafsson utredare på Läkemedelsverket när hon kontaktade dem.
– Så det vi tyckte såg ut som en ny variant av illegal försäljning av receptbelagda läkemedel tycks vara legal, säger hon.

Det är svårt att uppskatta hur stor försäljningen till Sverige är, tullen räknade under fem dagar in 110 sådana försändelser.
– Men det var bara medicinpaket levererade av UPS leveransservice direkt till kund. Min gissning är att de flesta använder sig av postleverens eftersom det är billigare, säger Håkan Håkansson på Tullverket.
Enligt brittisk lagstiftning är det alltså fullt möjligt att förskriva läkemedel utan att träffa patienten om läkaren anser sig ha fått den information han eller hon behöver.

I Sverige är en sådan verksamhet inte möjligt med dagens lagstiftning enligt Christina Franzen, jurist på Socialstyrelsen.
– Den hälso- eller sjukvårdspersonal som blandar sig i sådant skulle få det hett om öronen. Läkare som förskriver läkemedel ska göra en personlig undersökning av patienten, säger hon.
Det är General Medical Council som registrerar legitimerade läkare i Storbritannien. GMC har riktlinjer för onlinekonsultation. Om förskrivaren inte är patientens stadigvarande läkare ska han eller hon lämna sitt registreringsnummer hos GMC till patienten. För att etablera en dialog med patienten föreslås bland annat ett frågeformulär så att »du försäkrar dig om att du får tillräckligt med information för en säker förskrivning«. Läkaren ska också försäkra sig om att patienten kan följas upp. När jag ringer den svensktalande kundtjänsten för att höra om den möjligheten blir svaret att de förmedlar eventuella frågor. På receptet finns läkarens registreringsnummer angivet.
General Pharmaceutical Council registrerar godkända apotek. Apoteket som skickat mina Champix finns registrerade där. Något hinder för godkända apotek att mot ett giltigt recept expediera läkemedel till en patient bosatt utanför Storbritannien finns inte.

Men är det här avrivna A4-arket verkligen ett giltigt recept, förskrivet utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet?
– Inte i Sverige som sagt och till Storbritannien sträcker sig inte Socialstyrelsens fögderi. Eftersom hälso- och sjukvården i grunden är en skattefinansierad verksamhet är den nationella beslutanderätten inom EU fortfarande relativt hög, konstaterar Christina Franzen.

Sjukvården hänger inte med i den digitala utvecklingen

Fredrik Hed
-
0

Ofta har vi som individer svårt att greppa framtiden och föreställa oss hur det kommer att bli.
Hade du för tio år sedan kunnat föreställa dig hur utvecklingen skulle ske fram till idag? I de flesta avseenden hade jag själv inte kunnat det. Och det blir inte lättare. Allt går bara snabbare och snabbare och de medicinska, tekniska och vetenskapliga avancemangen blir bara större och större.
Den växande tillgången på mobilt internet håller på att drastiskt förändra svensk sjukvård. Människor med smarta telefoner har tillgång till helt nya verktyg för att följa sin egen hälsa, både preventivt och kurativt.
Tack vare teknikutvecklingen kommer svensk sjukvård att kunna få tillgång till en massa ny information, teknologi och behandlingar om bara 5-10 år som idag känns som rena science fiction.
Det allvarliga i sammanhanget är att svensk sjukvård inte hänger med i den snabba utvecklingstakten. Landstingen kommer att bli omsprungna av entreprenörer, försäkringsbolag och individuella patienter som tröttnar på att inte få det som erbjuds patienter på andra ställen eller i andra länder; den senaste tekniken eller behandlingen på ett snabbt och smidigt sätt.

I mitt arbete med Specialen i detta nummer (sidorna 14-18) pratade jag med många intressanta människor och läste flera spännande artiklar och rapporter. Vad jag kom att förstå under arbetet är att de flesta svenska politiker och beslutsfattare har dålig koll på framtiden.
Det finns en ovilja att sätta sig in i frågan, vilket riskerar att den svenska landstingsdrivna sjukvården halkar efter i den digitala utvecklingen. Ett parallellt andra hälsosystem kommer att byggas upp, dit allt fler människor kommer att söka sig eftersom »den vanliga« sjukvården inte kan/vill/har råd att erbjuda det som medborgarna och skattebetalarna kräver och vill ha. Därför kommer olika försäkringslösningar att bli allt vanligare – för dem som kan betala för sig. Segregationen inom sjukvårdsområdet ökar och båda vårdinrättningar och vårdtagare kommer att delas in i A-lag och B-lag, beroende på vem som snabbt kan skaffa sig det senaste och vem som snällt får vänta i landstingets kö. Den medicinska turismen kommer skjuta fart och det kommer att bli allt vanligare att åka på semester till varmare länder, kombinerat med ett medicinskt ingrepp. Den nya teknikens webbaserade tjänster och öppna databaser med fri tillgång till all information kommer att göra det busenkelt att jämföra vårdkvalitet och operationsresultat mellan Borlänge och Bangkok, mellan Gällivare och Gambia.

Avslutningsvis är det glädjande att kunna bjuda in till ännu en »LmV tar pulsen på«. Måndag den 20 februari kommer Mats Olsson, framtidsstrateg på Kairos Future, till Wallingatan 26a i Stockholm. Jag intervjuade Mats till min artikel och han kommer att prata om den digitala dataexplosionen innan jag och publiken får möjlighet att ställa frågor till honom. Arrangemanget är gratis för dig som är betalande prenumerant och medlemmar i Apotekarsocieteten. Övriga får betala 150 kr, eller teckna en prenumeration. Läs mer på sidan 30.

Ta chansen att påverka och se in i framtiden – på samma gång.

Blodtryck bör mätas i båda armarna

Ingert Nilsson
-
0

De brittiska forskarna som presenterar sin studie i den medicinska tidskriften Lancet fann att stor skillnad mellan trycket i armarna kan innebära ökad risk för kärlsjukdom och död.

I sin översyn analyserade forskarna 28 studier på området. Deras slutsats är att en skillnad i systoliskt tryck på 10 mm Hg kan identifiera patienter med hög risk för asymtomatisk perifer kärlsjukdom och att en skillnad på 15 mm Hg en ökad risk för cerebrovaskulär sjukdom.

Forskarnas slutsats är att mätning av blodtrycket i båda armarna bör bli rutin. I en kommentar till översynen menar andra forskare att studien stödjer de riktlinjer som finns, som just säger att trycket bör mätas i båda, men att det samtidigt behövs mer forskning för att klargöra om väsentliga skillnader också innebär förändrad behandling.

Kritik mot utvidgad depressiondiagnos

Ingert Nilsson
-
0

Arbetet med den nya och femte versionen av standardverket DSM, om diagnosticering av psykiatriska sjukdomar, är nu inne på sluttampen.Förslaget till ny handbok är i princip klar och granskas nu av utomstående experter. I maj nästa år ska den nya upplagan släppas och i december i år ska manuskriptet iväg för tryck.

Enligt en artikel i New York Times tycks arbetet med att revidera den nuvarande manualen bli den mest omstridda omarbetningen någonsin hittills.
Ett av de laddade områdena är kriterierna för en depression. Dessa håller nu på att granskas av experter utanför American Psychiatric Association. Forskare från bland annat Columbia och New York universitet hävdar att den nuvarande definitionen av depression, som utesluter sorg vid till exempel någon nära anhörigs bortgång, är mer exakt än den som föreslås i den nya femte upplagan av DSM.

Genom att inte göra undantag för en depression utlöst av den sortens sorg skulle kanske 10 miljoner människor som lider av depressiva symtom mer än en månad efter en anhörigs bortgång sjukförklaras för ett beteende som tidigare räknats som normalt, anser de.
Men andra forskare försvarar förslaget till ändring och menar att om någon lider av depressiva symtom en till två månader efter ett dödsfall bör läkare ha rätt att ställa diagnosen för att ge patienten den behandling han eller hon kan behöva.

Andra förändringar som nu debatteras och skärskådas är den som är tänkt att diagnosticera symtom på schizofreni innan sjukdomen brutit ut, kallat dämpat psykossyndrom. Den ska kunna ställas på patienter som tycker sig ha vanföreställningar och ibland säger saker som inte är vettigt. Kritikerna hävdar att studier visat att kanske 70-80 procent av alla ungdomar som upplever sig ha sådana erfarenheter aldrig utvecklar sjukdomen, och att etiketten istället riskerar att de behandlas med potenta antipsykosmediciner.

Andra diagnoser som nu dissekeras och diskuteras är till exempel premenstruell dysfori och hetsätning. Försvararna av tilläggen menar att personer i nöd som söker hjälp också ska få det och att behandlingen ska täckas av det amerikanska försäkringssystemet, vilket kräver en diagnos enligt DSM.

Apoteket AB för stort enligt rapport

Ingert Nilsson
-
0

Konkurrenterna till Apoteket AB har ända sedan omregleringen kritiserat företaget för att ha för stor del av marknaden. Konkurrenterna har hävdat att marknadsandelen bör beräknas utifrån omsättning och inte utifrån antal apotek. En åsikt som delas av det konsultföretag KPMG som för socialdepartementets räkning utrett frågan.

Enligt ägardirektivet får Apoteket AB inte öppna fler nya apotek än vad som krävs för att behålla sin befintliga marknadsandel, efter utförsäljningen. Men hur den andelen ska beräknas har varit tvisteämnet.

Apoteket AB har tolkat det som att man inte får äga mer än 35 procent av antalet apotek, medan konkurrenterna argumenterat för att det är omsättningen som är det intressanta. Vilket alltså konsultföretaget också anser. Och enligt en sådan beräkning hade Apoteket AB en marknadsandel på knappt 36 procent vid omregleringen, medan den idag är 36,5 procent.
För att banta ned Apoteket AB föreslår nu konsultföretaget bland annat att det statliga apoteket inte ska få göra några nyetableringar fram till våren 2014.

Dåligt med innovativa bra läkemedel 2011 enligt franska Prescrire

Läkemedelsvärlden
-
0

Varje år sedan 1981 delar den franska kritiska läkemedelstidskriften Prescrire ut priset Guldpillret. Det ges till läkemedel som innebär ett stort terapeutiskt framsteg för patienter och vårdpersonal inom ett område där ingen behandling tidigare var tillgänglig.

Prescrire sätter också upp läkemedel på en hederslista. Dessa ska erbjuda en klar fördel för vissa patienter i jämförelse med befintliga behandlingsalternativ.

Slutligen kan man också dela ut priset ?Noteworthy? (Anmärkningsvärd). Det går till läkemedel som innebär en blygsam förbättring av patientens vård.

Men igår torsdag meddelade Prescrire att det inte blir några vinnare för 2011. Det blir inget Guldpiller, ingen hederslista och inte ens ett litet läkemedel som är lite anmärkningsvärt. Det är första gången sedan priser instiftades som inget pris i någon av de tre klasserna delas ut.

Redaktionen menar att 2011 blev en besvikelse för patienter och hälso- och sjukvårdspersonal som är angelägna att få tillgång till nya läkemedel som utgör ett verkligt terapeutisk framsteg. Det blir också ett exempel på den slapphet som myndigheterna uppvisar när man godkänner sådana läkemedel och att incitamenten att stimulera terapeutiska framsteg inte fungerar.

Även i kategorin Förpackningar sågs inga vinnare, däremot en del gula och röda kort för dåliga förpackningar.

Depression vanligt hos unga vuxna med Aspergers

Läkemedelsvärlden
-
0

Det är doktoranden Tove Lugnegård som i sin avhandling vid Göteborgs universitet kan visa att depressioner och ångesttillstånd är mycket vanligt bland unga vuxna med Aspergers syndrom. Omkring 70 procent av de unga vuxna med Aspergers som ingick i studien hade haft minst en tidigare depression, och så många som hälften hade haft upprepade depressioner. Medelåldern i den studerade gruppen var 27 år.

Avhandlingen visar också att omkring en tredjedel av personerna med Aspergers syndrom även har ADHD, vilket stämmer överens tidigare studier.

Tove Lugnegård har också jämfört personer med Aspergers syndrom med personer som lider av schizofreni. Resultaten visar att symtomen kan se likartade ut; personer med schizofreni och personer med Aspergers syndrom uppvisar båda autistiska drag, och förmågan att tolka sociala samspel var lika nedsatt vid schizofreni som vid Aspergers syndrom.

Ingen fördel med lansoprazol till astmatiska barn

Läkemedelsvärlden
-
0

Obehandlad GER har antagits vara en orsak till otillräcklig astmakontroll hos barn trots behandling med inhalationssteroid. Men det är inte känt om tilläggsbehandling med protonpumpshämmare gav bättre astmakontroll.

Därför studerades 306 barn vid 19 amerikanska centra under 24 veckor. Barnen randomiserades till att antingen få lansoprazol (n=149), 15 mg/dag (om det vägde mindre än 30 kg) eller 30 mg/dag (om det vägde 30 kg eller mer), eller placebo (n=157). Barnens medelålder var elva år.

Den primära effektmått var poängförändring i frågeformuläret Asthma Control Questionnaire (ACQ). Poängintervallet var 0-6, där en 0,5-poängs förändring ansågs vara kliniskt meningsfull. Sekundära effektmått inkluderade lungfunktion, astmarelaterad livskvalitet och episoder av dålig astmakontroll.

Den genomsnittliga skillnaden i förändring (lansoprazol minus placebo) i ACQ-poäng var 0,2 enheter. Det fanns inga statistiskt signifikanta skillnader i den genomsnittliga skillnaden i förändring till det sekundära utfallet av forcerad expiratorisk volym under första sekunden, astma-relaterade livskvalitet eller graden av episoder av dålig astmakontroll.

En subgrupp om 115 barn var med i en esofagal pH-mätningsstudie innan randomisering. Bland dessa var förekomsten av GER 43 procent, men ingen behandlingseffekt för lansoprazol jämfört med placebo observerades. Däremot rapporterade barn som behandlas med lansoprazol fler luftvägsinfektioner.

Författarna drar slutsatsen att tillägg av lansoprazol, jämfört med placebo, inte förbättrade varken symtom eller lungfunktion men var associerad med en ökad förekomst av biverkningar.

VR satsar på framtida behandlingar

Amina Manzoor
-
0

I mitten av februari öppnar VR:s stora årliga utlysning av forskningsstöd. Nytt för i år är att man utöver de vanliga projektbidragen satsar på sex utvalda områden. VR kommer årligen att satsa 124 miljoner kronor på de utvalda områdena som är: det digitaliserade samhället, komparativ forskning, framtidens behandlingar, genombrottsforskning, statistik i empiriska vetenskaper samt effekter av utbildningsreformer.

Inom framtidens behandlingar lyfts särskilt skräddarsydda behandlingar, regenerativ medicin och nya tekniker fram. Inom det området kommer VR årligen att finansiera projekt för 23 miljoner kronor.

Sista ansökningsdag är den 24 april.

Metall i läkemedel har dödat 27

Amina Manzoor
-
0

Tusentals patienter i staden Lahore i Pakistan har fått gratis läkemedel mot hjärtproblem av det statliga Punjab Institute of Cardiology. Nu visar det sig att läkemedlen är förorenade av små bitar av metall och kan orsaka kraftiga blödningar.

Under den senaste månaden har minst 27 personer dött och över 100 har blivit inlagda på sjukhus på grund av läkemedlen. Källor vid Punjabs hälsodepartement uppger till Reuters att den verkliga dödssiffran kan vara mycket högre.

Regeringen har nu förbjudit fem läkemedel som tros vara förorenade. Tre personer har gripits och minst en läkemedelsfabrik har stängts.

Patienterna har kommit till sjukhuset med symtom som liknar denguefeber. Det enda gemensamma för alla patienter var hjärtsjukdomar, och att de fick mediciner från Punjab Institute of Cardiology.

Kritik mot off label-förskrivning

Läkemedelsvärlden
-
0

Kritik mot Avastin vid behandling av ögat
Ögonsjukvården i Norrbotten har börjat använda Avastin i stället för det många gånger dyrare Lucentis. Det väcker oro och kritik bland diabetespatienter. Aventis är inte godkänt för behandling av ögonsjukdomar, men Läkemedelsverket passar.

Avastin misstänks orsaka allvarliga ögoninfektioner
I USA utreder FDA riskerna med att använda cancerläkemedlet Avastin för behandling av gula fläcken. Oron för allvarliga ögoninfektioner har nu fått europeiska patientorganisationer att kräva kontroll av den här off-label förskrivningen.

Flera blinda i USA efter behandling med Avastin
Flera personer i USA har blivit blinda och andra har drabbats av svåra infektioner efter att ha behandlats med Avastin, som används mot våt makuladegeneration.

Avastin lika effektivt som Lucentis vid ögonsjukdom
Nu har ytterligare en studie publicerats som tyder på att cancerläkemedlet Avastin fungerar lika bra som det betydligt dyrare Lucentis vid behandling av makuladegeneration.

Avastin bra för synnedsättning enligt studie
Ytterligare en studie som pekar på att cancerläkemedlet Avastin fungerar för att behandla makuladegeration har publicerats. Men resultatet säger ingenting om det är mer effektivt än  dagens standardbehandling.

Oro för ökad off labelförskrivning
Flera nya studier och rapporter pekar på riskerna med en alltför frikostig förskrivning av läkemedel utanför godkänd indikation. För läkemedelsföretagen kan det vara en genväg till marknaden att först ansöka om godkännande för en mindre nischindikation.

Off-label kan ha skadliga konsekvenser
Att ge patienter preparat utanför den godkända indikationen kan medföra allvarliga risker. Efter en ny rapport som pekar på riskerna kräver den europeiska organisationen EAASM skärpning.

Kvinnor känner intensivare smärta än män

Ingert Nilsson
-
0

I studien ingick information om 11 000 patienter vars smärtpoäng noterats i journaler vid Stanford Hospital och kliniker mellan 2007 och 2010. Patienterna hade ombetts notera sina smärtpoäng på en skala från noll till tio.

För nästan alla diagnosticerade sjukdomstillstånd, som till exempel diabetes, artrit och luftvägsinfektioner rapporterade kvinnor en högre genomsnittlig smärta än männen. Kvinnors poäng var i genomsnitt 20 procent högre.
Den i Journal of Pain presenterade studien är en av de största som undersökt könsskillnader i smärtupplevelser. Resultaten är också i linje med tidigare fynd.

Men eftersom smärta är något subjektivt kan forskarna inte vara säkra på om kvinnor ? i själva verket? upplever mer smärta. Men oavsett anledning menar forskarna att det är viktigt att forska vidare på skillnaderna.
Idag är anledningen okänd, men tidigare forskning tyder på att såväl hormoner, genetik som psykologiska faktorer spelar roll.

Framtida forskning behövs för att mer exakt få reda på de exakta orsakerna till skillnaderna i smärtupplevelse. Att hitta biologiska markörer som till exempel gener eller proteiner skulle vara till hjälp, men identifieringen av sådana markörer är långt borta, tror forskarna

 

Lyckad test med stamcellsbehandling

Ingert Nilsson
-
0

Två patienter med ögonsjukdomen makuladegeneration har behandlats med den nya tekniken. Och resultatet hittills tycks hoppingivande, rapporterar läkarna i en artikel publicerad i den medicinska tidskriften Lancet. Enligt läkarna har de två patienterna i den kliniska studien inte drabbats av några allvarliga biverkningar av behandlingen och tycks också haft nytta av den. En vecka efter behandlingen kunde den ena patienten en 51 -årig blind kvinna se sina fingrar och efter en månad kunde hon använda sin dator igen. den andra patienten en 78 -årig kvinna som inte hade syn för att gå ut och handla gjorde hon det själv igen.

För forskarna är det viktigaste resultatet från de här testbehandlingarna att de inte visar på några negativa hälsoeffekter. För även bland de som förespråkar den här i många kretsar kritiserade metoden att använda stamceller från embryon har varnat för att de kan vara farliga att använda terapeutiskt.

Nytt företag vann upphandling av dos

Ingert Nilsson
-
0

Med ett lägre bud än de två konkurrenterna Apoteket Farmaci och Apotekstjänst AB, har den nya dosaktören vunnit sin första landstingsupphandling. Den gäller för landstingen, Västmanland, Södermanland, Gävleborg, Örebro, Värmland och Dalarna och är den första av sex.

Till SvenskFarmaci säger upphandlaren i Västmanland, Inger Nyblom Hermansson att företaget hade ett betydligt lägre pris samtidigt som man uppfyllde de uppställda kraven.
Svensk Dos har lagt anbud i flera upphandlingar och planerar nu att öppna en dosfabrik i Uppsala. Beslutet kan överklagas av konkurrenterna fram till sista januari.

Mindre pengar till Apotekens Service

Ingert Nilsson
-
0

Apotekens Service AB ansvarar för att apoteken har tillgång till registerdata för att hantera recept, till exempel högkostnadsdatabasen och receptregistret. Vad apoteken ska betala för den servicen bestämmer TLV.
Idag betalar apoteken 2.21 kronor per receptorderrad, nu föreslår TLV att avgiften sänks till 2 kronor. Det skulle minska apotekens totala kostnad med 16 miljoner kronor om året. Men inte, menar TLV, äventyra servicebolagets möjlighet att leverera IT-infrastruktur med bra kvalitet.
Vad Apotekens Service AB och andra anser har de fram till den 10 februari på sig att tala om.

1234Sida 2 av 4