Medstop har idag 64 apotek över landet, med totalt ca 800 anställda. Av dessa varslar nu kedjan 70 av dessa om uppsägning. De fördelas på 40 i Göteborg/Västsverige, 15 i den södra regionen och 15 tjänster i den östra regionen. Förhandlingar kring neddragningarna har pågått en längre tid, enligt gp.se.
Anledningen, enligt Medstops vd Fredrik Söderberg, är lägre försäljningsvolymer på grund av den tuffa konkurrensen på den omreglerade apoteksmarknaden.
I studien ingick fler än 20 000 patienter med hög risk för hjärt-kärlsjukdom som lottades till behandling med läkemedlet simvastatin eller placebo under fem år. Forskarna fann att de patienter som fått statinläkemedlet hade 23 procent lägre risk att drabbas av hjärtinfarkt, stroke eller andra hjärt-kärlrelaterade händelser jämfört med placebo.
Effekten av simvastatin var i stort sett oförändrad efter ytterligare sex år, visade forskarnas uppföljning. Detta trots att det inte var någon skillnad i statinanvändning mellan de båda grupperna under den utökade uppföljningstiden.
Däremot fann man aldrig någon ökad risk för cancer eller andra allvarliga sjukdomar under de elva åren som patienterna behandlades med läkemedlet.
Studien har publicerats i tidskriften The Lancet.
Smärtläkemedlet Vioxx (rofecoxib) drogs in från marknaden 2004 på grund av den höga risken att drabbas av hjärtinfarkt och stroke. Merck, som i Sverige heter MSD, har tidigare betalat nästan sju miljarder dollar (drygt 45 miljarder svenska kronor) i skadestånd och rättsliga kostnader till personer som säger sig ha drabbats av skador då de använde läkemedlet.
Nu står det klart att Merck ska betala ytterligare 950 miljoner dollar (cirka 6,5 miljarder svenska kronor) för att ha marknadsfört Vioxx mot reumatoid artrit, trots att läkemedlet inte var godkänt för den indikationen av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA. Företaget erkände sig i en förlikning skyldig till en mindre förseelse och ska betala 321,6 miljoner dollar i böter och 628,4 miljoner dollar i civilrättsliga kostnader.
Förlikningen innebär inte att Merck medger ansvar eller ett felaktigt handlande.
– Vi anser att Merck agerat ansvarsfullt och i god tro i samband med dessa civila förlikningsavtal, inklusive verksamhet som rör säkerhetsprofilen för Vioxx”, säger Bruce N. Kuhlik, vice VD och chefsjurist för Merck, i ett uttalande på företagets webbplats.
Landstinget i Örebro har precis fattat ett beslutat att påbörja vaccineringar av flickor födda 1993.
– Det är viktigt att vi når de här flickorna nu, när de fortfarande går i skolan. Dessutom är flera av dem sexuellt aktiva, så det gäller att börja redan i december så de är vaccinerade innan de tar studenten, säger Leif Ekholm, barnhälsoöverläkare och informationsansvarig för HPV-vaccinering i Örebro läns landsting.
Landstinget har beslutat att vaccinera med Glaxosmithklines vaccin Cervarix, som förlorade den senaste upphandlingen.
– Cervarix är inget sämre vaccin utan kanske till och med lite bättre enligt vad Bo Claesson vid Sveriges Kommuner och landsting sagt.
Istället för att göra en egen upphandling köper vårdcentralerna i landstinget direkt från apoteken på rekvisition.
– Det blir förstås dyrare, men vi kan inte vänta längre. Det här gäller bara tills den nationella upphandlingen är klar.
Skolsköterskorna kommer att informera flickor födda 1993 om vaccineringarna, som kan komma igång redan under nästa vecka.
– Det är för att få en snabb och direkt kommunikation. Vi kommer självklart att ha information om detta på landstingets webbplats, säger Leif Ekholm.
Flickor födda 1994 och senare kommer framöver att erbjudas vaccination.
I Region Skåne har man däremot valt att göra en direktupphandling för att kunna börja vaccinera flickor födda 1993. Valet föll på Sanofi Pasteur MSD:s vaccin Gardasil. Regionen riskerar att åka på skadestånd för brott mot lagen om offentlig upphandling, men tar den risken med motiveringen att man vill fånga upp de äldsta flickorna innan de slutar skolan. Flera andra landsting ser också över möjligheten att påbörja vaccinationerna i år. Till exempel förde Stockholms läns landsting i samtal med båda företagen för att undvika skadeståndsrisken, men valde att avvakta på upphandlingen.
HPV-vaccinering infördes i allmänna vaccinationsprogrammet den 1 januari 2010. Den första upphandlingen, där Cervarix vann, överklagades i flera omgångar och fick sedan göras om. Gardasil blev det vinnande vaccinet i den andra upphandlingen, som blev klar i september. Även denna upphandling överklagades. Ärendet ligger nu hos Förvaltningsrätten i Stockholm.
Miljonbeloppen till dotterbolaget Farmacevtföretagarna har gjort att fackförbundets ekonomi nu är mycket ansträngd. På förbundets fullmäktigemöte nyligen beslutades därför om flera besparingsåtgärder, enligt nättidningen Svensk Farmaci.
Syftet med dotterbolaget var att skapa en apotekskedja som var entreprenörsdriven. Kedjan är nu skild från fackförbundet och samarbetar nu med apotekskoncernen Alliance Boots.
På fullmäktigemötet antogs ett uttalande som kritiserar styrelsen för hanteringen av Farmacevtföretagarna.
Rättelse: Enligt uppgift från Sveriges farmacevtförbund har de 19 miljonerna visat sig vara något färre; 15 miljoner kronor totalt. Red.
Den norska apoteksföreningen har sedan en tid arbetat för att vissa receptbelagda läkemedel ska kunna rekvireras och expedieras på vad man kallar apoteksrecept, det gäller till exempel medel mot ögoninfektioner, svampinfektioner i slidan, vissa allergier, akuta preventivmedel samt en del läkemedel till djur. Föreningen har räknat ut att det norska samhället skulle spara in mycket arbetstid för läkare och föräldrar om apotek kunde expediera receptbelagda läkemedel mot konjunktivit som ett exempel.
Och nu har föreningen fått med sig den borgerliga oppositionen. Fremskrittspartiet, Høyre och Kristerlig Folkeparti har nu lagt ett förslag om att regeringen ska utreda möjligheten för en ny kategori läkemedel som gör det möjligt för apotekare att rekvirera och expediera vissa receptbelagda läkemedel.
Enligt FDA är Avastin (bevacizumab) inte nog säkert och effektivt för att användas mot bröstcancer.
Biverkningar som högt blodtryck, blödningar, hjärtproblem och perforationer är så pass allvarliga att FDA inte anser att nyttan med behandlingen överväger de här riskerna.
Behandlingen har också diskuterats av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA. Men där var slutsatsen en annan.
? Att FDA skulle fatta det här beslutet var väntat, säger Bertil Jonsson, terapiområdesansvarig på Läkemedelsverket.
? Men EMA:s ståndpunkt, liksom min, är att vi istället för riskerna ser till nyttan med behandlingen och menar att förlängningen av överlevnaden med sex månader uppväger riskerna. Den europeiska bedömningen blir helt enkelt en annan än den amerikanska, konstaterar han.
Idag används Avastin som tilläggsbehandling med paclitaxel vid behandling av metastaserad bröstcancer.
Läkemedlet är också godkänt som kombinationsbehandling för andra cancersjukdomar, till exempel metasterad icke-småcellig lungcancer, kolorektal- och njurcellscancer.
Beslutet i USA gäller enbart bröstcancer.
Richard Bergström får, enligt motiveringen, utmärkelsen för att ha ändrat läkemedelsbranschens image och agerande på den svenska marknaden från kortsiktig vinstmaximering till långsiktigt ansvarstagande.
Bland exemplen nämns de skärpta etiköverenskommelserna och de öppna redovisningarna av samarbeten mellan läkemedelsföretag och patientorganisationer.
Richard Bergström som är apotekare var mellan 2002-2011 vd för Lif. Sedan i våras är han vd för den europeiska branschorganisationen EFPIA.
Enligt en rapport från analysföretagen Deloitte och Thomson Reuters sjönk den genomsnittliga uppskattade avkastningen från forskning och utveckling hos de 12 största läkemedelsföretagen till 8,4 procent från 11,8 för ett år sedan.
Världens ledande läkemedelsföretag står nu, enligt nyhetsbyrån Reuters, inte bara inför konsekvenserna av en rad patentutgångar med kommande prispress utan också inför investerarnas bristande förtroende. Aktiemarknadens tilltro till företagens pipelines sjunker och därmed kurserna på aktierna. Istället satsar aktiemarknaden på snabbrörliga konsumtionsvaror enligt analysen.
I Sverige är det parallellimportören Medartuum som är återförsäljare av den indragna tillverkningssatsen.
? Vi har fått veta att det brittiska läkemedelsverket misstänker kvalitetsbrister i förpackningarna, säger Terese Mattsson på Medartuum.
Återkallning av de förpackningar som sålts i Sverige meddelades Läkemedelsverket före helgen.
Enligt danska läkemedelsverket upptäcktes den eventuella förfalskningen i Storbritannien. Man misstänker att det är tabletter avsedda för den turkiska marknaden som packats i förfalskade förpackningar i Storbritannien, som också hamnat i bland annat Danmark och Sverige. Enligt danska läkemedelsverket tyder undersökningen hittills på att det inte är någon fara med själva tabletterna, däremot är förpackningar och bipacksedlar inte original.
Anders Lönner gick vidare till regionsfinalen i Entrepreneur of the Year för att han utmanat gällande uppfattningar och skapat ett ledande internationellt företag. Nu får han möta sju andra regionvinnare i finalen av den svenska titeln för Entrepreneur of the Year som avgörs den 8 februari 2012. Vinnaren går vidare till den internationella finalen. Tävlingen anordnas av Ernst & Young.
Han utsågs till vinnare eftersom han utmanat gällande uppfattningar inom branschen och har skapat ett ledande internationellt företag. Under Anders Lönners ledning har Medas omsättning gått från cirka 800 miljoner kronor till 11 571 miljoner kronor på tio år.
Tidigare samma dag blev det klart att Meda kommit överens med McNeil AB/Cilag GmbH International om att köpa tre receptfria läkemedel, bland annat brustabletten Treo, för 82 miljoner euro.
Bara ett fåtal stora läkemedelsföretag har en stark forskning inom nya antibiotika. Det bekymrar EU-kommissionen som genom en handlingsplan vill få fler företag att satsa på området. Genom ökat samarbete hoppas man kunna öka innovationen och minska tiden för utveckling. Men EU-kommissionen lovar också en snabb och flexibel godkännandeprocess för nya antibiotika. Man ska också ha samtal med myndigheter för att garantera att läkemedelsföretagen får nödvändiga prisvillkor och marknadsfördelar.
EU:s hälsokommissionär John Dalli sade vid en presskonferens i Bryssel att EU måste vidta snabba och kraftfulla åtgärder för att inte förlora antibiotika som behandling mot bakteriella infektioner hos människor och djur.
Handlingsplanen innehåller bland annat även en översyn av antibiotikaanvändning i medlemsländerna, övervakning av antibiotikaresistensens utbredning och förebyggande arbete för att minska smittspridning.
Enligt en ny rapport från den europeiska smittskyddsmyndigheten, ECDC, har förekomsten av den resistenta bakterien Klebsibella pneumoniae fördubblats på fem år. I dag är förekomsten mellan 15 procent och upp till så mycket som 50 procent i vissa länder.
Eftersom de allra flesta som får influensa inte behöver uppsöka läkare är mörkertalet om antalet sjuka stort. Genom den nya webbplatsen Influensakoll, där allmänheten rapporterar, kan influensans spridning kartläggas mycket säkrare.
Alla som ställer upp som rapportörer får varje vecka en förfrågan via e-post om de insjuknat i någon infektion under veckan som gått och får ett kort frågeformulär om eventuella symptom. Så småningom kommer influensakoll.se att visa hur stor andel av deltagarna som har influensaliknande sjukdom i olika delar av landet.
Genom en karta kommer man att varje vecka kunna följa hur många som är sjuka och zooma in sitt lokala område. Hur rättvisande det blir beror på hur många rapportörer som är aktiva runt om i landet. Ju fler som är med i Influensakoll, desto klarare bild av läget och desto snabbare kan sjukvården och samhället agera.
En liknande funktion finns även på Google Flu Trends, som sammanställer statistik utifrån vilka sökningar som görs på sökmotorn Google.
Influensakoll är en del av Influezanet, ett europeiskt webbaserat övervakningssystem för att följa förekomst av influensaliknande sjukdom i befolkningen. Det kommer ursprungligen från Holland och har spridits till Belgien, Portugal, Italien och England. Nu står ytterligare fem länder på tur, däribland Sverige. Projektet stöds av EU:s sjunde ramprogram.
Ruxolitinib (Jakafi) tasi tablettform två gånger per dag. Läkemedlet verkar genom att hämma enzymen JAK 1 och 2 (Janus Associated Kinase) som reglerar blod och immunologiska funktioner. Vid myelofibros avregleras JAK 1 och 2.
Läkemedlets säkerhet och effekt har utvärderades i två kliniska studier med 528 patienter. Dessa randomiserades till att få behandling med antingen ruxolitinib, placebo eller bästa tillgängliga behandling (hydroxiurea eller glukokortikoider).
En större andel av patienterna som fick ruxolitinib upplevde en 35-procentig minskning av mjältstorlek jämfört med patienter som fick placebo eller bästa möjliga behandling. Likaså såg en större andel av patienterna som fick ruxolitinib mer än en 50 procentig minskning av deras myelofibros-relaterade symtom jämfört med patienter som fick placebo.
De allvarligaste biverkningarna hos patienter behandlade med ruxolitinib inkluderar trombocytopeni, anemi, trötthet, diarré, dyspné, huvudvärk, yrsel och illamående.
Ruxolotinib har snabbgranskats i USA och har fått orphan drug-status. Utvärdering pågår även av EMA för användning inom EU.
Myeolofibros drabbar i Sverige runt 40 människor varje år. Vid myelofibros ses en kraftig ökning av mängden bindväv i benmärgsrummet som tränger ut benmärgscellerna och därmed ger minskat utrymme för blodbildningen. När produktionen av röda blodkroppar minskar i benmärgen, försöker kroppen kompensera detta genom att starta produktion av röda blodkroppar i mjälten och levern, som då tillväxer och blir förstorade. Mjälten växer också på grund av ökad bindvävsbildning.
Sjukdomen kännetecknas också av blodbrist, minskat antal vita blodkroppar och blodplättar, samt symtom som trötthet, magbesvär, buksmärta, mättnadskänsla, muskel- och skelettsmärta, klåda och nattliga svettningar.
Enligt Koll på Läkemedel får en av tre pensionärer äldre än 80 år mediciner som Socialstyrelsen anser bör undvikas vid behandling av äldre. Variationerna är stora över landet och visar på uppenbara brister i vårdkvaliteten.
Koll på läkemedel kräver att förskrivningen av olämpliga läkemedel hos äldre halveras under 2012 och på sikt stoppas. Därför har man tagit fram Okloka listan som vänder sig till de som är äldre och använder läkemedel. Listan presenterades igår under den pågående Kvalitetsmässan i Göteborg, och kan hjälpa äldre att undvika olämpliga läkemedel när vården brister och allt för få läkare tar ett samlat ansvarar för den medicinska behandlingen.
Läkemedel som klassats som olämpliga innebär att den äldre patienten löper en hög risk att drabbas av biverkningar. Läkemedlen ska enligt Socialstyrelsen bara användas om det finns särskilda behov och om nyttan är större än riskerna. Användningen ska dessutom följas upp regelbundet. En stor utmaning är att medicinerna ofta ordineras av olika läkare, som saknar en helhetsbild av den äldre patientens behov och behandling.
? Den främsta förklaringen till den bristande kvaliteten är att ingen läkare tar ett helhetsansvar för behandlingen. Vi kräver att en ansvarig läkare har en samlad överblick av patientens sjukdomsbild och därmed koll på alla de mediciner han eller hon behandlas med. Med enkla medel kan vi spara onödigt lidande och kostnader, säger Lars Nilsson, SPF.
Koll på läkemedel vill bland annat uppnå:
? Halvera andelen av äldre över 80 år som behandlas med olämpliga läkemedel
? Varje äldre patient ska få en läkare med totalansvar för all medicinering, en dirigent
? Bättre dokumentation av de läkemedel som ordineras till äldre
? Årliga läkemedelsgenomgångar för äldre som behandlas för flera sjukdomar.
Mike Nally kommer från USA och har senast arbetat som Executive Director Strategic Initiative and Operations vid huvudkontoret i New Jersey. Han har arbetat i företaget sedan 2003 i olika positioner inom Global Finance, Investor Relations och Global Human Health.
Han hade en nyckelroll i sammanslagningen mellan Schering-Plough och Merck/MSD. Mike Nally har en MBA från Harvard Business School och en examen i redovisning och finansiering från London School of Economics.
Karin Bernadotte lämnade posten som vd i Sverige för att bli ny chef för Public Policy i Europa och Kanada för MSD.
