Månads arkivering oktober 2011

Tillverkningssats av influensavaccin dras tillbaka

Ingert Nilsson
-
0

 I Sverige har Läkemedelsverket fått in ett 10-tal rapporter om biverkningar vid vaccinering med Preflucel och i hela Europa har ett 120-tal rapporter samlats in. Det handlar om en specifik tillverkningssats som nu dragits in.

Biverkningarna är av samma typ som ofta ses i samband med influensavaccin, hög feber, muskelsmärta och allergiska reaktioner. Alla rapporterade fall har inträffat samma dag eller dagen efter vaccinationen. Men de har varit fler och kraftigare.

Företaget Baxter som tillverkar produkten har presenterat data som visar att problemen är färre med andra tillverkningssatser. Preflucel är företagets nya vaccin som börjat marknadsföras den här säsongen.
? Men vi håller ett noggrant öga på produkten, eftersom biverkningarna inte verkar vara kopplade till ett produktionsfel, säger Brun Barbieri, på Läkemedelsverket.
? Det handlar till syvende och sist om vaccinet som sådant, om det så att säga är immunogent på ett oönskat sätt. Så här kan det hända att vi av säkerhetsskäl kan fatta beslut som innebär att hela produkten inte kan användas, säger Bruno Barbieri.

 

Stockholm hoppas på särlösning för HPV

Ingert Nilsson
-
0
Stockholm hoppas på särlösning för HPV

Stockholms läns landsting söker nu komma överens med läkemedelsföretagen om en informell lösning som ska göra det möjligt för landstinget att starta massvaccineringen, trots att upphandlingen inte är klar.
? Vi är mycket angelägna om att komma igång. För flickornas skull får det inte dra ut längre på tiden, säger Henrik Almkvist, chefsläkare i Stockholms läns landsting.

Vad han hoppas på är en lösning som de två konkurrenterna accepterar i väntan på att den nationella upphandlingen avgjorts i förvaltningsrätterna.
Förhandlingen kommer bara att gälla Stockholms läns landsting.
? Men kommer vi överens med företagen, så informerar vi övriga landsting och sedan är det upp till varje landsting om de vill gå samma väg.
Henrik Almkvist har inte diskuterat det här med övriga landsting, men säger att han vet att många funderat över frågan.

Det bekräftar till exempel Mikael Svensson, enhetschef för läkemedelsgruppen i Östergötland.
? Frågan har aktualiserats av politikerna som bett oss se över om det fanns någon möjlighet för oss att gå före. Visserligen har den nationella upphandlingen kraschat två gånger nu, men våra upphandlingsjurister menar att det är för stora risker förknippade med att sluta ett eget avtal. Till exempel att det skulle komma skadeståndskrav.

Vad Stockholms läns landsting hoppas på är att man ska finna en överenskommelse, även om det rent juridiskt inte finns något lagutrymme. Samtidigt är initiativet också ett sätt att sätta tryck på förvaltningsrätten att snabba på sin process.
? Vi hoppas att förvaltningsrätten snabbt ska komma till ett avgörande och att det sedan inte blir fler överklaganden, säger Mikael Svensson.
? För att sedan snabbt vaccinera flickorna planerar vi för att låta också privata vaccinatörer och till exempel privata gynekologer, förutom skolhälsovården och vårdcentraler, vaccinera.

Mardrömsscenariot är, säger Mikael Svensson, att upphandlingen måste göras om en tredje gång.
? Då kan jag nog tycka att man bör lämna den här nationella upphandlingen.

 

Medel mot benskörhet kollas

Ingert Nilsson
-
0

Protelos, strontiumranelat, är ett icke-hormonellt läkemedel för behandling av benskörhet hos kvinnor efter klimakteriet. Läkemedlet minskar risken för frakturer i ryggraden och i höften, men har också en hel del biverkningar, som blodpropp och allvarliga överkänslighetsreaktioner.

Den franska läkemedelsmyndigheten har utifrån en studie om allvarliga biverkningar rekommenderat att behandlingen med Protelos ska inskränkas till patienter under 80 år med hög risk för frakturer och som inte kan använda bisfosfonater.
Den europeiska läkemedelsmyndigheten gör därför en ny genomgång av alla säkerhetsdata för att utreda om behandlingen har så allvarliga hjärt-kärl- och hudbiverkningar att det förändrar den nuvarande bedömningen om risk-nyttabalansen.

Men i väntan på resultatet gäller dagens rekommendationer.921 personer behandlades förra året med Protelos.

I senaste numret av Läkemedelsvärlden handlar kunskapsakuten om benskörhet.

Positivt eller tyst om läkemedelsberoende

Ingert Nilsson
-
0

I Gerhard Larssons utredning om framtidens insatser vid missbruk och beroende inkluderas för första gången läkemedel. Läkemedelsberoendet var också föremål för en speciell analys av en expertgrupp tillsatt av utredningen.

De i utredningen uppskattade antalet 65 000  som antas lida av läkemedelsberoende föreslås få samma rättigheter till vård som de till exempel dryga 29 000 som har ett tungt narkotikamissbruk. För första gången ingår nu den här gruppen uttryckligen i en nationell plan för behandling av beroendetillstånd.

Av remissinstanserna, knappt 200, är det dock få som kommenterat detta eller de förslag på extra insatser på området som utredningen föreslår.
Bland de som gjort det märks till exempel Statens folkhälsoinstitut och RFHL, Riksförbundet för hjälp åt läkemedelsmissbrukare. Båda uttrycker sitt gillande och Folkhälsoinstitutet påpekar att den genomgång som gjorts av expertgruppen visar hur begränsad tillgången till vård är för den här gruppen.

Eftersom kunskapen och vården för de läkemedelsberoende idag är begränsad innehåller utredningen förslag på en regional utbyggnad av vården, men också ett nationellt kunskapscentrum för behandling och forskning som enligt utredning bör placeras vid ett universitetssjukhus.
Såväl Folkhälsoinstitutet som RFHL anser att förslagen är bra. Även Länsstyrelsen i Västra Götaland, Forskningsrådet för missbruks och beroendefrågor och Karolinska Institutet har noterat och positivt kommenterat förslagen.

Herpesvirus påverkar cancerrisk

Ingert Nilsson
-
0

Det finns en risk för att patienter efter organtransplantation insjuknar i lymfkörtelcancer. Risken varierar från en till tre procent vid njur- och levertransplantation till mellan tre och nio procent vid lung- och hjärttransplantation. En viktig anledning för sjukdomsutvecklingen är ett vanligt herpesvirus, Epstein-Barr virus (EBV), som cirka 95 procent av befolkningen bär på, utan att vara sjuka.

I en tidigare studie övervakade man virusnivåer i blod med en molekylärbiologisk mätmetod, PCR, hos personer som genomgått benmärgstransplantation. Övervakningen gjorde att en uppblossande EBV-infektion med risk för övergång till lymfkörtelcancer upptäckte och behandlades tidigt, vilket ledde till minskad dödlighet.

Nu startar man en ny studie på Akademiska sjukhuset i Uppsala för att hitta sätt att ringa in personer med hög risk för att tidigt diagnosticera och behandla dem.

Symtom på ångest påverkar inte födelsevikt

Ingert Nilsson
-
0

En ny studie från Akershus universitetssjukhus och norska Folkhälsoinstitutet fann inget samband mellan ångest- och depressionssymptom under graviditet och låg födelsevikt.

Tidigare studier på området har varit relativt små, den här studien omfattar närmare 72 000 norska kvinnor som som kopplats till det medicinska födelseregistret.
Kvinnorna blev under vecka 17 och 30 tillfrågade om symtom på ångest och depression, utifrån ?The Hopkins Symtom Checklist?.

De 2.5 procent av barnen som var minst, blev i studien definierade som små.
6.8 procent av kvinnorna hade depressions- och ångestsymtom i vecka 17 eller 30 och 2.3 procent visade symtom båda veckorna.
Efter att forskarna justerat för ålder, rökning, diabetes, utbildningsnivå med mera fann man inte någon skillnad i födelsevikt mellan grupperna.

Kronan lanserar egna tandborstar

Ingert Nilsson
-
1

Medstop har sina egna kosttillskott, Apoteksgruppen sin ?vardagslyx?, Hjärtat sin hudvårdsserie, Apoteket AB sitt receptfria läkemedel Apofri. Och nu lanserar Kronans Droghandel ett första bassortiment för badrummet. Rakhyvlar, bomullspinnar och tandborstar är några av produkterna.

Studie visar på samband mellan H1N1 och fosterdöd

Ingert Nilsson
-
0
Studie visar på samband mellan H1N1 och fosterdöd

Barnadödligheten bland kvinnor som 2009 infekterades av H1N1 var fem gånger högre än normalt visar en studie som gjorts vid National Perinatal Epidemiology vid Oxford universitet. Studien visar också att det fanns större risk för tidigt födda barn jämfört med mödrar som inte smittats av viruset.
Forskarna har granskat alla fall av gravida som sjukhusvårdades i Storbritannien och drabbats av influensa mellan september 2009 och januari 2010.

Av de 256 mödrar som var smittade med H1N1 var 7 barn dödfödda och 3 dog strax efter födseln, vilket motsvarar att 39 av 1000 barn skulle vara dödfödda eller dö strax efter födseln, jämfört med 7 av 1000 då mödrarna inte är smittade.
Forskarnas slutsats är att det i framtiden är viktigt att se till att antivirala medel och vacciner omgående erbjuds gravida.

Brilique-studie viktigt framsteg anser Hjärt-Lungfonden

Ingert Nilsson
-
2

En ny studie som visar ett skäl till varför Astrazenecas blodproppshämmande läkemedel Brilique är mer effektivt än clopidogrel rankas av Hjärt-Lungfondens Forskningsråd som ett av de nio viktigaste forskningsframstegen det senaste året. Skälet är att medan clopidogrel, som ingår i standardbehandlingen efter hjärtinfarkt, kräver vissa genetiska förutsättningar för att vara effektivt är ticagrelor oberoende av genetiska förutsättningar.

Bland de nio viktigaste framstegen listas nya rön vid hjärt-lungräddning, liksom kopplingen mellan stress och diabetes, där forskare vid Sahlgrenska akademin upptäckt en ny genetisk riskvariant för typ 2-diabetes som kan belysa den kopplingen.

 

Pandemrix ger ingen ökad risk för autoimmuna sjukdomar

Amina Manzoor
-
1

Läkemedelsverket har tillsammans med Stockholms läns landsting och Karolinska institutet genomfört en registerstudie för att se om det fanns ett samband mellan vaccination med Pandemrix och insjuknande i vissa neurologiska och autoimmuna sjukdomar.

Alla personer i Stockholms län som vaccinerats med Pandemrix och inkluderats i ett vaccinationsregister följdes upp genom att koppla samman en vårddatabas. 53 procent av befolkningen i Stockholm hade vaccinerats.

Studien visar ingen ökad risk att drabbas av Guillan Barré syndrom, multipel skleros, diabetes typ 1 eller rheumatoid artrit. Däremot fanns en liten riskökning för facialispares, paraestesier och inflammatoriska tarmsjukdomar. Men riskökningen fanns endast hos dem som tillhörde någon av de medicinska riskgrupperna.

Skiftarbete i tonåren ökar risken för MS

Amina Manzoor
-
0

Skiftarbete (nattarbete eller roterande skift) stör den biologiska klockan och kan orsaka sömnbrist, vilket ökar risken för hjärtkärlsjukdomar, sköldkörtelsjukdomar och cancer. Nu visar forskning från Karolinska institutet att skiftarbete före 20 års ålder även ökar risken för multipel skleros.

En studie som publicerats i Annals of Neurology visar att de som arbetat utanför kontorstid tre år eller längre före 20 års ålder hade en fördubblad risk att utveckla MS jämfört med de som aldrig arbetat skift. Forskarna analyserade data från två studier. I den ena studien ingick 1 343 nydiagnosticerade fall av MS och 2 900 kontrollpersoner. Den andra omfattade 5 129 personer som fått diagnosen MS för mer än ett år sedan och 4 509 kontrollpersoner.

Båda studierna visade samma sak ? en fördubblad risk för MS för de som i tonåren arbetat utanför kontorstid i tre år eller mer. Studierna visar att en störning av den biologiska klockan och sömnbrist ligger bakom, men de exakta mekanismerna är oklara.

Bakterie kan ligga bakom tjocktarmscancer

Amina Manzoor
-
0

I den första studien undersökte forskarna RNA från elva patienter med tjocktarmscancer. Man upptäckte då att cancercellerna hade 79 gånger så många fusobakterier som de friska cellerna. Forskarna utvidgade studien och fann att det i genomsnitt fanns 415 gånger så många fusobakterier på cancercellerna som de friska, skriver New York Times.

Den andra studien tittade på DNA hos nio patienter. Forskarna hittade fusobakteriers DNA-sekvenser främst i cancervävnaden. Därefter undersökte de celler från ytterligare 95 personer, vilket liksom den första studien visade att det fanns många fusobakterier i cancercellerna.

Forskarna vet inte om fusobakterierna orsakar tjocktarmscancer, eller om de enbart trivs mycket bra i cancercellerna. Men om bakterierna är orsaken, så är det möjligt att i framtiden utveckla ett vaccin mot tjocktarmscancer, precis som det idag finns ett vaccin mot HPV.

Studierna har publicerats i tidskriften Genome Research.

Förslag om tidig behandling av ADHD

Amina Manzoor
-
0

Den amerikanska föreningen för barnläkare, American Academy of Pediatrics (AAP), har uppdaterat sina riktlinjer för diagnosticering och behandling av barn med ADHD. De tidigare riktlinjerna fokuserade på barn mellan sex och tolv år gamla, men de nya ger råd om barn mellan fyra och arton år.

AAP menar att genom att upptäcka och behandla barn redan vid en ung ålder ökar chansen för barnen att klara sig i skolan. Genom ökad medvetenhet, bättre diagnostik och behandlingsmetoder får fler barn hjälp.

Riktlinjerna rekommenderar dock att fyra- och femåringar först behandlas med olika beteendetekniker. Föräldrar ska utbildas i tekniker för att hantera barnens beteende, som positiv förstärkning, och ignorera eller bestraffa vissa beteenden. Endast när det inte fungerar bör yngre barn medicineras. Man påpekar att barnen bör följas upp för att se om symtomen kvarstår under hela skoltiden.

Läs mer om ADHD i kommande nummer av Läkemedelsvärlden.

Protein kopplas till infertilitet

Amina Manzoor
-
0

Forskare vid Imperial College London i Storbritannien har upptäckt hur proteinet SGK1 påverkar kvinnans fruktsamhet. Höga nivåer av proteinet kopplas till en ökad infertilitet medan låga nivåer kopplas till en ökad risk för missfall. Kvinnor som haft problem med att få barn hade ofta höga eller låga nivåer av SGK1 i livmodern.

Resultaten kan leda till nya sätt att behandla infertilitet genom att skapa läkemedel som blockerar SGK1 i livmodern innan en kvinna genomgår IVF. Effekten bör dock vara kortvarig eftersom låga doser av proteinet ökar risken för missfall. Forskarna tror även att det är möjligt att utveckla nya preventivmedel genom att öka dosen av SGK1.

Studien är publicerad i Nature Medicine.

Behandlingsrekommendationer för halsfluss ska uppdateras

Amina Manzoor
-
1

Den ökande antibiotikaresistensen oroar regeringen. Därför ger regeringen Smittskyddsinstitutet i uppdrag att utvärdera behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvården. Syftet är att undersöka hur väl de används och vilken effekt de har på antibiotikaförskrivningen.

Därefter ska Smittskyddsinstitutet och Läkemedelsverket uppdatera behandlingsrekommendationen för faryngotonsollit (halsfluss), starta arbetet med nya behandlingsrekommendationer för infektioner i tandvården samt utveckla en plan för revidering av övriga nu gällande behandlingsrekommendationer.

?Omotiverad eller felaktig antibiotikaanvändning och spridning av resistenta bakteriestammar inom hälso- och sjukvården och ute i samhället har lett till en ökning av antibiotikaresistenta bakterier. Det är en patientsäkerhetsfråga att enskilda patienter kan erbjudas effektiva antibiotikabehandlingar. En förutsättning för rätt behandling är att det finns uppdaterade och lättillgängliga behandlingsrekommendationer för olika infektioner? skriver socialminister Göran Hägglund i uppdraget till myndigheterna.

Han påpekar att det finns ett stort behov av behandlingsrekommendationer, men att användningen och effekterna av dem bör utvärderas. Behandlingsrekommendationerna för halsfluss är dock från 2001 och behöver uppdateras omgående. Tandvårdens står för sju procent av all förskrivning av antibiotika i öppenvården, men det finns idag inga behandlingsrekommendationer.

Senast den 1 februari 2013 ska uppdraget redovisas. Behandlingsrekommendationer för halsfluss ska redovisas senast den 30 juni 2012.

Uppföljningsprogram hjälper diabetessjuka barn

Amina Manzoor
-
0

Forskarna jämförde hälsotillståndet hos ett antal barn i samband med att de fått diagnosen typ I-diabetes. Barn som ingick i den internationella Teddy-studien jämfördes med andra barn som ingår i de nationella diabetesregistren i Sverige, Finland, Tyskland och USA. 79 barn ur Teddy-studien som var yngre än fem år när de fick sin diagnos jämfördes med cirka 3 500 barn i motsvarande ålder.

Resultaten visar att Teddy-studien gjorde skillnad för barn som ännu inte fyllt två år. Vid diagnostillfället hade 15 procent av barnen i Teddy-studien insjuknat i syraförgiftning (ketoacidos) att jämföra med mellan 39 och 54 procent av barnen ur den andra gruppen. För barn äldre än två år var skillnaderna inte lika stora. 11 procent av barnen i Teddy-studien hade insjuknat i syraförgiftning mot mellan 17 och 36 procent av de andra barnen.

Forskarna bakom studien tror att det beror på en kombination av föräldrarnas medvetenhet och att barnen följs noggrant. Teddy-studien följer barn med förhöjd ärftlig risk för typ I-diabetes.

I Sverige insjuknar mellan 700-800 barn varje år i typ I-diabetes. Barn upp till två år löper störst risk för syraförgiftning, där i genomsnitt 30-50 procent drabbas.

Studien har publicerats i tidskriften Diabetes Care.

123...5Sida 2 av 5