Månads arkivering september 2011

Oberoende apotek samarbetar om inköpspriser

Amina Manzoor
-
0

Organisationen har bland annat kunnat förhandla fram rabatter hos parallellimportörer och leverantörer av egenvårdsprodukter. Tanken är att erbjudanden till medlemmarna kommer att utökas utifrån de behov som finns.

– Vi har en relativt sett en liten förhandlingsstyrka, men utgör den växande och hungriga delen av apoteksmarknaden. Därför upplevs vi som mycket intressanta att samarbeta med, säger Robert Svanström, vice ordförande i SOAF, i ett pressmeddelande.

Förebilden för SOAF är liknande samarbeten i Storbritannien och USA.
Föreningen bevakar medlemmarnas intressen, bland annat genom
representation i Sveriges Apoteksförening.

Uppsala tecknar innovationsavtal med Roche

Amina Manzoor
-
0

Life science-initiativet Uppsala Bio och läkemedelsföretaget Roche har slutit ett samarbetsavtal inom Uppsala Bios program för öppen innovation Bio-X.

Roche kommer att välja ut de projekt inom Bio-X-programmet som man vill arbeta vidare med. Projekten kommer att få en kontaktperson vid Roche som ska se till att det får tillgång till den expertis och andra resurser för att nå målet. Roche kommer även att medfinansiera projekten. I gengäld får Roche förtursrätt att förhandla om projektresultaten.

Avtalet är ett resultat av att Roche sökt en partner i Europa till sitt innovationsprogram och gäller i första hand i tre år.

Ny utredning om högkostnadsskydd

Amina Manzoor
-
1

Bo Könberg, landshövding i Sörmland och tidigare folkpartistisk socialminister, har fått uppdraget av regeringen att se över avgiftsstrukturen för hälso- och sjukvård, läkemedel samt delvis äldre- och handikappomsorg. Han ska även utreda förutsättningarna för och konsekvenserna av att öka högkostnadsskyddet.

Regeringen har aviserat en höjning av högkostnadsskyddet från och med januari 2012. Det föreslås att högkostnadsskyddet för läkemedel höjs från 1 800 kronor till 2 200 kronor och för sjukvård från 900 kronor till 1 100 kronor.

Utredningen ska vara klar senast den 15 januari 2012.

Läs mer om höjningen av frikortsgränsen i det senaste numret av Läkemedelsvärlden.

Genetiska orsaker bakom högt blodtryck

Amina Manzoor
-
1

En miljard människor i världen lider av högt blodtryck, vilket kan orsaka hjärtsjukdomar och stroke. Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i ett internationellt samarbete med fler än 400 forskare från USA, Europa, Asen och Australien genomfört en studie på 200 000 européer.

I studien, som publicerats i tidskriften Nature, har forskarna identifierat 16 tidigare okända genetiska områden som reglerar kroppens blodtryck, både det diastoliska och det systoliska. Det har hjälpt forskarna att konstruera genetiska riskgrupper som kan bidra till att förutsäga risk för stroke och hjärtattack.
– Vi har kunnat klassificera individer utefter hur många riskvarianter för förhöjt blodtryck de bär på i sin arvsmassa, säger forskaren Fredrik Nyberg vid Sahlgrenska akademin i ett pressmeddelande.

Samtidigt publiceras en annan studie i Nature Genetics som identifierar fler nya genområden och gener som styr två andra mått på blodtryck, pulstryck och det genomsnittliga blodtrycket.

Forskarna menar att resultaten från de båda studierna är ett steg för att förstå hur kroppen reglerar blodtrycket, där de identifierade genområdena kan bli mål för framtida behandlingar.

Omega-3 minskar inte inflammation

Amina Manzoor
-
0

Det har tidigare ansetts att vegetabiliska omega-3 fetter i kosten ökar inflammation medan omega-3 fetter från fisk har antiinflammatoriska egenskaper. Nu visar en avhandling från Uppsala universitet att den uppfattningen är delvis felaktig.

Avhandlingen visade att höga blodnivåer av linolsyra, som är den vanligaste omega-6 fettsyran, kunde kopplas till en lägre inflammation, medan höga nivåer av omega-3 fetter i blodet inte minskade inflammationen i kroppen. När personer med bukfetma som fick äta en solrosoljebaserad kost med mycket linolsyra kunde man se vissa tecken på minskad inflammation jämfört med personer som åt en smörbaserad kost bestående av mycket mättat fett.

– Mot förväntan sågs däremot inga antiinflammatoriska effekter efter behandling med omega-3 tillskott hos personer med förhöjd diabetesrisk. En möjlig förklaring kan vara att omega-3 dosen var för låg, eller att eventuella antiinflammatoriska effekter av omega-3 är svagare än man tidigare trott. Överlag hade olika typer av fetter i maten endast måttliga effekter på inflammation, säger Helena Bjernmo, som står bakom avhandlingen, i ett pressmeddelande.

Avhandlingen inkluderar befolkningsstudier och kontrollerade behandlingsstudier.

Läkemedel mot schizofreni i högkostnadsskyddet

Amina Manzoor
-
0

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket beslutade i början av september att Xeplion som används för att behandla schizofreni ska ingå i högkostnadsskyddet. Läkemedlet injiceras i kroppen och motverkar att schizofreni bryter ut. Det har lika stor effekt som ett annat liknande läkemedel, Risperdal Consta, men behandling med Xeplion leder till lägre totalkostnad. Därför anses Xeplion vara kostnadseffektiv och ska därför ingå i högkostnadsskyddet.

 

Spiral minskar risken för livmoderhalscancer

Amina Manzoor
-
0

Kvinnor som någon gång använt någon form av spiral har hälften så stor risk att utveckla livmoderhalscancer som dem som aldrig använt preventivmetoden. Det visar spanska forskare i en studie som publicerats i tidskriften Lancet Oncology.

Under det första året med spiral halverades nästan risken, och en skyddande effekt fanns kvar även efter tio år.

Spiralanvändningen skyddar dock inte mot risken för infektion med humant papillomvirus, HPV, som orsakar livmoderhalscancer. Forskarna menar att även om spiral inte skyddar mot infektionen så kan den förhindra att en HPV-infektion utvecklas till cancer. En möjlig förklaring kan vara att spiralen triggar en kronisk inflammation i slemhinnan så att infektionen inte kan utvecklas.

Resultatet bygger på data från drygt 20 000 kvinnor i ett antal studier från flera länder och gäller spiraler av plast, koppar eller hormon.

Parkinsonmedicin ger oönskad blodkärlstillväxt

Amina Manzoor
-
0

Att de okontrollerade rörelserna är en effekt av behandlingen med L-dopa är sedan länge välkänt. Men nu har forskarna genom studier på råttor kunnat visa att medicinen aktiverar en tillväxtfaktor som styr bildningen av nya blodkärl i hjärnan.

Upptäckten öppnar nu upp för att man i framtiden ska kunna begränsa de ofrivilliga rörelserna.
– I råttförsöken har vi hämmat blodkärlstillväxt i hela kroppen och därmed lyckats begränsa dyskinesierna. Att hämma blodkärlstillväxt i hela kroppen är dock inte ett alternativ för långvarig behandling men det är viktigt att kunna identifiera orsaken till förändringarna. Det är första gången effekten av en parkinsonterapi kartlagts på blodkärlsnivå, vilket gör det hela mycket spännande med tanke på de måltavlor för nya terapier som skulle kunna tänkas komma upp, säger en av forskarna bakom studien Elisabeth Ohlin i ett pressmeddelande.

Studien har publicerats i tidskriften Brain.

Insulin förbättrade minnet hos Alzheimerspatienter

Läkemedelsvärlden
-
0
Insulin förbättrade minnet hos Alzheimerspatienter

I studien inkluderades 104 patienter med mild till måttlig Alzheimers och ett förstadium till Alzheimers (aMCI), som fick intranasalt insulin eller placebo dagligen under tre månaders tid.

Deltagarna randomiserades till en av tre grupper; 36 deltagare fick 20 internationella enheter (IE) insulin dagligen i näsan, 36 patienter fick 40 IE i näsan dagligen och 30 deltagare fick placebo dagligen under fyra månader.

De som fick 20 IE insulin uppvisade förbättring av sin totala kognitiva funktion. Det mättes genom hur väl deltagarna kunde komma ihåg en berättelse direkt efter att de hört den och efter en kortare tid. De som fick 40 IE insulin uppvisade ingen förbättring jämfört med placebo.

Tidigare studier har antytt ett samband mellan typ 2-diabetes och Alzheimers sjukdom. Flera djurstudier pekar på att insulin som ges via näsan kan förbättra kognitiva funktioner för diabetiska möss som var genetiskt förändrade för att utveckla Alzheimers sjukdom.

Landstingen byter till Gardasil för HPV-vaccinering

Läkemedelsvärlden
-
1
Landstingen byter till Gardasil för HPV-vaccinering

De svenska landstingen gör en kovändning i den nya upphandlingen av HPV-vaccin. Man väljer nu att istället köpa in Gardasil, som förlorade den första upphandlingen.

? Båda företagen sänkte sina priser ytterligare jämfört med den första upphandlingen, men Sanofi-Pasteur MSD sänkte sitt pris ännu mer, säger Bo Claesson, handläggare på avdelningen för vård och omsorg på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Men exakt hur mycket det kostar den här gången vill inte Bo Claesson berätta. I den första upphandlingen låg kostnaden på årsbasis på runt 36 MSEK.

Totalt sett är Gardasil det dyrare alternativet. Men Gardasil erbjuder även ett kondylomskydd och landstingen var beredda att betala 10 MSEK extra för det. Priset i den första upphandlingen var inte tillräckligt bra för att man skulle välja Gardasil. Vilket det är nu när priset gått ner ännu mer.

– Nu betalar vi mindre än tio miljoner extra för kondylomskyddet, säger Bo Claesson.

Enligt Bo Claesson är de båda vaccinerna lika bra på att skydda mot livmoderhalscancer.

? Båda klarar och kommer över de kriterier vi definierade i upphandlingen. Över den ribban kanske man kan ana att Cervarix är lite bättre, säger Bo Claesson.

Trots det väljer alltså landstingen att förorda Gardasil, på grund av priset och det extra kondylomskyddet.

Glaxosmithkline, som tillverkar det andra aktuella vaccinet, Cervarix, menar att deras vaccin har bättre effekt på förstadier till livmoderhalscancer.

? Vi är både besvikna och förvånade. Vi analyserar beslutet och kan just nu inte säga om vi tänker överklaga eller inte, säger Johan Thor, chef för vacciner på GSK i Sverige.

Vaccinet ska ges enligt vaccinationsprogrammet till flickor i åldern 13-18 år, födda efter den 1 januari 1993. Vaccinationerna kommer att kunna komma igång redan under oktober i år, under förutsättning att beslutet inte överklagas.

USA sänker dosen för citalopram

Ingert Nilsson
-
0

Skälet till att FDA ändrar rekommendationen är att citalopram i höga doser kan leda till störningar i hjärtrytmen. Hittills har den högsta rekommenderade dosen varit 60 milligram i USA. Men den amerikanska läkemedelsmyndigheten anser att den höga dosen inte längre bör förskrivas på grund av riskerna för allvarliga biverkningar. Enligt FDA visar inte heller dygnsdoser på 60 milligram på bättre effekt vid behandling av depression.

I Sverige är den maximala dygnsdosen 60 milligram, men äldre patienter ska enligt rekommendation inte behandlas med mer än högst 40 milligram per dag.

 

Nytt läkemedel vid svår allergi

Ingert Nilsson
-
1

I början av året beslutade TLV att ett nytt läkemedel för akutbehandling vid svår allergisk reaktion skulle ingå i högkostnadsskyddet. Jext, som det nya läkemedlet heter, har nu också börjat marknadsföras i Sverige av företaget ALK. Läkemedlet är en injektionspenna som förskrivs för akutbehandling av anafylaxi.

Det nu godkända preparatet innehåller adrenalin i form av adrenalintartrat, vilket gör att hållbarheten blir längre. Läkemedlet är hållbart i två år och kan förvaras över +25 grader.
Förutom den nu lanserade injektionspennan finns sedan tidigare två preparat med adrenalin för egeninjektion inom högkostnadsskyddet.
Ungefär 20 000 personer beräknas i Sverige bära runt på en adrenalinpenna.

Webbplats ger råd om antibiotika

Ingert Nilsson
-
0

Det är Sveriges Kommuner och Landsting, SKL som tagit fram den nya webbplatsen tillsammans med Strama, Samverkan mot antibiotikaresistens, i hopp om att öka kunskapen hos patienter.

Meningen med webbplatsen är att undrande patienter på ett korrekt, men enkelt sätt ska få kunskap om när det kan vara befogat och viktigt att använda antibiotika i behandlingen.
På webbplatsen får man till exempel veta skillnaden mellan virus och bakterier eller  när det kan vara befogat att behandla öroninflammation med antibiotika.

Det krävs tydligare målbilder

Läkemedelsvärlden
-
0

Det som saknas är sådant som kan rättas till genom uppdaterade mål och handlingsplaner längre fram. Skillnaden mot tidigare är framför allt tydligare målbilder och att ansvaret för de skilda handlingsplanerna r tydligt fördelat.

Men en strategi är inte bara en rad mål som ska uppnås genom ett antal handlingsplaner. I en strategi ligger också hur detta ska uppnås, hur olika insatser är beroende av varandra och därför måste samordnas och vilka resurser som ska tas i anspråk.  Det är viktigt att snabbt kunna visa resultat av läkemedelsstrategin. Men det är också viktigt att göra saker i rätt ordning och tidigt börja med arbete som är viktigt men tar längre tid innan det kan visa resultat.

Ett av de mest omtalade insatsområdena, och det som berör flest läkare, sjuksköterskor och apotekares vardagsarbete, är insatsområde 1: ?Skapa en bättre och säkrare ordinationsprocess (och lägg grunden för generisk förskrivning) genom nationellt samordnade IT-stöd.? Parentesen är min egen, för även om jag är förespråkare för möjligheten till generisk förskrivning så är generisk förskrivning av mycket mindre betydelse än flera andra delar som omfattas av detta insatsområde. Det finns en rad klassiska problemområden där projekt har genomförts, pågår eller är planerade. Exempel på detta är substansregister, varning/överkänslighetsinformation, strukturerad doseringstext/maxdosvarning, ordinationsorsak, eSPC, biverkningsinformation, interaktioner, nedsatt njur- eller leverfunktion, barn och läkemedel, äldre och läkemedel, beslutsalgoritmer/riktlinjer. Det finns också information och algoritmer inom EES (elektroniskt expertstöd vid apoteksexpedition) som behöver bedömas om de kan kopplas till annan läkemedelsinformation och därigenom komma till nytta både i vård och på apotek.

Det krävs en gemensam ?nyckel? till de olika informationsmängderna, till exempel för att en information om överkänslighet enkelt ska kunna kopplas till alla läkemedel som innehåller en viss substans ? oavsett om det är en aktiv substans eller ett tillsatsämne. En sådan nyckel är det substansregister som Läkemedelsverket har ansvar för att utveckla. Men för att kunna bygga beslutstöd i patientjournaler eller i ett webbgränssnitt mot en nationell ordinationsdatabas (Pascal) så räcker det inte med enkla kopplingar utan det måste också vara klart när och hur olika informationsmängder ska interagera och presenteras. För att kunna uppdatera och underhålla kvalificerad information krävs dessutom att det finns tydliga standarder för hur information ska kunna kopplas till substans och produkt utan att kräva dyrt, onödigt och osäkert manuellt arbete så som ofta är fallet i dag.

En del av detta finns redan beskrivet inom skilda projekt, bland annat i den förstudie kring ordinationsorsak som kan läsas p NEPI:s hemsida, www.nepi.net. Arbete med beslutstöd kring läkemedel måste synkroniseras och följa de standarder för IT-projekt inom vården som finns fastlagda, bland annat regelverk för interoperabilitet i vården. För detta krävs att ett särskilt projekt med utvalda särskilt kunniga personer inom de olika områdena finansieras och startas snarast. Målet för ett sådant projekt/förstudie bör vara att skyndsamt ta fram en gemensam målbild för ordinationsstöd, beskriva beroenden mellan berörda pågående eller avslutade projekt, ge förslag på en tidsplan som innebär stegvis införande av olika verktyg inklusive uppskattningar kring tidsåtgång och resurser vid skilda ambitionsnivåer. Då kan arbetet hos olika leverantörer att förbereda för sådana stöd i användargränssnitt påbörjas tidigare.

Idag saknas en sådan tydlig och detaljerad målbild för framtida beslutstöd i vård och på apotek. För att kunna diskutera med användarna kring deras behov och önskemål ? något som måste vara styrande för genomförandet ? krävs sådana alternativa målbilder.

Mikael Hoffmann
Chef för stiftelsen NEPI – Nätverk för läkemedelsepidemiologi

Läkemedel mot godartade tumörer godkänns i EU

Amina Manzoor
-
0

Everolimus har godkänts för patienter från tre års ålder med subependymalt jättecellsastrocytom kopplat till tuberös skleros som inte kan opereras.

Godkännandet från EMA baseras på en studie på 28 patienter. Läkemedlet minskade 78 procent av patienternas största subependymalt jättecellsastrocytom med 30 procent under sex månader. 33 procent av patienterna fick en minskning med 50 procent.

Everolimus godkändes i USA förra året, där det säljs under namnet Afinitor. Läkemedlet är redan godkänt i både USA och Europa för behandling av patienter med avancerad njurcellscancer och vissa tumörer i bukspottskörteln.

EMA lanserar månadsrapporter

Amina Manzoor
-
0

EMA kommer från och med slutet av 2011 att ge ut månadsvisa säkerhetsrapporter om läkemedel riktade till allmänheten. I början kommer rapporterna att innehålla sammanfattningar från EMAs databas Eudravigilance, men i slutet av 2012 kommer de att utökas till sökbar information om alla läkemedel.

EMA planerar även att låta nya verktyg ta del av läkemedelsinformation så att biverkningar kan upptäckas. Det planeras till 2015, om myndighetens ekonomi tillåter.

Förra året fick EMA kritik från EUs ombudsman för att vara allt för sluten. Myndigheten gick då med på att ge ökad tillgång till läkemedelsdokument och på så sätt öka transparensen.

1234...6Sida 3 av 6