Månads arkivering augusti 2011

Minipiller lyfts ur förmånen

Ingert Nilsson
-
2

När Cerazette, som är ett populärt preventivmedel bland unga inte längre ingår i högkostnadsskyddet kommer det att betyda olika saker i olika landsting.

För unga kvinnor som använder preparatet i till exempel Blekinge och Örebro län där preventivmedel för unga kvinnor subventioneras till 100 procent blir det inte någon skillnad alls. För andra, som bor i Stockholm, Uppsala, Dalarna, Gävleborg, Värmland, Gotland, Halland och Skåne kommer användningen av minipillret nu att bli betydligt dyrare, eftersom den så kallade ungdomssubventionen för preventivmedel i dessa landsting bara innefattar de preventivmedel som ingår i högkostnadsskyddet. För åter andra, till exempel de unga användarna i Västerbottens län blir det inte heller någon skillnad eftersom landstingspolitikerna där bestämt att inte alls subventionera preventivmedel till unga, De har också tidigare själva fått betalat hela årsförbrukningen, som idag ligger på 632 kronor för Cerazette.

? Här i Uppland har ungdomarna fått betala runt en hundralapp för ett års recept. När Cerazette nu faller ur högkostnadsskyddet får de betala hela summan själva och då blir det plötsligt väldigt dyrt för en 17-åring, säger Karin Bondestam gynekolog på Ungdomshälsan i Uppsala.

Det kan i praktiken innebära, menar hon, att unga kvinnor väljer att inte hämta ut sina recept.

Karin Bondestam är aktiv i Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar som i många år arbetat för att få enhetliga regler för subventionen av preventivmedel till unga kvinnor.

? Det måste bli någon sorts ordning på det här.

Enligt Anne-Lie Öberg, informationschef på MSD är skälet till att MSD valt att lyfta ut Cerazette en översyn av de preventivmedel man har inom subventionen och att man ska satsa på ungdomssubventionsfrågan.

? Generellt är de flesta nya preventivmedel inte med i TLV:s förmånssystem eftersom skillnaden i effekt ofta är ganska liten jämfört med äldre preventivmedel. Vad de nya tillför är istället att kvinnorna får fler att välja mellan och att man kan hitta något man känner sig trygg och säker med som påverkar följsamheten, säger hon.

? Vi ska istället satsa på en dialog med landstingen om ungdomssubventionen.

Vad betyder det?

? Idag ser den ju olika ut och vi ska ha en dialog till exempel om fördelarna med Cerazette och om värdet av att kvinnorna inte ska styras av ekonomin i valet av preventivmedel. Ungdomssubventionen riktar sig till ju yngre som ofta har en svag ekonomi.

Av de cirka 120 000 kvinnor som använder Cerazette i Sverige är drygt 64 000 mellan 15 och 24 år.

Utgående patent hotar läkemedelsbolagen

Amina Manzoor
-
0

Läkemedelsindustrin beräknades uppgå till 580 miljarder dollar förra året och marknaden har länge vuxit med fyra till fem procent per år. Men det finns mörka moln vid horisonten.

Under 2011-2014 kommer ett antal viktiga patent att löpa ut. Läkemedelsföretagens lönsamma produkter utsätts därmed för konkurrens från billigare alternativ. Industriländerna fortsätter också att sträva efter besparingar inom sjukvårdssektorn, vilket leder till prispress på läkemedel. För att anpassa sig genomför läkemedelbolagen personalminskningar, försäljningar av fabriker till underleverantörer och utveckling av nya produktområden.

Flera läkemedelsbolag har känt av förändringarna på marknaden redan under 2010. Av de tio största bolagen har flera minskat sin omsättning och de som ökat har gjort det på grund av uppköp.

Euler Hermes bedömer ändå framtidsutsikterna för läkemedelsindustrin som relativt goda. Kina har de bästa utsikterna, medan USA, Asien och Latinamerika har relativt goda förutsättningar. Men stora delar av Europa, Japan och Ryssland har betydligt sämre framtidsutsikter. Den enda sektorn som spås ha relativt goda framtidsutsikter bland Euroländerna är livsmedelsindustrin.

Svininfluensa kan ha orsakat narkolepsi

Amina Manzoor
-
0

Forskning från Kina visar ett ökat antal fall av narkolepsi sex månader efter influensaperioden, trots att endast en liten del av befolkningen vaccinerades mot svininfluensa. Det kan tyda på att det är viruset H1N1 som orsakar narkolepsi och inte vaccinet Pandemrix, vilket man tidigare trott. Enligt forskarna har fallen tredubblats.

Studien är dock ännu opublicerad. Läkemedelsverket säger till Ekot att den är intressant men att man vill att studien ska bli publicerad vetenskapligt innan man går vidare.

Den svenska registerstudien från i våras visar däremot en fyrfaldig ökad risk för barn och ungdomar som vaccinerats med Pandemrix att insjukna i narkolepsi jämfört med ovaccinerade. Sedan mars rekommenderar Socialstyrelsen att inga barn under 18 år längre vaccineras med preparatet.

Vetenskapliga råd ska hjälpa TLV

Amina Manzoor
-
0

TLV har tidigare anlitat experter, men i och med de vetenskapliga råden så blir arbetet mer organiserat.

– Vi har sett ett behov och vi försöker alltid hitta nya sätt att förbättra oss. Det har också funnits en önskan att öka den kliniska kompetensen. Genom de vetenskapliga råden kan vi se till att vi fattar så bra beslut som möjligt och att de accepteras och följs ute i vården, säger Lisa Landerholm, medicinsk utredare på TLV.

– Det blir lättare för oss att använda de vetenskapliga råden, men det kommer självklart att vara möjligt att ta in extern expertis även i fortsättningen.

Bland de vetenskapliga råden finns bland annat Eva Andersén Karlsson, överläkare och docent vid Södersjukhuset, Roger Henriksson, professor vid Karolinska institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset samt Janeth Leksell, leg. sjuksköterska och lektor vid Högskolan Dalarna. Råden är läkare och sjuksköterskor specialiserade inom till exempel allmänmedicin, diabetes och psykiatri.

TLV planerar även att ha vetenskapliga råd inom tandvårdsområdet.

HPV-vaccin skyddar även mot analcancer

Amina Manzoor
-
0

Humant papillomvirus, HPV, som orsakar livmoderhalscancer kan även orsaka till exempel analcancer. HPV 16 och 18 orsakar de flesta fallen. Analcancer är fortfarande ovanligt, men det har ökat i många länder. Forskare från NIH har nu undersökt huruvida Glaxo Smith Klines HPV-vaccin Cervarix även skyddar mot den cancersjukdomen.

Forskarna undersökte prover från 4 210 friska kvinnor mellan 18-25 år i Costa Rica. Drygt hälften fick tre doser vaccin, medan hälften fick placebo. Efter fyra år testades kvinnorna för anal- och livmoderhalsinfektioner (HPV 16 och 18).

Studien visar att vaccinet gav en 62-procentig skyddseffekt mot analcancer och 77-procentig skyddseffekt mot livmoderhalscancer. Hos kvinnor som inte haft någon HPV-infektion var skyddseffekten ännu högre, 84 procent mot analcancer och 88 procent mot livmoderhalscancer.

EU-ja till hepatit C läkemedel

Ingert Nilsson
-
0

I maj sa den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s expertkommitté för humanläkemedel, CHMP, ja till MSD:s orala läkemedel Victrelis (boceprevir) och nu har det formella godkännandet från Eu-kommissionen också kommit.
Boceprevir är en proteashämmare för behandling av kronisk hepatit C genotyp 1 hos vuxna patienter. Boceprevir ges i form av en kapsel som tillägg till peginterferon och ribavirin.

All behandling av hepatit C är förknippad med många biverkningar. De vanligaste rapporterade i de kliniska studierna är till exempel illamående, förändrade smakupplevelser och trötthet. Hematologiska biverkningar kan förvärras vid tilläggsbehandling med boceprevir.

Ecstasy testas mot lymfom och leukemi

Läkemedelsvärlden
-
1

Det är forskare vid University of Birmingham i Storbritannien som för sex år sedan upptäckte att cancerformer som drabbar vita blodkroppar, svarade på behandling in vitro med olika psykofarmaka som amfetaminderivat (till exempel ecstasy (MDMA)), viktminskningspreparat och antidepressiva läkemedel såsom fluoxetin.

Problemet då var att de doser av ecstasy som behövdes för den cytotoxiska effekten på cancern skulle vara fatal för patienten just på grund av de psykotropa och hallucinogena effekterna. Därför har forskarna, under ledning av professor John Gordon, nu lyckats isolera och förstärka de cytotoxiska egenskaperna. Vidare studier ska kartlägga mekanismen bakom den cytotoxiska effekten.

? Även om vi inte vill ge folk falska förhoppningar, finns det potential i resultaten av denna forskning att det skulle kunna ge oss bättre behandlingar framöver, säger John Gordon.

Nästa steg är att utveckla och genomföra prekliniska studier.

Nej för receptfritt migränmedel

Ingert Nilsson
-
0

CHMP, den europeiska läkemedelsmyndighetens vetenskapliga kommitté anser inte att migränmedlet sumatriptan är lämpligt för receptfri behandling.
Företaget Galpharm som ansökt om godkännandet ville få tillstånd att sälja en receptfri variant av substansen.

Läkemedlet som skulle marknadsföras under namnet Sumatriptan Galpharm är bioekvivalent med Imigran som idag enbart finns som receptbelagd behandling.
CHMP anser att det finns för stora risker för cerebro- och kardiovaskulära biverkningar. Risken för missbruk var också ett skäl att neka.

Formellt är det EU-kommissionen som beslutar om ett läkemedel ska få ett marknadsföringstilstånd eller inte.

TILLÄGG:I Sverige finns flera receptfria medel sumatriptan.De företagen har ansökt om marknadsföringsgodkännande hos Läkemedelsverket. Företaget Galpharm har gjort en central ansökan hos EMA. Om företaget fått ja, blir produkten godkänd i hela Europa.

Gamla mediciner matchas för nya behandlingar

Ingert Nilsson
-
0

Forskarna har använt sig av en metod de liknar vid hemsidor för att träffa en partner, men som fungerar enligt principen att motsatser lockar. Programmet sökte snabbt igenom National Institutes of Health offentliga databaser med tusentals genomstudier. Man fokuserade i ett första försök på 100 sjukdomar och 164 läkemedel och matchade symtom på sjukdom med effekt av läkemedlen.

Programmet signalerade för de fall där ett läkemedel skapade förändring i genaktiviteten som var motsatsen till den aktivitet som orsakas av sjukdomen. Det skulle, enligt hypotesen kunna tyda på att läkemedlet kan ge effekt. För hud och magcancer fann man i studien flest matchningar.
Forskarna fann att epilepsiläkemedlet topiramat kan ha effekt också för behandling av inflammatorisk tarmsjukdom och ulcerös kolit och att substansen cimetidin ett magsårsmedel kan ha effekt vid behandling av lungcancer. Dessa två läkemedel har man nu gått vidare med i djurmodeller.

Men forskningsteamet som igår publicerade två artiklar i Science Translational Medicine säger sig ha identifierat 1000 läkemedel som har potential att användas för andra behandlingar än de godkänts för.
Idag tar det cirka 15 år och kostar kanske en miljard dollar för att få ut ett nytt läkemedel på marknaden, konstaterar en av forskarna till rapporterna. Med den här återanvändningsprincipen skulle både tid och pengar sparas.

Cancerstudie i Uppsala analyserar mutationer och läkemedels effekt

Läkemedelsvärlden
-
0
Cancerstudie i Uppsala analyserar mutationer och läkemedels effekt

I studien ingår ett hundratal cancerpatienter, som drabbats av antingen tjocktarmscancer eller kronisk lymfatisk leukemi. Prover ska tas från patienterna både före och efter läkemedelsbehandling. Syftet är att ta reda på vad det är som gör att så många tumörer blir motståndskraftiga mot behandling.

? Genom den här satsningen får vi en unik möjlighet att studera tumörernas utveckling på nära håll. Flera forskargrupper kommer att undersöka proven med olika analysmetoder för att få en samlad bild, säger Tobias Sjöblom, docent i tumörbiologi vid Uppsala universitet och ansvarig för studien.

Resistens mot behandling antas uppkomma då tumören muterar. Då förändras också den ursprungliga angreppspunkten för behandlingen. I studien kommer man att leta efter förändringar i alla gener i tumörerna.

Studien genomförs tillsammans med forskare från KTH, SLU och Umeå universitet, och finansieras av SciLifeLab med sammanlagt 4,5 miljoner kronor under två år. Alla analyser kommer att göras på SciLifeLab, som är ett nationellt resurscentrum för medicinsk och biovetenskaplig forskning, startat av KI, KTH, Stockholms universitet och Uppsala universitet.

Diamyd lägger ner Diamyd-projekt

Läkemedelsvärlden
-
0
Diamyd lägger ner Diamyd-projekt

När Diamyd i maj meddelade att diabetesvaccinet Diamyd inte uppnådde den primära effektparametern i en europeisk studie, dök aktien på Stockholmsbörsen från 120 kr till 20 kr. Senare visade sig samma negativa resultat i en mindre amerikansk studie och fas III-projektet avvecklas alltså nu. I Sverige sägs de flesta av de anställda upp, eftersom de främst arbetat med diabetesstudien och relaterade områden.

Det återstår fortfarande arbete med att analysera de stora mängder data som samlats in i fas III-studierna med Diamyd och ny data samlas fortfarande in. I syfte att få en komplett säkerhetsdatabas från den amerikanska fas III-studien och i samråd med den amerikanska läkemedelsmyndigheten, FDA, har bolaget beslutat att kalla de patienter som fått injektioner med Diamyd, men inte de som fått placebo, till ett uppföljningsbesök sex månader efter den senaste injektionen. Det sista uppföljningsbesöket planeras ske i december. I den europeiska fas III-studien är alla patientbesök genomförda.

Fas III-programmet kring diabetesvaccinet har stått för cirka två tredjedelar av bolagets kostnader. Det pågår fortfarande externa studier med Diamyd och företaget fortsätter att undersöka hur den aktiva substansen GAD65 kan ha effekt på typ 1-diabetes. Vidare ska Diamyd satsa på forskning kring läkemedelskandidater för behandling av långvarig smärta. Resultat från en fas II-studie med den längst utvecklade läkemedelskandidaten, NP2 Enkefalin för behandling av svår cancersmärta, väntas kring årsskiftet. Samtidigt planeras nästa läkemedelskandidat i portföljen, NG2 GAD för behandling av bland annat diabetessmärta.

Förstorad prostata möjligt tecken på cancer

Ingert Nilsson
-
0

Undersökningen omfattar registerupplysningar under 27 år om samtliga danska män, över tre miljoner, och visar på ett samband mellan förstorad prostata och utveckling av prostatacancer. I undersökningen var risken två till tre gånger större bland män med förstorad prostata. Det är omdiskuterat om förstorad prostata är en riskfaktor. Tidigare mindre studier har inte visat på något samband.
Studien säger inte om förstorad prostata orsakar cancersjukdomen eller om det är sjukdomen som kan orsaka förstorad prostata.
? Men det statistiska sambandet i vår studie bör få läkare att följa upp patienter med förstorad prostata, säger överläkaren Börge Nordestgaard, en av forskarna bakom undersökningen till Berlinske Tidende.

Företagen varnar Obama för prissänkningar

Ingert Nilsson
-
1

Företagen kom med sin varning i samband med att Obama-administrationen ska minska de offentliga utgifterna med 1 500 miljarder dollar under de närmaste tio åren.

Som ett led i det beslutet har ledande demokrater meddelat att man vill ha nya förhandlingar med läkemedelsföretagen om prissättningen på läkemedlen inom Medicare- och Medicaidprogrammet. Ungefär 8,8 miljoner amerikaner beräknas idag få del av de två programmen. Medicare ingår i den federala vårdförsäkringen för äldre och funktionsnedsatta, medan Medicaid är ett program för amerikaner med låga inkomster.

Idag betalar den amerikanska regeringen mer för läkemedlen som förskrivs i Medicare-programmet. Det beror på att priset på läkemedlen inom Medicaid-programmet fastställs i lag, medan priserna på läkemedlen i Medicare förhandlas fram av privata försäkringsbolag och läkemedelsföretagen, enligt en nyligen släppt rapport.
Men bland annat Pfizers vd Ian Reed sa nyligen att företaget motsätter sig några ytterligare förändringar och Merck är inne på samma linje.

Cecilia Marlow fick gå

Ingert Nilsson
-
0

Oriola-KD:s apotekskedja i Sverige behöver förbättra lönsamheten och ska nu fokusera på detta, och som det står i ett pressmeddelande, finansiell stabilitet.

En konsekvens av detta är att Cecilia Marlow som varit vd sedan 2008 idag lämnar företaget. Samtidigt har Jonas Levin, marknadsdirektör på KD utsetts till tillförordnad vd. Kedjan har nu börjat söka ny vd.
-Etableringen av apotekskedjan går nu in i en ny fas och vi behöver en vd som med förutsättningar att förbättra lönsamheten, säger Eero Hautaniemi, vd Oriola-KD.

Pressade priser riskerar nya läkemedel

Ingert Nilsson
-
2

Redan innan omregleringen av apoteken hade många undersökningar visat på riskerna med generikautbytet. Problem som ökat efter omregleringen menar artikelförfattarna. Skälet är att bytena i och med införandet av periodens vara, det vill säga att apoteken ska expediera det på marknadens billigaste ökat förvirringen.?Reglerna som styr vad som blir månadens vara är så komplexa att apotekspersonalen knappt förstår dem själva och än mindre kan förklara dem för patienten.”

De medicinska problemen med generikautbytet skulle lösas om patienten fick samma läkemedel så länge receptet var giltigt, skriver Andreas Furängen vd och Anders Cronlund farm.dr vid Apotekarsocieteten.
De menar också att statens mål att pressa kostnaderna, när det drivs till sin spets, leder till att också läkemedelsforskningen mattas av och att nya läkemedel riskerar att bli än dyrare.

 

Britter efterlyser mer data om RoActemra till barn

Ingert Nilsson
-
0
Britter efterlyser mer data om RoActemra till barn

EU-kommissionen godkände nyligen Roche:s RoActemra (tocilizumab) för behandling av barn med en svårare form av barnreumatism, systemisk juvenil idiopatisk artrit. Godkännandet gäller för behandling av barn över två år och som inte svarar på traditionell behandling med till exempel ibuprofen, metotrexat och kortikosteroider.

Det brittiska rådgivande organet Nice är trots det europeiska godkännandet skeptiskt och säger i sitt första utkast till riktlinjer att man behöver mer detaljerade data från Roche med analyser som jämför RoActemra med andra läkemedel som idag används för samma behandling. Det gäller Enbrel, Remicade och Kineret som läkarna använder idag för att behandla systemisk juvenil idiopatisk artrit även om de inte är godkända för den behandlingen.

Nice efterlyser också mer långsiktiga data om ledskador. I väntan på dessa studier är Nice inte berett att rekommendera RoActemra, säger organisationen i ett uttalande.
Systemisk juvenil idiopatisk artrit är den ovanligaste formen av barnreumatism och drabbar cirka 10-20 procent av de barn som får reumatism.

 

123Sida 2 av 3