I helgen fick Sveriges farmacevtförbunds studentsektion en ny ordförande. Det är apotekarstudenten Sandra Ghebremariam som tar sig an uppgiften. Till ny vice ordförande valdes Fredrik Malmquist, också han apotekarstudent. Den nya studentsektionen tillträder till hösten.
Sedan i måndags har förbundet också en ny ombudsman. Receptarien Lena Jäger efterträdde då Ingela Kankainen. Lena Jäger har också läst till HR-chef och personalvetare.
Månads arkivering maj 2011
Ny studentledare
Utbudet av blodproppshämmare ökar
Pfizers och Bristol-Myers Squibbs produkt Eliquis har blivit godkänt för att förebygga blodproppar hos personer som opererats för att byta knä- eller höftleder. Substansen, apixaban, är en så kallad faktor Xa-hämmare och enligt de studier som ligger till grund för godkännandet, är två doser per dag av läkemedlet mer effektivt än lågmolekylärt heparin som är standard idag. Behandlingen ges oralt.
Godkännandet gäller för en ganska snäv indikation men företagen har förhoppningar om att kunna utöka denna. I pågående studier, som inkluderar runt 60 000 patienter, utvärderas apixabans effekt som förebyggande för stroke och andra tromboemboliska händelser hos personer med förmaksflimmer.
Eliquis spås konkurrera med framförallt Boeringer Ingelheims Pradaxa (dagibatran) som nyligen fick ett positivt utlåtande från EMA:s expertkommitté CHMP för strokeprevention och systemisk emboli och Bayers Xarelto (rivaroxaban).
Socker lurar bakterier
Att tillsätta socker till antibiotika kan få bakterier som den inte annars biter på att göra susen. Det har amerikanska forskare kommit fram till i en studie som publicerats i Nature. De har tittat på typer av Staphylococus aureus och Escherichoa coli som är vad man kallar persistenta. Det innebär att de klarar av att överleva en antibiotikabehandling eftersom de stänger ner sin metabolism när de utsätts för det.
Forskarna såg att när de tillsatte socker till antibiotikan så fortsatte bakteriernas metabola aktivitet vilket gjorde att de fick i sig av antibiotikan. I kombination med socker lyckades de döda 99,9 procent av de resistenta bakterierna inom två timmar. Samma försök utan socker hade däremot ingen effekt.
MP vill utreda omregleringen
När Miljöpartiet höll kongress i helgen fattades två beslut med anknytning till apoteksmarknaden. Partiet vill att det snarast ska tillsättas en utredning som tittar på vilka effekter omregleringen haft på läkemedels- och patientsäkerheten. De vill också att alla apotek ska bli skyldiga att informera varandra om sin tillgång på läkemedel oavsett ägare, rapporterar TT.
Partiet vill också att forskning om alternativmedicin och kost ska få en ökad vikt.
Hepatit C-preparat får tummen upp
Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s expertkommitté för humanläkemedel, CHMP gav på fredagen ett positivt utlåtande för hepatitmedlet boceprevir. Boceprevir är en proteashämmare, utvecklat av MSD som marknadsförs under namnet Victrelis riktad mot vuxna med kronisk hepatit C som fortfarande har leverfunktion kvar.
Victrelis är tillsammans med telaprevir från Vertex och Tobotec de nya hepatit C-behandlingar som kommit längst i den regulatoriska processen. Nyligen godkände amerikanska FDA telaprevir, under namnet Incivek. Myndighetens rådgivande kommitté har också gett tumme upp för boceprevir.
Innan ett preparat blir godkänt på den europeiska marknaden krävs ett beslut från EU-kommissionen.
Tikomeds benmärgspreparat blir särläkemedel
Tikomed utvecklar produkten TM-400 som ska öka antalet celler som skördas hos givaren inför en transplantation av benmärg. Transplantation av benmärg är en form av behandling som kan ges till patienter med blodcancer.
Genom statusen särläkemedel får företaget rätt till kostnadsfria vetenskapliga rådgivningar hos EMA för produkten och lägre kostnader för de regulatoriska processerna kring godkännandet och tio års marknadsexklusivitet inom EU.
Herceptin okej tillsammans med cytostatika
Cancerpreparatet Herseptin (trastuzumab) har fått okej av EU-kommissionen att ges samtidigt med behandling med cytostatika som förebyggande behandling. Den utökade indikationen gäller kvinnor med tidig HER2-positiv bröstcancer.
2006 godländes Herceptin i Sverige för behandling av patienter med tidig HER2-positiv bröstcancer efter kirurgi, cytostatika och strålbehandling. Sedan 2010 är Herceptin är även godkänd för behandling av metastaserad magsäckscancer.
Var tredje över 80 får olämpliga läkemedel
Det är de två pensionärsorganisationerna PRO och SPF som granskat Socialstyrelsens läkemedelsstatistik för 2010. De har tittat på vilka läkemedel som hämtats ut på apotek av personer som är äldre än 80 år. Siffrorna visar att 31,6 procent av de läkemedel som hämtades ut är sådana som enligt Socialstyrelsens rekommendationer inte bör användas vid behandling av äldre.
Sämst ser det ut i Öckerö kommun i Västra Götaland där 50 procent av personerna över 80 år hämtade ut preparat som ansetts vara olämpliga. I Kalix, Nykvarn och Hammarö var andelen 23 procent vilket är den lägsta i landet.
– Det är oacceptabelt att så många äldre patienter får olämpliga läkemedel, säger Lars Nilsson, sakkunnig på SPF.
De läkemedel som tagits upp i granskningen är sådana som enligt Socialstyrelsen bara ska användas om det finns särskilda behov och behandlingen ska följas upp regelbundet. Men enligt SPF och PRO är ett av problemen att läkemedlen ofta ordineras av flera olika läkare. Lars Nilsson anser att en namngiven läkare bör ha det samlade ansvaret för patientens hela läkemedelsanvändning.
Organisationerna vill i en genensam satsning arbeta för att halvera antalet personer över 80 år som får olämpliga läkemedel.
V-politiker vill se åtgärder för apotekskompetens
Det var i april i år på ett Doc Morris apotek i Sollentuna som apotekspersonal använde samma nål för blodprov till flera patienter. Vänsterpartisten och riksdagsledamoten Eva Olofsson har i en fråga till socialminister Göran Hägglund undrat vad han tänker ta till för åtgärder för att händelsen med den återanvända nålen på ett apotek inte ska upprepas.
I ett skriftligt svar uppger Göran Hägglund att han anser det ?mycket olyckligt när det inträffar händelser som innebär att människor riskerar att drabbas av allvarliga smittsamma sjukdomar eller komma till skada på annat sätt?. Han skriver också att det inträffade hanteras inom gälland regelverk att Socialstyrelsen är informerad och att en lex Maria-anmälan kommer att lämnas in.
Men Eva Olofsson är inte nöjd med svaret.
– Jag tycker att han svarar genom att beskriva läget som det är nu och inte vad han vill göra för att säkerställa kompetensen, säger hon.
Enligt Eva Olofsson finns det en inbyggs risk i att apoteken nu konkurrerar om kunderna.
– Jag tror att det lätt kan leda till att man vill erbjuda nya former av tjänster. Man måste fundera över vilka typer av kompetenser som ska krävas på apoteken så att detta inte upprepas.
Operation och läkemedel lika effektiva vid refluxsjukdom
I studien, som finansierats av Astrazeneca, ingick 554 patienter med Gastroesofageal refluxsjukdom. Sjukdomen innebär att den övre magmunnen inte stängs helt vilket gör att magsyra kommer ut i matstrupen.
Patienterna, som var mellan 18 och 70 år, slumpades till att antingen få 20 eller 40 mg av protonpumpshämmaren esomeprazol dagligen eller genomgår titthålskirurgi. Efter fem års uppföljning var 92 procent i esomeprazolgruppen symptomfria liksom 85 procent av de som opererats. Bland de som fått läkemedelsbehandling var halsbränna och sura uppstötningar vanligare medan de opererade patienterna i högre grad drabbades av illamående och gaser i magen efter fem år.
Bakom studien, som publicerats i JAMA, ligger bland andra svenska forskare från Astrazeneca och Karolinska sjukhuset.
Nationella IT-strategin får backning
Motivet med den nationella IT-strategin som inleddes 2006 är att olika vårdinstanser på ett enkelt sätt ska kunna få tillgång till den patientinformation den behöver. Staten och kommunerna har därför arbetat med att möjliggöra för olika delar av vården att komma åt patientuppgifter, som till exempel information om läkemedel, mellan olika landsting såväl som mellan kommun och landsting.
Men när Riksrevisionen nu har granskat arbetet är man inte helt nöjd med insatserna. Enligt en rapport har IT-strategin genomförts i otakt och möjligheterna att ta del av patientinformation varierar stort i landet. Det råder också viss oklarhet vilka myndigheter som ansvara för vad. Både Socialstyrelsen och Datainspektionen utövar tillsyn över patientens integritet och ansvarsområdena är överlappande menar Riksrevisionen.
Överlag anser Riksrevisionen att de olika samarbetspartnerna inom strategin måste klargöra vem som gör vad och när.
– Överenskommelsen mellan regering, kommuner och landsting bygger på frivillighet vilket innebär att det är upp till varje aktör att genomföra insatserna. Regeringen bör tänka på det när de utformar liknande överenskommelser, säger riksrevisor Gudrun Antemar.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att i en rapport till riksdagen redovisa vilka resultat som nåtts hittills inom IT-strategin och utvärdera om det behövs en tydligare struktur för det fortsatta arbetet. Regeringen uppmanas också att utreda hur utbytet av patientinformation mellan just kommunerna och övrig hälso- och sjukvård kan säkerställas.
Takeda förvärvar Nycomed
För 9,6 miljarder euro kommer japanska Takeda att förvärva Nycomed. Det meddelar de båda företagen i ett gemensamt pressmeddelande på torsdagsmorgonen. Säljaren är ett konsortium av private equityfonder som leds av av Nordic Capital.
De senaste dagarna har det rapporterats om en eventuell affär i media men så sent som på onsdagen dementerade Takeda ryktena. Affären väntas vara klar inom fyra månader. I köpet ingår inte Nycomeds amerikanska verksamhet inom dermatologi, enligt pressmeddelandet.
Merck och Roche i hepatitsamarbete
Roche och Merck, MSD i Sverige, har ingått ett avtal om att samarbeta kring både utveckling av nya preparat mot hepatit C liksom marknadsföringen av Mercks boceprevir. Enligt ett pressmeddelande från Roche kommer de att marknadsföra boceprevir som en del i en kombinationsbehandling, med början i USA. Roche kommer bland annat att inkludera boceprevir när de marknadsför sin egen produkt Pegasys (peginterferon alfa-2a).
Boceprevir godkändes nyligen av amerikanska FDA och en ansökan ligger också inne hos den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA.
Imatinib ger ökad överlevnad för patienter med KML
I två aktuella studier har forskare vid Karolinska institutet tittar på behandling och överlevnad hos patienter som drabbats av någon form av kronisk myeloproliferativ blodsjukdom. Begreppet är ett samlingsnamn för blodsjukdomar som bland annat innebär en ökad risk för blodproppar och blödningar. För att minska dessa symptom ges idag behandling med cellgifter och eller radioaktivfosfor ges.
Just cellgiftsbehandlingen har misstänkts leda till en ökad risk att utveckla akut leukemi. I en fall-kontrollstudie tittade forskarna på patienter med myeloproliferativ sjukdom och jämförde de som utvecklat akut leukemi med de som inte gjort det. Deras slutsats är att det är sjukdomen i sig som ökar risken att utveckla leukemi och inte cellgiftsbehandlingen.
I den andra studien undersökte forskaran överlevnaden för patienter med kronisk myeloisk sjukdom, KML. Där finns idag en enda behandling som kan bota sjukdomen vilket är transplantation av blodstamceller, vilket inte är ett alternativ för alla patienter. Sedan 2001 ges även läkemedlet imatinib för att sakta ner sjukdomsförloppet. I studien tittade man på alla fall av KML mellan 1973 och 2008, totalt 3173 personer.
Mellan 1973 och 1979 ledde sjudomen till en ökad dödlighet på 80 procent jämfört med normalbefolkningen. Mellan 2001 och 2008 var motsvarande siffra 20 procent. Samtidigt ökade användningen av imatinib från 40 till 84 procent mellan 2002 och 2006.
Båda studierna har publicerats i Journal of Clinical Oncology.
Två doser MPR-vaccin bäst
Efter ett utbrott av påssjuka i Kanada under 2009 och 2010 har forskare tittat på uppgifter om insjuknande och vaccinationsgrad. Genomgången, som publicerats i Canadian Medical Association Journal, visade att omkring 75 procent av de som insjuknat i påssjuka antingen inte hade vaccinerat sig alls eller tagit en dos av MPR-vaccinet. Vaccinet är ett kombinationsvaccin som skyddar mot mässlingen, påssjuka och röda hund.
Särskilt var ungdomar i åldrarna 15 till 24 utsatta eftersom påssjuka i den åldern kan leda till sterilitet hos män. En stor del av dessa hade bara fått en dos eftersom det var det som rekommenderades i Kanada när de var små.
Baserat på uppgifterna från det senaste utbrottet drar forskarna slutsatsen att skyddet av två doser av MPR-vaccinet ligger någonstans mellan 66 och 88 procent beroende på vilken åldersgrupp man tittar på. För de som fått en dos var effektiviteten mellan 49 till 80 procent.
I Sverige är rekommendationen av MPR-vaccin två doser, en vid 18 månader och en mellan 6 och 8 år.
Förslag till svenskt substansregister
Läkemedelsverket är nu klara med förslaget om ett nationellt substansregister.
? Med ett nationellt register får vi en rikslikare för hur man benämner substanserna på svenska, säger Anna Dahlin, på Läkemedelsverket.
Önskemål om ett sådant register har varit upp till diskussion tidigare, men nu har alltså Läkemedelsverket på regeringens uppdrag tagit fram ett förslag. I NPL, Nationellt Produktregister för Läkemedel är till exempel substanserna på engelska.
Myndighetens förslag är att registret ska innehålla de aktiva substanserna i läkemedel, även sådana som ingår i till exempel licensläkemedel och lagerberedningar. Men också en del hjälpämnen som har en känd överkänslighetsproblematik anser Läkemedelsverket bör finnas med i registret.
Substansregistret ska enligt förslaget finnas tillgängligt som en nedladdningsbar fil och som en tjänst på internet. Det gör det möjligt för andra att utveckla tjänster med hjälp av informationen.
Läkemedelsverket blir enligt förslaget den myndighet som ansvarar för kvalitetssäkring och information. Men det ska vara möjligt för användarna, som främst är sjukvården och apoteksaktörerna, att föreslå nya substanser, synonymnamn eller andra förändringar via webbtjänsten.