UNICEF spenderade omkring 757 miljoner dollar på vaccin till barn i utvecklingsländer under 2010. För att öka konkurrensen och förhoppningsvis få ner priserna har de nu för första gången en lista över vad de betalar för olika vaccin på sin hemsida.
Listan innehåller prisuppgifter som sträcker sig flera år bakåt i tiden. Bland annat kan man läsa att indiska företag i många fall är de som har de lägsta priserna. För ett vaccin mot bland annat difteri, stelkramp och kikhosta betalade UNICEF till exempel 2,25 dollar per dos till det indiska Serum Institute of India jämfört med de 2,95 per dos som Glaxosmithkline tog.
Organisationen Läkare utan gränsers representant Daniel Berman säger till First Word att beslutet att offentliggöra priserna är positivt och att det kommer att ha en stor betydelse för kostnaderna.
Månads arkivering maj 2011
Öppen prislista ska ge billigare vaccin
Minskade kostnader inom förmånen
År 2010 var statens kostnader för läkemedelsförmånen 20,7 miljarder kronor vilket betyder en minskning med 0,1 procent enligt Socialstyrelsen. Myndigheten presenterar idag sin rapport Läkemedelsförsäljningen i Sverige ? analys och prognos. Trots att det rör sig om en liten minskning på 0,1 procent så är den speciell. Under de senaste 20 åren har en minskning inträffat bara två gånger.
Enligt Maarten Sengers, projektledare på Socialstyrelsen, förklaras det till stor del av patentutgångar som gett upphov till generisk konkurrens.
– Men även Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets genomgångar, ordinarie såväl som begränsade, har varit viktiga för att hålla nere kostnaderna, säger han.
Ytterligare anledningar till de minskade kostnaderna är enligt Socialstyrelsen att det inte har introducerats så många nya läkemedel något som vanligen är kostnadsdrivande. Ökningen av antalet sålda preparat har också varit lägre än normalt. Landstingens insatser för en effektivare läkemedelsförskrivning bidrar också till kostnadsminskningar. Enligt rapporten följer många landsting upp läkemedelsförskrivningen mer noggrant än för några år sedan.
Kostnadsutvecklingen spås bli fortsatt låg de närmaste två åren, 1,25 procent 2011 och 0,5 procent 2012 men mellan 2013 och 2013 spås den återgå till mer normala nivåer på mellan 2,5 och 4 procent per år.
För rekvisitionsläkemedel förväntas inte ökningstakten av kostnaderna att fortsätta sjunka. Prognosen är att kostnaderna för dessa kommer att öka med 7 procent 2011 och omkring 6 procent under 2012. Ökningen förklaras genom användning av nya, dyra specialläkemedel liksom nya och utvidgade indikationer för befintliga läkemedel.
Färre barn får pneumokockinfektion
Antalet barn under två år som drabbas av invasiv pneumokockinfektion har minskat sedan 1 januari 2009. Förklaringen kopplas samman med att det var då som vaccination mot infektionen infördes i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Incidensen i åldersgruppen har gått ner från 26,1 2007 till 12,3 förra året enligt en statistik från Smittskyddsinstitutet.
Men främst drabbas äldre personer av infektionen under 2010. Statistiken visar att medianåldern bland de som insjuknat är 67 år och en fjärdedel av alla som drabbas är över 80 år. Bland barn under 5 år rapporterades 51 fall. I åldersgruppen 0-5 månader inträffade 10 fall, i gruppen 6-11 månader 8 fall, i åldersgruppen 12-17 månader 3 fall och i åldersgruppen 18-23 månader 7 fall.
Sedan juli 2004 är invasiv pneumokockinfektion en anmälningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen.
Stora prisskillnader inom EU
Priset på läkemedel kan variera upp till 25 procent mellan olika EU-länder. Det är slutsatsen i en rapport som tagits fram på uppdrag av EU-parlamentets utskott för miljö, hälsa och livsmedelssäkerhet. Till viss del tycks priset bero på välståndet i landet, i alla fall för produkter som har sitt patent kvar. För dessa är priset högre i länder som har en högre inkomst per kapita, rapporterar nyhetssajten Pharma Times.
Högst pris per kapita med 2008-års nivåer hade Grekland med en årskostnad på omkring 700 euros. Därefter kommer Irland, Frankrike, Tyskland och Österrike. I rapporten, som gjorts av London school of economics, konstateras att de billigaste läkemedlen finns i Polen.
Av 27 EU-länder är det 24 som använder system med referensprissättning där man inför prissättning jämför med priset i det land som ligger lägst. Detta kan, enligt rapportförfattarna, led till låga priser, men de varnar också för faror med systemet. Bland annat kan det göra att man missar vissa hälsoekonomiska aspekter av ett läkemedel. Det kan också påverka tillgången negativt genom att ett företag låter bli att lansera en produkt i flera länder efter att ha givits ett lågt pris i ett land.
Stipendie utlyst för forskning kring vaccin och narkolepsi
Enligt förbundet är det extraordinärt beslut de fattat och anledningen är att de vill få fart på forskningen kring sambandet mellan vaccineringen mot A(H1N1) och narkolepsi. Forskningsstipendiet är på 250 000 kronor. Samtidigt satsar NHR på lägerverksamhet för de drabbade barnen och deras familjer. Det första lägret startade i helgen.
EMA utreder riskerna med Pletal
Pletal (cilostazol) godkändes 2007 för behandling av claudicatio intermittens, eller fönstertittarsjuka. Läkemedlet godkändes efter att studier visat att behandlingen förlängde den sträcka som patienter kunde gå utan smärta. Men nu har en första säkerhetsanalys gjorts av data insamlad under de första 18 månaderna som läkemedlet fanns på marknaden.
Analysen visade en viss ökad risk för kardiovaskulära biverkningar och ökad risk för blödningar och Spanien har därför tagit initiativ till att läkemedlet ska utredas ytterligare. Europeiska läkemedelsverkets kommité för humanläkemedel, CHMP, beslutade därför på sitt majmöte som hölls förra veckan att de ska inleda en genomgång av säkerhetsläget. I sitt mötesprotokoll skriver CHMP att den ökade risken måste ses i ljuset av att substansen tidigare bara visat en måttlig klinisk effekt och att den effekten dessutom framförallt setts i en population som är yngre än de patienter som i praktiken behandlas med läkemedlet. CHMP ska nu gå igenom all tillgänglig data för att på nytt värdera risker och nytta med Pletal.
Den aktiva substansen, cilostazol, verkar genom att hämma ett enzym som minskar nedbrytning av cykliskt AMP. Cykliskt AMP
finns ibland annat i trombocyter och kärlväggar och behandlingen kan
vidga kärlen och hämma ihopklumpningen av trombocyter. Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, konstaterade i februari 2010 att Pletal ger en viss effekt på besvären vid claudicatio intermittens. Enligt SBU:s analys kan patienterna i snitt gå femtio meter längre om de behandlats med Pletal jämfört med placebo.
Pletal marknadsförs av företaget Otsuka Pharma.
Socialutskottet oenigt om behovet av uppföljning
Socialutskottets majoritet är i stort sett nöjda med hur omregleringen genomförts även om det finns förutsättningar för förbättringar. Det framgår av det betänkande som utskottet nu presenterat. Betänkandet ska tillsammans med sex motioner debatteras i riksdagen i början av juni.
Majoriteten i utskottet anser att de uppföljningar av omregleringen som bland annat Tillväxtanalys, Statskontoret med flera gör är viktiga just för att följa upp och utvärdera reformen. Majoriteten i socialutskottet tycker att den kritik som Riksrevisionen har i sin rapport följs upp i de utvärderingarna.
De rödgröna i socialutskottet reserverar sig mot att Riksrevisionens rapport läggs till handlingarna och vill att riksdagen beslutar om uppföljningar utifrån rekommendationerna i den.
Bland annat kritiserar Riksrevisionen hur handelsmarginalen för apoteken fastställs och hur apotekstäckningen i glesbygden ska säkerställas.
De rödgröna vill att regeringen ser till att TLV tydligt offentliggör vilka principer som används när myndigheten beslutar om handelsmarginalen och hur den ska justeras i framtiden. De vill också ha en genomgripande analys av handelsmarginalen, bland annat för att se hur den slår mot apotekstäckningen i glesbygden. Apoteksservicen i glesbygden är i princip bara löst till 2013 och Riksrevisionen anser att det råder osäkerhet om hur det ska lösas sedan. Det håller minoriteten med om och vill att riksdagen uppdrar åt regeringen att analysera hur utformningen av apotekstäckningen på landsbygden ska lösas.
Läkemedel svårast när sjukhus kvalitetssäkras
I Danmark har man infört “Den danska kvalitetsmodellen” som är tänkt att omfatta hela hälso- och sjukvården. Sjukhus liksom apotek ansöker om att bli ackrediterade. För att få kvalitetsstämpeln ska man uppfylla en mängd villkor. Kvalitetssäkringen har än så länge främst genomförts på de danska apoteken.
Nu har de första 15 sjukhusenheterna suttit vid examensbordet, inom löpet av ett par år ska landets alla sjukhus ha blivit ackrediterade utifrån drygt 100 specificerade krav.
Efter att de första nu genomgått testet visar en genomgång som danska Dagens Medicin gjort att just läkemedelshanteringen verkar vara sjukhusens största problem.
Av de 15 sjukhusen är det bara två som klarar alla sex krav som gäller läkemedel.
Sanofi kritiseras i USA
Sanofi har hamnat i skottgluggen och kritiseras skarpt av den amerikanska senatens finansutskott för sin lobbyingtaktik. Skälet är att företaget ska ha gett närmare fem miljoner dollar till läkarorganisationer som i sin tur ska ha arbetat för att fördröja godkännandet av generiska versioner av Sanofis antitrombosmedel enoxaparin (Klexane).
De olika organisationerna har i skrivelser till den amerikanska läkemedelsmyndigheten bland annat uttryckt oro över de generiska preparatens säkerhetsprofil, men utan att nämna sina kopplingar till Sanofi.
God klinisk effekt med enbart Roactemra
Roactemra (tocilizumab) är ett biologiskt läkemedel som sedan 2010 ingår i högkostnadsskyddet för behandling av reumatism. Det används oftast i kombination med metotrexate.
Nu visar en ny studie som företaget Roche presenterar på EULAR-kongressen, European League Against Rheumatism, att patienter som behandlades enbart med det biologiska läkemedlet fick lika god effekt som de som behandlades med en kombination av metotrexate och tocilizumab.
? Det finns patienter, även om de inte är många, som inte tål metotrexate och vad vi visat i den här studien är att det finns möjlighet att få effekt utan den behandlingen, säger Anna Rudin vid reumatologkliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset som varit huvudprövare för studien i Sverige.
? Men det är viktigt att påpeka att resultatet är en rent klinisk bedömning av hur patienterna mår, antal svullna leder och liknande ett halvår efter behandlingsstart. Då såg man inte någon skillnad mellan de två grupperna.
I studien finns inte någon röntgenutvärdering, det vill säga den säger inget om behandling med enbart Roactemra stoppar ledförstöring lika effektivt som kombinationsbehandling, understryker Anna Rudin.
Utvecklingen på längre sikt säger alltså den här studien inget om. En röntgenutvärdering efter 52 veckors behandling kommer att göras, men den är inte analyserad ännu.
Myt att p-piller ger viktuppgång
Cirka 20 procent av de kvinnor som inte använder eller slutar med p-piller gör det av rädsla för att annars gå upp i vikt på grund av preventivmetoden.
En doktorsavhandling från Sahlgrenska akademin visar nu att den rädslan tycks obefogad.
I en långtidsstudie har barnmorskan och forskaren Ingela Lindh följt upp drygt 1 740 19-åriga kvinnor upp till 44 års ålder som använt, eller inte använt, kombinerade p-piller som är vanligaste.
? Kvinnorna som använt kombinerade p-piller gick inte upp mer i vikt än kvinnorna som inte använde p-piller, säger Ingela Lindh.
Viktuppgången var i genomsnitt 0,45 kilo per år.
? Det fanns ingen som helst skillnad i viktuppgång, mellan grupperna utan det här är helt enkelt en myt som vi nu kan avfärda.
I studien jämförde Ingela Lindh också om det fanns någon skillnad i viktuppgång beroende på hur länge man använt p-pillren, utan att finna någon sådan.
Varför tror hon då att den här myten uppstått?
? Många unga kvinnor är i en tillväxtperiod när de börjar använda p-piller och går upp i vikt av naturliga skäl. Men då har man kopplat det till p-pillren.
Avhandlingens titel är Factors influencing women´s choice of contraception.
Ändrad rekommendation om ms-medel
I början av året fick företaget Biogen Idec ett negativt besked för sitt läkemedel Fampyra. Läkemedlet har tagits fram för att förbättra gångförmågan hos ms-patienter. Men företaget överklagade och CHMP har nu ändrat sitt beslut.
Den vetenskapliga kommittén rekommenderar nu att Fampyra godkänns för behandling av vuxna med ms som lider av gångproblem.
I Sverige har omkring 17 000 personer ms.
Kraftig minskning av död i aids
Idag beräknar kinesiska forskare att drygt 60 procent av de som behöver medicinering med hiv-läkemedel också får det. Det ska jämföras med 2002 då i princip ingen behandlades mot sjukdomen. Det innebär, enligt den studie som kinesiska forskare vid landets hälsovårdsministerium publicerat i Lancet Infectious Diseases, att dödligheten i sjukdomen minskat med 64 procent räknat i personår.
Att man så framgångsrikt på så kort tid minskat dödligheten beror på att forskare lyckades övertyga de kinesiska ledarna om att gratis behandling var en riktig strategi, kommenterade en amerikanska aids-specialisten Myron Cohen rapporten.
Men det finns också en annan mörkare sida av aidsproblematiken i Kina. I en annan rapport kritiseras de kinesiska hälso- och sjukvårdssystemet för att hiv-smittade inte får vård vid sjukhusen. Den rapporten bygger på intervjuer med patienter och sjukvårdspersonal som vittnar om att hiv-smittade till exempel nekas operationer. Att diskrimineringen av hiv-smittade är ett problem understryks av medarbetare vid Kinas nationella center för aids.
Kronans Droghandel förseglar på prov
Det försvinner en del tablettblister och bipacksedlar ur OTC-sortimentet på apotekens hyllor. Av de receptfria smärtläkemedlen är det bara cirka 10 procent som säljs i förseglade förpackningar. Men den produkt med störst svinn är dagenefterpillret Norlevo.
På Kronans Droghandel drar man nu igång ett projekt för att kolla reaktionerna på förseglade förpackningar. Under två månader ska apotekskedjan försegla paracetamolprodukten Reliv.
? Det är inte någon av våra storsäljare, det ligger i mittsegmentet, men vi har haft en del samarbete med företaget sedan tidigare så därför frågade vi dem, säger Kajsa Osterling på Kronans Droghandel.
Men förseglingen är på apotekets initiativ och sponsras enligt henne inte av företaget.
Förseglingen av förpackningarna sker centralt av Kronans Droghandel och distribueras ut färdigförseglade till apoteken.
Från apotekets sida skulle man gärna se att OTC-förpackningarna förseglades av leverantörerna.
? Vi gör det på försök för att se vilka reaktionerna blir, men också för att väcka debatt i frågan, säger Kajsa Osterling.
Villkorat samarbete ska stärka klinisk forskning
Myndigheterna Vinnova och Vetenskapsrådet har på uppdrag av regeringen tagit fram förslag på hur samverkan inom den kliniska forskningen skulle kunna stärkas. Tanken med uppdraget var att med stöd i de utredningar som tidigare gjorts, framför allt Olle Stendahls och Nina Rehnqvists, ta fram konkreta förslag som gynnar det man valt att kalla svensk behandlingsforskning, SBF.
Vid ett seminarium på tisdagen presenterades stommen i de förslag som ska lämnas till regeringen den sista juni. Forsknings- och utbildningsminister Jan Björklund som inledde seminariet, talade om vikten av att behålla kunskapen i Sverige.
– Kliniska läkemedelsprövningar har minskat med hälften på sex år i Sverige. Vi måste skapa incitament för hälso- och sjukvården att vilja delta i klinisk forskning i högre grad för tappar vi den tappar vi industrin och på sikt också akademin, sade han.
Vinnova och Vetenskapsrådet vill att stat och landsting gemensamt går in med 500 miljoner kronor årligen, pengar som ska satsas utöver befintliga medel.
– Det finns ett glapp i finansieringen av forskning om behandlingsmetoder, kliniska prövningar och utvärderingar av metoder som vi sett behöver fyllas, sade Johanna Adami, avdelningschef för hälsa på Vinnova.
Hon har tillsammans med Mats Ulfendalhl, huvudsekreterare för medicin och hälsa på Vetenskapsrådet, lett arbetet med SBF. Deras gemensamma förslag innehåller en rad kriterier för vilka projekt som skulle kunna söka de nya medlen. Ett av de främsta är att det krävs någon form av samverkan mellan olika aktörer.
– Det kan handla om samarbete mellan flera landsting eller mellan hälso- och sjukvården och akademin och industri. Viktigt är att medlen ska fylla luckor där det idag saknas finansiering, sade Mats Ulfendahl.
Som exempel på projekt som skulle kunna få ta del av pengarna är sådana som kräver kliniska kontaktytor, utvärdering av läkemedel eller medicinteknik eller registerstudier. Ett krav är att de som ansöker ska kunna visa att projektet leder till patientnytta inom fem år, något som representanter från både industri och akademi menade gör det omöjligt att pröva nya läkemedel.
– Vi har varit tvungna att begränsa oss och det kanske inte är så att just prövning av nya substanser passar in, konstaterade Mats Ulfendahl.
Enligt förslaget ska strukturen för SBF inrymmas i befintliga myndigheter men med ett eget självständigt kansli och en styrelse. Till den ska det koppla en bedömningsgrupp som bedömer vilka projekt som beviljas anslag.