Månads arkivering april 2011

Inte fler självmordsförsök med paracetamol

Petra Hedbom
-
2

Under vintern har flera larmrapporter dykt upp om att antalet självmordsförsök och förgiftningar med paracetamol skulle ha ökat efter omregleringen. Att värktabletter med paracetamol numer finns tillgängligt även i handeln utanför apotek har angetts som en möjlig orsak.

Men det har inte skett någon sådan ökning under de senaste tre åren, det visar en genomgång som Läkemedelsverket har gjort. Resultaten är en del i ett större projekt som myndigheten startat medsyfte att kartlägga användningen av receptfria läkemedel i stort. I ett första steg har man tittar på användningen av paracetamol.

Tidigare i vår kom siffror från Läkemedelsverket som visade att försäljningen av paracetamol inte har ökat. Detsamma gäller alltså för antalet självmordsförsök och förgiftningar. Myndigheten har granskat statistik från Giftinformationscentralen och uppgifter om vårdbesök som kopplats till paracetamolrelaterade självmordsförsök eller giftiga överdoseringar.

Varje svensk köper i genomsnitt motsvarande 90 gram stycken 500 mg paracetamoltabletter varje år och omkring två tredjedelar av dessa säljs med recept enligt Läkemdelsverket.

Fler aspekter av tillgänglighet

Petra Hedbom
-
0

Att apoteken och kunderna upplever generikasystemet som krångligt och tidskrävande var en av de åsikter som kom fram vid flera tillfällen under dagens öppna utfrågning som ordandes av socialutskottet. Syftet med utfrågningen var att få en bild av hur läget är så här långt på den omreglerade apoteksmarknaden.

Bland talarna, som var inbjudna för att ge sin bild av läget på marknaden så här långt fanns bland annat Cecilia Marlow, ordförande för Sveriges Apoteksförening och vd för Kronans Droghandel. Hon var den som fick ta emot flest frågor från politikerna och en stor del handlade om 24-timmarsregeln och tillgängligheten. Hon lyfte fram att omregleringen av apoteksmarknaden lett till nytta för samhälle och kunder utan att samhället betalar mer.

Men hon höll också med om att det kvarstår problem, som att många kunder upplever att apoteken inte har läkemedel inne.
– Vi har en frivillig överenskommelse om att apoteken ska ringa varandra för att kontrollera om ett läkemedel kan finnas hos en annan närliggande kedja och vi måste jobba på att efterleva den bättre. Men att se varandras lagersaldo, det tror jag inte kommer blir möjligt ur konkurrenssynpunkt, sade Cecilia Marlow.

Hon sade också att apoteken följer samma praxis som Apoteket AB innan omregleringen vad gäller 24-timmarsregeln men att distributionen styrs av läkemedelsföretagen och grossisterna.
– Där ser vi att det fungerar sämre för generikaleverantörer än för leverantörer av orginalprodukter, sade hon.

Ett alternativ som diskuterades var att ha fler leveranser till apotek än de en gång per dag som är normen idag.
– I vissa länder har man upp till sju leveranser per dag. Men det skulle innebära kostnader som någon skulle behöva stå för, sade Hans Wahlén, vd på grossisten Tamro.

Bland övriga talare fanns representanter för Läkemedelsverket, Konkurrensverket, Lif, partihandlarna Tamro och Oriola, Farmaciförbundet och Sveriges Farmacevtförbund, liksom patientföreningar och pensionärsförbunden. De sista klart mer kritiska till läget än övriga.

Carina Jansson, ordförande för Farmaciförbundet, uttryckte oro för att patientsäkerheten och rådgivning fått stryka på foten till förmån för försäljning. Förbundet har fått rapporter om brister i  kompetensutveckling bland apotekspersonalen och krävde att schemalagd tid avsattes för detta. Hon efterfrågade också en databas för licensläkemedel något som även Christina Åkerman, generaldirektör på Läkemedelsverket efterlyste.

Den 8 juni ska omregleringen debatteras i Riksdagens kammare.

Utspel inför hearingen i socialutskottet

Ingrid Helander
-
0

Apoteket ökar sin marknadsandel och det krävs besk medicin för att öka mångfalden på apoteksmarknaden. Det skriver Apotek Hjärtats vd Anders Nyberg tillsammans med Cecilia Marlow vd för Kronans Droghandel, Fredrik Söderberg, vd för Medstop och Fredrik Skepp vd Foxfarmaci i Dagens Industri idag. Vd:arna konstaterar att omregleringen med råge levererat sina mål att öka tillgänglighet och service, men att mångfalden är ett problem. Framförallt kritiserare de det sätt som regeringen valt att beräkna marknadsandelar på. Dagens system, att beräkna marknadsandelar utifrån antal apotek, blir direkt missvisande skriver debattörerna. Istället borde beräkningarna utgå från omsättning av receptbelagd medicin eftersom det är kärnan i verksamheten. Skulle man göra det skulle Apotekets marknadsandel var betydligt högre än de tillåtna 35 procenten enligt artikeln. De skriver också att med den takt som Apoteket AB idag öppnar nya apotek så är det inte längre en fri konkurrens.

På Svenska Dagbladets debattsida är det istället Sveriges Farmacevtförbunds ordförande Thony Björk som debatterar. Han är kritisk mot det faktum att frågan om läkemedelsanvändning kommit i skymundan under hela omregleringen. Det är också där det nu finns problem på den nya marknaden enligt Thony Björk. Han föreslår att socialminister Göran Hägglund inför en nollvision för läkemedelsskador. Som en av en sådan vision vill Farmacevtförbundet att apoteken ska få ersättning för farmacevtiska tjänster, att kontrollen av försäljning av läkemedel utanför apotek ska bli bättre, att rätten till läkemedelsgenomgång bör lagfästas och att patienterna måste få kontroll över sina journaler. Apoteksreformen är inte fullständig så länge system för att bekämpa läkemedelsrelaterade problem saknas som gemensam spelregel för den nya apoteksmarknaden, skriver Thony Björk.

Utfrågningen i socialutskottet pågår under torsdag förmiddag, rapport därifrån kommer under eftermiddagen.

 

Progesteron stoppade tidig förlossning

Petra Hedbom
-
0

Kvinnor som har en förkortad livmoderhals löper ökad risk att deras barn föds för tidigt. I en amerikansk studie undersökte forskare om behandling med vaginalt progesteron kunde förhindra detta.

Av 458 kvinnor som riskerade att föda för tidigt lottades en del till att få behandling med en progesterongel eller en placebogel. Behandlingen påbörjades i mitten av graviditeten och gavs dagligen fram till graviditetsvecka 37 alternativt till förlossningen började.

Resultaten visade att de kvinnor som fick progesteron hade mindre risk att föda för tidigt än övriga. Omkring 9 procent i den behandlade gruppen födde före vecka 33 jämfört med 16 procent i placebogruppen.

Studien, en fas III-studie som publicerats i Ultrasound in Obstetrics and Gynecology, har finansierats av läkemedelsbolaget Columbia Laboratories.

Forskning om vinster med nya läkemedel

Petra Hedbom
-
0

Det är Studieförbundet näringsliv och samhälle, SNS, som ligger bakom det nya forskningsprojekt som bestämt sig för att ta itu med balansen kostnader och vinster för nya läkemedelsbehandlingar. I arbetet kommer representanter från både akademi, industri och myndigheter att delta och det hela inleds med en förstudie under våren.

Syftet med förstudien, som ska presenteras den 9 juni i år, är att se över kunskapsläget på området, i Sverige och internationellt.
– Förstudien ska bland annat undersöka om det går att replikera internationella studier med svenska data. Förhoppningen är att projektet kan leda till ökad samsyn mellan olika aktörer och samhällssektorer, säger Johanna Lind, forskningsledare på SNS i en presskommentar.

I den referensgrupp som kopplas till projektet ingår ett antal forskare och ämnesexperter liksom representanter från bland annat Apotekarsocieteten, Astrazeneca, Lif, Kronans Droghandel, TLV, Socialstyrelsen och Vinnova. Hela projektet beräknas vara klart våren 2013.

Vilka är huvudproblemen?

Läkemedelsvärlden
-
0

Bristen på bra it-stöd för förskrivare och apotek framstår som det allt överskuggande problemet, vilket Mikael Rolfs och Mikael Hoffmann visat i sina inlägg. Bra stöd skulle förbättra läkemedelsanvändningen, öka patientsäkerheten, minska kassationen och så vidare. Om inte ett slutdatum för införandet av ett kraftfullt, nationellt stöd sätts, och resurser dimensioneras därefter, blir strategin ännu en papperstiger.

 J. Lars G. Nilsson har framhävt problemen med de äldres medicinering. Det är dessa som står för lejonparten av all läkemedelskonsumtion samtidigt som de utgör en fysiologiskt svag patientgrupp. Jag tror däremot inte på idén med en läkemedelsansvarig läkare, ?dirigent?, för de äldre. Klinisk farmakologis grand old man, Folke Sjöquist, sa för ett antal år sedan att en läkare kanske behärskar ett 30-tal läkemedel. De kanske har ökat till 40 idag, men är fortfarande helt otillräckligt för att kunna intervenera i äldres läkemedelslistor. Geriatrikerna och de kliniska farmakologerna är för få. Lösningen ligger därför i multiprofessionella team, som årligen samlas på vårdcentraler och ser över de äldres behov inom upptagningsområdet. På liknande sätt som mödra- och barnavårdscentraler inrättades på 30-talet för att lösa dåtidens problem behövs idag äldrevårdscentraler. Barnen är nu runt 75 år.

Andreas Furängen och Per Lindquist har påpekat behovet av forskning för att får fram nya läkemedel. Den frågan är snabbt avklarad i förstudien. Min tolkning är att Socialdepartementet saknar kompetens på området. Det socialdemokratiska näringsdepartementet hann i sin svanesång (2005) lägga fram ett strategiprogram för Life Science med titeln Läkemedel, bioteknik och medicinteknik ? en del av det Innovativa Sverige. Ta del av det. Forskarna måste få tillgång till patientdata, som Måns Rosén föreslagit i sin utredning Guldgruvan i hälso- och sjukvården. Den i och för sig positiva generikareformen har gjort att företagen tar igen intäkterna på nya produkter, som blir så dyra att landstingen i det längsta undviker att använda dem. Nya läkemedel är ett samhällsintresse och landstingen kan inte passa längre.

Miljö och jämlikhet pekades i förstudien ut för prioriterade åtgärder. Behov av insatser finns inom bägge, men på läkemedelsområdet är dessa två förhållandevis välskötta pastorat i Sverige. Inom andra finns mycket mer att göra. Antibiotikaresistens är ett växande problem, som ihärdigt och skickligt bevakas av STRAMA. Socialstyrelsen har dessutom nyligen publicerat Förslag till utveckling av strategin mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner. Ett dubbelarbete med läkemedelsstrategin tycks för handen. En strategi mot resistens måste dessutom även inkludera den omfattande antibiotikaanvändningen inom jordbruket.

Anders Cronlund

Apoteken börjar nischa sig

Ingert Nilsson
-
0

Under apoteksbranschens första år ökade kundbesöken med cirka 10 procent, apoteken blev 20 procent fler och den totala omsättningen för hela branschen var 33 miljarder kronor.
? Det är ungefär på samma nivå som under monopoltiden, sade Johan Wallér vd för Sveriges Apoteksförening när han presenterade branschens första årsrapport.
? Det här är inte en marknad där man täljer guld med träkniv, marknaden har inte vuxit, det vill säga kunderna är inte fler och inte sjukare. Istället har det blivit en utspädning på fler apotek.

Han spådde att det under de närmaste åren kommer att ske en konsolidering och tänker sig både nedläggningar och försäljningar men också nyetableringar.
? Det finns orter med plats för fler apotek.
Johan Wallér trodde också att det kommer att bli större differentieringar mellan de olika apotekskedjorna, såväl när det gäller egenvården, som rådgivning med olika hälsotjänster.
? Idag finns det apotek som nischat sig som djurapotek, kanske får vi framöver apotek som nischar sig mot speciella patientgrupper, diabetesapotek till exempel.

Liksom tidigare står receptdelen för 80 procent av omsättningen.
? Men det är egenvårdssidan, som du kan styra över, där de stora utvecklingsmöjligheterna finns. Och här har man redan börjat med till exempel hudterapeuter på Boots, gav han som ett exempel.

De idag 1 150 apoteken ägs av 21 olika aktörer, 13 av dem är medlemmar i Apoteksföreningen. De som inte är med är enskilda entreprenörers apotek.
? Men jag räknar med att de kommer med när de etablerat sin verksamhet.
Omregleringen med de nya 200 apoteken har inneburit att apotekstätheten i landet ökat, rätt rejält. Idag går det 8 300 invånare per apotek, före omregleringen cirka 10 000.

De flesta nya apotek har öppnat i storstadsområdena, men nyetableringar har skett i alla län, förutom på Gotland. Flest antal apotek finns i Stockholms län, 211 stycken lägst antal på Gotland med sju stycken. Under 2010 var 8 350 personer anställda på öppenvårdsapoteken, 735 av dem var nyanställningar. Knappt 50 procent av personalstyrkan är receptarier, 8,5 procent apotekare.

Nytt drag från GSK – sänker priset på Cervarix

Ingert Nilsson
-
0

Priset för Cervarix på recept sänks från 2 862 kronor till 1 747 kronor för de tre sprutorna. Betydligt lägre pris än Gardasil. GSK har anmält prissänkningen till TLV och inom några veckor räknar företaget med att det lägre priset ska börja gälla.
För den enskilde patienten behöver prissänkningen inte betyda så mycket, eftersom högkostnadsskyddet innebär att kostnaden över 1 800 kronor betalas av landstingen.

Men för landstingen som betalar den överskjutande delen till företaget kan det förstås handla om betydande belopp.
? Vi ställer vårt hopp till läkemedelsenheterna, det har ju hänt tidigare att de så att säga pekat med hela handen och rekommenderat en behandling, framför en annan, säger Johan Thor på GSK.
Med ett kraftigt reducerat pris på vaccin via recept hoppas GSK att landstingen nu aktivt ska gå ut och rekommendera vaccinering med Cervarix. Det var det vaccin som landstingen valde i upphandlingen men som Kammarätten beslutat måste göras om.

Den nationella vaccineringen i vaccinationsprogrammet kan tidigast komma igång i höst. Om det blir en ny nationell upphandling kommer att bestämmas den närmaste tiden.

Banta inte med Redux

Ingert Nilsson
-
0

Redux Retinalin är ett vanligt preparat på nätet, som lovar lägre vikt. Efter rapporter om biverkningar har såväl Livsmedelsverket som Läkemedelsverket analyserat innehållet i pulvret.

Analysresultaten från några burkar visade inte på några läkemedelsklassade substanser i kosttillskottet. Däremot visade Livsmedelsverkets analys att tabletterna innehöll stora mängde nikotinsyra, vilket kan vara skälet till de rapporterade biverkningarna, bland annat allergiska reaktioner.

Den rekommenderade dosen på förpackningarna skulle ge en total dos på 105-180 mg nikotinsyra. Doser på 100 mg förväntas ge biverkningar hos hälften av de som tar preparatet.
Även om Läkemedelsverket inte fann några läkemedelssubstanser så varnar man liksom Livsmedelsverket för köp av bantningspreparat via okända hemsidor.

Fler fall av narkolepsi även i Frankrike

Ingert Nilsson
-
0

Den franska läkemedelsmyndigheten Afssaps har fått in fler rapporter än väntat av narkolepsi bland vaccinerade med Pandemrix i åldersgruppen 10-15 år. Totalt har man fått in 25 fall av narkolepsi bland 5,7 miljoner vaccinerade. Av 4,1 miljoner vaccinerade med Pandemrix har 23 fall rapporterats. 1,6 miljoner har vaccinerats med Panenza och här har två fall rapporterats.

Ingen ökning av antalet fall sågs i andra åldersgrupper eller för det andra vaccinet mot influensa A (H1N1), Panenza, som användes i Frankrike.
Uppgifterna, som är preliminära, tycks gå i samma riktning som de svenska och finska studierna.
De franska resultaten kommer att värderas, tillsammans med den svenska registerstudien, vid den europeiska läkemedelsmyndighetens vetenskapliga kommittés (CHMP) möte nästa vecka skriver Läkemedelsverket på sin hemsida.

Ny chef på Läkemedelsverket

Ingert Nilsson
-
0

Det är Enrique Arias som den 1 juli tillträder tjänsten som ställföreträdande generaldirektör och direktör för Strategisk verksamhetsplanering. Han kommer närmast från Södertörns högskola där har han de senaste sju åren varit högskoledirektör.

Samma utseende på receptfritt

Ingert Nilsson
-
1

Idag kan det vara stora skillnader på läkemedelsförpackningarnas utseende inom EU, något EMA med det här förslaget vill komma åt.
Hur läkemedelsmyndigheten vill ha det finns nu utlagt på EMA:s hemsida för synpunkter fram till den 30 juni.

I förslaget ska handelsnamnet på läkemedlet och substansnamnet synas lika tydligt och tillsammans på förpackningen, även om de två namnen inte behöver ha samma typsnitt.

EMA vill också rensa i antalet bilder och symboler på askarna, bland annat ska det inte förekomma bilder på barn. Sådana kan vara förvirrande eftersom en bild inte exakt säger vilka åldersgrupper läkemedlet kan användas för, menar EMA. Däremot är det ok att visa för vilken kroppsdel läkemedlet behandlar eller hur den administreras.

 

Pfizer säljer kapslarna

Ingert Nilsson
-
0

Försäljningen till KKR som är världens största tillverkare av hårda kapslar är en följd av Pfizers tidigare uttalande om utförsäljningar.
Enligt analytikern Jon LeCroy arbetar Pfizer nu för att göra företaget mindre.
? Alla företag behöver kunna växa och Pfizer är idag så stort att det nästan är omöjligt för dem att göra det därav utförsäljningen, är hans analys.

Ett annat skäl kan vara att läkemedelsjätten på det här sättet förbereder sig inför förlusten av patentet på storsäljaren Lipitor senare i år.
Företagsdelen Capsugel som tillverkat hårda kapslar drog förra året in cirka 750 miljoner dollar på försäljningen av mer än 180 miljarder kapslar.

Nytt medel mot prostatacancer godkänt

Ingert Nilsson
-
0

Jevtana (cabazitaxel) är godkänt i kombination med prednison eller prednisolon för behandling av patienter med metastatisk prostatacancer där cancern fortsatt växa trots hormonbehandling.

I studier som ligger till grund för godkännandet förlängde Jevtana överlevnaden hos patienter där hormonbehandlingen slutat ha effekt med drygt två månader, från 12,7 månader till 15,1 månader.
Prostatacancer är den tredje vanligaste cancersjukdomen i världen. I Sverige diagnosticeras årligen cirka 10 000 nya fall.

Många goda nyheter för hepatit C-kandidater

Petra Hedbom
-
0

Omkring ett 30-tal företag runt om i världen uppskattas arbeta på högvarv för att få fram nya effektiva behandlingar mot hepatit C. I många år har nytillskotten lyst med sin frånvaro men vid den nyligen avslutade Leverkongressen, EASL, i Berlin presenterades flera lovande resultat.

De två preparat som väckt störst uppmärksamhet finns två proteashämmare. Den ena är MSD:s boceprevir, som ska marknadsföras under namnet Victrelis, och telaprevir från Vertex och Tobotec. I samband med kongressen publicerades två fas III-studier i New England Journal of Medicine om boceprevir. Resultaten från båda pekar mot att boceprevir som tillägg till dagens standardbehandling med pegylerat interferon och ribavirin gör att fler patienter blev fria från viruset.

I den ena studien lottades 403 patienter med hepatit C genotyp 1, som inte blivit hjälpta av tidigare standardbehandling, till att få antingen standardbehandling med ribaverin och peginterferon alfa-2a eller standardbehandling med tillägg av boceprevir, enligt två olika scheman. Totalt behandlades patienterna i 44 veckor. Bland patienterna som fick boceprevir hade 64 procent en utläkt infektion jämfört med 21 procent i kontrollgruppen. I den andra studien användes istället peginterferon alfa 2-b och ribavirin i kontrollgruppen. Där var resultaten att 66 procent i boceprevirgruppen blev virusfria jämfört med 33 i kontrollgruppen.

Även telaprevir har studerats i kombination med standardbehandling och även där har resultaten varit positiva. Omkring dubbelt så många av de som fick kombinationsbehandlingen hade inga detekterbara virusnivåer jämfört med patienter som fick standardbehandling. För båda substanserna rapporteras biverkningar som anemi, trötthet och illamående.

Den stora skillnaden mot dagens behandlingar är de nya är specifika och kommer att vara av stor vikt för patienter med hepatit C, enligt Johan Westin, docent och överläkare vid avdelningen för infektion och klinisk virologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset
– Vi har väntat på de här specifika behandlingarna länge och nu börjar en nya era för behandling av hepatit C. Förutom boceprevir och telaprevir finns det ett 50-tal produkter under utveckling. Jag tror att de första nya som godkänns ganska snart kommer att konkurreras ut av ännu nyare med mindre biverkningar och ännu bättre effekt, säger han.

Även det svenska företaget Medivir fanns med bland de som presenterade positiva data under EASL-kongressen. Deras proteashämmare TMC 435 i kombination med standardbehandling visade sig i en fas II-studie ge större virologisk respons hos patienter som tidigare inte svarat på behandling, än enbart standardbehandling.

Läs ett längre reportage om de nya Hepatit C-behandlingarna i LmV nr 1 2011 (exkl. för prenumeranter).

Antidepressiva länkas till risk för hjärtsjukdom

Petra Hedbom
-
0

Det är en studie av manliga 500 manliga tvillingar med en medelålder av 55 år som visar på kopplingen hjärt-kärlsjukdom och antidepressiva läkemedel. I 59 av tvillingparen hade den ena brodern behandlats med antidepressiva och den andra inte.  Bland de som behandlats såg forskarna att tjockleken på karotisartärerna var i snitt fem procent mer än för de som inte behandlats.

Trängre och tjockare artärer är en känd riskfaktor för att drabbas av hjärtattack och stroke. Forskarna bakom studien presenterade sina resultat i helgen vid den amerikanska kardiologkongressen, ACC, i New Orleans. De säger att de inte såg något samband mellan depression i sig och en ökad förträngning av artärerna hos studiedeltagarna. Studiedeltagarna använde olika typer av antidepressiva men omkring 60 procent av dem behandlades med SSRI. Sambandet syntes för alla typerna.  

En av studieförfattarna, Amit Shah, säger till Reuters att en hypotes bakom mekanismen skulle kunna var att en ökad mängd av vissa signalsubstanser som serotonin skulle kunna leda till att blodkärlen drar ihop sig vilket resulterar i ett minskat blodflöde och ett högre blodtryck.

1...345Sida 4 av 5