Sveriges oberoende apoteksaktörers förening, SOAF, är namnet på den nybildade föreningen.
? Den behövs för att tillvara ta den enskilde apoteksaktörens intresse, säger Fredrik Skepp från Foxfarmaci som är föreningens ordförande.
Medlemmarna är idag små apoteksägare, men egentligen handlar det inte om storleken utan om oberoendet.
? Kriteriet för medlemsskap är att man inte tillhör eller är associerad till en kedja som till exempel Apoteksgruppen eller Boots. I England finns Independent Community Pharmacies, där kan det handla om grupperingar på 10-20 apotek.
SOAF är inte en ny branschorganisation, utan organiserar sig under Sveriges Apoteksförenings paraply. Föreningen har inga planer på att bygga upp och bemanna ett eget kansli.
? Flera av oss sitter ju med i Apoteksföreningens styrelse, men vi behöver koordinera oss för att driva våra frågor.
Till att börja med är det två områden man prioriterar, dels kommersiella samarbeten och erfarenhetsutbyten, dels att påverka entreprenörernas marknadsförutsättningar.
? Det handlar till exempel om att samordna inköpen av läkemedel för att få större rabatter, så kallade Buyer Groups. Går man samman får man helt enkelt bättre priser. Men också om att samordnat föra vår talan mot till exempel myndigheter.
Även om påverkansarbete och branschfrågor ska drivas i Apoteksföreningens namn, kan det tänkas att SOAF, beroende på frågeställningar, lämnar egna yttranden och remissvar.
? Men vi har fullt upp med att driva våra verksamheter så det handlar mycket om att samarbeta inom områden där synergier och skalfördelar finns.
Månads arkivering april 2011
Oberoende apoteksägare agerar ihop
EMA kritiseras för oberoende experter
Budgetutskottet har riktat kritik mot EMA och vill att parlamentet skjuter upp beslutet om att bevilja ansvarsfrihet för den europeiska läkemedelsmyndigheten.
Utskottet riktar bland annat kritik mot och ifrågasätter oberoendet hos de experter som utvärderar nya läkemedel. Det saknas ordentliga garantier för deras oberoende, menar utskottet. Föreskrifterna när det gäller personal och experters eventuella intressekonflikter håller inte måttet, tycker utskottet som också kritiseras EMA:s upphandlingsförfarande och hur rekryteringen av personal går till.
Utskottet menar att oberoendet hos några av experterna som utvärderar läkemedel kan ifrågasättas. Ett exempel som nämnts är utvärderingen av läkemedlet Benflourex vid behandling av diabetes. Myndigheten beslutade 2009 att försäljningstillståndet skulle dras tillbaka på grund av hjärtbiverkningar. Men flera experter hade betydligt tidigare föreslagit att preparatet skulle dras tillbaka.
EMA hävdar att mycket av den kritik som riktas mot myndigheten nu är åtgärdat, bland annat har man antagit betydligt tuffare regler när det gäller intressekonflikter hos experterna.
Om Europaparlamentet håller med visar sig när det tar ställning till utskottets förslag, vilket väntas ske någon gång under maj månad.
Enklare utbyte
Idag bryter apoteken mot reglerna om de byter ut ett läkemedel som inte ingår i högkostnadsskyddet mot ett likvärdigt som är subventionerat. Den föreskriften ändrar nu TLV. Från den 1 maj är det ok att göra det utan att behöva kontakta läkaren. Men förutsättningen är att läkaren skrivit ut receptet då läkemedlet fortfarande var subventionerat.
Första maj, samma datum som regeländringen, utesluts blodtryckssänkaren Cozaar ur högkostnadsskyddet: Ett recept på blodtryckssänkaren som skrivits ut före 1 maj är det alltså tillåtet att byta mot ett annat losartanmedel. Däremot är det enligt den nya regeln inte tillåtet att till exempel byta ut Cipramil, som sedan en längre tid inte ingår i högkostnadsskyddet, mot ett generiskt alternativ på ett nyskrivet recept.
Två blodfettssänkare i en
Inegy är ett kombinationsläkemedel som innehåller ezetimib och simvastatin som båda, var för sig, ingår i högkostnadsskyddet. Kombinationspreparatet fick grönt ljus av TLV i februari, men som andrahandsbehandling. Subventionen gäller för patienter som prövat behandling med simvastatin, men där målet inte uppnåtts.
Priset för Inegy är detsamma som för de billigaste jämförbara läkemedlen inom högkostnadsskyddet.
30 osålda apotek
Av de 150 apotek som ska säljas till enskilda apoteksägare saknar fortfarande trettio stycken köpare. De drivs fortsatt av Apoteksgruppen men målet är att finna ägare också till dessa. Enligt Claes Kjellander, projektchef för försäljningen är det inte aktuellt att lägga ned dem.
? Nej, det finns inte på agendan, uppdraget är att sälja dem.
Osålda apotek finns i så väl Stockholm och Göteborg som Jokkmokk och Hofors. Claes Kjellander ger i huvudsak tre skäl till att man inte funnit köpare.
? Dels handlar det om apotek med stor konkurrens i området, ett annat skäl är att det finns interna problem som att hyresavtal är på väg att gå ut och ett tredje att det är stora och därför relativt dyra apotek på små orter.
Dansk avreglering ska utredas
I början av året tog den danska regeringen tillbaka sitt förslag om att göra det tillåtet med apotekskedjor i Danmark. Men nu har frågan blivit aktuell igen, sedan en parlamentarisk majoritet sagt ja till att utreda frågan. Utredningen är en del i ett konkurrenspaket som regeringen fått gehör för.
Det danska konkurrensverket kom redan i början av förra året med en rapport som menade att det danska apoteksväsendet var förlegat och missgynnade priskonkurrens. I Danmark ägs apoteken av enskilda apotekare och den danska Apotekarföreningen har allt sedan frågan började diskuteras varit kritiska mot förändringen.
Föreningen hävdar, bland annat, att det nuvarande systemet är en garant för att även den danska glesbygden försäkras läkemedelsförsörjning.
Svensk i Europeiska Forskningsrådets topp
Carl-Henrik Heldin var tillsammans med den andre nye vice ordföranden, professor Pavel Exner med och grundade det Europeiska forskningsrådet 2007. Carl-Henrik Heldin är direktör för Ludwiginstitutet för cancerforskning i Uppsala och professor i molekylär cellbiologi vid Uppsala universitet.
Europeiska forskningsrådet, ERC, består av ett oberoende vetenskapligt råd och ett verkställande organ. Rådet består av 22 medlemmar.
Orlistat kopplas till njurproblem
Att bantningspreparatet orlistat som ingår i Xenical och det receptfria Alli i sällsynta fall kan orsaka leverproblem är känt. Nu har kanadensiska forskare också sett att bantningspreparatet tycks vara orsak till oxalatinducerad njursten.
Tidigare har det rapporterats om enstaka patientfall, men forskarna har genom en datasökning funnit en koppling.
De identifierade 953 patienter som fått orlistat förskrivet. I patientunderlaget identifierade de fem patienter som haft njursten innan behandlingen med orlistat. Under det första året patienterna behandlades med orlistat hade 18 patienter drabbats av njursten.
Forskarna menar att detta stöder de tidigare fallrapporterna.
Stor patientsajt blir större
Den amerikanska patientwebben, patientslikeme.com, har funnits i fem år och blivit ett av de mest använda forumen på internet. Fram tills nu har den bara varit öppen för personer med någon av 22 typer av kroniska sjukdomar som till exempel Parkinsons, ALS, HIV, depression och epilepsi. Men nu har företaget bakom gjort om sina plattformar och öppnar för alla typer av sjukdomar.
Sedan sajten startade 2006 har patienter från hela världen delat med sig erfarenheter från över 9700 olika behandlingar och nästan 5000 symptom relaterade till sina kroniska sjukdomar. Ett första mål är att samla 100 000 patienter.
Förutom att vara en social mötesplats för patienter har Patients Lika Me blivit en informationskälla för läkemedelsföretag. Dessa står för en del av intäkterna till sidan och kan få hämta information om vad som kommit fram på de olika diskussionssidorna. Life scienceföretag har också använt sidan för att rekrytera patienter till kliniska prövningar.
Utveckling av medel mot Huntingtons stoppas
Beslutet togs efter att resultat från en klinisk studie av läkemedelskandidaten Dimbeon (latrepirdine) inte visat på de resultaten man hoppades på. I studien ingick 400 patienter med huntingtons sjukdom som antingen fick Dimbeon tre gånger dagligen eller placebo under sex månader.
Data visade inte på någon signifikant skillnad mellan de båda grupperna med avseende på kognition eller behandlande läkares bedömning av sjukdomstillståndet. Medlet har också testats på patienter med Alzheimers sjukdom, med blandade resultat. Medivations vd David Hung säger till First Word att företagen kommer att fortsätta med sin pågående fas III-studie av preparatet mot mild till moderat Alzheimers.
Medivir budar på Biophausia
Biophausia är ett speciality pharmabolag med verksamhet i hela Norden som inriktar sig på infektionssjukdomar. Under måndagen meddelade Medivir att de lägger ett bud på företaget på 565 miljoner kronor. Enligt ett pressmeddelande kommer köpet kommer att accepteras av Biophaussias två största aktieägare Skandia Liv och Orignat AB.
Enligt Medivirs vd Long Ron skulle köpet vara ett viktigt strategiskt steg i företagets mål att blir ett forskignsbaserat special pharmabolag. I nuläget uppger Medivir att de inte har några planer på att förändra för Biophausias anställda vad gäller anställningsvillkor eller platser där företaget har sin verksamhet.
Man fängslad för import av illegala läkemedel
Mannen som nu dömts av en brittisk domstol fälldes för bedrägeri mot återförsäljare, apotek och allmänheten. Enligt BBC har mannen fört in falska läkemedel för nära fem miljoner brittiska pund mellan åren 2006 och 2007.
Omkring 72 000 förpackningar med motsvarande två miljoner doser fördes in från Kina via mannens företag i Luxemburg. Läkemedlen paketerades sedan om och såldes vidare till apotek, sjukhus och vårdhem för ett betydligt högre pris. När en återförsäljare till sist upptäckte ett fel på en av läkemedelsförpackningarna hade en stor del av dessa, omkring 25 000 förpackningar, redan nått patienterna.
De läkemedel mannen sålde var framför allt Casodex för behandling av prostatacancer, blodproppshämmaren Plavix och det neuroleptiska preparatet Zyprexa. Analyser visade att förfalskningarna bara innehöll 50 till 80 procent av den aktiva substansen jämfört med originalen.
Domen följer efter en tre år lång utredning som gjorts av den brittiska regulatoriska myndigheten MHRA.
Rekordmånga cancerpreparat i pipeline
De senaste sex åren har antalet produkter mot cancer som ligger i klinisk fas fördubblats. Det visar siffror som Phrma, den amerikanska forskande läkemedelsindustrins branschorganisation har tagit fram. Totalt är det nu 887 preparat som antingen befinner sig i klinisk prövning eller som ligger hos FDA i väntan på beslut om godkännande.
98 av dessa är mot olika former av lungcancer, 91 mot bröstcancer, 80 mot prostatacancer och 108 mot leukemi. Ett hundratal preparat är det som utvecklas mot lymfom och 65 mor huscancer enligt rapporten.
Kombination gav bra resultat vid viktnedgång
Den amerikanska fas III-studien, som publiceras idag i Lancet, har undersökt en kombination av de båda preparaten fentermin och topiamat för viktnedgång. Totalt ingick 2487 överviktiga eller feta vuxna från 93 mottagningar i USA i som under 56 veckor placerades i en av tre studiegrupper.
I den ena fick studiedeltagarna placebo, i den andra en daglig dos av 7,5 mg fentermin och 46 mg topiramat och i den tredje 15 mg fentermine i kombination med 92 mg topiramat. Samtliga patienter fick dessutom råd om livsstilsförändringar som kostomläggningar. Studien pågick mellan november 2007 och juni 2009 och alla studiedeltagare hade minst ytterligare två samsjukligheter som diabetes eller högt blodtryck.
Efter 56 veckor hade deltagarna i placebogruppen tappat i snitt 1,4 kilo i vikt. I gruppen som fick de lägre doserna av fentermin och topiramat hade deltagarna tappat i snitt 8,1 kilo och i den högre doserade gruppen låg snittet för viktnedgång på 10,2 kilo. Enligt forskarna var viktnedgången också förknippad med sänkt blodtryck, sänkta nivåer av blodfetter och inflammatoriska markörer. Bland de vanligaste biverkningarna rapporterades förstoppning, torr mun och stickningar i kroppen. För de högre doserna sågs också en ökad förekomst av kognitiva och psykiska biverkningar
Fentermin är en substans som stimulerar frisättning av noradrenalin och har varit godkänd i USA för korttidsbehandling av överviktiga patienter sedan 1959. Författarna påpekar att det trots den långvariga användningen hittills inte gjorts några långtidsstudier av det. Preparatet marknadsförs inte i Sverige. Topiramat är ett antiepileptiskt läkemedel som också används för behandling av migrän. I mars gick amerikansk FDA ut med en varning om att preparatet ökar risken för fosterskador med cirka 20 gånger.
Studien finansierades av läkemedelsföretaget Vivus som utvecklar behandlingar för bland annat övervikt och diabetes.
Brist på farmacevter enligt SIFO-undersökning
Det är bemanningsföretaget Pharma Relations som låtit TNS SIFO göra intervjuer med personalcheferna på nio apotekskedjorna. Cheferna fick under februari och mars i år frågor om företagens behov av rekrytering respektive inhyrning av personal de kommande åren.
Sammanlagt uppgav 78 procent av cheferna att det kommer råda ett visst underskott på personal det närmsta året. 11 procent tror att det kommer att råda ett stort underskott. Ingen av de tillfrågade spår att det kommer att finnas ett överskott av personal. Tittar man på de kommande två åren förväntar sig de intervjuade att brisen kommer bli ännu större.
I Skåne, Norrland, Värmland och Blekinge väntas personalunderskottet blir störst medans storstadsregionerna tros klara sig betydligt bättre. Störst brist tror HR-cheferna att det kommer att bli på receptarier, där alla tillfrågade upplever att det fattas folk. 56 procent tror det blir apotekarbrist medans det kommer finnas bättre tillgång på apotekstekniker.
– Vi har en väldigt hög etableringstakt på marknaden och det står klart att det uppstår en brist. Det finns alltid folk att anställa men vill man ha rätt kompetens blir det svårare, säger Anne-Grete Molnes vd på Pharma Relations.
Undersökningen, som går under namnet Apoteksbarometern, visar att apoteken idag till 90 procent personalbristen genom att anställa vikarier, 33 procent genom en egen pool av fast- och extrapersonal och lika många hyr in vid behov. Men 67 uppger att de får klara sig med den personal som finns.
De kedjor som ingått i undersökningen är Apoteket AB, Apotek Hjärtat, Apoteksgruppen, Vårdapoteket, Cura Apoteket, Kronans Droghandel, Doc Morris, Medstop och Fox Faramaci. Pharma Relations planerar att utföra Apoteksbarometerns årligen för att följa branschen.
Astrazenecas första särläkemedel får ok i USA
Vandetanib, som inte har något varumärkesnamn än, är en kinashämmare mot en ovanlig form av inoperabel sköldkörtelcancer som inte har metastaserat. Omkring fyra procent av fall sköldkörtelcancer i USA beräknas höra till just den sorten.
Godkännandet baseras på en dubbelblind placebokontrollerad fas III-studie av 331 patienter. Enligt resultaten förlängde daglig behandling med vandetanib överlevnaden med i snitt sex månader. Behandlingen får bara förskrivas av läkare med särskild kompetens eftersom den är riskfylld och kan ge mycket allvarliga biverkningar som plötslig död och hjärtartymi.
Läkemedlet är Astrazenecas första som godkänts under FDA:s program för särläkemedel. Företaget har också ansökningar inne hos de europeiska och kanadensiska läkemedelsmyndigheterna.