Förra året avyttrade Apoteket AB 615 apotek och 5 000 anställda fick nya arbetsgivare. Rörelseresultatet uppgick till 63 miljoner kronor, det var 2009 804 miljoner och omsättningen minskade från 43 073 till 26 275 miljoner kronor.
Försäljningen av apoteken gav en vinst på totalt 5,9 miljarder kronor av vilka man på bolagsstämman igår beslutade att dela ut 5,4 miljarder kronor till ägaren staten.
Men samtidigt som apotek såldes etablerade företaget 24 nya under 2010.
De övergripande målen framöver är enligt årsredovisningen att vara den ledande och mest lönsamma apoteksaktören i Sverige och också en aktör på den europeiska marknaden.
Månads arkivering april 2011
Omregleringens effekt slog igenom
Levaxin kopplas till frakturrisk
De flesta hypoterospatienter diagnosticeras i yngre medelålder. Men om doseringen med levotyroxin (Levaxin) inte förändras med stigande ålder riskerar patienterna ett överskott av sköldkörtelhormonnivåerna, vilket ökar risken för frakturer är slutsatsen av studien som publiceras i British Medical Journal.
Studien som gjorts i Kanada bygger på populationsdata i vilken 213 511 personer äldre än 70 år ingick. Alla hade fått minst ett recept på levotyroxin.
Av dessa hade 22 236, 10,4 procent, haft minst en fraktur. Forskarna fann att risken att drabbas av frakturer var signifikant högre bland de som behandlades med höga eller medelhöga doser levotyroxin jämfört med de som fick lägre dos.
Avastin lika effektivt som Lucentis vid ögonsjukdom
Idag är standardbehandlingen vid AMD Lucentis (ranibizumab), men också cancerläkemedlet Avastin (bevacizumab) används trots att preparatet inte är godkänt för den indikationen.
Nu har ytterligare en studie publicerats som visar att Avastin fungerar lika bra. I studien som gjorts på uppdrag av NIH, National Institutes of Health ingick 1 200 patienter. Resultatet efter ett års behandling var likvärdigt för de två läkemedlen, både vid behandling en gång i månaden och när injektionen gavs efter behov.
En skillnad mellan grupperna var biverkningarna som var till Avastins nackdel och forskarna skriver att det behövs ytterligare studier för att följa upp dessa.
Astrazenecas resultat något lägre än förra året
Vinsten för Astrazenecas första kvartal i år är något lägre än under samma period 2010. Det framgick när företaget presenterade sin kvartalsrapport. Men de har trots det tjänat omkring 3 565 miljoner dollar eller 21,7 miljarder kronor. Förra året var vinsten för samma period 3 733 miljoner dollar.
Omsättningen sjönk för perioden från 8576 miljoner dollar förra året till 8 292 miljoner dollar i år. I fasta växelkurser föll försäljningen med fyra procent enligt TT. Bolagsledningen förklarar detta med konkurrens från lågpriskopior och myndigheternas priskontroller. Enligt vd:n David Brennan kompenserades detta till viss del med en tvåsiffrig ökning på tillväxtmarknaderna.
Kolesterolsänkaren Crestor redovisade under perioden en omsättning på 1 478 miljoner dollar, antipsykotikamedlet Seroquel en omsättning på 1 345 miljoner dollar och astmamedicinen Symbicort sålde för 752 miljoner dollar.
Regeringen tillsätter ny apoteksutredning
Utredningen blir en form av ett uppsamlingsheat där regeringen ska titta närmare på vissa saker som inte hanns med under omregleringen. Det beskedet kom från statssekreterare Karin Johansson, verksam vid socialdepartementet under ett seminarium som ordnades av APL under onsdagen.
Karin Johansson är ansvarig för apoteksfrågor och sade att de frågor som nu ska utredas närmre är bland annat den omdiskuterade 24-timmarsregeln som handlar om hur lång tid apoteken har på sig att förse kunden med ett visst läkemedel. Andra frågor som ska tas upp är prissättning, dosläkemedel och djurläkemedel. Innan sommaren ska enligt statssekreteraren regeringen tillsätta den kompletterande utredningen.
Angående den nationella läkemedelsstrategin sade Karin Johansson att arbetet nu är i en intensiv fas och att den färdiga strategin ska presenteras under juni.
Läs vår debattserie om vad representanter från olika delar av läkemedelsområdet tycker att en läkemedelsstrategi bör innehålla här.
APL får konkurrens om extempore
Den 7 april 2010 tog staten beslutet att extemporeläkemedel ska kunna tillverkas på andra platser än öppenvårds- och sjukhusapotek. På onsdagen godkändes det första privata nya extemporeapoteket då Unimedic fick klartecken från Läkemedelsverket.
– Vi är väl förberedda för tillverkning och startklara för leverans av flera nya produkter under hösten så fort infrastrukturen på marknaden är säkerställd, vilket den enligt Socialdepartementet ska vara i september i år, säger styrelseordförande Christer Ahlberg i en presskommentar.
Samma dag som beskedet om godkännandet kom, höll den före detta monopoltillverkaren Apotek Produktion & Laboratorier, APL, sin årsstämma. Företaget tjänade under 2010 drygt 6,9 miljoner kronor varav drygt 2 miljoner går tillbaka till ägaren. Årsstämman var den första sedan APL helt frikopplats från Apoteket AB. Förutom extemporeläkemedel är företaget också kontraktstillverkare åt industrin. Även APL i sin nuvaranade har precis fått godkänt att vara extemporeapotek av Läkemedelsverket.
Under ett seminarium som hölls i anslutning till årsstämman sade APL:s vd Eva Sjökvist Saers att hon ser fram emot konkurrens och den nya marknaden som kommer att ta form.
– Det har varit en lång resa för oss att vara ensam på marknaden till att aktivt sälja våra tjänster och produkter. Men vi har också vana av konkurrens från de internationella marknader där vi är aktiva.
Extemporeläkemedel utgör omkring 1 procent av läkemedelsmarknaden i Sverige idag. Öppenvården står för omkring 55 procent av dessa och slutenvården för resterande 45. VIi seminariet togs också frågan om vikten av att kunna hitta lättillgänglig information om extemporeläkemedel, något som både apotek och vården idag saknar.
Missbruksvården bör flyttas till landstingen
Omkring 65 000 svenskar, motsvarande 1,1 procent, uppskattas idag lida av läkemedelsberoende. Enligt den statliga utredningen som överlämnas till regeringen idag, onsdag, är motsvarande siffror för alkoholberoende 330 00, tungt narkotikamissbruk 29 500 och de som regelbundet använder dopingpreparat är 10 000. Men vården för dessa missbrukare når bara en av fem och för att förbättra situationen krävs en rad åtgärder enligt utredaren Gerhard Larsson.
En av de punkter han kritiserar är det otydliga ansvaret för missbruksvården som gör att patienterna ofta hamnar mellan stolarna. Många missbrukare behöver både psykosocialt stöd och sjukvård, något där det enligt utredningen idag råder stora brister.
? Om man behöver läkemedel för att minska alkoholsuget och samtidigt psykosocial behandling, då är det samma ställe som ska jobba med det, säger Gerhard Larsson till Rapport.
Utredningen innehåller ett sjuttiotal förslag som ska göra missbruksvården bättre och mer effektiv. Bland annat vill utredaren att regeringen inför en förstärkt vårdgaranti för personer med missbruksproblem eller beroende som gör att landstingen blir skyldiga att utreda och inledda specialiserad vård inom 30 dagar. Kommunerna bör också upprätta individuella handlingsplaner inom samma tidsperiod. Landstingen bör också utveckla insatser som är målgrupps specifika mot till exempel läkemedelsberoende.
Gerhard Larsson föreslår också att läkemedelsbehandling mot alkoholberoende ska finnas i större utsträckning än idag och att det inrättas ett nationellt kompetenscentrum som samlar kunskap om behandling av missbruk och beroende. För att finansiera åtgärderna föreslås i utredningen en skatteväxling mellan kommun och landsting på 2,3 miljarder kronor. Utökade uppdrag för kommun och landsting bör finansieras genom ökade statliga bidrag.
Läs reportaget om svenskarnas läkemedelsmissbruk från LmV nr 1/11 (inloggning krävs).
Pfizeraktier föll efter dödsfall
Det är en studie av Pfizers läkemedelskandidat tofacitinib mot reumatoid artrit, RA, som väckt uppmärksamhet efter att fyra studiedeltagare avlidit och ytterligare fyra har utvecklat infektioner. I studien jämfördes behandling med 5 och 10 mg tofacitinib två gånger dagligen med placebo.
Enligt ett abstract till studien, rapporteras fyra personer i behandlingsgruppen ha avlidit. Pfizer meddelar i en presskommentar att tre av de aktuella dödsfallen inte har någon koppling till behandlingen. En person drabbades av hjärnskada efter att studien avbrutits, en blev sämre i grundsjukdomen och en drabbades av akut hjärtsvikt. Den fjärde personen avled till följd av respiratorisk svikt och det är det enda fallet som utredare kopplat till behandlingen, meddelar företaget. I placebogruppen rapporterades inga dödsfall eller infektioner.
Studien kommer att presenteras i sin helhet på European Leauge Against Rheumatisms kongress i London i slutet av maj. Marknaden reagerad kraftigt på beskeded och Pfizers aktie föll som mest 6,3 procent efter nyheten.
Vitamin D-brist kan ge ögonskador hos diabetiker
Det är australiska forskare som gjort en studie av 517 barn och ungdomar med typ 1-diabetes för at undersöka hur vitamin D-brist påverkade deras hälsa. Det är sedan tidigare känt att det är vanligare för personer med typ 1-diabetes att drabbas av så kallade mikrovaskulära komplikationer som kan leda till skador på ögon, njurar eller nerver.
I studien kontrollerades barnens nivåer av vitamin D och deras ögonbottnar fotograferades för att undersöka om de led av retinopati, kärlförändringar i näthinnan. De undersökte också patienternas njurfunktion genom att mäta albumin i urinen och kontrollerade temperatur och vibrationskänslighet för att undersöka eventuella skador i perifera nerver.
Slutsatsen, som publicerats i Diabetes Care, var att just ögonskador var vanligare hos de barn och ungdomar som led av brist av vitamin D. I bristgruppen drabbades 18 procent av retinopati jämfört med 9 procent hos övriga. Forskarna såg inga skillnader vad gällde skador på njurar och perifera nerver bland de båda grupperna.
Forskare vill pröva digitalis mot prostatacancer
Digoxin, digitalis, används vid behandling av förmaksflimmer och svår hjärtinfarkt. Men när amerikanska forskare screenade drygt 3 000 olika substanser fann man att digoxin var den som bäst hämmade tillväxten av cancerceller. Det skriver forskarna från John Hopkins universitet i USA i en studie som publicerats i Cancer Discovery.
Den slutsatsen har också bekräftats i epidemiologiska studier där närmare 48 000 män följts under 20 år. Risken att drabbas av prostatacancer var 24 procent lägre bland regelbundna användare av digitalis och 46 procent lägre i den grupp som behandlats med substansen i mer än tio år.
Nästa steg för forskarna är att identifiera sättet som digoxin angriper cancercellerna. Därefter bör det vara möjligt att göra en klinisk studie för att se om digoxin kan användas vid behandling mot prostatacancer hoppas forskarna.
Barns hud tål kortison
Många föräldrar oroar sig för att barnens hud förtunnas om man behandlar deras eksem med kortisonsalva. Nu tyder en australisk studie på att oron är obefogad.
Forskarna övertygade föräldrarna till 70 barn under 18 år med mild till måttligt svåra eksem att låta barnen behandlas med kortisonsalvor under i genomsnitt tio månader.
Gruppen behandlade jämfördes sedan med 22 barn med samma problem men som aldrig behandlats med kortison. Man fann ingen skillnad mellan de två grupperna när barnens hud sedan undersöktes med så kallad dermaskopi. Man fann alltså inte tecken på hudförtunnig hos barnen som behandlats med kortisonsalva.
Med den här studien, som publicerats i tidskriften Pediatric Dermatology, hoppas forskarna vid University of Sidney i Australien övertyga såväl sjukvårdspersonal som föräldrar om att det är en säker metod att använda kortisonsalva till barn med atopiskt eksem.
Läkare kritiserar statinbehandling
Kritikerna hänvisar i sin artikel till en nyligen publicerad rapport från Cochraneinstitutet. I den rapporten analyseras resultaten av alla studier på friska människor, totalt mer än 34 000 människor. Slutsatsen var att behandling med statiner hos hjärtfriska med förhöjda kolesterolvärden gav en bagatellartad effekt.
Vad studier visat, skriver forskarna på DN:s debattsida, är att för män som tidigare haft en infarkt har behandling med statiner en beskedlig effekt. Sannolikheten för att en manlig sextioårig infarktpatient ska leva om fem år är ungefär 90 procent, om han tar statiner dagligen ökar den till 92 procent. För äldre män och kvinnor finns ingen visad effekt.
Författarna pekar istället på risken för biverkningar med behandlingen. Ömma och svaga muskler, impotens och cancer finns belagda i studier påpekar de och varnar för den som de menar okritiska användningen av läkemedlen. I Sverige medicineras idag mer än en halv miljon människor med preparaten.
ASA förebygger hjärtattack men inte stroke eller död
Forskare vid university of Alabama at Birmingham har undersökt vilken effekt lågdosbehandling med acetylsalicylsyra, ASA, har på hjärt-kärlsjukdom hos tidigare friska individer. De tittade på resultaten från nio tidigare studier som undersökt sambandet hos personer mellan 45 till 79 år. Totalt analyserades data från omkring 100 000 individer.
Resultatet från studien, som finansierats av läkemedelsföretaget Bayer Ag som bland annat marknadsför ASA-preparat, visade att personer som regelbundet tog ASA hade 19 procents lägre risk att drabbas av icke-dödliga hjärtattacker jämfört med andra. Men de såg inte någon signifikant skillnad vad gäller stroke eller död mellan grupperna.
Analysen visade också att behandling med ASA ökade risken för blödningar från 0,7 till 1 per 1000 personer och år. Forskarnas slutsatts är att resultaten bekräftar tidigare studier om att ASA kan förebygga hjärtsjukdom men att det inte är säkert att fördelarna överväger nackdelarna hos friska personer.
Studien har publicerats i American Journal of Cardiology.
Svenskt hjärtläkemedel testas i EU
Det är det svenska företaget Neurovives läkemedelskandidat Ciclomulsion som nu börjat testas på patienter i en europeisk fas III-studie. Studien ska genomföras på omkring 40 centra runt om i Europa på omkring 1000 patienter.
Syftet med studien är att undersöka om den cyklofin-D-hämmande kandidaten har en skyddande effekt i samband med hjärtattack. Patienterna har alla drabbats av hjärtattack och ska genomgå en ballongvidgnings undersökning där kärlen vidgas och en kateter sätts in så att blodet åter kan föras till hjärtat.
I tidigare studier har man sett att hjärtvävnad kan ta skada då blodet kommer tillbaka. Förhoppningen är att det nya preparatet ska förhindra vävnadsskadan.
Off-label kan ha skadliga konsekvenser
Det är organisationen European Alliance for Access to Safe Medicines, EAASM, som släppt en rapport där de varnar för riskerna med en frikostig så kallad off-labelförskrivning. Att förskriva läkemedel utanför den godkända indikationen är fullt möjligt för läkare men utsätter ofta patienterna för onödiga risker skriver de.
I sin rapport tar det upp exempel på användningen av läkemedel mot våt makuladegeneration, AMD där bara ett av två använda preparat är godkänt för just den indikationen. Med argument som lägre kostnad används dock ofta det icke godkända, vilket enligt rapporten kan led till svåra biverkningar som förlust av synen.
Ett annat exempel är att desinficeringsmedel som är avsedda för att rengöra ytor och instrument används på patienter vid bland annat rengöring av huden, eftersom det är billigare än medel godkända att användas på människa.
Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA har tidigare gått ut med kritik mot den ökade off-labelanvändningen och myndighetens före detta chef, Thomas Lönngren har kallat trenden för ett brott mot EU:s lagar.
EAASM kräver nu att EU tar tag i problemet och kommer med skarpare lagstiftning som gör att det inte blir tillåtet att använda icke godkända behandlingar när det finns alternativ som är godkända för en viss sjukdom.
Samtidigt har en studie publicerats i Annals of Internal Medicine där forskare tittat på en blodproppshämmare från företaget Novo Seven, VIIa (rFVIIa), som är godkänd för behandling av patienter med vissa typer av hemofili. Men preparatet används i 97 procent av fallen på andra patienter. Studien visar att behandlingen inte tycks öka överlevnaden hos dessa patienter och det medför dessutom en ökad risk för blodproppar i hjärta och hjärna.
Veronica Yank från Stanford university är en av författarna bakom studien, säger till New York Times att det handlar om ett potent läkemedel vars verkningsmekanism inte är helt kartlagd och att alla användningsområden utanför de godkända medför risker.
Läkemedelsmissbruk oroar Obama
Den amerikanska presidenten kallar situationen för en missbruksepidemi av receptbelagda läkemedel. Enligt siffror från hans administration har missbruket bland amerikaner över 12 år ökat med 20 procent mellan 2002 och 2009. Många gånger är det ungdomar som missbrukar opioider. Genom en satsning på 123 miljoner dollar vill han se till att förebygga läkemedelsmissbruk och ytterligare 99 miljoner dollar vill han ska gå till behandlingsprogram för folk som hamnat i missbruk.
En del av planen är att få läkemedelsföretag att utbilda hälso- och sjukvården om riskerna med beroendeframkallande preparat, en annan att förbättra insamlingen av medicin som inte används. Företag som tillverkar opioider uppmanas ta fram material som kan användas för att informera patienter om riskerna med dessa. Syftet med planen är att minska missbruket med 15 procent under en femårsperiod.
Samtidigt presenterades siffror under tisdagen som visar att de totala kostnaderna för receptbelagda läkemedel ökade med 2,3 procent i USA under 2010. Det är en minskning av ökningstakten som under 2009 var 5,1 procent. Totalt var konstanterna per amerikan nästan 900 dollar under 2010. Siffrorna kommer från analysföretaget IMS Health som också noterar att cancerläkemedel är de som toppar försäljningslistan.
Bland de läkemedel som förskrevs ökade andelen generika till 78 procent från 63 procent 2006.