Att behandla gravida med det antiepileptiska läkemedlet topiramat (Topimax) ökar risken för fosterskador med cirka 20 gånger varnar FDA i en ny rapport. Främst handlar det om defekter som gomspalt och kluven läpp enligt läkemedelsmyndigheten.
FDA har gått ut med särskild information till läkare om att de bör tänka sig för innan de ordinerar topiramat till gravida.
Enligt fass.se ska gravida i Sverige inte behandlas med topiramat för att förebygga migrän.
Månads arkivering mars 2011
FDA varnar för topiramat
Nya titlar på KD-personal
Genom åren har personal på apotek haft en mängd olika benämningar. Nu inför Kronans Droghandel tre nya yrkesprofiler.
? Med renodlingen till tre profiler vill vi att det ska bli tydligare vilken kompetens vår personal har, säger Andreas Rosenlund, informationsdirektör på företaget.
På personalens skyltar kommer det framöver att stå läkemedelsspecialist, egenvårdsspecialist eller säljare.
Läkemedelsspecialisterna är farmacevter. På skylten kommer också att stå om det är en receptarie eller apotekare. Egenvårdsspecialisterna kan vara apotekstekniker eller till exempel undersköterskor. Vilken utbildning de har ska också framgå av skylten.
På säljarnas skylt kommer det inte att finnas någon ytterligare information.
Astrazeneca ger upp astmaspray
Företaget har under en längre tid haft tekniska produktionsproblem av astmasprayen och har varken kunna hitta orsaken till problemen eller lösa dem. Så nu har Astrazeneca beslutat upphöra med tillverkningen av produkten. Problemet är inte relaterat till den aktiva substansen meddelar företaget. Andra produkter med budesonid är det inte problem med och det lager av produkten som finns på marknaden är säkert att använda.
Oriola och Tamro anklagas missgynna små apotek
Efter omregleringen har det tillkommit 200 nya apotek och väldigt få av dessa är oberoende privata apotek. De flesta nya apotek ägs av riskkapitalbolag och den svenska staten. Det är tuffa förutsättningar om man som småföretagare vill äga och driva sitt eget apotek i Sverige, skriver nio småapoteksinnehavare i ett kritiskt brev.
Skribenterna anser att få småföretagare har den kapitalinsats som krävs för ett lager av läkemedel. En kapitalinsats som snabbt växer till det dubbla då distributörer kräver både hängslen och livrem i säkerhet från småföretagen – något som inte är fallet gentemot de större bolagen och deras nyetableringar.
De nio, som representeras av bland annat Fredrik Skepp, Fox Farmaci och Johan Olofsson, Din apotekare, menar att det finns en påtaglig risk att Sverige med endast ett fåtal nya oberoende apoteksaktörer är på väg i samma riktning som i Norge där apoteksomregleringen slutade i oligopol. Enligt dem är det uppenbart att flera av de riskkapitalbolag som äger apotekskedjor kommer att vilja sälja sin apotekskedja, antagligen redan efter fem till tio år. Även om det är för tidigt att säga om den ursprungliga småföretagarambitionen har misslyckats står det klart att det finns många hinder att övervinna för den som vill äga och driva sitt eget apotek.
Skribenterna menar att mindre oberoende apotek inte ses som lika viktiga kunder och påpekar att Oriola inte ger lika tuffa ekonomiska förutsättningar för nyetableringar inom den apotekskedja som ligger inom samma koncern, Kronans Droghandel. De vill göra berörda myndigheter och politiker uppmärksamma på de mycket tuffa omständigheter som små aktörer tvingas acceptera på den avreglerade apoteksmarknaden. Ett första steg mot bättre förutsättningar bör enligt dem vara att anpassa ledtiderna mellan inköpsfakturor och landstingsersättning för recept, samt att ta bort krav på bankgaranti för de småföretagare som gjort rätt för sig och betalat utan anmärkning.
Oriolas och Tamros krav samt de korta generikaperioderna gör att småföretagare inte vågar eller kan lagerhålla det som både de själva och samhället önskar anser småföretagarna. Dessutom riskerar entreprenörer ohållbara kassaflöden. Resultatet blir sämre tillgänglighet för kunderna, samt att de ofta måste vänta in beställningar och slussas vidare till andra apotek, skriver de.
Cancerterapi kan påverka balanssinnet
Amerikanska forskare har undersökt orsakerna till den ökade risken för frakturer som drabbar postmenopausala kvinnor som behandlats för bröstcancer i en mindre studie på 59 patienter. Studien, som kommer att publiceras i aprilnumret av Archives of Physical Medicine and Rehabilitation, är den första som systematiskt undersökt olika faktorer som kan förklara varför läkemedelsbehandling vid bröstcancer ökar risken att ramla.
Studien bekräftar att kvinnor som överlevt bröstcancer har ökad risk att drabbas av fallolyckor. Hela 58 procent av kvinnorna hade ramlat ett år efter avslutad behandling och 47 procent hade ramlat inom ett halvår. Det är dubbelt så mycket som genomsnittet för åldersgruppen där andelen som drabbas av fallolyckor ligger på 25 procent.
Forskarna undersökte olika kända faktorer som kan påverka risken att ramla som syn och neuromuskulära störningar. Det enda som skiljde de kvinnor som hade ramlat från de som inte gjort det var störningar i balanssinnet.
– Fallolyckor hos bröstcancerbehandlade kvinnor bör uppmärksammas och studeras mer, särskilt med tanke på den ökade risken för frakturer som konstaterats efter avslutad cancerterapi. Mer kunskap krävs om sambandet med balanscentra i hjärnan och vilka sinnesimpulser som är involverade, säger huvudförfattaren Kerri M Winters-Stone vid Oregon Health & Science University i en kommentar till studien.
Tillsynen av apotek skärps
Sedan apoteksmarknaden avreglerades den 1 juli 2009 har drygt 1200 apotek beviljats tillstånd. Läkemedelsverket har hittills främst arbetat med att granska ansökningar och att ge stöd till nya apoteksaktörer.
Läkemedelsverket kommer i år att utöka uppföljningen genom så kallad fälttillsyn. Det kan göras i förebyggande syfte, genom stickprov eller på förekommen anledning. Man kan också göra tillsyn med olika teman, till exempel kartläggning av försäljningen av veterinärmedicinska läkemedel.
Under 2010 påbörjade Läkemedelsverket rekrytering och utbildning av personal, och under våren kommer det att finnas åtta certifierade inspektörer som arbetar med tillsyn av apoteksmarknaden. Man kommer också att granska exempelvis internetförsäljning samt användning av den nationella apotekssymbolen.
? Troligen kommer mindre apotek som inte är knutna till någon övergripande affärskedja eller organisation att kräva mer resurser, säger Läkemedelsverkets chefsinspektör Tor Gråberg i ett pressmeddelande.
Fel dosering av Pradaxa
Dabigatran, Pradaxa, är en ny antikoagulantia som i Europa är godkänd för att förebygga ventrombos efter operation. Den har ännu inte godkänts för behandling av förmaksflimmer här, men är det sedan nyligen ibland annat USA.
Läkemedelsverket i Norge har dock fått information om norska patienter som fått fel dos Pradaxa vid förmaksflimmer. Något som kan leda till allvarliga komplikationer varnar myndigheten på sin hemsida.
? Läkare som förskriver dabigatran utanför godkänd indikation måste se till att vara ordentligt insatta i användningen och se till att doseringen blir riktig, säger överläkaren Steinar Madsen på myndigheten till norska Dagens Medisin.
Aids-aktivister hoppas stoppa EU-avtal med Indien
De pågående förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och Indien riskerar enligt aktivisterna att minska tillgången på mediciner i den fattiga världen.
Mer än 80 procent av de aidsläkemedel som Läkare utan gränser använder för att behandla 175 000 människor i utvecklingsländer är enligt organisationen prisvärda generika från Indien.
Aktivisterna befarar att det frihandelsavtal som förhandlas fram mellan Indien och EU kan förhindra tillverkningen av prisvärda generika. En stor stötesten är regler om dataexklusivitet, det vill säga när förändringar av ett existerande läkemedel innebär att patentet förlängs. Sådana regler kommer att hindra Indien att producera generika till överkomliga priser, befarar Läkare utan gränser. Patenträtten i Indien utformades 2005 efter krav från Världshandelsorganisationen WTO, men är begränsad till att enbart gälla nya läkemedel.
Ny behandling för krökta fingrar
Dupuytrens kontraktur är en ofarlig sjukdom, ibland felaktigt kallad senknutor, som beräknas drabba cirka 20 procent av alla över 60 år.
Den enda effektiva terapin har varit att avlägsna de förändrade bindvävssträngarna i handflatan, men nu har Sobi fått sitt läkemedel Xiapex (kollagenas clostridium histolyticum) godkänt i EU.
Patienterna behandlas med injektioner och måste enligt godkännandet administreras av specialistläkare. Med godkännandet följer också krav på en säkerhetsövervakning.
Brist och överkonsumtion av smärtstillande
I den senaste årsrapporten konstaterar INCB, International Narcotics Control Board att fördelningen av legala smärtstillande och lugnande mediciner är ojämnt fördelade i världen. 90 procent av dessa läkemedel används av en tiondel av jordens invånare, främst bosatta i Europa. Nordamerika och Australien. Här ökar problemen med läkemedelsberoende samtidigt som 80 procent av jordens befolkning har ingen eller otillräcklig tillgång till de här läkemedlen, enligt rapporten.
INCB konstaterar också att det inte är brist på råvaror som är orsaken till den ojämnlika fördelningen.
Frikortsgränsen kan höjas
Det finns ännu inte något konkret förslag om en höjning. Men diskussionen har kommit upp under förhandlingarna mellan Sveriges Kommuner och landsting, SKL, och regeringen om fördelningen av läkemedelskostnaderna under de kommande två åren. Förhandlingar som just nu gått i stå.
? Ja avtalet skulle ju egentligen ha varit klart för att gälla i år och nästa år, men vi är ännu inte framme, säger Bo Claesson på SKL.
? Från SKL:s sida har vi också i diskussionerna om den kommande läkemedelsstrategin påpekat att patienternas andel av läkemedelskostnaden är betydligt lägre idag än den var för tio år sedan. Då har också egenavgiften varit uppe, vi anser ju att det vid varje uttag borde vara en expeditionsavgift även när man fått sitt frikort.
Göran Hägglund säger till Svenska Dagbladet att han är beredd att också titta på det.
? Men måsta jag välja höjs högkostnadsskyddet. Det ger mer pengar.
Lif:s chef slutar
Richard Bergström kommer från den 1 april att ta över som vd för den europeiska branschföreningen EFPIA. Men han kommer fortsatt att representera Lif i den grupp som regeringen tillsatt för att före halvårsskiftet ta fram en nationell läkemedelsstrategi.
Anders Blanck, vice vd för Lif, tar över Richard Bergströms stol under det att organisationen inleder processen att rekrytera en efterträdare.
Försök att rena urin från läkemedel
Rester av läkemedel i urinen är ett problem av flera skäl. Dels bryts inte alla resterna ned av reningsverken eller av naturen, dels måste stora volymer rötslam brännas istället för att återanvändas som gödsel i jordbruket.
Utan läkemedelsrester skulle urinen vara utmärkt på åkrarna eftersom vätskan är mycket fosforrik.
För att finna ett sätt att rena den från läkemedelsrester pågår nu förstudier på flera orter i landet för att hitta tekniker att rena urinen uppströms, det vill säga så nära källan som möjligt.
? Det handlar om två delar, dels laboratorietester med oxidationstekniker för att få fram resterna. De försöken gör vi på KTH och de har varit framgångsrika, säger Bengt Simonsson på företaget Teknikmarknad och projektledare.
Den andra delen i förstudien handlar om att hitta systemintegrationslösningar. Det vill säga hur det ska se ut i fastigheten för att det ska vara möjligt att genomföra. Det handlar om till exempel urinsorterande toalettstolar, rördragning, mellanlagringstankar och oxidationsutrustning.
? Vi utför våra förstudier i vanliga fastigheter, men också med landsting som är intresserade av tekniken för att använda den i till exempel fastigheter som äldreboenden, där det används mycket läkemedel.
I Östergötland ingår en fastighet vid Universitetssjukhuset i Linköping.
? Nu är det en förstudie, men faller det väl ut kan det bli ett projekt, säger Karin Ramstedt, miljöstrateg vid landstinget i Östergötland.
Förbättrade kontroller minskar risken för HPV
Med högre deltagande och inkludering av äldre kvinnor i programmet med cellprovskontroller skulle sjukligheten och dödligheten i cervixcancer minska. Det visar den avhandling som Lena Silferdal försvarar vid Umeå universitet.
Tack vare de regelbundna cellprovskontrollerna är cervixcancer idag en relativt ovanlig sjukdom i Sverige, men fortfarande drabbas cirka 450 kvinnor om året och 140 avlider. Alla mellan 23 och 50 erbjuds cellprovstagning vart tredje år, kvinnor mellan 50 och 60 vart femte år. Knappt 80 procent deltar.
I sin studie visar Lena Silferdal att två tredjedelar av de som drabbas av livmoderhalscancer inte deltagit i kontrollerna enligt riktlinjerna eller är äldre än 60 år.
De kvinnor som deltagit i programmet men ändå drabbas, upptäcks oftast i ett tidigt skede av sjukdomen. En tredjedel av dem har vid tidigare provtagning visat avvikande cellprov.
Det menar doktoranden tyder på att handläggningsrutinerna av kvinnor med cellförändringar behöver förbättras.
Avhandlingen ingår i en utvärdering av det svenska screeningprogrammet och omfattar alla fall av cervixcancer mellan 1999 och 2001 som jämförts med en kontrollgrupp av friska kvinnor.
Med hjälp av det svenska kvalitetsregistret har deltagandet i screening studerats, cellprovsresultaten och handläggningen efter ett avvikande prov.
Ok sälja oförsäkrade läkemedel
I våras presenterade regeringen ett lagförslag som innebar att företag med läkemedel som såldes inom högkostnadsskyddet skulle tvingas vara anslutna till branschens läkemedelsförsäkring eller en likvärdig till denna.
Men regeringen ändrade sig trots positivt gensvar från remissinstanserna. Socialdepartementets jurister avrådde nämligen eftersom man ansåg det för svårt att skapa en heltäckande lagstiftning.
Till Janusinfo säger Martin Kits presschef hos socialministern att man lägger ned förslaget bland annat med hänvisning till juristernas åsikt men också för att det inte visat sig ske någon massflykt från försäkringen.
Beredskapen var god men privata aktörer måste med
De tre myndigheterna Socialstyrelsen, Myndigheten för samhällskydd och beredskap och Smittskyddsinstitutet har nu kommit med sin utvärdering av hanteringen av svininfluensan.
Även om en hel del hade kunnat göras bättre så anser utredarna att Sverige lyckades relativt väl.
Slutsatsen är att massvaccineringen var både snabb och effektiv, tack vare vårdpersonalens insats.
? Men belastningen på hälso- och sjukvården var betydligt större under pandemin än under en vanlig influensasäsong och vad vi oroar oss för är om man klarat av det om pandemin blivit allvarligare än den nu blev, säger Anders Tegnell på Socialstyrelsen.
I utvärderingen konstaterar man att den pandemiplan som man nu fick testa i verkligheten byggde på ett betydligt allvarligare scenario och att en del aktörer då pandemin blev relativ mild, hade svårt att veta hur de skulle förhålla sig till planen.
? Även om massvaccineringen gick riktigt bra så behöver vi vara bättre förberedda nästa gång, säger Anders Tegnell.
? Till exempel behöver vi se till att få med också de privata aktörerna i arbetet.
Det är en slutsats som också Helena Lindberg, generaldirektör på Myndigheten för samhällsskydd understryker.
? Då tänker jag brett. Vi behöver involvera den privata sektorn eftersom mycket av det som är viktigt för att samhället ska fungera numera är ett ansvar för privata aktörer. Är många sjuka får det konsekvenser för till exempel el- och vattenförsörjningen liksom för transporter.
Att sluta flexiblare avtal med vaccinleverantörer som inte,som den här gången, handlar om allt eller inget är också en slutsats som Socialstyrelsen dragit.
? Överhuvudtaget handlar det om att ha en flexibel planering, det vill säga vara förberedd på att en pandemi kan se väldigt olika ut, säger Anders Tegnell.
– Samtidigt måste man komma ihåg att även nästa gång en pandemi bryter ut ska besluten fattas på det totala kunskapsunderlag som finns just då. Och då kommer man också att stå där med samma dåliga information och förutsättningar. Vi har lärt oss att intervallet mellan ett samhällsekonomiskt riktigt beslut och ett felaktigt är extremt litet.