Smakerna på nikotinprodukter har blivit flera de senaste åren. Nu finns förutom mintsmakerna också olika fruktiga smaker, som eventuellt bidragit till den ökade försäljningen. Nikotinprodukterna smakar helt enkelt bättre.
Men Folkhälsoinstitutets expert på tobaksavvänjning, Margareta Pantzar, ser inte bara fördelar med smakexplosionen.
? Med alltför många olika varianter och smaker som säljs överallt finns en risk för att de börjar betraktas som vilken vara som helst. Utomlands lär det finnas nikotinmedel med rena godissmaker och läskedrycker med tillsatt nikotin. Då blir det istället en produkt för tillvänjning och inte ett hjälpmedel för att sluta, menar Margareta Pantzar.
Hon understryker att hon tycker det är bra att nikotinersättningsmedlen finns lättillgängliga. Men tycker det är etiskt problematiskt om nikotinprodukterna förvandlas till godis.
? Vi vill att de här medlen ska ses som de hjälpmedel och läkemedel de är för att sluta röka.
Månads arkivering mars 2011
Risk med goda nikotinmedel varnar expert
Läkemedelsexport gav överskott
De läkemedelsföretag som är verksamma i Sverige fortsätter ge överskott till den svenska utrikeshandeln. 2010 utgjorde läkemedelsexporten knappt sex procent av värdet av den totala svenska varuexporten visar kommerskollegiums analys. 37 miljarder kronor landade överskottet på ifjol, lika mycket som året innan.
Enligt analysen klarade läkemedelsexporten krisen väl även om den minskade med några procent mot slutet av 2010.
Av de viktigaste mottagarländerna för svensk läkemedelsexport svarade USA och
Storbritannien för tolv procent vardera, Frankrike för elva och Tyskland för tio procent.
Den sammanlagda svenska exporten av läkemedel uppgick 2010 till 66 miljarder kronor
varav 59 procent gick till andra EU-länder.
Ingen koppling mellan paracetamol och barnastma
Efter varningar om att paracetamol under graviditet eller till små barn skulle kunna öka risken att utveckla barnastma har EMA:s expertgrupp CHMP granskat de studier som finns. Deras genomgång tyder inte på att det skulle finnas något kausalt samband mellan de två. Gruppen anser därför att det i dagsläget inte finns någon anledning att ändra några rekommendationer.
Men CHMP påpekar också i sitt utlåtande att precis som med andra läkemedel bör läkemedel ges till små barn eller tas under graviditet då det absolut är nödvändigt.
I höstas presenterades bland annat en nordisk studie som visade att långtidsanvändning av paracetamol under graviditeten kan leda till ökad risk för missbildade könsorgan hos barnet.
WHO var inte påverkat av industrin enligt rapport
Efter anklagelser om att ha fattat beslut under påtryckningar från läkemedelsindustrin under arbetet med (A)H1N1-pandemin och vaccinering mot denna har en oberoende panel granskat WHO:s arbete, rapporterar Reuters. På torsdagen lämnade panelen beskedet att några sådan påverkan inte tycks sannolik.
Däremot anser expertpanelen att det saknas en öppen, stabil och systematisk process för hur eventuella intressekonflikter hanteras och redovisas inom WHO. Panelen anser också att WHO inte var tillräckligt konsekvent när det kommer till att beskriva hur allvarlig den hotande pandemin i själva verket var vilket skapade förvirring. Man kritiserar också WHO för att i första hand ha bedömt läget utifrån hur stor spridning viruset hade och inte hur allvarligt virussmittan var. Ett förslag panelen har är att byta ut den sexgradiga skala som nu används för att deklarera säkerhetsläget byts mot en tregradig för att ge mer tydlighet.
Panelen konstaterar i sin rapport också att världen är illa utrustad för att hantera ett globalt influensahot liknande det med A(H1N1). Från WHO har man svarat att man väntar med att kommentera rapporten till det årliga ministermöte i maj.
Apotekare fick företagspris
Företaget Läkemedelstjänster AB startade för ett år sedan och drivs av bland andra apotekarna Martin Svensson och Kristofer Klerfalk. Affärsidén är att tillhanda kunderna som är läkemedelsföretag och apoteksaktörer, support om frågor som rör läkemedel. Land annat via ett callcenter bemannat av apotekare, kan kunderna få svar på frågor.
På onsdagen utsågs företaget till Årets Komet på Företagsgalan i Uppsala. Delägaren Kristoffer Klerfalk fick dessutom utmärkelsen Årets Unga Entreprenör.
Karolinska i storprojekt om RA
Projektet, som heter To be cure, leds gemensamt av KI och Leiden university medical center i Holland. Totalt finns 34 samarbetspartners runt om i Europa. Satsningen finansieras under fem år av Innovative medicine initiative, IMI, ett samarbete mellan EU-kommissionen och de europeiska forskande läkemedelsföretagens branschorganisation EFPIA.
Tanken är att skapa mer grundläggande förståelse för sjukdomsprocesser och behandlingar för RA.
– Vi kommer bland annat att utveckla nya diagnostiska metoder för att upptäcka tidiga former av RA och skilja dessa åt, säger Lars Klareskog, professor vid KI och koordinator för IMI-projektet i ett pressmeddelande.
IMI kommer att satsa omkring 172 miljoner euro på åtta ny projekt som de lanserar under de kommande veckorna inom områdena cancer, reumatoid artrit och infektionssjukdomar.
Läs intervju med chefen för IMI, Michel Goldman, i nummer 2 av LmV som kommer ut den 18 mars.
Insulin tre gånger i veckan gav bra blodsockerkontroll
I studien ingick 242 patienter med typ 2-diabetes som inte tidigare behandlats med insulin. Patienterna slumpades till att antingen få det nya långtidsverkande insulinpreparatet degludec antingen tre eller sju gånger i veckan, alternativt daglig behandling med insulinet glargin (Lantus). Alla deltagare fick samtidigt behandling med metformin.
Efter fyra månader såg forskarna att de patienter som fått degludec tre gånger i veckan hade ungefär samma värde på det långsiktiga blodsockret HbA1c som de som fick degludec varje dag. Liknande resultat sågs även bland de som fått daglig behandling med det långtidsverkande glargin.
Studien, som publicerats i Lancet, har finansierats av företaget Novo Nordisk som utvecklar degludec.
Planer på gemensam patentdomstol grusas
I slutet av februari gav Europaparlamentet klartecken för att ett antal EU-länder får fortsätta med att utveckla ett gemensamt patentsystem. Parallellt med det pågår arbetet med att även få till stånd en gemensam patentdomstol inom unionen. Tanken är att företag ska ha en enda domstol att vända sig till när de misstänker patentbrott, istället för som idag då en sådan process måste ske i varje enskilt medlemsland. Bland annat läkemedelsindustrin har varit stora förespråkare för en sådan lösning.
Men på tisdagen lämnade EG-domstolen ett besked som grusar planerna. Domstolen menar att en sådan gemensam domstol skulle strida mot EU:s lag genom att frånta medlemsländernas egna domstolar att besluta i frågan. Om en sådan domstol upprättas skulle det innebära att flera av grundpelarna i den europeiska unionen försvinner och förändra EU-institutionernas makt, skriver man vidare i sitt utlåtande.
Patentexperter och intresseorganisationer har kommenterat beskedet och många beskriver det som ett stort nederlag. EU-kommissionen skriver i ett pressmeddelande att domstolens besked på inget sätt kommer att påverka det pågående arbetet med ett gemensamt EU-patent.
Nytt subventionsbeslut om losartan
Från och med den 1 maj kommer den nuvarande begränsningen för losartan att försvinna. Begränsningen, som infördes 2008, har inneburit att behandling bara subventionerats för patienter som redan prövat men av någon anledning inte kunnat fortsätta med ACE-hämmare.
Att TLV nu utökar subventionen förklarar man med att det nu finns generiskt losartan i samma prisklass som ACE-hämmare. Däremot försvinner MSD:s originalläkemedel Cozaar, med just losartan, helt från förmånen eftersom det kostar tio gånger så mycket som generiska produkter. Förskrivare måste alltså skriva ut generiskt losartan för att behandlingen ska subventioneras.
För säker vård krävs tillgänglighet i dataregister
Patientsäker läkemedelsanvändning har redan redovisats av regeringen som ett strategiskt fokusområde för den nationella läkemedelsstrategin och dit hör frågan om information angående licensläkemedel och extemporeläkemedel i databaser som VARA och NPL som båda finansieras med statliga medel.
Denna patientsäkerhetsfråga blir akut nu när allt fler apoteksaktörer lämnar övergångslösningen ATS (Apotekets Terminal System) som artikeldatabas och går över till det nya centrala varuregistret VARA, som Apotekens Service AB har tagit fram.
Från och med november 2010 kommer VARA att användas som grundkälla till SIL (Svensk Informationsdatabas för Läkemedel) som ska leverera information till sjukvården om tillgängliga läkemedel i det ögonblick de behövs. Det finns flera anledningar till att SIL nu går över till att använda VARA som ?master?. Det är logiskt att sjukvården använder samma varuregister som apoteksmarknaden, förskrivare måste ha tillgång till de läkemedel och handelsvaror som de olika apoteksaktörerna tillhandahåller.
Men det finns ett problem med de nya registren, och det är avsaknaden av extemporeläkemedel och licensläkemedel. Svensk förskrivningspraxis har sedan mycket lång tid delvis baserats på tillgång till icke godkända läkemedel som licensläkemedel och extemporeläkemedel. Den traditionen har på senare tid utvecklats till en omfattande användning av dessa läkemedel.
Dessa möjligheter till förskrivning utanför det ordinarie och godkända läkemedelssortimentet av i många fall livsviktiga läkemedel har varit en av flera förutsättningar för en god utveckling av svensk sjukvårdskvalitet. Svenska läkare har därför utvecklat en tradition att vid behov införliva licensläkemedel och extemporeläkemedel i behandlingsarsenalen. Detta intresse har underhållits av den rådgivning, information och efterforskningsverksamhet som Apoteket AB har erbjudit förskrivarkåren. Sjukvården kan inte acceptera en försämring i dessa funktioner, som en följd av omregleringen av apoteksmarknaden.
Skillnad i sökbarhet i VARA och NPL får således inte föreligga mellan licensläkemedel och extemporeläkemedel och båda måste därför bli sökbara på samma sätt som godkända läkemedel. De måste kunna inkluderas under samma ATC-koder och det skall inte krävas särskilda sökningar i några andra register.
Om information om licensläkemedel samt extemporeläkemedel inte finns med i NPL, VARA och SIL kommer apotek och förskrivare inte att kunna se dessa läkemedel i sina system. Ett sådant scenario skulle innebära ökade risker för felförskrivningar och felexpedieringar, något som i sin tur skulle minska tillgängligheten för dessa läkemedel och äventyra patientsäkerheten, särskilt när det gäller läkemedel för akut bruk, som till exempel isoprenalin.
I dag finns APL:s extemporeläkemedel med i VARA och NPL utan några som helst restriktioner men inga beslut föreligger om att nya extemporetillverkares läkemedel ska få finnas med i dessa viktiga databaser. Licensläkemedel ingår inte i VARA eller NPL på samma sätt som APL:s extemporeläkemedel, oavsett om läkemedelsförmånen gäller eller inte för ett licensläkemedel. Detta är en ohållbar och oacceptabel situation som måste åtgärdas med det snaraste främst på grund av patientsäkerhetsskäl men även av konkurrensskäl. APL får inte favoriseras härvidlag.
Det enda kriteriet för inkludering av en licensprodukt i NPL och VARA bör vara att Läkemedelsverket godkänt minst en licensansökan eller bedömt att det är möjligt att bevilja licens för ett visst läkemedel, att det finns en SPC eller annan likvärdig information som är godkänd av annan läkemedelsmyndighet och att produkten finns tillgänglig i Sverige via grossist. All annan begränsning i detta avseende äventyrar att rätt produkt når rätt patient och äventyrar då patientsäkerheten vid läkemedelsbehandling.
Den nationella läkemedelsstrategin ska nu ta steget från vision till konkreta åtgärder och att föra upp ovanstående fråga brådskar eftersom samtliga apoteksaktörer och förskrivare, via SIL, under våren 2011 ska gå över till VARA som grunddatabas.
Sammanfattningsvis finns det, trots att det nu är mycket bråttom, ännu inget beslut om att dessa läkemedel ska finnas med i relevanta statligt finansierade databaser som NPL och VARA. Det har framkommit att många berörda parter är involverade i diskussioner i arbetsgrupper på lägre nivå men uppenbarligen utan att kunna komma överens, varför frågan som är övergripande måste lösas på departementsnivå.
Stig Henningsson, Docent
Specialistläkare i klinisk farmakologi
Senior Advisor, Delägare i apotek och läkemedelsfirma
Solljus kan påverka nedbrytning av läkemedel
Det är en studie gjord av forskare vid Karolinska institutet som visat att nedbrytningen av läkemedel kan variera med hur mycket sol vi utsätts för. Resultaten, som publiceras i ett kommande nummer av Drug metabolism & disposition, bygger på data från patienter som behandlas med immunhämmande läkemedel efter till exempel organtransplantation.
Blodprov från dessa patienter kontrolleras kontinuerligt och totalt har forskarna gått igenom omkring 70 000 analysresultat. När proverna tagna under vintermånaderna jämfördes med de tagna under sensommaren visade det sig att koncentrationerna av substanser som takrolimus och sirolimus skilde de sig under året och återspeglade förändringar av kroppens nivåer av D-vitamin.
Forskarna tror att skillnaderna beror på att högre nivåer av D-vitamin ökar mängden av enzymet CYP3A4 som i sin tur bryter ner bland annat takrolimus och sirolimus.
– Om nedbrytningskapaciteten ökar krävs normalt högre doser för att få samma effekt av ett läkemedel. CYP3A4 är ansett som det viktigaste enzymet i kroppens läkemedelsomsättning och ett stort antal läkemedel kan beröras av fyndet, säger Jonatan Lindh, en av forskarna bakom studien i ett pressmeddelande.
Han påpekar också att mer forskning behövs för att säkerställa resultaten.
Jävsförhållande missas i metaanalyser
När forskare går igenom läkemedelsstudier för att göra så kallade metaanalyser och sammanställningar inom ett visst ämne, låter de ofta bli att ta hänsyn till eventuella jävsförhållanden. Den slutsatsen kommer kanadensiska och amerikanska forskare fram till i en nyligen avslutad genomgång publicerad i JAMA.
Av 29 stycken metaanalyser av läkemedelsprövningar som de gått igenom, var det bara två stycken som tog upp vilka som finansierat de ingående studierna. Ingen av analyserna tog upp om författarna bakom studierna hade fått ersättning av läkemedelsindustrin. Eftersom srtikelförfattares koppling till industrin tidigare visat sig påverka resultatet av en studie, är etta allvarligt menar artikelförfattarna.
När författarna undersökte saken kunde de konstatera att mer än två tredjedelar av de ingående läkemedelsprövningarna var finansierade av läkemedelsföretag vilket inte redovisats i metaanalyserna.
När författarna kontaktade personerna som sammanställs metaanalyserna medgav de flesta att de inte alls tittat på eventuella kopplingar.
– Eftersom metaanalyserna ofta ligger till grund för behandlingsriktlinjer och rekommendationer så är det ett problem att man slarvar med att redovisa intressekonflikter, säger Brett D. Thombs, en av huvudförfattarna till JAMA-artikeln till Reuters.
Ingen ökad försäljning av paracetamol trots ökad tillgänglighet
I vintras gick larmrapporterna varma om att försäljningen av receptfria värktabletter hade ökat efter att produkterna börjat säljas även i dagligvaruhandeln. Framför allt handlade det om en oro för att unga börjat överanvända paracetamol. Men enligt färska siffror från Läkemedelsverket kan man inte se någon större ökning för någon av dessa.
Tidigare statistik har varit svårtolkad eftersom storleken på förpackningarna och priserna har förändrats samtidigt som tillgängligheten ökat. För att komma runt problemet har Läkemedelsverket undersökt hur många gram paracetamol som sålts i landet från 2008 till tredje kvartalet 2010. Totalt, inräknat både sluten- och öppenvård och försäljning på apotek och övrig handel, köper vi omkring 400 ton paracetamol om året.
– Det är en hel del men vi ser ingen stor ökning, säger Lennart Forslund på Läkemedelsverket.
Av den totala mängden står dagligvaruhandeln för 6 procent, 20 procent är receptfri försäljning på apotek, 68 procent har förskrivits och 4 procent kommer från slutenvården. Läkemedelsverket har också jämfört de typer av förpackningar som säljs både på apotek och i dagligvaruhandeln. Den absolut största delen av dessa, 74 procent, säljs på apotek.
– En brasklapp för statistiken är att det bara är 75-80 procent av dagligvaruhandeln som rapporterar in sin försäljning. Det kan handla om små butiker som inte säljer mycket, men det vet vi inte säkert, säger Lennart Forslund.
Läkemedelsverket har också samlat in data från Stockholms läns landsting och regionerna Västra Götland och Skåne om antalet självmordsförsök med paracetamol de senaste åren. Hittills är det bara siffrorna från Stockholm som är helt färdigställda och där konstaterar man att det inte skett någon ökning.
– I åldersgruppen 11-19 har det till och med gått ner. Vi såg en liten ökning för gruppen över 35 år men handlar om enstaka individer. Uppgifterna från Skåne och Västra Götaland pekar åt samma håll, vi ser inget som tyder på en ökning.
Den nu gjorda undersökningen tar bara upp just paracetamol men myndigheten planerar nu för en mer omfattande undersökning om all form av OTC-försäljning i dagligvaruhandeln.
– Där ska vi försöka svara på frågor som vem det är som köper vad och var, säger Lennart Forslund.
Japan undersöker barnvaccin efter dödsfall
Japan har avbrutit vaccinering med Pfizers Prevnar och Sanofi-Aventis influensavaccin Act-HIB medan tillsynsmyndigheterna utreder orsaken till fyra dödsfall. Barnen var mellan sex månader och två år. alla fyra hade vaccinerats med prevnar och tre av dem också med Act-HIB.
Förra året undersöktes Prevnar i Nederländerna efter tre dödsfall bland barn. Myndigheterna fann inte något samband mellan vaccinet och dödsfallen.
I Japan har mer än två miljoner doser av Prevnar använts sedan förra året. I Europa och USA har det använts i ett decennium. Mer än tre miljoner doser Act-HIB har använts i Japan sedan 2008 och mer än 200 miljoner doser har getts till barn i minst 120 länder.
Inget centralt beslut om praktiklön hos Apoteksgruppen
Apoteksgruppen har bestämt sig för att inte fatta något centralt beslut om praktiklön för studenter. Småföretagarna som är medlemmar i kedjan får själva bestämma vilka villkor som ska gälla på deras apotek.
Hittills har Apoteket AB, Apoteket Hjärtat och Doc Morris bestämt att man inte ska ge praktikanterna någon ersättning från och med i höst. Kronans Droghandel har beslutat ge apotekar- och receptariestudenter en engångssumma. Medstop har inte fattat något officiellt beslut ännu.
Kinesiska salvor är inte örtpreparat
Läkemedelsverket har hittat ett par nya kinesiska örtpreparat med läkemedelssubstanser. Den ena har namnet ?999? och innehåller det kortisonliknande preparatet dexametasonacetat. Den andra ?Bai Fu Kung Unguent? innehåller också kortisonliknande medel samt terbinafin och mykonazol som är svampdödande läkemedelssubstanser.
Läkemedelsverket har bedömt att de två hudsalvorna pågrund av det här innehållet bör klassas som läkemedel innan de får säljas.
Glukokortikoid kan vid långvarigt och intensivt bruk leda till biverkningar i hud och inre organ, varnar Läkemedelsverket.