I somras beslutade socialdepartementet att det elektroniska expertstödet EES som introducerades i Sverige för att användas på apotek också skulle göras tillgängligt inom vården.
Stödet som identifierar eventuella fel i förskrivningen, har under hösten testats på fyra akutkliniker för att se om och hur det kan användas bredare.
En sammanfattning med rekommendationer av piloten har nu kommit. Slutsatserna efter att stödet använts för cirka 1300 patienter är försiktigt positiva. Det borde kunna tillämpas i alla fall inom delar av hälso- och sjukvården är den försiktiga rekommendationen från Apotekens service. EES har förbättrat patientnyttan något och genom verktyget har man kunnat förebygga ett fåtal allvarliga fall av felaktig förskrivning.
Men för att EES ska kunna rullas ut och erbjudas vården behöver tekniken utvecklas.
Till exempel släpper systemet igenom en mängd brus, det vill säga signaler som förskrivaren inte har någon nytta av. Av totalt 540 signaler under en försöksperiod på avdelningen på Huddinge sjukhus som deltagit i försöket, var det en tredjedel som bedömdes kliniskt relevanta och av dessa handlade 40 procent om interaktioner som också andra beslutsstöd varnar för.
Idag har vården inte tillgång till receptregistret där en patients alla förskrivna läkemedel finns samlade. Det har man haft under piloten, något som projektdeltagarna anser varit det mest värdefulla. Slutsatsen i rapporten är därför att arbetet med att ge vården tillgång till det behöver accelereras. Och det sker lämpligen genom det arbete som pågår inom vården med en sammanhållen journalföring och ett nationellt ordinationsregister. Ett arbete som behöver snabbas på, påpekas i rapporten.
Ett annat problem är att samtidigt som EES och tillgången till receptregistret möjliggjort att identifiera recept som av olika anledningar borde makuleras har förskrivarna inte kunnat göra det när recepten är utskrivna av andra. Men det pågår nu ett arbete för att göra det möjligt för läkare att elektroniskt makulera andra förskrivares recept som beräknas vara klart i vår.
Så som EES fungerar idag är det inte heller ett verktyg som kan användas i direkt kliniskt arbete, det vill säga det är inte ett stöd för läkaren vid förskrivningen. Under projektet har så kallade ?superanvändare? oftast sjuksköterskor, haft tillgång till stödet och gjort en första rensning och sammanfattning av signalerna innan det presenterats för läkarna.
Om det blir någon implementering av EES inom vården och i vilken utsträckning är alltså fortfarande en öppen fråga.
? Vi vet inte hur det går, men man kan säga att vården upptäckt nyttan av att få den här informationen, säger Rickard Broddvall departementssekreterare på socialdepartementet.
? Och i så fall kan nog tekniken behöva utvecklas.
Ett sådant arbete pågår också på de avdelningar som deltog i höstens projekt.
Om implementering av EES är en så bra ide att det blir någon utrullning inom vården är med andra ord långt ifrån klart i dagsläget.
