Fox Farmaci Vasa apotek var det första som företaget öppnade för drygt fyra månader sedan. Nu gapar lokalerna tomma men enligt vd Fredrik Skepp är inredningen på väg till en annan lokal i Stockholm.
– Kontraktet är inte skrivet än men vi håller på att flytta både apotekstillståndet och inredningen till en annan lokal så vi lämnar inte Stockholm helt.
Fox Farmaci öppnade butiken på Vasagatan i Stockholm redan 2009 innan apoteksomregleringen var klubbad och hade då försäljning av egenvårdsprodukter. Att denu lämnar lokalen beror enligt Fredrik Skepp på att företaget har en annan inriktning än cityapotek.
– Vår strategi är att satsa på apotek i anslutning till vårdcentraler och på platser där det tidigare saknas apotek, så är inte riktigt fallet på Vasagatan där det krävs en mer omfattande marknadsföring.
Ingen personal kommer att sägas upp utan följer med till andra ställen. Just har Fox Farmaci i Hovsjö i Södertälje och i Rågsved söder om Stockholm och snart öppnar ett i Upplands Väsby.
Månads arkivering februari 2011
Fox Farmaci flyttar premiärapotek
Kombination bra för KOL-patienter
Resultat från två fas III-studier visar att KOL-pateinter som behandlats med en kombination av Novarits läkemedel Onbrez Breezhaler (indakaterol) och Spiriva (tiotropium) från Boehringer Ingelheim och Pfizer uppnår en bättre lungfunktion är patienter som enbart behandlades med Spiriva. Det meddelar Novartis i ett pressmeddelande.
I studierna, INTRUST 1 och 2, ingick 2276 patienter med lindrig till allvarlig KOL. Dessa slumpades till att inhalera Onbrez Breezhaler eller placebo en gång dagligen. Båda preparaten är bronkdilaterande men med olika verkningsmekanismer. Alla studiedeltagare fick även Spiriva en gång dagligen. Enligt Novartis uppnådde patienterna efter tolv veckor i kombinationsgruppen en signifikant förbättrad lungfunktion med avseende på FEV1 jämfört med de som enbart fick Spiriva.
Närmare resultat från de båda studierna kommer att presenteras på American Thoracic Societys:s kongress i maj i år, meddelar företaget.
Forskare har återskapat sjuka hjärtceller
Forskarlaget som leds av neuroforskaren Ricardo Dolmetsch började med att ta hudceller från de sjuka barnen. Cellerna programmerades sedan om till att återgå till ett pluripotent stadium. Efter det fick cellerna utvecklas till aktiva hjärtceller. Det visade sig att hjärtcellerna som utvecklats från de sjuka barnens hudceller var dysfunktionella. Bland annat drog de ihop sig oregelbundet och hade ett ökat inflöde av kalcium.
Timothys syndrom är en ovanlig sjukdom som innebär att hjärtat slår oregelbundet och med låg frekvens. Sjukdomen beror på en defekt i gener som kodar proteiner som är viktiga i kalciumkanalerna. Den defekten hängde med från barnens hudceller och samma fel som barnens hjärtan har kunde alltså återskapas i provröret.
När forskarlaget väl lyckats ta fram cellinjen med de dysfunktionella hjärtcellerna kunde de börja undersöka vilken effekt olika substanser hade på cellerna. Många läkemedel som ska påverka hjärtrytmen visade ingen effekt, men ett läkemedel som egentligen är under utveckling för att behandla cancer lyckades återställa rätt kalciumflöden och en regelbunden hjärtrytm. Resultaten presenteras i veckans nummer av Nature.
Forskarlaget har flera andra hjärtcellinjer under utveckling och har nu ansökt om patent för metoden och enligt en artikel från Reuters är flera läkemedelsföretag, bland annat Pfizer, Roche och Amgen, intresserade av att licensiera in metoden. Bland annat skulle man kunna använda hjärtcellerna för att tidigare i läkemedelsutvecklingen undersöka om ett läkemedel har negativ påverkan på hjärtat.
Läs också specialreportaget “Utklassad labbråtta” i Läkemedelsvärlden nummer 7 2010 som beskriver skiftet från djurförsök till cell- och datamodeller inom läkemedelsforskning.
Ny forskningsdirektör på Karolinska Development
Terje Kalland är läkare och doktor i immunologi och har sedan 2005 varit senior vice president på Novo Nordisk, innan dess var han forskningsdirektör i Biovitrum och mellan 1988 och 2001 var han chef för Pharmacias cancerforskning.
– Terje Kallands erfarenheter inom produktutveckling kommer att vara av stort värde för oss, våra aktieägareoch våra porföljbolag samtidigt som bolaget förbereder sin börsnotering, säger Torbjørn Bjerke, VD för Karolinska Development, i ett pressmeddelande från företaget.
Conny Bogentoft lämnar därmed rollen som forskningsdirektör och övergår till rollen Senior Advisor.
Kritik mot att använda förfalskade läkemedel som svepskäl
Oxfam, som är en internationell organisation som vill utrota fattigdom, har reagerat på att rika länder och läkemedelsföretag använder problemet med förfalskade läkemedel som skäl för att tvinga fattiga länder att stärka patentskyddet för läkemedel. Enligt Oxfam är det en liten del av alla förfalskade läkemedel som i grunden handlar om brott mot immaterialrätten. Istället handlar det om helt okontrollerade produkter som säljs med okontrollerat innehåll.
Risken är enligt Oxfam att man genom att fokuserar på immaterialrättsliga frågor enbart stryper tillgången på bra läkemedel i fattiga länder, utan att nämnvärt påverka tillgången på förfalskade läkemedel.
Istället bör världens rika länder släppa kraven på patentlagstiftning och se till att stödja uppbyggnaden av läkemedelsmyndigheter i fattiga länder tycker Oxfam. Uppmaningen till läkemedelsföretagen är att sluta blanda samman argument om kvalitet och varumärkesintrång i sina publika uttalande i samband med förhandlingar om handelsavtal.
Även Läkare utan gränser är emot att de handelsavtal som håller på att upprättas mellan bland annat EU och Indien kraftigt begränsar indiska företags möjlighet att tillverka billiga generiska kopior till fattiga länder.
Ny databas över inspektioner
Den nya versionen av databasen EudraGMP ska ge allmänheten tillgång till information om de europeiska myndigheters inspektioner. Databasen, som lanserades första gången i maj 2007, innehåller information om alla anläggningar som tillverkar läkemedel för humant och veterinärt bruk inom EEA. Bland annat kan man ta reda på om en viss anläggning uppfyller kraven för GMP, good manufacturing practice.
Den intresserade kan bland annat gå in och undersöka vilka inspektioner och kontroller som gjorts av myndigheter inom EU samt Island, Norge och Liechtenstein och hur utfallet av dessa var.
Syftet är enligt ett pressmeddelande från EMA att underlätta informationsutbyte mellan industrin och regulatoriska organ och att bättre kunna koordinera aktiviteter mellan länder vad gäller bland annat GMP-certifiering.
Storföretag ska samarbeta om skräddarsytt
Bakom satsningen på skräddarsydda läkemedel står Cancer Research UK som bedriver forskning om cancer och behandlingar. Att både Pfizer och Astrazeneca nu ansluter sig till programmet hoppas man ska kunna leda till snabbare utveckling av nya målinriktade cancerläkemedel.
En av grundpelarna kommer att vara en gemensam databas där information om olika tumörers genetiska profil ska samlas tillsammans med uppgifter om behandlingar och resultat. Tanken är att det ska bli lättare för forskare att på förhand avgöra vilka typer av behandlingar som passar bäst för olika typer av tumörtyper och på så sätt kunna identifiera vilka patienter som har störst chans att bli hjälpta av en viss behandling.
Cancer Research UK kommer att välja ut sex sjukhus och tre laboratorier för att samla in tumörprover från 9000 cancerpatienter från hela Storbritannien. Ett av målen är att sätta ihop en multigen paneltest där man ska kunna testa för kända genetiska markörer för redan befintliga behandlingar liksom för nya läkemedel som befinner sig i sen klinisk fas.
Danska läkarstudenter får mer farmakologi
Läkemedel är ett av de viktigaste behandlingsalternativen för läkare och något som ges till nästan alla patienter. Så motiverar universitet i Århus valet att behålla farmakologi som en egen del i läkarutbildningen.
Till skillnad från bland annat läkarutbildningarna i Köpenhamn och Syddansk universitet anser man att det är viktigt att behålla en renodlad farmakologikurs. Universitetet kommer också att utvidga farmakologidelen på kandidatdelen av utbildningen.
– Det här är ett väldigt viktigt ämne för läkarna, läkemedel är någonting de måste kunna hantera från den dag de blir färdiga, säger Birgitte Brock, läkare och lektor i klinisk farmakologi vid Århus universitet till danska Dagens Medicin.
Enligt en undersökning som gjorts bland 270 nya läkare i Danmark, uppgav 93 procent att deras kunskaper i klinisk farmakologi var mycket viktig men bara 23 procent att de hade tillräckligt med kännedom i ämnet för att klara sina uppgifter.
Ingen global ökning av narkolepsi efter vaccinering
Under tidig höst 2010 kom de första rapporterna om att ovanligt många, framför allt barn och ungdomar, drabbats av den ovanliga sjukdomen narkolepsi i samband med massvaccinering med Pandemrix mot A(H1N1). I Sverige har ett 60-tal fall inrapporterats till Läkemedelsverket där ett samband misstänks men inte är klarlagt. I Finland, där vaccineringen stoppades redan i augusti, har man i en preliminär studie konstaterat att risken för barn att drabbas av narkolepsi var nio gånger högre om de vaccinerats med Pandemrix.
På tisdagen kom världshälsoorganisationen WHO, med ett utlåtande efter att ha gått igenom befintlig statistik. De konstaterar att det i tolv länder finns fall av misstänkt narkolepsi men att det inte finns signaler om koppling till Pandemrix i samma grad som i Finland och Sverige.
Att den kraftiga ökningen setts just här förbryllar både myndigheter och forskare och just nu pågår en omfattande europeisk utredning i tio länder för att föröka förstå vad som hänt med fall-kontrollstudier. Några av frågorna som ska försöka besvaras är om andra ytter faktorer, som en redan pågående infektion vid infektionstillfället eller genetiska skillnader kan ha betydelse.
– Här i Sverige har vi dessutom två olika studier som pågår, en där vi samlar in data från vårdregister i Stockholm, Västa Götaland, Skåne och Östergötland för att se om vi ser en koppling mellan vaccinering och narkolepsi, säger Charlotta Bergqvist, utredare på Läkemedelsverket.
Eftersom det inte finns något nationellt vaccinationsregister i Sverige har myndigheten valt att titta på ett urval av landsting som de bedömer ska ge ett tillräckligt statistiskt underlag.
– I den andra studien har vi vänt oss till alla kliniker som behandlar narkolepsifall och bett dem skicka in journaler för samtliga patienter för att mer i detalj kunna jämföra diagnoser och vaccinationsstatus.
Från WHO säger man att det behövs ytterligare studier behövs både av Pandemrix och av andra vacciner mot A(H1N1) innan slutsatser kan dras.
Fem konkreta åtgärder för förbättrad läkemedelsanvändning
Det är viktigt att strategin verkligen leder till konkreta åtgärder som medför verkliga förbättringar för patienten.
Sveriges Farmacevtförbund har identifierat fem sådana åtgärder, som skulle förbättra patientsäkerheten och dessutom öka kostnadseffektiviteten i läkemedelsanvändningen. De vore lämpliga konkreta beståndsdelar i en nationell läkemedelsstrategi.
1. Lagfäst rätten till läkemedelsgenomgång. Patienter som använder fler än fem läkemedel kontinuerligt eller är i behov av särskilt stöd, bör ha rätt till en årlig läkemedelsgenomgång som genomförs med tillgång till farmacevtisk och/eller farmakologisk kompetens.
2. Ge patienten kontroll över sina journaler. Patienten bör själv få kontroll över journalinformation om sin vård inklusive läkemedel. Denna information kan delas med farmacevter, läkare eller annan vårdpersonal som patienten anser bör ha tillgång till den. Alla informationssystem i vårdkedjan, såväl apotekens expeditionsstöd som förskrivarens journalsystem, måste också bygga på samma information, till exempel interaktionskontroller och uppgifter om maxdoser.
3. Ge apoteken betalt för farmacevtiska tjänster. Eftersom en bättre följsamhet till ordination både ger vinster för patienterna och sparar samhällskostnader, bör denna typ av tjänster finansieras via läkemedelsförmånen.
4. Läkemedelsansvarig bör vara apotekare. Apotekarnas kompetens behövs på apotek för att lösa mer komplicerade farmacevtiska problem, svara för den kontinuerliga fortbildningen av apotekspersonalen med mera. Sverige bör inte längre ha lägre krav på kompetens på apoteken än övriga EU, där apotekare är normen.
5. Kontrollera försäljning av läkemedel som säljs utanför apotek bättre. Ur ett tillgänglighetsperspektiv är det positivt att vissa receptfria läkemedel får säljas utanför apotek ? men det måste ske på ett kontrollerat sätt. Tillstånd från Läkemedelsverket bör krävas för försäljning i butik. Reglerna bör även skärpas genom att en maxgräns per köptillfälle införs för vissa preparat, exempelvis läkemedel som innehåller paracetamol.
Thony Björk
Ordförande
Sveriges Farmacevtförbund
God apotekssed på svenska
Good Pharmacy Practise, GPP, är de internationella riktlinjer som nu anpassats till svenska förhållanden och fått benämningen God apotekssed.
Arbetet med att anpassa GPP till svensk standard har skett under ledning av Apotekarsocieteten med expertis från förutom den egna organisationen, representanter från Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Sveriges Apoteksförening.
Dokumentet som nu är ute på en sista runda för synpunkter innan det definitivt antas, är tänkt att användas av samtliga apoteksaktörer och att deras kvalitetsarbete ska ha sin utgångspunkt i de här gemensamma riktlinjerna. Men även om målgruppen är alla som arbetar med läkemedel så är det i första hand de läkemedelsansvariga på apoteken som dokumentet riktar sig till.
Här finns till exempel riktlinjer för vilka rutiner som ska finnas för inköp och lagerhållning, distribution, stöd och uppföljning till patienter liksom personalens kompetensutveckling.
HPV-tvisten kan hamna i EG-domstolen
I väntan på Kammarrättens beslut om den nationella upphandlingen av HPV-vaccinet har nu riksdagsledamoten för KD, Désirée Pethrus gett sig in i debatten. I en artikel på debattsajten Newsmill uppmanar hon nu landstingen att inte invänta rättens dom utan istället snarast var för sig upphandla vaccinet.
?Det är viktigt att en upphandling går rätt till och det ska Kammarrätten ta ställning. Men trots det känner kanske få till att varje landsting inte behöver invänta denna dom utan har rätt att själva upphandla vaccinet för sin unga befolkning? skriver hon i sin debattartikel.
Men kan landstingen göra det?
? Ja, de kan tydligen det. Enligt en bekant som är insatt i de här frågorna är varje landsting suveränt, säger Désirée Pethrus.
? Om den informationen stämmer, vilket jag tror eftersom min bekant har på fötterna, är det graverande att landstingen bara låter ungdomarna vara utan vaccinering.
Att det skulle vara möjligt för landstingen att göra egna upphandlingar i väntan på utslaget i Kammarätten avvisas av Bo Claesson på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.
? Nej, alla landsting är i en upphandlingssituation som man är låst att fullfölja, att upphandla vid sidan om skulle vara ett flagrant brott mot lagen om upphandling, säger han.
SKL är landstingens ombud för upphandlingen, men formellt är det varje landsting som upphandlar, säger han.
Désirée Pethrus har i sin artikel också synpunkter på valet av vaccin. Varför valde man inte Sanofi Pasteurs vaccin Gardasil som ?ger ett bredare skydd??
Borde man ha valt det vaccinet anser du?
? Ja utifrån vad jag lärt mig tycker jag det, SKL får väl försvara sitt val. Men jag menar att man inte kan låta enbart priset vara det avgörande för vilket vaccin man väljer.
? Vi skrev i upphandlingen att vi var beredda att betala tio miljoner kronor extra per årskull för kondylomskyddet. Men skillnaden blev 15 miljoner och då är man enligt lagen om upphandling låst till det. Vi tyckte för övrigt att tio miljoner egentligen var att ta i, säger Bo Claesson.
Enligt den senaste rapporten från Kammarrätten kan ett beslut komma tidigast om ett par månader, om inte rätten vilket Sanofi Pasteur vill, hämtar in ett yttrande EG-domstolen.
? I så fall kommer det att ta mycket lång tid till innan någon dom faller, konstaterar Karina Olofsson, handläggare på Kammarrätten.
Under tiden fortsätter flickor att vaccinera sig via recept, 99 procent väljer då Gardasil. Under det här året har landstingen köpt Gardasil för 70 miljoner, enligt Bo Claesson.
Varje spruta kostar 1154 kronor. Samma spruta Gardasil har i upphandlingen offererats till 317 kronor per spruta medan det av landstingen tagna vaccinet, GSK:s Cervarix offererats till 210 kronor per spruta.
Brasiliens nyvalda president lovar gratis läkemedel
Beslutet att tillhandahålla medicinerna kostnadsfritt är enligt den nyvalda presidenten Dilma Rouseff en del i kampen mot den extrema fattigdomen i landet. Medicinerna kommer att distribueras via de cirka 15 000 apotek som tillhör den nationella kedjan Pharmacias Popular där många läkemedel redan säljs till upp mot 90 procents rabatt.
Omkring 33 miljoner av Brasiliens 190 miljoner invånare beräknas ha för högt blodtryck och mer än sju miljoner lider av diabetes.
Läkemedlen kommer att vara gratis för alla som har ett recept förskrivet av läkare. Men myndigheterna räknar med att erbjudandet främst kommer att användas av fattiga som använder det offentliga sjukvårdssystemet. Enligt presidenten går idag cirka 12 procent av deras inkomst till inköp av mediciner.
Sedan 1996 är behandling för hiv helt subventionerad i Brasilien och president Rouseff som installerades vid årsskiftet, har lovat att öka investeringarna i landets offentliga sjukvårdssystem.
Fortsatt tillåtet med apotekskedjor i Rumänien
Rumäniens hälsominister Attila Cseke fick inte igenom de radikala förändringar på apoteksområdet som han i slutet av förra året lämnat förslag på. Enligt förslagen skulle det bli förbjudet med apotekskedjor och bara farmacevter med två års yrkeserfarenhet skulle få öppna nya apotek. Hälsoministerns förslag innebar också hårdare kontroll av var nya apotek skulle få etableras.
Men regeringen har nu sagt nej till åtstramningen bland annat med hänvisning till att mer än 30 procent av de rumänska apoteken idag ägs av kedjor och att 4700 av dessa finns i de större städerna. En lagändring skulle få allt för stora konsekvenser på den nuvarande ordningen ansåg en majoritet i regeringen.
Hälsoministern fick dock igenom två ändringar i apotekslagen. Det är nu förbjudet med nyetableringar på järnvägsstationer, flygplatser och stormarknader. På dessa platser råder idag en överetablering enligt regeringen, nätapotek ska också fortsatt vara förbjudet i Rumänien.
Lyckat försök med multivaccin
Behandlingen som prövats för första gången på människor har en annan del av influensavaccinet som mål än traditionella vacciner vilket skulle betyda att man inte behöver omformulera vaccinet varje år för att matcha de virus som cirkulerar.
Istället för proteiner på virusets yta, som kan mutera har det här vaccinet två proteiner inuti viruset som mål. De två proteinerna, nukleoprotein och matrixprotein 1 är i stort sett identiska i alla stammar av influensa.
En annan skillnad är att medan traditionella vacciner snabbt skapar antikroppar ökar det här vaccinet kroppens T-celler som är en annan viktig del i immunförsvaret eftersom de kan identifiera och förstöra de celler som smittats av ett virus.
I en liten studie har forskarna nu testat sitt vaccin. I den vaccinerades 11 friska volontärer med vaccinet och sedan smittades de och 11 ovaccinerade med en stam av H3N2 influensa A-virus, som isolerades 2005. Enligt forskarna har vaccinet fungerat som planerat. Färre av de vaccinerade fick influensa och deras T-celler var mer aktiverade än de ovaccinerade.
Nästa steg för T-cell vaccinet är större studier, men det kommer att ta flera år innan det här vaccinet kan börja användas.
Naturdoktor erkänner spetsade naturmedel
I början av 2009 gick Läkemedelsverket ut med en kraftig varning för kosttillskottet Fortodol eftersom det visat sig innehålla läkemedelssubstansen nimesulid som kan leda till allvarlig leverpåverkan och dödsfall.
Företaget polisanmäldes av Läkemedelsverket, men förundersökningen lades ned då det inte gick att bevisa att Hela Pharma skulle ha känt till att produkten var förgiftad. Till Radio Skaraborg säger åklagaren Karin Lundström-Kron att hon inte kunde föra fallet vidare eftersom de kontroller som den här typen av företag är skyldiga att göra inte visar mycket.
I USA har nu den här affären tagit en ny vändning sedan Fortodols upphovsman. Kurt Donsbach erkänt att han preparerat naturmedel med nimesulid, det ämne som hittades i Fortodol.
Det påverkar dock inte den svenska rättsprocessen.
? Den förundersökningen går ju ut på vilket ansvar Hela Pharma i Sverige har, inte vad den som tillverkat preparatet i USA gjort, säger åklagaren Karin Lundström-Kron till Radio Skaraborg.
Även om Hela Pharma numer producerar kosttillskottet i Sverige, utan nimesulid,och säljer det under namnet Fortodol S så säljer man andra av Kurt Donsbach produkter och man har enligt marknadschefen inga planer på att sluta med det.
? Även om han har sagt sig skyldig så är det fortfarande en tolkningsfråga. Det är viktigt att vänta på domen, säger hon till Radio Skaraborg.