Månads arkivering januari 2011

Morot förbättrade inte blodtrycket

Ingert Nilsson
-
0

Sedan 2004 har man i Storbritannien ett bonussystem, pay for perfomance, till allmänläkare i hopp om att förbättra behandlingen av hypertoni. Men forskare från USA, Kanada och Storbritannien fann inte några märkbara fördelar med systemet enligt en artikel i den medicinska tidskriften BMJ.

Forskarna har analyserat uppgifter från närmare en halv miljon patienter från innan bonussystemet infördes och efter. Deras slutsats är att det är få förbättringar som kan härledas till introduktionen av bonusar, trots att det verkar som att något fler blir behandlade efter systemets införande. Förekomsten av stroke och hjärtinfarkt hade till exempel inte minskat.

En förklaring kan enligt forskarna vara att de uppsatta målen för att erhålla bonusen är för lågt satta, det vill säga för nära befintlig praxis.
Andra menar att det är för tidigt att dra några slutsatser av det nya systemet.

EMA listar behoven för barn

Ingert Nilsson
-
0

Sedan 2006 pågår inom EU ett arbete för att fler läkemedel ska testas och godkännas för barn. I princip ska alla nya läkemedel, för att godkännas, också vara testade på minderåriga. Den pediatriska kommittén har nyligen kommit med en rapport om användningen av läkemedel på barn i medlemsstaterna. I rapporten listar kommittén de läkemedelsgrupper som används mest utanför indikation eller utan att vara godkända för barn.

Antiarytmika, protonpumpshämmare, preventivmedel till ungdomar, och antibiotika till mycket små barn är några av grupperna som listas.
Samtidigt som alla nya läkemedel också testas för behandling av barn pågår ett arbete för att redan godkända läkemedel ska få utökad indikation. Senast i raden är Pfizers ögondroppar Xalatan som godkänts för behandling av glaukom också hos barn.

Tidigare i år har till exempel blodfettssänkaren Lipitor och blodtrycksmedlet Diovan fått barnindikation. Företag som ansöker och testar sina redan godkända läkemedel får patentet förlängt med sex månader.

Företag vill inte bidra till dödsstraff

Petra Hedbom
-
0

Ett anestetiskt läkemedel med tiopental används vid avrättning av dödsdömda i vissa amerikanska delstater. Tillverkaren av produkten, företaget Hospira,  emotsätter sig att deras produkt används för att avrätta människor men när de inte fått gehör väljer de  att flytta sin produktion från USA till Europa, alternativt lägga ner den helt.

Tiopental ges vanligen som det första av tre preparat vid en avrättning och används för sin lugnande inverkan, rapporterar Reuters.
– Det här var inte vår avsikt med läkemedlet, att det skulle användas vid dödsstraff, säger Tareta Adams, som representerar Hospira till Reuters.

Sedan en tid tillbaka råder det brist på tiopental i USA och delstater som tillåter dödsstraff har försökt att importera medlet från andra företag, bland annat ett brittiskt, vilket lett till stora protester bland människorättsorganisationer.

Jason Clark, talesman för department of criminal justice i Texas, en av de delstater med flest avrättningar, säger att man letar efter alternativa läkemedel men att man har tiopental så att det räcker till de två avrättningar som är planerade i februari. Totalt väntar 317 personer på sitt dödsstraff bara i Texas enligt Jason Clark.

Från Hospira jobbar man på att patienter inom sjukvården ska få tillgång till läkemedlet, men uppger att det är svårt att veta var det hamnar eftersom det säljs via återförsäljare.

Positivt för nytt MS-medel

Petra Hedbom
-
0

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s rådgivande kommitté, CHMP, gav läkemedlet Gilenia ett positivt omdöme i förra veckan. Medlet med substansen fingolimod utvecklas av Novartis och ges i tablettform. CHMP rekommenderar att läkemedlet godkänns som andra linjens behandling för patienter med relapserande remitterande MS och att det ges dagligen i en dos av 0,5 mg.

Gilenia är en av de första av en ny sorts MS-preparat, så kallade S1PR-modulatorer, som antas verka genom att trycka tillbaka vissa typer av vita blodkroppar i lymfnoderna, där de annars kan skada nervceller. CHMPS:s utlåtande grundar sig på en studie där fingolimod reducerade antalet skov med 54 procent jämfört med placebo.

I september 2010 fick Gilenia marknadsgodkännande i USA och Ryssland. Det dröjer nu ytterligare några månader innan EU-kommissionen tar ett slutgiltigt beslut.

Bra och dåligt för nya antidepressiva

Petra Hedbom
-
0

Läkemedlet Viibryd har godkänts för behandling av vuxna med egentlig depression, MDD av den amerikanska myndigheten FDA. Den aktiva substansen är vilazodone, en serotoninåterupptags-hämmare som ges i tablettform. Enligt de kliniska studier som genomförts saknar substansen några av de vanliga biverkningarna som viktuppgång och negativ inverkan på sexualdriften som förekommer hos många andra antidepressiva.

Företagets aktie steg med 15 procent efter godkännandet, rapporterar nyhetsbyrån First Word. Från Clinical Data meddelar man att man kommer ansöka om ytterligare indikationer som till exempel ångest.

Samtidigt kom företaget Forest Laboratories med beskedet att deras kandidat mot MDD, levomilnacipran, inte visat sig vara bättre än placebo i en nyligen avslutad fas III-studie. I tidigare fas II-studier var resultaten positiva och företaget meddelar att de kommer att gå vidare med ytterligare studier.

Nikotinläkemedel ökar

Petra Hedbom
-
0

Försäljningen av nikotinläkemedel i form av tuggummi, sprayer och liknande ökar i Sverige. Enligt siffror som TT tagit fram såldes det 2,7 miljoner förpackningar mellan januari och september förra året till ett värde av 524 miljoner kronor. Det är en tioprocentig försäljningsökning jämfört med året innan.

Siffrorna kommer från Apotekens Service AB och visar också att ökningen är betydligt större i detaljhandeln än på apoteken. Margaretha Haglund på tankesmedjan Tobaksfakta och tidigare tobakspolitisk expert på Statens folkhälsoinstitut menar att en kombination av nikotinläkemedel och rådgivning ofta är bäst när man försöker sluta röka.
– Och om man går till en tobakshandel eller till Ica och köper nikotinläkemedel så är det väl inte så mycket rådgivning man får, säger hon.

Enligt Folkhälsoinstitutet är det däremot oklart om antalet rökare blir färre. Statistik från dem visar att antalet personer som kallar sig före-detta rökare har varit konstant de senaste åren.

Nationell utbildning för apotekstekniker till hösten

Petra Hedbom
-
1

Utbildningen för den som velat läsa till apotekstekniker har under en längre tid varit splittrad med en mängd olika kurser med varierande innehåll och längd. Nu har YH-myndigheten, Myndigheten för yrkeshögskolan gett klartecken till en samlad nationell utbildning som omfattar tre terminer.

Farmaciförbundet har varit drivande bakom att ta fram en enhetlig kursplan och de som i början av 2010 tog kontakt med de största apoteksaktörerna för att diskutera vad en utbildning skulle kunna innehålla.
– Det var en hel del samtal och många olika viljor men i juni enades vi om ett förslag som vi skickade in till YH-myndigeten, säger Göran Ekdahl, marknadskommunikatör på Farmaciförbundet.

I samband med det gjordes en enkät bland aktörerna om vilket behov av apotekstekniker de förväntade sig under åren 2010-2013, en siffra som landade på omkring 1200 stycken.
– Det gör att det känn extra viktigt med enhetlighet. Tidigare har det varit en verklig djungel av olika kurser med och utan certifieringar och med olika innehåll, säger Göran Ekdahl.

Den 18 januari kom beskedet från YH-myndigheten att sju stycken utbildningsanordnare har fått godkänt att till hösten starta apoteksteknikerutbildning;
Frans Schartaus Handelsinstitut i Stockholm, Nackademin AB i Solna, Lernia Collage i Linköping, Malmö och Sundsvall, Yrkeshögskolan i Göteborg och Härnösands kommun.

Positivt för nytt medel mot melanom

Petra Hedbom
-
0

Det är ett läkemedel för patienter med tidigare obehandlad metastaserande melanomsjukdom med en särskild genmutation som gör att tillväxtfaktorn BRAF blir högaktiv. Arbetsnamnet för preparatet, som ges i tablettform, är RG7204 och har utvecklats av Roche tillsammans med Plexxikon.

I en internationell fas III-studie med 675 patienter visade sig personer som fick behandling två gånger dagligen med 90 mg RG7204, en längre överlevnad och en längre tid utan att sjukdomen blev värre, jämfört med personer som fick kemoterapibehandling med dakarbazin. De vanligaste biverkningarna var ljuskänslighet, trötthet och ledsmärta. Fullständiga data från studien som går under namnet BRIM3 kommer att presenteras senare i år.

Metastaserande melanom är den mest dödliga formen av hudcancer. Den aktuella mutationen, BRAF V600, finns i ungefär hälften av alla hudcancerfall.

Leverrisk med Multaq granskas

Petra Hedbom
-
1

Det är sedan två amerikanska rapporter om att personer som tagit Multaq (dronedaron) mot förmaksflimmer drabbats av svåra leverskador som uppmärksamheten riktats mot läkemedlet. Företaget bakom preparatet Sanofi-Aventis meddelade i mitten av januari att två personer, båda kvinnor i 70-årsåldern, blivit så sjuka att det krävts levertransplantation.

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA meddelade också att de fått in flera rapporter om att personer som behandlats med Multaq drabbats av leverskador. Med bakgrund av detta har EU-kommissionen gett EMA:s kommitté för humanläkemedel, CHMP, att gå igenom befintliga data och göra en risk-nyttaanalys av läget för att fastställa om det finns ett eventuellt samband mellan läkemedlet och skadorna.

CHMP har rekommenderat att patienter som behandlas med Multaq kontrolleras av läkare med avseende på leverfunktionen. Symtom på leverskada kan vara ihållande buksmärtor, aptitlöshet, illamående, kräkningar, feber, allmän och påtaglig sjukdomskänsla, gulsot eller mörkfärgad urin. Multaq har varit godkänt i Sverige sedan december 2009.

Slut på Cerazette

Ingert Nilsson
-
0

I början av december fick MSD brist på de större förpackningarna med sex kartor. Men Cerazette finns i två förpackningsstorlekar. Företaget rekommenderade förskrivare att skriva ut de mindre förpackningarna och apoteken att expediera en förpackning med tre kartor, även om kunden hade ett recept på det dubbla.
? Om vi hade fått hörsamhet för det hade vi hoppats kunna klara behovet fram till den leverens med 6-pack som vi ska få i slutet av den här månaden, säger Patrik Liljegren på MSD.
Nu tog istället också de mindre förpackningarna slut.

MSD räknar med att de större förpackningarna ska vara tillgängliga i slutet av januari och de mindre i slutet av februari.
Läkemedelsverket uppmanar förskrivarna att överväga alternativ till Cerazette, men eftersom det inte finns någon självklar ersättning får det göras utifrån vad som kan vara lämpligt för varje patient.

Att MSD fått problem med leveranserna förklarar kommunikationschef Joseffa Moritz med sammanslagningen mellan MSD och Schering-Plough.
? Det har inneburit stora förändringar för tillverknings- och kvalitetssystemen.
I dagsläget har företaget leverensproblem för fem andra produkter förutom p-pillret.

Danska regeringen backar om liberalisering

Ingert Nilsson
-
0

I den danska regeringens program för ekonomisk tillväxt fanns en liberalisering av apotekssektorn med som ett förslag. Förslaget som bland annat innebar att tillåta andra än farmacevter att vara apoteksägare har nu dragits tillbaka på begäran av Det Konservative Folkeparti.

Det Konservative Folkeparti liksom Venstre menar att liberaliseringen skulle innebära etablering av apotekskedjor i de stora städerna och stängda apotek i de mindre.
Att liberaliseringen inte längre finns med när regeringens plan för tillväxt diskuteras kritiseras av partiet Liberal Alliance som gärna hade sett en sådan.

Slutet för apotekskedjor i Ungern

Ingert Nilsson
-
0

Det ungerska parlamentet har nu antagit en ny apotekslag som förbjuder andra än farmacevter som majoritetsägare i apotek.
För befintliga apotekskedjor med andra ägare gäller att minst 25 procent av aktierna i varje apotek måste vara överfört till en registrerad farmacevt 2014. Till 2017 ska enligt den nya lagen alla kedjor ha överfört aktiemajoriteten till farmacevter.

Reglerna för att öppna nya apotek kommer också att bli betydligt striktare, en apotekare får inte äga mer än fyra apotek och apoteken kan inte ärvas eller överlåtas till någon som inte är farmacevt. I stora städer ska varje apotek ha ett beräknat kundunderlag på minst 4 000 och apoteken ska ligga på minst 250 meters avstånd från varandra.

Omregleringen för apoteksverksamhet kan ses som en del i det sparprogram som den ungerska regeringen inlett. I februari spås det ungerska parlamentet anta en sparreform som kommer att minska statens subventioner för läkemedel med 30 procent enligt analytiker.

Majoritet för generisk förskrivning vid årets Läkemedelsriksdag

Ingert Nilsson
-
0

Som en fråga man vinner gemensamt eller förlorar splittrat, beskrev socialminister Göran Hägglund kampen mot antibiotikaresistensen när han invigningstalade vid årets Läkemedelsriksdag.

? Att minska resistensen är en ödesfråga jämförbar med klimathotet och därför en av de viktiga frågorna i den nationella läkemedelstrategin.
Göran Hägglund berörde också felanvändningen av läkemedel som han beskrev som ett gigantiskt problem som orsakar cirka 3 000 dödsfall om året.
? Det kan jämföras med trafiken där cirka 300 personer omkommer varje år.
Äldres behandling med läkemedel och att den ska förbättras under mandatperioden var ett annat ämne i hans tal, liksom den ojämlika vården.
? Vi vet att högutbildade får dyrare och nyare läkemedel, vi vet att högutbildade har mindre problem med fel- och övermedicinering. Minskad ojämlikhet i läkemedelsbehandlingen är därför en prioriterad fråga i den kommande strategin, sade Göran Hägglund.

Frågorna som diskuteras på årets läkemedelsriksdag, säkerhet, kostnadseffektivitet och miljö är alla kopplade till den nationella läkemedelsstrategi som regeringen hoppas ska vara klar under första halvåret i år.

Om den första frågan generisk förskrivning tycks det efter närmare 40 års debatt nu råda konsensus: Vid omröstningen ansåg en majoritet av deltagarna på konferensen att införandet skulle förbättra patientsäkerheten och att läkemedelskostnaderna inte skulle påverkas.

Läkemedelsriksdagen är en årlig konferens där de fyra myndigheterna, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, TLV samt SBU uppträder som en aktör för att diskutera aktuella läkemedelsfrågor med aktörerna på marknaden. Konferensen arrangeras av Apotekarsocieteten på uppdrag av de fyra myndigheterna.

Kritiskt fack

Ingert Nilsson
-
0

När regeringen utsåg vilka som skulle ingå i den högnivå som ska utarbeta den nationella läkemedelsstrategin fick såväl industri som medicinsk profession in representanter. Däremot inte farmacevterna, något Sveriges Farmacevtförbund kritiserar ett brev till socialminister Göran Hägglund.

”Det är med besvikelse som vi kan notera att farmacevterna, samhällets läkemedelsexperter, inte finns representerade i högnivågruppen”, skriver fackets ordförande Thony Björk med en önskan om att socialministern utökar gruppen med en representant från farmacevterna.

I högnivågruppen ingår nu, förutom statsekreterare Karin Johansson som också är ordförande, representanter för Läkemedelsindustriföreningen, Svenska Läkarsällskapet, Socialstyrelsen, TLV, Västra Götalandsregionen, Region Skåne, Sveriges kommuner och Landsting, Landstinget Blekinge, Läkemedelsverket och Johan Wallér vd för Sveriges Apoteksförening.

Inte heller i projektgruppen som löpande ska rapportera till högnivågruppen finns någon representant för farmacevter. Regeringens ambition är att högnivågruppen ska presentera den nationella läkemedelsstrategin till sommaren.

Danmark förbereder liberaliserat apoteksväsende

Ingert Nilsson
-
0

I ett program för ökad tillväxt och konkurrens i Danmark är ett av förslagen att öka den som regeringen anser, alltför begränsade konkurrensen inom apoteksväsendet. Skälet till den bristande konkurrensen är enligt regeringens analys en alltför omfattande lagstiftning på området. I Danmark är det till exempel enbart farmacevter som kan äga apotek, något regeringen vill avskaffa.

Att avreglera ägarskapet vill vare sig den danska Apotekarföreningen eller den fackliga organisationen. Att tillåta kapitalfonder och andra att etablera sig som ägare kommer att fjärma apoteksväsendet från Hälso- och sjukvården, anser kritikerna.

Idag har apoteken i Danmark ett kompensationssystem som innebär att apotek på mindre orter kompenseras ur en av alla apotek upprättad gemensam fond. Det systemet skulle upphöra vid en liberalisering och kommer i sin tur att innebära att många mindre apotek i glesbygd kommer att stängas, varnar Apoteksföreningen.
Regeringen pekar å sin sida på erfarenheter från andra länder där receptbelagda läkemedel kan distribueras på andra sätt än via ett fysiskt apotek, till exempel via apoteksombud och postförsändelser.

TLV öppnar för miljöaspekter vid subventionsbeslut

Petra Hedbom
-
0

Att debatten om hur våra läkemedel påverkar miljön inte fått tillräckligt med utrymme i vare sig media eller hos berörda aktörer var de flesta av deltagarna under tisdagens seminarium överens om. Under rubriken ?Från tablett till toalett?, organiserat av Mistra Pharma och Svenskt Vatten, samlades representanter från läkemedelsindustri, apotek, landsting, akademi och socialdepartementet för att diskutera miljöarbete.

Cecilia Marlow, vd på Kronans Droghandel, ordförande i Sveriges Apoteksförening och aktiv i miljöfrågan, menade att apotekskedjorna har idéer om miljöarbete och att deras kunder efterfrågar miljöcertifierade läkemedel, men att det krävs regeländringar för att kunna göra det.
– Utbytessystemet gör att vi inte kan välja sortiment själva och jag undrar vilka direktiv som socialdepartementet kan tänkas ge till TLV och Läkemedelsverket för att de ska premiera gröna läkemedel?

Karin Johansson, statssekreterare på socialdepartementet, svarade att miljöaspekter kommer vara en del av arbetet med den nationella läkemedelsstrategin, som ska vara klar i juni i år.
– Vi är också beroende av miljödepartementet och framför allt av idéer från myndigheter och aktörer. Vi har inte möjlighet att komma på alla bra lösningar själva.

Enligt Magnus Thyberg från TLV finns det inte några principiella hinder mot att väga in miljöpåverkan i hälsoekonomiska bedömningar redan idag vid nyansökningar.
– Det är något som de kan ta med i sin argumentation för att motivera sitt pris när de ansöker om subvention. Naturligtvis måste en sådan argumentation underbyggas av en utredning som vi kan bedöma, vår bedömning är att området är komplicerat och outvecklat.  

Att TLV är öppna för att läkemedelsföretagen kan ta med miljöaspekter i förhandlingarna när de ansöker om subvention, väckte stor uppmärksamhet hos deltagarna.
– Det är den absolut största nyheten idag och ett mycket positivt besked att TLV vill vara med och diskutera detta och att Karin Johansson såg positivt på ekonomiska incitament för företagens miljöarbete, sade Bengt Mattsson, CSR- och miljöchef på Pfizer och ordförande i Lif:s miljökommitté.

En del av diskussionen handlade om vad som ska driva arbetet med högre miljökrav på läkemedel. Är det allmänhetens krav, innovationer från industri, landsting, reningsverk och apotek eller lagändringar?
– Regelverk behövs, men vi från industrin vill kunna komma med idéer, det blir en del av konkurrensen. Det blir dessutom mycket lättare att implementera om det kommer från oss själva än läggs på oss via regelverk, sade Bengt Mattsson.

12345Sida 3 av 5