Månads arkivering december 2010

Måns Rosén om varför läkemedelsföretag ska sponsra vårdens register

0

Det man mäter blir gjort, skrev en organisationsteoretiker som
Måns Rosén läste för många år sedan.
– Och det tror jag det ligger något i. Det vill säga om man mäter kvalitet får man bättre kvalitet.
Det är här sjukvårdens kvalitetsregister kommer in i bilden. Guldgruvan i hälso- och sjukvården. Det är titeln på den översyn av de nationella kvalitetsregistren som Måns Rosén lett och nyligen lämnat över till uppdragsgivarna regeringen och SKL.
Idag finns det drygt 70 nationella register som får finansiellt stöd av staten och landstingen. Enligt definitionen ska de innehålla individbaserade uppgifter om diagnos, insatta åtgärder och resultatet.
Genom att mata registren med relevanta data får man i andre ändan resultat som kan jämföras med egna tidigare resultat, nationella vårdprograms uppsatta mål och andra klinikers eller landstings resultat. Kliniker eller landsting som ligger sämre till sporras att undersöka orsaken. Och till förbättringar är tanken.

I Sverige började det med ett register för knäproteser 1975 som resulterat i att Sverige nu har världens lägsta frekvens av protesbyte. Genom att registrera och följa upp resultaten har man fått kunskap om vilka proteser som håller bäst. Ett kvalitetsregister av betydligt senare snitt är det för hiv-vården. Idag når 92 procent av patienterna upp till behandlingsmålen och blir i princip virusfria, vilket är ett unikt resultat som inte något annat land kan visa enligt översynen.
Öppna jämförelser sägs i den politiska retoriken vara viktiga för att patienter ska kunna göra sina fria vårdval. Måns Rosén tror det är mer betydelsefullt att klinikerna kan jämföra sina resultat.
– Internationella erfarenheter visar att i praktiken är öppna jämförelser viktigast för personalen. För vi vill alla göra ett bra jobb. Är våra siffror inte lika bra som andras, då vill vi förbättra dem.
Listan och exemplen på hur kvalitetsregistren anses ha förbättrat vården är lång i Måns Roséns rapport. Ännu längre är listan på problem och förbättringsförslag för att utveckla dem.

Vilket är det enskilt största problemet?
– Jag tror det är dubbelregistreringen i journaler och kvalitetsregister. De som inte är så entusiastiska till registren kritiserar främst att det tar tid från vårdarbetet.
Vilken täckning kvalitetsregistren har idag skiftar kraftigt. Drygt en tredjedel uppger att de har en täckningsgrad på över 90 procent, det vill säga att 90 procent av patienter med en viss diagnos fångas upp av registren. Men variationerna är stora, mellan 20 och 98 procent.

Vilken täckning behövs för att man ska ha användning av dem?
– Vi anser att man bör eftersträva minst 80 procent.
Registreringen bygger på frivillighet, från såväl vården som patienternas sida. Rapporten föreslår inte heller någon lagändring.
– Men vi föreslår ju en resursförstärkning, det vill säga mer pengar. Med mer pengar kan man också kräva högre täckning. Och landstingen har möjlighet att ställa krav på att man registrerar till kvalitetsregistren när de upphandlar vård.

Ett krav Måns Rosén anser att man ska ställa. Han tror inte att frivilligheten för patienterna innebär problem. När Läkemedelsregistret, som är ett av de fem obligatoriska hälsodataregistren, infördes 2005 var det just patient- och pensionärsorganisationerna som drev på, säger han.
– Som patient vill du att läkarna har koll på läget och vad som är den bästa behandlingsmetoden.
Personnummer, en offentligt finansierad sjukvård, heltäckande befolkningsregister, obligatoriska hälsodataregister skulle tillsammans med väl utbyggda kvalitetsregister ge Sverige konkurrensfördelar inom klinisk forskning. Om detta tycks råda konsensus, något som manifesterats i flera utredningar, så också i den här.
– Kvalitetsregistren har främst setts som, och är förstås också, ett verktyg för att förbättra vården, säger Måns Rosén.
Men väl utbyggda med en fungerande infrastruktur som underlättar samkörning mellan våra olika register skulle de kunna användas betydligt mer för forskning är budskapet. Till exempel skulle läkemedelsindustrin kunna använda registren för säkerhetsstudier.

Ett av de mer känsliga förslagen är att du föreslår att industrin ska stå för 50 av de 200 miljoner till som ni vill att man satsar på registren per år?
– Även om registren idag kostar hälso- och sjukvården mer än 500 miljoner om året behövs det en förstärkning för att få en bättre struktur.
– Jag tycker att vi hittat en ganska bra lösning. Och vi trycker på att alla data som tas fram ska vara öppet för alla, och det borde övertyga de annars tveksamma.
Redan idag bidrar läkemedelsföretag med cirka 10 miljoner årligen enligt Lif:s beräkningar. Skillnaden är att i översynens förslag ska läkemedelsindustrin bidra som bransch till den nationella satsningen. I dag betalar enskilda företag till enskilda register.
– Ett branschbidrag till uppbyggnaden av infrastrukturen nationellt borde vara mindre tveksamt än som nu när enskilda företag ger pengar till enskilda register, är Måns Roséns argument.

Pris till klinisk apotekare

 Idag arbetar hon i Jönköpings läns landsting och fick under årets Läkemedelskongress Rune Lönngrenpriset 2010. Hon fick priset för sitt mångåriga arbete inom området patientsäkerhet bland annat inom förväxlingsfrågor och säker läkemedelsordination via förskrivarstöd. Priset på 25 000 kronor delas ut vartannat år av Apotekarsocieteten.

Hur förändras farmacevternas roll?

0

– I och med omregleringen så har farmacevterna fått krav på sig att bredda sin kompetens. Det har blivit viktigare att vara duktig på kundbemötande och merförsäljning. Det fanns ett kundfokus redan innan på Apoteket AB men nu har man inget val, företagen måste gå med vinst och försäljningen har blivit viktigare.

Ni har i arbetet intervjuat apotekschefer och vd:ar för företagen. Hur är deras syn på farmacevterna?
– Det är tydligt att man vill att de ska använda sin farmacevtiska kompetens på ett bredare sätt som att man även i arbetet i en receptkanal ska kunna ägna sig åt merförsäljning. Om en kund hämtar ut recept på antibiotika till exempel, kan man vilja att farmacevten erbjuder något från egenvården som är bra mot magen, eftersom antibiotika kan påverka magen. Chefernas uppfattningar var att det inte fanns någon motvilja bland farmacevter att sälja mer men där-emot en stor ovana, de vet inte hur de ska göra. Förmodligen tar det lite tid innan de har vant sig vid sin nya roll.

Det pratas mycket om den farmacevtiska kompetensen som ett konkurrensmedel. Hur viktig är den egentligen?
– Den är viktig absolut men det blir också viktigare att kunna röra sig mellan olika arbetsuppgifter på ett apotek. I och med att organisationerna blir mer slimmade så växer kraven på att du som farmacevt ska kunna hoppa in och göra samma uppgifter som apoteksteknikern. Man ska vara lite all-round helt enkelt. Företagen vill ha personer som är duktiga på att möta kunderna och gärna med sälj-vana. Det räcker inte bara att vara legitimerade farmacevter.  

Ska ni gå vidare med forskningen?
– Den här uppsatsen skrev jag och Ida Nilsson på personalvetarprogrammet vid Göteborgs universitet och vi assisterar nu i en studie på Handelshögskolan där vi också kommer att intervjua farmacevter och få deras uppfattning om situationen.

Praktiklön upp till företagen

Från och med årsskiftet finns det inget centralt avtal som reglerar ersättningen till farmacistudenter under apotekspraktiken. Som en effekt av omregleringen har avtalet som Apoteket AB tidigare hade sagts upp, något som oroat fackförbund och studentkårer. I november enades åtta av apoteksföretagen om att låta den gällande ersättningen vara kvar under vårterminen 2011. Sedan blir det upp till företaget hur mycket de vill betala. På Sveriges Farmacevtförbund menar man att kollektivavtal gäller för studenterna.
– Vi kommer att driva frågan vidare med arbetsgivarorganisationen Almega, säger chefsförhandlare Martin Lindeblad.
Överenskommelsen som skrivits på av Apoteket AB, Apotek Hjärtat, Apoteksgruppen, Cura Apoteket, Kronans Droghandel, Doc Morris, Medstop och Vårdapoteket innebär också att företagen garanterar praktikplatser.

TLV förlänger dispens

I våras införde TLV en dispens som gör det möjligt för apoteken att beställa hem två alternativ till det som utsetts till månadens vara av TLV. Bakgrunden var att det ofta blev problem för apoteken att beställa hem förpackningen med det lägsta priset. Myndigheten har nu
beslutat förlänga undantaget ytterligare ett år medan de funderar på en permanent lösning.

TLV kan som tillsynsmyndighet få tillgång till apotekens beställningar, men får det inte automatiskt. Föreningen för generiska läkemedel, FGL, anser att övervakningsverktygen behöver skärpas. De tycker också att TLV ska införa ekonomiska sanktioner mot de apoteks-kedjor som inte beställer hem periodens vara om den finns för leverans.
– Det gäller såväl generikaföretag som säger sig kunna leverera periodens vara och sedan inte kan det, liksom apotek som beställer hem alternativen, även om det visar sig att periodens vara fanns för beställning, säger Kenneth Nyblom, ordförande i FGL.
Från apoteksbranschen menar man problemen ligger hos leverantörerna.
– Läkemedelsleverantörerna har inte kunnat säkerställa tillgängligheten till sina varor vilket skapat stora problem. Apoteken beställer alltid hem den vara som TLV har utsett till prisperiodens vara men det förutsätter ju att den finns tillgänglig, säger Johan Wallér från Sveriges Apoteksförening.

Brister i kompetensutveckling på apotek oroar facket

Enligt en webbaserad undersökning som Farmaciförbundet gjort bland sina medlemmar finns ett missnöje med kompetensutvecklingen bland apotekspersonalen. Enligt undersökningen anser omkring 80 procent av de 1150 som svarat att de inte får den tid de behöver för att hålla sig uppdaterade inom läkemedelsområdet. En av de främsta orsakerna är enligt svaren en hård arbetsbelastning och omkring 70 procent använder fritiden för att läsa på.
Åsa Norrman-Grenninger är kanslichef på Farmaciförbundet och menar att siffrorna är alarmerande.
– Att 80 procent säger sig inte ha tid med kompetensutveckling är allvarligt. Att kunna hålla sig à jour med vad som händer inom området är avgörande för att behålla den kompetens som svensk farmacipersonal har idag.
På apoteksföretagen tycker man att definitionen av kompetensutveckling är diffus.
– Vi har ett bredare perspektiv än antalet kurser man eventuellt deltagit i, säger Andreas Rosenlund, informationschef på Kronans Droghandel.
Han menar också att anställda bör väga in det man lär sig av sina arbetskamrater när man jobbar och att man lärt sig nya system.

Av Farmaciförbundets enkät framgår att det är sämre ställt med vidareutbildning och kompetensutveckling nu än innan omregleringen. Enligt farmacipersonalen handlar en stor del av den utbildning som nu sker om företagens affärsvisioner, kunderbjudanden och it-system. Annika Svedberg, farmacichef på Apotek Hjärtat, säger sig ha förståelse för att personalen ser brister i kompetensutvecklingen under en period.
– Det nya it-stödet har tagit mycket tid och kraft och vi har därför inte velat rulla ut några stora kompetenssatsningar på läkemedelsområdet. Men det kommer under nästa år. Vi har till exempel utsett farmacispecialister på regional nivå som kommer att utbildas då, säger hon.
Att fokus ligger på annat håll i en inledningsfas kan Åsa Norrman-Grenninger förstå, men menar att det inte får ske på bekostnad av kompetensutveckling på läkemedelsområdet.
– Undersökningen visar tydligt att det finns ett behov av en nationell och oberoende kunskapsbank som all farmacipersonal har tillgång till, det är en av de viktigaste frågorna för Farmaciförbundet.

Etikavtal påskrivna

Avtalet, som undertecknats av bland annat FGL och Svensk Egenvård, reglerar hur apotekspersonal och industri får samverka och tar upp bland annat att apotekspersonal inte ska ta emot gåvor från industrirepresentanter. Flera av de stora kedjorna var snabba med att skriva på medan några av de mindre apoteksföretagen till en början ställde sig tveksamma. Kritiken handlade inte främst om innehållet utan om att ett sådant avtal skulle tas fram gemensamt av apoteken istället. Men nu har nästan alla apotek undertecknat avtalet, enligt Lif.

Kritik mot oklara spelregler

0

Redan i januari i år hade Riksrevisionen identifierat ett antal problem på den omreglerade apoteksmarknaden. Det ledde til beslutet att göra en granskning av hur regeringen skött sitt förberedelsearbete. Målet med granskningen var att undersöka om regeringen, myndigheter och bolag har agerat på ett sätt som gynnat målen med omregleringen.

I slutet av oktober kom resultatet i form av en rapport innehållande en hel del kritik. Riksrevisionen anser att regeringen genom att inte haft klara och tydliga spelregler för apoteksaktörerna gjort förutsättningarna sämre, inte minst för småföretagarna.
– Regeringen hade kunnat arbeta mer för att uppnå målet med mångfald på apoteksmarknaden vad gäller just företagare som vill starta på egen hand, säger Monica Rupprecht Hjort, utredare på Riksrevisionen.

Riksrevisionen konstaterar till exempel att principen för prissättning för Apotekets övergångslösning av receptexpeditionssystemen, ATS, inte har varit konkurrensneutral mellan stora och små företag, vilket missgynnat egenföretagare. Detta trots att ett av målen med omregleringen varit att öppna för entreprenörer.
– Vi har varit tydliga när vi kommunicerat reformen att apoteksmarknader överlag kännetecknas av stora skalfördelare och att det inte är lätt att klara sig som en liten aktör. Det var en av anledningarna till att vi bildade Apoteksgruppen för att fånga upp entreprenörerna. Tittar man på den prismodell vi valt så är den en fördel för småföretagare till skillnad från om apoteken själva hade förhandlat med industrin, säger Joakim Pettersson, politiskt sakkunnig hos socialminister Göran Hägglund.

Ett annat område som oroar Riksrevisionen är tillgängligheten på glesbygden. De menar att regeringens tillfälliga avtal med apoteksköpare och Apoteket AB:s åtagande vad gäller ombuden inte är tillräcklig för att tillgodose en tillfredsställande apoteksservice i glesbygden. Eftersom insynen i avtalen är begränsade är det svårt att förutsäga hur det blir på sikt.
– Man skulle kunna tänka sig en prisdifferentiering mellan tätort och glesbygd, som skulle kunna byggas in i en förändrad handelsmarginal, säger Monica Rupprecht Hjort.
Ytterligare ett område som Riksrevisionen slår ner på är det statliga bolaget Apotekens Service AB, ASAB. Ett bekymmer som identifieras är att ASAB har flera myndighetsliknande uppdrag men att dessa inte är ordentligt reglerade. Bland annat är det oklart vad en enskild aktör har för möjligheter att överklaga ett beslut från ASAB, om till exempel it-system.
– Det här är något vi måste hålla ögonen på, vad konsekvenserna blir i praktiken. Det är inte helt oproblematiskt att välja organisationsform för den typen av funktion som Apotekens Service har, vissa delar passar bättre i ett bolag än andra. Samtidigt är det viktigt att inte ha för många huvudmän. Men vi följer utvecklingen noggrant och är beredda att ompröva om det visar sig vara nödvändigt, men där är vi inte idag, säger Joakim Pettersson.

Att det borde finnas en tillsyn av Apoteken Service är något man håller med om från apoteksaktörerna.
– Eftersom vi är hänvisade till att använda de system och register som de tillhandahåller vore det rimligt att det fanns någon med tydligt tillsynsansvar som kontrollerade att systemen verkligen är de mest effektiva och fungerar på ett sätt som gynnar patientsäkerheten, säger Cecilia Marlow, vd Kronans Droghandel och ordförande i Sveriges Apoteksförening.

Generiskt Crestor i Kina

0

 Det kinesiska företaget China Pharma Holding har enligt egna uppgifter nu avslutat kliniska prövningar med rosuvastatin och avser att kommersialisera produkten på den gigantiska kinesiska hemmamarknaden. I prövningarna har Astrazenecas rosuvastatin visat sig ha bättre effekt än Pfizers kolesterolsänkare atorvastatin.

Astrazeneca säger
i ett uttalande att man är medveten om att generiskt rosuvastatin finns i Kina, men att man, utanför Kina, kraftfullt kommer att försvara de immateriella rättigheterna som skyddar Crestor.
Enligt kinesiska hälsomyndigheter har stigande inkomster sammanfallit med en allt osundare livsstil vilket lett till ökande fetma och högt kolesterol i befolkningen

Nytt sätt att förhålla sig till barnvaccinationsprogrammet

Istället kännetecknas många av de nya vaccinerna av sin effekt på svåra sjukdomar få fall, som till exempel HPV-vaccin. Eller sjukdomar som drabbar många men som sällan blir så svåra, till exempel vaccin mot rotavirus. För att bland annat skapa regler för vad som krävs för att ett nytt vaccin ska tas in i vaccinationsprogrammet tillsatte regeringen 2008 en utredning »Ny ordning för nationella vaccinationsprogram«.

Utredningen var klar i somras och har nu varit ute på remiss och innehåller bland annat de här förslagen:
»En lag om nationella vaccinationsprogram införs och att regeringen, inte som idag Socialstyrelsen, beslutar vilka sjukdomar som vaccinationsprogrammen ska omfatta. Socialstyrelsen ska ha som uppgift att lämna beslutsrekommendationer.
»Staten ska svara för vaccinkostnaderna och för att de vacciner som ingår i de nationella programmen upphandlas centralt. Idag kan köparna vara allt från små kommuner till större upphandlingskonstellationer med flera landsting och i några enstaka fall, som H1N1-vaccinet och HPV-vaccinet, har upphandlingen gjorts nationellt.
»Utredaren vill också ha ett nationellt hälsodataregister för vacciner. Med ett sådant kommer man betydligt snabbare än idag att kunna göra uppföljningar av hur många som vaccinerat sig liksom eventuella biverkningar.

Generellt är remissinstanserna positiva till att ansvaret för vaccinationsprogrammet läggs på regeringen. Så ser det också ut i de flesta europeiska länder.
Tveksammare är till exempel Lif och Ekonomistyrningsverket till centrala upphandlingar. Verket är tveksamt till om rabatterna kommer att bli så stora som utredningen räknar med.
Landstingen välkomnar de centrala upphandlingarna. Landstinget i Uppsala menar till exempel att det behövs en bättre kunskap för att göra de bedömningar och jämförelser som krävs. Landstinget pekar också på att det är problem med olika vaccinavtal när de olika fabrikatens vacciner inte är utbytbara, till exempel konjugatvacciner mot pneumokocker, när barn flyttar.
Utredningen och remissvaren ligger nu på socialdepartementet. Först om ett eller ett par år förväntas en proposition och lagförslag vara klart.

Mycket kvar att lösa med HPV-vacciner

0

För fyra år sedan blev det första HPV-vaccinet, Sanofi Pasteurs Gardasil, godkänt. I februari 2008 beslutade Socialstyrelsen att vaccinering mot cervixcancer skulle ingå i barnvaccinationsprogrammet. I våras föll valet efter en nationell upphandling på konkurrenten GSK:s vaccin Cervarix, vilket överklagades av förloraren. Frågan ligger nu hos Kammarrätten. Och nu råder ett moratorium eller?

För medan juridikens kvarnar mal har en annan kontrovers mellan Sanofi Pasteur och landstingen seglat upp. Företaget försöker nu övertala landsting att göra egna lokala upphandlingar för ikappvaccinering av flickor som faller för åldersstrecket. I ett mejl till Region Skåne skriver Einar Vollan, vd för Sanofi Pasteur MSD.

»Oavsett utfallet av den centrala upphandlingen till skolvaccinationsprogrammet kan varje landsting i egen upphandling välja det vaccin som bedöms vara det bästa valet för organiserad ikappvaccination av 13-17 åriga flickor. Jag skulle gärna se att ni genom att konkurrensutsätta vårt vaccin i en lokal upphandling kunde fortsätta vaccineringen av 13-17 åringar med Gardasil och emotser en dialog i frågan«.

Argumentet är att redan knappt 40 procent av flickor födda 1994 vaccinerats med Gardasil i regionen, men då via recept, till ett betydligt högre pris än vad en upphandling skulle innebära.
På SKL är man inte glad över Sanofi Pasteur MSD:s utspel och menar att även kompletteringsvaccination ingår i den nationella upphandlingen.
– Det är väldigt osnyggt. Om något landsting går i den fällan är det ett regelbrott, säger Bo Claesson på SKL.
Det håller Einar Vollan inte med om.
– Det är fullt möjligt för landstingen att göra en lokal upphandling för ikappvaccinering, eftersom den delen i upphandlingen ska betraktas som en option det vill säga som en möjlighet men inte skyldighet.
Men inget landsting har enligt Einar Vollan ännu nappat på erbjudandet.
– Nej, vi avvaktar nog utfallet i förvaltningsrätten, säger till exempel Ulf Hallgårde, ord-förande i Läkemedelsrådet i Region Skåne.
Regionen har enligt honom kontaktats av båda företagen, alltså även GSK, med olika erbjudanden.
– Det skulle väl betraktas som tjänstefel från företagens sida om de inte försökte påverka beslutsprocessen och sälja under moratoriet, säger han.

Men frågan om Gardasil eller Cervarix behöver inte vara löst när den juridiska proceduren är över. Speciellt intressant blir det om landstingens beslut klarar sig helskinnat genom domstolarna och GSK:s vaccin blir det som upphandlas. Båda vaccinerna är idag rabatterade inom läkemedelsförmånen för flickor i åldern 13-17 år.
Kommer det fortsatt vara möjligt att välja Gardasil på recept och betala 1?800 kronor om man vill ha kondylomskyddet?
– När vi beslutade om subvention för de två vaccinerna tog vi ställning till skyddet mot livmoderhalscancer. Skyddet mot kondylom var visserligen med i den hälsoekonomiska beräkningen men hade ingen påverkan på utredningsresultatet, säger Niklas Hedberg, avdelningschef på TLV.
– Vårt beslut är alltså inte ett besked om att Gardasil är kostnadseffektivt mot kondylom.
Med tiden kan det därför finnas skäl för myndigheten att överväga om man ska ta upp frågan, säger han. Det är visserligen i dagsläget hypotetiskt. Men om vaccin som inte ingår i det nationella vaccinationsprogrammet ska kunna finansieras via läkemedelsförmånen diskuteras i den vaccinationsutredning som ligger på socialdepartementets bord.
Utredarens slutsats är att de inte ska det.

Men vad som menas med vaccin som inte ingår i vaccinationsprogrammet behöver förtydligas anser TLV. Det framgår till exempel inte i utredningen vad som ska hända med de vaccin som ingår i vaccinationsprogrammet för vissa riskgrupper, men där vaccinet också är godkänt för andra grupper. Ska de prövas inom förmånen för de grupper som inte ingår i den nationella vaccinationen? Och hur ställer man sig till konkurrerande vacciner men med lite olika verkan?
– Rimligtvis bör TLV anse att den bedömningen redan gjorts av det expertråd som enligt utredningen ska fatta beslutet för det nationella programmet. Om expertrådet anser att det ena eller andra vaccinet är kostnadseffektivt för en viss subgrupp då ingår de ju i programmet, menar Bo Claesson.
– Ett vaccin ska självklart inte ingå i läkemedelsförmånen för de som får vaccinet via vaccinationsprogrammet. Däremot bör TLV kunna besluta om subventionen för samma vaccin för andra individer som inte omfattas av vaccinationsprogrammet, säger Einar Vollan som också är ordförande i Lif:s kommitté för vaccinföretagen. Han nämner vaccin mot Hepatit B som
exempel.
– Vacciner som inte är med i vaccinationsprogrammet bör jämställas med andra läkemedel och bör då kunna ingå i förmånen om det uppfyller kriterierna, säger Einar Vollan.

Riksrevisionen agerar domare i branschkäbbel

0

Per Båtelson får rätt. Farmacevtförbundet får rätt. Omstruktureringsbolaget får fel. Att läsa Riksrevisionens rapport om apoteksomregleringen är som att få en 134 sidor lång resumé av de senaste årens käbbel. Tröttsamt kan man tycka. Men rapporten har en ny krydda. Riksrevisionen drar sig inte för att säga vem som gjort rätt och vem som gjort fel i denna evinnerliga härva som kallas omregleringen.

Mest spännande blir det att läsa om turerna som ledde fram till att Omstruktureringsbolaget, OAB, i september 2009 med dunder och brak avsatte hela Apoteket AB:s styrelse. I stundens hetta var det svårt att förstå vad det egentligen var som hände, informationen var i stora delar sekretessbelagd. Styrelseordförande Per Båtelson sa att det var omöjligt att ansvarsfullt leda Apoteket AB med de nya ägardirektiv styrelsen fått. OAB svarade istället att Apotekets planerade samarbete med Ica höll på att äventyra hela försäljningsprocessen. När Riksrevisionen nu ger sin bild ger de i vissa delar Per Båtelson rätt. Det nya ägardirektiv som lämnades över till styrelsen den 18 september 2009 var det sjunde ägardirektivet det året. Spelreglerna för Apoteket AB hade alltså ändrats om och om igen. Enligt Riksrevisionen var OAB under den här tiden helt fokuserat på att locka till sig bra köpare av statens apotek. Den andra delen av uppdraget, att stå som en ansvarstagande ägare till Apoteket AB, lyckades de inte lika bra med. Riksrevisionens analys konstaterar också att det egentligen inte finns några starka skäl att sälja Apodos och Apoteket Farmaci eftersom det borde vara relativt lätt för andra företag att börja konkurrera med dessa verksamheter ändå. Om man ska tro Per Båtelson var det framförallt just den uppmaningen, att sälja Apodos, som gjorde att dåvarande styrelsen vägrade ställa upp på ägardirektiven. Apoteket AB har fått ta mycket kritik under hela processen, därför är det värt en notering att Riksrevisionen nu säger att företaget tvingats verka under mycket tuffa omständigheter med en ägare i Omstruktureringsbolaget som gav otydliga spelregler.

Omstruktureringsbolaget är förresten en märklig historia i sig. Många upplevde nog att det nya ägarbolaget till Apoteket AB dök upp som gubben i lådan mitt under omregleringen. Den nya ägarstrukturen togs i ett riksdagsbeslut bara några månader efter att regeringen bestämt sig för att Apoteket skulle säljas överhuvudtaget. Även mot den processen är Riksrevisionen kritisk. Beslutet var dåligt underbyggt konstaterar de i rapporten. Kanske var det rätt att ta över Apoteket AB i en huvudägare, men eftersom det gick så fort missade regeringen vissa viktiga delar som att kräva stor öppenhet av bolaget. Alla som följt omregleringen kan nog hålla med i kritiken att OAB bidragit till mest dimridåer av alla.
Överlag får alla som kritiserat genomförandet av omregleringen i någon mån rätt av Riksrevisionen. Det gick för snabbt, småföretagarna blev missgynnade av dyra och krångliga it-system (vilket Farmacevtförbundet påpekat hela tiden), prismodellen är inte bra, spelreglerna har varit för oklara och föränderliga, myndigheternas ansvarsområden har varit dåligt samordnade. Lite kaotiskt helt enkelt. Ändå är Riksrevisionen inte alltigenom kritisk. Trots allt blev omregleringen av och det finns idag en marknad bestående av stora och små bolag.

Riksrevisionen har i det här läget bara analyserat själva genomförandet av omregleringen. Analysen är imponerande ambitiös och kan förhoppningsvis sätta punkt för många av de diskussioner som kokat de senaste åren. I ett nästa steg överväger Riksrevisionen att istället utvärdera effekterna och konsekvenserna för samhället av omregleringen. Ja tack. Kan rapport nummer två ge lika mycket svar som den första kan debatten dessutom få bränsle att ta sig vidare.

Acetylsalicylsyra minskar risk för cancer

0

Det är forskare vid Oxford universitet som följt upp 25 000 patienter, främst från Storbritannien.

Att acetylsalicylsyra
minskar risken för hjärtinfarkt och stroke hos patienter med förhöjd risk är känt liksom den ökade risken för tarm- och magblödningar. Men nu menar forskare att man vid en samlad bedömning av medlets risker och fördelar också bör ta med dess skyddande effekt mot cancer.

Acetylsalicylsyra tycks skydda bäst mot tarmcancer där risken minskade med 40 procent och esofaguscancer med 60 procent vid en femårsuppföljning. Uppföljningen efter 20 år visade på minskad total risk att dö i cancer med 20 procent i gruppen som använt acetylsalicylsyra.
Professor Peter Rothwell som lett forskningen säger i en kommentar att resultaten i studien mycket väl kan underskatta resultatet av långtidsbehandling med acetylsalicylsyra. Men han påpekar också att han inte vill uppmana friska medelålders att omedelbart använda medlet, som enligt honom tycks minska cancerrisken vid en daglig dos på 75 mg.
Enligt Peter Rothwell fördubblas samtidigt risken för inre blödningar som annars är 1 på 1000 per år. Cancerforskare i Storbritannien beskriver fynden som lovande.

Epidemiologen professor Peter Elwood som står bakom de första studier som visade på hälsovinster med acetylsalicylsyra säger till BBC News att beslutet att använda acetylsalicylsyra dagligen bör vara varje individs beslut.
? Acetylsalicylsyra bör ses i samma sammanhang som livsstilsförändringar som kost och motion som också bidrar till förbättrad hälsa.

Ökade läkemedelskostnader bör kompenseras

0

Idag saknas ofta drivkrafter för att ändra invanda behandlingsmetoder. Med en ny tydligare prissättning och nya ersättningsprinciper skulle vården lockas att pröva nya modeller. En sådan ny ersättningsmodell är att Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, kompenserar landstingen för deras ökade kostnader när behandlingen minskar statens utgifter för sjukskrivningar. Och i de fall när TLV:s beslut innebär att kostnaderna för landstingen minskar bör pengarna gå till staten.

Det skriver
Ulf Persson och Anders Anell, professorer vid Lunds universitet tillsammans med Arvid Wallgren forskningsledare vid SNS, i ett debattinlägg i dagens UNT.
Förslaget ingår i den Välfärdsrapport som studieförbundet presenterar idag, tisdag.

Konkurrensverket på Sanofis linje

0

Kammarätten i Stockholm hade bett Konkurrensverket yttra sig om det fanns något särskilt skäl till Stockholms läns landsting i upphandlingen skrivit in möjligheten att förlänga avtalet med ytterligare sex månader.Myndigheten har nu i sitt svar sagt att något sådant särskilt skäl inte finns. Delseger alltså för Sanofi Pasteur.
Ramavtalstiden är bara en av de punkter som Sanofi Pasteur överklagat och som Kammarrätten ska ta ställning till.

Pfizers VD drar sig tillbaka

0

Enligt nyhetsbyrån Reuters var det en oväntad nyhet att VD:n för världens största läkemedelsföretag drar sig tillbaka för att enligt ett uttalande ladda sina batterier efter att ha slutfört samgåendet med konkurrenten Wyeth. Men han slutar innan Pfizer nya utmaning, patentutgången i USA för Lipitor.
Jeffrey Kindler efterträds av Ian Read som arbetat inom företaget sedan 1978 och sedan 2006 med företagets globala affärer.