I sin delårsrapport som presenterades på tisdagen framgår att Pfizers vinst föll till 866 miljoner dollar, jämfört med 2,88 miljarder dollar samma period i fjol. Försäljningen för företaget steg med 39 procent till 16,17 miljarder dollar delvis beroende av Pfizers köp av konkurrenten Wyeth.
Den starkare dollarn och generisk konkurens för företagets Lipitor och Efexor XR anges av analytiker som förklaringar till den minskade vinsten.
Klamydia ger i de flesta fall inte ger några symptom i det tidiga skedet viket gör att det är det extra viktigt att testar sig vid misstanke. Test kan göras hos gynekolog men möjligheten att kunna testa sig själv anses vara ett viktigt redskap för att minska smittspridningen och självtest säljs bland annat på apotek.
Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, har kartlagt vilken typ av egentest, urinprov eller prov från slidan, som är mest effektiv. Slutsatsen är att urinprov är mindre känsligt, det vill säga missar något fler fall av klamydia, än prov från slidan och livmoderhalsen. Prov från slidan är den metod som hittar flest smittade. Forskningen visar också att prov från urin, slida och livmoderhals ger lika säkra besked för de kvinnor som inte är smittade.
SBU lyfter i sin genomgång fram att det är viktigt att lyssna på vilken metod patienten själv föredrar, för att så många som möjligt ska vilja lämna prov för klamydiadiagnostik. Det finns forskning som visar att kvinnor föredrar självtest framför gynekologisk undersökning.
Klamydia är den vanligaste rapporterade sexuellt överförbara sjukdomen i
Sverige och obehandlad kan den orsaka äggledarinflammation som i sin
tur kan leda till sterilitet.
Efter att läkemedelsföretaget Merck förlorat målet i förvaltningsrätten har Svenska PKU-föreningen begärt att få prövningstillstånd hos kammarrätten i Stockholm. Där blev det dock kalla handen med hänvisning till att privatpersoner inte har klagorätt.
? Vi påpekar nu i ett svar till kammarätten att det inte är jag och ordförande Eva Falk Carlsson som enskilda individer som överklagat, utan att det är svenska PKU-föreningen, säger läkaren Ulf Carlsson som är föreningens expertstöd.
? Det framgår också mycket tydligt av vår överklagan, men det har kammarrätten av någon anledning förbisett. Och det finns en paragraf om att en rätt gjort ett misstag kan man ändra det.
? Men jag kan tänka mig att de är lite brydda över att en patientförening överklagat. Det är nog mycket ovanligt, om det överhuvudtaget hänt tidigare.
Det vet inte heller kammarrättsrådet Siiri Lewis om det har.
? Men vi har avvisat deras överklagan och tar inte upp den igen, säger hon.
Däremot har kammarrätten skickat föreningens överklagan till Regeringsrätten som nu får fatta beslut om man ska ge föreningen prövningstillstånd.
Korta behandlingar med antibiotika kan påverka den normala tarmfloran mer än man tidigare trott. Nu visar studier att höga halter av resistensgener kan upptäckas efter bara sju dagars antibiotikabehandling och att de kan finnas kvar upp till två år efter behandlingen, även om patienten inte tagit någon mer antibiotika.
Cecilia Jernberg, disputerad mikrobiolog på Smittskyddsinstitutet, som gjort granskningen understryker vikten av att använda antibiotika med försiktighet. De långsiktiga effekterna av korta behandlingar understryker hur viktigt det är att riktlinjerna genomförs, påpekar hon.
Ny behandling för patienter med hepatit C som cirka 170 miljoner människor, varav runt 50 000 i Sverige är smittade av sjukdomentycks inte vara så långt borta. Tre företag, MSD, Vertex och svenska Medivir presenterar på den amerikanska kongressen ?American Association for the Study of the Liver (AASLD) lovande resultat på sina nya proteashämmare.
De nya kandidaterna väcker alla förhoppning om en bättre behandling för patienter med genotyp 1 som är den mer svårbehandlade formen och den mest frekventa varianten i västvärlden. I Sverige bär till exempel cirka hälften av de smittade på den genotypen.
Såväl Vertex substans telaprevir som MSD:s boceprevir har testats i fas III-studier medan Medivirs kandidat testats i en fas II studie.
Även ur ett ekonomiskt perspektiv är nya behandlingar för hepatit C mycket attraktivt för industrin. Med nya bättre läkemedel förväntas marknadsvärdet för behandlingen till cirka åtta miljarder 2012.
Totalt kostar missbruk av narkotika, alkohol och läkemedel samhället 150 miljarder om året, enligt de beräkningar som den pågående missbruksutredningen räknat ut. Samtidigt använder landsting och kommuner cirka 16,5 miljarder om året för vården av beroendeproblematiken, vilket ger en relation på 1 till 9 mellan insats och problem, skriver Gerhard Larsson i ett debattinlägg i Svenska Dagbladet.
Hans slutsats är att investeringar i en effektiv missbruksvård bör kunna ge stora vinster inte bara för att hjälpa individer utan också för samhället.
Till årsskiftet ska Missbruksutredningen lämna sina förslag till regeringen om hur missbruksvården ska moderniseras. Men i debattartikel skissar han på några huvudlinjer. Bland dem finns ökad och jämnare tillgång till vård, tidigare upptäckt och utbildning i beroendesjukdomar.
Avregleringen av den svenska apoteksmarknaden innebär att farmacevtens roll är på väg att omdefinieras. Den förändringen intresserar de två vinnarna Emma Otterström och Ida Nilsson vid Göteborgs universitet
– Omdefinieringen av yrkesrollen pågår just nu och var det kommer att landa vet vi inte än, säger Ida Nilsson.
– Även om man också under monopoltiden skulle sälja, hade man en annan uppdelning mellan farmacevternas roll och apoteksteknikernas.
-Nu har man betydligt mer fokus på merförsäljning även i receptkanalen, säger Ida Nilsson.
I takt med förändringen kommer professionens framtid kanske ligga i att återuppfinna sig själva i linje med de nya förutsättningarna, skriver de två i sin uppsats.
Genom att omformulera merförsäljning till att handla om mervärde för kunden snarare än ett medel för lönsamhet för företaget passar de nya arbetsuppgifterna bättre in i de professionellas befintliga roll, är en utväg för farmacevtrollen i framtiden, enligt skribenterna.
Kammarrättens beslut innebär att höstens vaccinering av skolflickor med Glaxo SmithKlines Cervarix får skjutas upp. På SanofiPasteur uttrycker man tillfredställelse med beslutet, som man menar tyder på att upphandlingen är i strid med Lagen om offentlig upphandling.
På Stockholms läns landsting som skött den nationella upphandlingen för landstingens räkning är det inte lika glatt.
? Det var ju inte vad vi hoppades, konstaterar Thomas Lundberg på SLL. Men Kammarrätten anser sig väl ha skäl att lägga ned tid på förfarandet vid upphandlingen och vi vill förstås att den ska ha gått rätt till.
Från landstingens sida räknar man med att dom i målet inte kommer förrän nästa år.
I praktiken kan den allmänna vaccinationen av skolflickor att bli ett år försenad.
I dag är de rekommendationer som Nice ger i princip de som National Health Service NHS sedan fastställer. Men från och med 2014 kommer Nice inflytande över användningen av nya läkemedel att minska.
Enligt hälsominister Earl Howe ska istället NHS förhandla med läkemedelsföretagen om en värdebaserad prissättning på läkemedlen. Hälsoministerns förhoppning är att man ska få ned priset på nya läkemedel i väntan på att bevisen på deras kostnadseffektivitet blir fler. Idag är det istället tvärtom, i väntan på att läkemedlens effektivitet är bevisad begränsar Nice möjligheten att använda dem.
Den nya ordningen innebär också att Nice beslut att ett nytt läkemedel inte får finansieras av staten om det kostar mer än 30 000 pund mätt i extra levnadsår försvinner. Från och med 2014 kommer Nice uppgift begränsas till att fungera som rådgivande till läkare om vilken behandling som är mest effektiv.
Cancerorganisationer välkomnar den nya ordningen och menar att många fler patienter nu kommer att få tillgång till nya behandlingar.
Andra är mer skeptiska. Enligt det nya beslutet ska NHS fördela pengar till sjukvårdsregionerna och sedan är det upp till dessa att besluta hur pengarna används. Att behöva fatta dessa beslut är läkarorganisationer inte lika glada över.
Även med den nya ordningen kommer det att saknas pengar för att alla ska få den behandling de vill, sade till exempel en företrädare för det brittiska läkarförbundet till nättidningen Mail Online.
