I studien ingick närmare 2500 män från bland annat Brasilien, Thailand och USA som hade sex med andra män och var hivnegativa när studien påbörjades. Ungefär halva gruppen fick en dos av det antivirala läkemedlet Truvada ett kombinationspreparat som innehåller substanserna tenofovir och emtricitabin, medan den andra fick placebo. Båda grupperna fick information, kondomer och vård för sexuellt överförbara sjukdomar.
Männen följdes upp till tre år, då hade 2,9 procent, 36 personer smittats med hiv av de som fick behandling, medan drygt fem procent, 64 personer i kontrollgruppen fått en hivinfektion.
Forskarna diskuterar möjligheten med förebyggande medicinering av riskgrupper, som till exempel prostituerade och injicerande narkotikamissbrukare.
I studien upptäcktes inga allvarliga biverkningar, men några slutade på grund av huvudvärk och illamående. Några deltagare plockades också ur studien på grund av leverbiverkningar.
Frågan som också diskuteras i artikeln som publiceras i New England Journal of Medicine är om den effekt man såg i studien också gäller i verkligheten. Många som ingick i studien hade till exempel problem med följsamheten till medicineringen. Listan på biverkningar är lång och frågan är om en användning av antivirala i förebyggande syfte är försvarbart, liksom om någon stat eller något försäkringsbolag skulle vara villiga att betala för behandlingen.
Månads arkivering november 2010
Hivmedicin testas profylaktiskt
Tre ville sköta läkemedelstjänster i Skåne
Apoteket Farmaci vann uppdraget att förse sjukvårdsförvaltningarna med läkemedel och läkemedelsnära produkter, tillverkning och beredning av extempore medel samt kliniska läkemedelprövningar.
Läkemedelsservicen, det vill säga, skötseln av läkemedelsförråd för slutenvården och mottagningar i regionen gick till Vårdapoteket Syd.
Förutom dessa två apotek hade KD Pharma lagt ett anbud.
? Det var lite färre anbud än vi hade räknat med, säger Berit Nilsson inköpare för regionen.
? Men att landstingen upphandlar läkemedelstjänsterna är ju fortfarande nytt. Med tiden kommer konkurrensen att öka, tror hon.
Om ingen överklagar träder avtalen i kraft i september nästa år.
EMA enas om riktlinjer för biosimilairs
Det europeiska läkemedelsverket EMA har enats om ett dokument med riktlinjer för kopior av läkemedel innehållande monoklonala antikroppar, MAb. Myndighetens kommitté för humanläkemedel antog i förra veckan nya riktlinjer som inom några veckor ska ut på remiss. Samtidigt väntas EMA lägga ut dokumentet på in hemsida.
Vad de innehåller i detalj är inte offentligt innan dess men ett pressmeddelande skriver EMA att riktlinjerna kommer att sätta upp kliniska och icke-kliniska kriterier för läkemedel som innehåller MAb och som påstås vara lika en produkt som redan finns på marknaden. Med stor sannolikhet kommer riktlinjerna att innehålla en hel del högt ställda krav på vilka tester som måste göras för denna typ av biologiska generika.
Monoklonala antikroppar utgör en växande marknad med en global försäljning på 36 miljarder amerikanska dollar förra året. Några av dem kommer att förlora sina patent de kommande sex åren men trots det tror experterna inte att konkurrensen från biosimilair MAb kommer att blir ett stort hot. Enligt en rapport från analysföretaget Datamonotor, kommer konkurrensen snarare att ligga hos småmolekylära läkemedel eller helt nya varianter av biologiska preparat.
Apotekets vice vd till AP-fond
Marianne Dicander Alexandersson som varit vice vd på Apoteket AB sedan i början av 2009 är också direktör för Apoteket Konsument. Hon har arbetat mycket med strukturförändringar inom företaget under omregleringen av apoteksmarknaden.
Nu lämnar hon företaget för att under våren 2011 börja som vd för Sjätte AP-fonden. Vem som tar över hennes jobb är inte klart. Marianne Dicander Alexandersson har tidigare varit bland annat vd för Kronans Droghandel och arbetat med kvalitetsutveckling på Volvo.
Fransk läkare väcker debatt om diabetesmedel
Det handlar om läkemedlet Mediator (benflourex) som varit indragit i EU sedan december 2009 på grund av allvarliga biverkningar på hjärtat och rapporter om hjärtinfarkt. Preparatet har getts till patienter med typ 2-diabetes och även till överviktiga för att det visat sig kunna sänka vissa blodfetter. I USA drogs preparatet från marknaden redan för tio år sedan och i Sverige har det aldrig marknadsförts.
Anledningen till den uppståndelse som nu råder är en bok som kommit ut i dagarna av den franska läkaren Irène Frachon. I boken, ?Combien de morts? eller ?Hur många döda? beskriver hon hur tre miljoner fransmän behandlats med läkemedlet trots att riskerna enligt henne varit uppenbara. Medlet togs bort först när den europeiska myndigheten EMA kom med sitt besked för ett år sedan, och först i förra veckan uppmanade det franska läkemedelsverket AFSSAPS alla som tagit Mediator att uppsöka läkare för att kontroller eventuella skador på hjärtklaffarna.
Enligt Irène Frachon kan det handla om 500 personer som avlidit till följd av behandling med benflourex och hon säger till Svensk Dagbladet att företaget Servier, som marknadsför Mediator, försökt stoppa boken och förhalat utgivningen med ett halvår. Från företaget menar man att anklagelserna är överdrivna.
Ulrika Gillespie är Årets Farmacevt
Sveriges Farmacevtförbunds styrelse utser varje år någon verksam farmacevt som de anser bidragit till att förstärka, utveckla eller befästa farmacins roll i Sverige. I år föll valet på apotekaren Ulrika Gillespie i Uppsala.
Ulrika Gillespie forskar för närvarande vid Uppsala universitet och inom ramen för det arbetet har hon tillsammans med kollegor vid Akademiska sjukhuset genomfört och publicerat den så kallade 80 plus-studien som fått stor medial uppmärksamhet. I undersökningen gick apotekare igenom läkemedelsanvändningen hos patienter över 80 år i akutsjukvården. En uppföljning ett år efter utskrivningen visade att de cirka 200 patienter som fått interventionen hade 16 procent färre återbesök och akutinläggningar jämfört med en lika stor kontrollgrupp. Antalet sjukhusinläggningar orsakade av läkemedel var hela 80 procent lägre i gruppen som fått träffa en apotekare.
Enligt SFF har Ulrika Gillespie haft en nyckelroll vi utvecklingen det svenska magisterprogrammet i klinisk farmaci som startade i Uppsala 2006.
Bayer drar ner på styrkan
Tyska Bayer meddelar att de kommer att dra in omkring 4 500 jobb som en del i en omgörning av företaget med syfte att spara pengar. Totalt beräknar de kunna spara omkring 800 miljoner euro per år med det nya sparpaketet.
Omkring 1 700 tjänster kommer försvinna från den tyska marknaden och resten från den globala verksamheten. Men enligt företagets vd Marijn Dekkers ska man samtidigt tillsätta 2 500 nya tjänster fram till 2012, delvis för att klara av den planerade utvidgningen i Asien. Där kommer företaget förutom läkemedel att satsa på bland annat genmanipulerade grödor.
Benskörhet underbehandlas
Det är femte året i rad som Sveriges kommuner och landsting, SKL, tillsammans med Socialstyrelsen presenterar öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. I rapporten finns jämförelser mellan landstingen av medicinska resultat, patienterfarenheter, tillgänglighet och kostnader. Vid en presskonferens konstaterade SKL:s vd Håkan Sörman att täckningen blir större och fler vårdenheter deltar.
– Efter 5 år med Öppna jämförelser så ser vi att de har gjort nytta framförallt för patienterna. Vi ser också att det fortfarande finns mycket att förbättra och tack vare Öppna jämförelser ser landstingen inom vilka områden man behöver utveckla arbetet, säger Håkan Sörman.
Ett område där det blivit en aning bättre mellan december 2009 och samma tid året innan, är polyfarmaci hos äldre. Enligt årets siffror är det 11,8 procent av landets kvinnor 80 år eller äldre och 9,2 procent av männen som behandlas med tio eller fler läkemedel. För december 2008 var siffrorna några tiondelar högre för båda könen. Landstinget i Uppsala län har den högsta andelen personer över 80 år som har tio eller fler läkemedel per dag.
Vad gäller personer som får läkemedel som kan ge allvarliga biverkningar till följd av interaktioner har andelen också minskat något. Totalt är snittet i landet för personer över 80 år som får kombinationer av läkemedel med risk för interaktion av typ D – 2,7 procent, förra året var det 2,9. Andelen äldre som får tre eller fler psykofarmaka var bland kvinnor 5,4 procent och bland män tre procent 2009 och andelarna är i riket oförändrade jämfört med 2008. Variationen mellan landstingen är stor och sträcker sig från cirka 3 till 7 procent för kvinnor och från 2 till 4 procent för männen.
Antibiotikaanvändningen har minskat något i samtliga landsting, men den är fortfarande högre än de mål som Strama satt upp. Under mätperioden hade cirka 26 procent av kvinnorna och 19 procent av männen hämtat ut antibiotika i landet. Generellt är det fler som använder antibiotika i storstäder än på glesbygden. Positivt är att fler barn får smalspektrumantibiotika som penicillin V vid bakteriell luftvägsinfektion.
Benskörhet är en diagnos där patienterna fortfarande underbehandlas. Av de kvinnor som har haft en fraktur och därför löper större risk att drabbas igen, är det bara mellan 9 och 19 procent som får adekvat läkemedelsbehandling. Enligt rekommendationen ska patienter behandlas med läkemedel vid hög risk.
– Vi har tidigare pekat på skillnaderna mellan män och kvinnor i vården, och det här är en typisk kvinnosjukdom där underbehandlingen är tydlig. Läget har till och med försämrats något jämfört med förra året, säger Håkan Sörman på SKL.
Thony Björk ordförande i SFF
Valberedningen hade inför fullmäktige föreslagit just Thony Björk som ordförande och på lördagen valdes han att efterträda Carin Svensson. Thony Björk är apotekare och och har tidigare arbetat på band annat Lif och Apotekarsocieteten, där han bland annat var chefredaktör för dåvarande Svensk Farmacevtisk Tidskrift.
Han arbetar nu på Apoteket AB dit han kom redan 1995 som kommunikationschef. Sedan 2007 har han fokus på internationella frågor inom företaget i rollen som direktör för Corporate relations. Thony Björk är också vice president i den europeiska organisationen PGEU, Pharmaceutical Group of European Union.
Tidigare ordförande Carin Svensson avböjde omval med anledning av att hennes arbete som farmacichef på Kronans Droghandel tar mycket tid. Hon har varit ordförande i två perioder, dels mellan 1991-96 och senast 2008 fram till nu.
Till förste vice ordförande för Sveriges Farmacevtförbund valdes Pär Tellner och andre vice ordförande blir Lena Johansson. Övriga styrelsemedlemmar är Pia Seidel, Laila Yakob Massarimi och Birgitta Davidson. Magnus Dahlander är med som representant för studentsektionen.
Sandra Gunneflo tar över i Apotekarsällskapet
Apotekarsällskapet bildades för drygt två år sedan och är en ideell organisation som driver apotekares professionella intressen. På torsdagen hade organisationens årsmöte och Sandra Gunneflo valdes till ny ordförande. Hon tar över uppdraget efter Hanna Gyllensten som suttit på posten sedan starten.
Styrelsen under det kommande året kommer att förutom ordförande bestå av Hanna Gyllensten, Laila Yakob, Parshin Saadatirad och Charlotta Theander. Apotekarsällskapet har omkring 100 medlemmar.
Rivaroxaban gav samma skydd som warfarin
Personer som lider av förmaksflimmer löper en ökad risk att drabba av stroke. En vanlig förebyggande behandling är att ge blodförtunnande behandling med warfarin. Warfarin har de senaste åren fått flera utmanare som inte kräver samma noggranna kontroll av koagulationsförmågan för dosjustering. I veckan presenteras preliminära data vid den pågående kardiologkongressen AHA i Chicago som visar att Xarelto (rivaroxaban) ger samma förebyggande skydd som warfarin samtidigt som risken för hjärnblödning minskade.
I den internationella så kallade Rocketstudien ingick totalt 14 264 patienter med flera riskfaktorer för stroke. Efter att ha behandlats i snitt under 19 månader med antingen warfarin eller rivaroxaban, hade 269 patienter som lottats till rivaroxaban antingen fått stroke eller systemisk blodpropp, jämfört med 306 bland dem som lottats till warfarin.
Mätning av tiden som de warfarinbehandlade patienterna låg inom det så kallade INR-intervallet (internationell normaliserad kvot) visade dock att kvaliteten av warfarinbehandlingen inte var den bästa. Det kan tyda på att de patienter som får en bra monitorering av warfarin når ett bra resultat, medan så inte var fallet vid flera av de deltagande klinikerna.
Vikt kan spela in vid artritbehandling
Holländska forskare har undersökt 89 patienter med reumatoid artrit som behandlades med TNF-hämmaren infliximab. Av dessa klassades 15 som feta och av dem var det bara hälften som svarade bra på behandlingen. Av de 66 patienter som var normal- eller måttligt överviktiga svarade 75 procent bra på behandling med infliximab liksom sju av åtta underviktiga patienter.
Skillnaderna kvarstod även efter det att forskarna korrigerat för hur svåra symptom patienterna hade innan behandlingen påbörjades. Resultaten har publicerats i Arthritis & Reumatism och artikelförfattarna tar upp faktum att feta och kraftigt överviktiga personer kan få sämre effekt av TNF-hämmare.
Vad den försämrade effekten skulle bero på vet de inte, men Paul P. Tak, en av författarna, säger till Reuters att adipocytokiner, inflammationsfrämjande proteiner som produceras i fettvävnad, skulle kunna spela in. Infliximab ges intravenöst och anpassas alltid efter patienternas vikt, och enligt Paul P. Tak, handlar det troligen inte om att de behöver en högre dos.
Forskarna påpekar också att det behövs större studier för att fastställa sambandet men att resultaten ger intressant information om att fettvävnad skulle kunna spela in vid inflammationen som uppstår vid reumatoid artrit.
Hostmedicin kan ge ledtrådar om tamoxifendos
Tamoxifen kan ges som behandling till kvinnor med hormonkänsliga bröstcancertumörer, påde som behandling och för att förebygga återfall. Kvinnor som får preparatet svarar väldigt olika på behandlingen och det kan variera mycket i vid vilken dos som behandlingen verkar. Det finns idag inget enkelt sätt att ta reda på om en kvinna kommer att tillgodogöra sig behandlingen väl eller inte.
Nu har forskare vid Erasmus Medical Center i Rotterdam sett att kroppen hanterar substansen dextrometorfan, som ingår i vissa hostdämpande medel, på liknande sätt som tamoxifen. De menar att det skulle kunna vara ett sätt att i förväg ta reda på hur känsliga olika kvinnor är. Dextrometorfan bryts ner på samma sätt som tamoxifen men är relativt harmlöst jämfört med tamoxifen och nivåerna är lättare att mäta.
I studien ingick 40 patienter som fick dextrometorfan två timmar innan de fick tabletter med tamoxifen. Genom ett blodprov såg forskarna hur substansen hade metaboliserats. Forskarna konstaterar att nivåerna i blodprovet väl stämde överens med hur kvinnorna svarade på tamoxifen. En av patienterna behandlades samtidigt med det antidepressiva medlet paroxetin som är känt att interagera med tamoxifen. Detta speglades också i nivåerna av dextrometorfanmetaboliterna.
Resultatet presenteras vid det pågående cancersymposiet, EORTC-NCI-AACR, i Berlin.
Import av cannabispreparat var lagligt
I juni i år förde mannen in koncentrerad cannabisolja i form av läkemedlet Dronabinol som han fått förskrivet av en läkare i Tyskland. Han deklarerade preparatet i den svenska tullen som beslag tog det. En förundersökning inleddes mot mannen men nu har åklagaren meddelat att man lägger ner åtalet.
Mannen vill ha läkemedlet för att behandla sin adhd och migrän. Han har tidigare behandlats med Concerta men utan resultat. Innan han åkte till Tyskland diskuterade han med Läkemedelsverket hur han kunde gå till väga och fick svaret att Schengenavtalet borde kunna göra det möjligt för honom att föra in cannabisläkemedel under förutsättning att det var för personligt bruk och att det inte motsvarade mer än trettio dagars förbrukning.
På Läkemedelsverket menar man att lagen är otydlig och att osäkerheten inte minskat i och med beslutet att lägga ner åtalet.
– Det hade varit bra om det hade prövats i domstol, säger handläggaren Karin Jansson till Sydsvenskan.
I Sverige klassas cannabis som en allmänfarlig drog utan medicinskt värde. Läkare har möjlighet att ansöka hos Läkemedelsverket om dispens om att skriva ut cannabispreparat men det sker ytterst sällan.
Effekt av klopidogrel kan bero på generna
Patienter som drabbats av hjärtinfark får ofta behandling med klopidogrel tillsammans med acetylsalicylsyra för att förebygga återfall. Klopidogrel verkar genom att hämma blodets förmåga att koagulera sig men alla blir inte hjälpta av behandlingen. Omkring en tredjedel av de behandlade patienterna får inte den önskvärda effekten.
Forskare vid Uppsala universitet och kardiologiska kliniken vid Akademiska sjukhuset har tittat närmare på fenomenet och sett att vissa patienter saknar förmågan att aktivera klopidogrel i levern. Detta beror på genetiska skillnader hos dessa individer. Resultaten, som presentera i en avhandling av forskaren Christoph Varenhorst, bygger på en studie av patienter med stabil kranskärlssjukdom. Dessa lottades till behandling med antingen klopidogrel eller blodproppshämmaren prasugrel. Bland de som fick klopidogrel var det fler som drabbades av blodplättar som klumpade ihop sig än i den andra gruppen.
I avhandlingen, som försvaras den 26 november i Uppsala, presentera också tester som i förväg kan identifiera patienter som läkemedel har sämre effekt på.
– Jag hoppas att resultaten av studien kan bidra till att det i framtiden blir möjligt att skräddarsy behandlingen så att den blir rätt för varje patient, säger Christoph Varenhorst.