Månads arkivering september 2010

Danskarna väntar 3,9 minuter på apoteket

Petra Hedbom
-
0

Det är den danska bransch- och arbetsgivarorganisationen Danmarks Apotekerforening som tre gånger om året genomför en undersökning för att kontrollera väntetiderna på apoteken. Resultaten bygger på data från 179 apoteksenheter och insamlade under en vecka i juni.

I snitt väntade apotekskunderna i 3,9 minuter och fem procent av kunderna fick vänta i mer än tio minuter enligt undersökningen.
– Väntetiden förklaras ofta med att den används till rådgivning men då den samtidigt är irriterande för kunderna är det ett mål att hålla den under fem minuter, säger Niels Kristensen ordförande i Apotekerforeningen.

Sett över hela dagen rekommenderar den danska organisationen att man undviker lunchrusningen. Inte helt oväntat är det längst väntetid mellan klockan 11 och 13 på vardagarna.

Många får bredspektrumantibiotika i onödan

Petra Hedbom
-
0

Den som är allergisk mot penicillin kan drabbas av svåra och livshotande reaktioner. Därför undviker man ofta att förskriva penicillin till patienter som man misstänker är allergiska. Men många av de reaktioner som rapporteras beror på andra saker än själva penicillinet. Om reaktionerna inte utreds noggrant riskerar många att behandlas med bredspektraantibiotika i onödan, något som i sin tur driver på resistensutvecklingen.

Sten Dreborg, professor i barnallergologi, är en av dem som uppmanar till att misstänkta penicillinfall ska utredas.
– Omkring 95 procent av de som fått veta att de är allergiska mot penicillin kan friskförklaras efter en utredning, säger han.

Eftersom en allergisk reaktion mot just penicillin kan vara väldigt allvarlig är det många läkare som tar det säkra före det osäkra och gör journalnoteringar om att penicillin bör undvikas, något som kan följa med patienten i många år.
– Men ofta handlar det om hudutslag som inte alls beror av själva penicillinet utan på någonting annat. Hur man utreder det här skiljer sig väldigt över landet men det finns bra metoder så kallat RAST-prov som utförs på blod, och nyare hudtester.
  
Framförallt när det gäller barn menar han att sjukvården kan vara för snabb att sätta etiketten pecillinallergiker.
– Självklart ska man rapportera reaktioner som kommer i samband med penicillinbehandling och vara på sin vakt. Men är man tveksam bör allergiläkare utreda hur det ligger till säger Sten Dreborg.

Oenigt om sibutramin på amerikanska marknaden

Petra Hedbom
-
0

Det är Myndighetens FDA:s rådgivande kommitté som röstat 8-8 för att preparat med sibutramin ska få finnas kvar på den amerikanska marknaden. Av de som röstade för att preparatet ska få fortsätta att säljas ville sex att distributionen ska förses med restriktioner och att varningstexten skärps. Två ville ha enbart en skärpt varningstext.

Sibutramin, som marknadsförs i USA av Abott under namnet Meridia, hette i Sverige Reductil. Hur det blir för Meridia blir nu upp till FDA att avgöra.

USA-besked om Brilinta skjuts upp

Petra Hedbom
-
0

Tidigare hade amerikanska FDA sagt att beskedet om ett godkännande för Brilinta skulle komma den 16 september. Men nu meddelat myndigheten att de vill ha mer betänketid och att ett besked kommer först i december.

Astrazenecas läkemedelskandidat Brilinta (ticagrelor) fick ett positivt besked från FDA:s rådgivande kommitté i slutet av juli i år. Läkemedlet är tänkt att behandla akut kranskärlssjukdom och förhoppningarna är stora på att det ska bli en ny storsäljare för företaget.

Enligt Astrazeneca behöver den förlängda handläggningstiden inte ha någon betydelse.
– Det är inte helt ovanligt att FDA vill ha lite längre tid på sig när det gäller nya läkemedel, säger informationsanvarige Ann-Leena Mikiver.

Kuvan fortsatt utan subvention

Petra Hedbom
-
0

Särläkemedlet Kuvan används för att behandla patienter med HPA, hyperfenylalaninemi eller brist på BH4 (tetrahydrobiopterin). HPA leder till höga värden av fenylalanin i blodet i sin tur kan skada hjärna och nervsystem.

Tidigare i år beslutade Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, att Kuvan inte ska ingår i högkostnadsskyddet, ett beslut som överklagades av företaget. På onsdagen meddelade Förvaltingsrätten i Stockholm att den ger TLV rätt. Rätten delar också TLV:s bedömning att det kan vara motiverat att subventionera läkemedlet för ett de patienter, som inte får någon effekt av den alternativa behandlingen som är diet.

Enligt TLV finns det inte praktisk möjlighet med en sådan begränsning i högkostnadsskyddet. De anser att landstingen istället ska stå för kostnaden för läkemedlet till berörda patienter enligt det avtal som träffats mellan staten och landstingen.

Läkemedelsvärlden på kongressen

Läkemedelsvärlden
-
0

MÅNDAG DEN 8 NOVEMBER 2010

Kringresande cirkus eller maktfaktor?

I Sverige finns det sex organisationer som i kraft av sina ideella
medlemmar vill påverka hur Läkemedelssverige styrs. Vilka lyckas
bäst med att driva igenom sina frågor? Är det de som syns i flest
paneldebatter, eller utövas verklig makt på något helt annat sätt?
Och vilka frågor driver de?

Wijkman ska utreda upphandlingar

Petra Hedbom
-
0

Utredaren har fått i uppdrag av regeringen att undersöka om de regler som gäller för offentliga upphandlingar idag räcker till för upphandlande myndigheter både ska göra ekonomiska affärer och ta hänsyn till miljö, etiska krav och sociala aspekter. I ett pressmeddelande från finansdepartementet framgår att den före detta EU-parlamentarikern Anders Wijkman (KD) blir den som får uppdraget.

I uppdraget ingår också att se över systemet för insamlingen av upphandlingsstatistik och lämna förslag på vilka uppgifter som behövs. Senast den 28 juni 2012 ska utredningen vara klar.

Läs reportaget i LmV nr 5 om hur överklaganden av upphandlingar leder till ökade kostnader för landsting och företag.

Snart krävs förskrivarkod

Petra Hedbom
-
2

Kravet på förskrivarkod är en följd av de ändringar i lagen om läkemedelsförteckning och lagen om receptregister som riksdagen beslutade om i våras. Tidigare har personlig förskrivarkod bara krävts för narkotikaklassade läkemedel och för alla andra har det bara krävts en arbetsplatskod, som registrerats hos Apotekens Service AB. Från och med den 1 oktober ska apoteken kontrollera att det finns en förskrivarkod på receptet.

Meningen är att det ska bli lättare med uppföljning av läkemedelsanvändning när man kan se vilken förskrivare som skrivit ut vilka läkemedel. Men hur effektivt det är som verktyg är tveksamt menar man på Läkarförbundet.
– Vi menar att det kan vara svårt att använda den personliga förskrivarkoden ur uppföljningssynpunkt, det säger inte så mycket om hur det ser ut i vården vid ett visst tillfälle, vilket vi också framför i en skrivelse till riksdagen, säger Per Johansson utredare på Läkarförbundet.

Koderna delas ut av Socialstyrelsen som skickar ut dem automatiskt till alla förskrivare när de fått sin legitimation utfärdad. En stor del av läkemedlen förskrivs idag på e-recept och då läggs koden in automatiskt. Saknas förskrivarkoden det ska apoteken inte expediera läkemedlet.

Artikeln uppdaterad 100916 efter intervju med Per Johansson. Den personliga förskrivarkoden är inte kopplad till arbetsplatsen som felaktigt uppgavs tidigare.

Ny djurförsökslag tagen

Petra Hedbom
-
0

Det nya direktivet om djurförsök har till slut tagits hela vägen genom EU:s juridiska system och klubbades i förra veckan igenom. Direktivet 8869/10 kommer att ersätta 86/609/EEC och börjar gälla den 1 januari 2013.

Målet var att minska antalet djurförsök och samtidigt tillgodose de behov som finns hos industrin. Svenska politiker har tagit emot den nya lagen med blandade känslor. EU-parlamentarikern Marit Paulsen, FP, anser att lagen är en av de bästa kompromisser hon har sett.
– Särskild glädjande är att mitt förslag om att EU-kommissionen ska inspektera medlemsstaternas forskningsanläggningar ? ett slags försöksdjurens FBI om man så vill ? finns med i paketet, säger hon i ett pressmeddelande.

Miljöpartiets Carl Schlyter tycker inte att den nya lagen är tillräckligt effektiv.
– Inspektionsbiten blir bättre. Den största försämringen är att enskilda medlemsländer inte längre får gå före med en skarpare lagstiftning, säger han till Riksdag & Departement.

I lagtexten sägs bland annat att djurförsök inte ska göras när det finns alternativ, men enligt den gröna gruppen i parlamentet försvagas även principen om att alternativ till försöksdjur ska användas när det är möjligt.

Läkemedelsverket förde felaktigt register

Petra Hedbom
-
0

Det var efter ett påpekande från EU-kommissionen som Läkemedelsverket blev varse att de gjort fel. Verket är tillsynsmyndighet för kosmetiska produkter men enligt kommissionen har de överskridit sina skyldigheter när det fört register över produkter som importeras från ett annat EU- eller EES-land. De företag som registrerat produkter har fram tills nu varit tvungna att betala en årsavgift för varje produkt, pengar som de nu vill ha tillbaka.

Inger Atteryd är vd på branschorganisationen Svensk Egenvård där man är upprörd över hur Läkemedelsverket hanterat frågan.
– De har avgifterna har felaktigt betalats sedan Sverige gick med i EU och för ett företag med många produkter rör det sig om 40 -50 000 kronor om året.

Men på Läkemedelsverket ser man inte återbetalning av avgifterna som ett alternativ.
– EU-kommissionen har inte sett några rättsliga problem med att vi tagit ut avgifter utan bara på själva registret, så vi har inte för avsikt att återbetala avgifter som redan betalats, säger Monica Tammela enhetschef för kosmetiska och hygieniska produkter på Läkemedelsverket.

På Läkemedelsverket menar att avgifterna är en nationell fråga och att den rättsliga förutsättningen för myndigheten att ta ut en avgift är att den finansierar det som den tas ut för. Eftersom syftet med att föra register är just tillsyn och marknadskontroll ser de inga problem.
– Även för det fall verket inte hade tagit ut en avgift knuten till registreringen av produkter, så hade vi med all sannolikhet ändå finansierat tillsynsverksamheten med avgifter i någon form, säger Monica Tammela.

På Svensk Egenvård ska man nu kontakta myndigheten för att diskutera frågan.
– Jag är besviken på hur de hanterat ärendet. De meddelade företagen i ett nyhetsbrev nästan i förbifarten och utan att be om ursäkt, trots att det handlar om stora summor som betalats i onödan, säger Inger Atteryd.

Ändringarna i Läkemedelsverkets föreskrifter träder i kraft senast den 31 december  i år men från och med juli kan produkter avregistreras. Produkter som tillverkas i Sverige eller importeras från ett land utanför EU/EES måste även i fortsättningen registreras hos Läkemedelsverket.

Positiva resultat för medel mot prostatacancer

Petra Hedbom
-
0

Det är företaget Johnson & Johnson som meddelar att de avblindar en pågående klinisk studie med substansen abirateron mot avancerad prostatacancer. I ett pressmeddelande skriver de att de följer rådet från en oberoende rådgivande kommitté som anser att resultaten från studien COU-AA-301 är så pass positiva att alla patienter bör få tillgång till preparatet.

Abirateron blockerar hormonproduktionen i själva tumörcellerna och i binjurarna. Preparatet testas nu i kombination med kortison på patienter med metastaserad prostatacancer som inte längre har full effekt av traditionell hormonbehandling. I den studie som nu berörs ingår patienter som tidigare behandlats med cellgifter.

Även i Sverige deltar sedan ett år tillbaka ett 20-tal patienter i en annan studie med abirateron.
– De patienterna har inte behandlats med cellgifter innan och är på så viss friskare, säger Anders Bjartell, professor och överläkare i urologi på Skånes universitetssjukhus i Malmö.

 Han är huvudprövare för den svenska delen av studien där det totalt ingår cirka 1500 patienter från hela världen. Enligt honom finns det flera av patienterna som mår bra men eftersom studien är dubbelblind vet man inte vilka som får placebo och vilka som får abirateron.
– Den här behandlingen är inte botande men väldigt spännande i alla fall eftersom den kan förlänga överlevnaden för patienterna. Den är dessutom enkel och tas i tablettform fyra gånger om dagen och har inte de svåra biverkningar som cellgifter har, säger Anders Bjartell.

Idag får dessa män hormonbehandling som stoppar produktionen av testosteron i testiklarna. Problemet är att effekten avtar med tiden, sjukdomen kallas då kastrationsresistent. På senare år har man upptäckt att tumören själv kan producera testosteron som i sin tur leder till tumörtillväxt. Det är den upptäckten som gjort det möjligt att utveckla preparat som angriper  den produktionen.

Bakslag för diabetesmedlet taspoglutid

Petra Hedbom
-
0

Taspoglutid är en GLP-1-analog som i tidigare studier visat sig sänka blodsockret hos patienter med diabetes typ 2. Beslutet att upphöra att ge patienterna preparatet bygger på uppföljningsdata data från den så kallade T-merge-studien rapporterar nyhetssajten First Word.

Studien har visat att biverkningar som illamående och kräkningar varit vanliga och att vissa patienter drabbats av överkänslighetsreaktioner. Enligt representanter från Roche som har rättigheterna till preparatet kommer de att arbeta för att hitta orsaken till biverkningarna och se om det är möjligt att justera sammansättningen av taspoglutid för att kunna gå vidare. Hur företaget gör kommer att meddelas innan årets slut.

Generika billigast i Danmark

Petra Hedbom
-
0

Det är den danska arbetsgivar? och branschorganisationen Apotekerforening som har tittat på förbrukningen av de 50 mest omsatta generiska preparaten i Danmark. Analysen visar att danskarna sparar omkring 800 miljoner danska kronor genom de generiska alternativen.
 
Enligt analysen, som finns att läsa på föreningens hemsida, är de svenska priserna på generika omkring 70 procent högre än de är i Danmark och i Norge 80 procent högre än i Dankmark. Förklaringen till prispressen ligger enligt Niels Kristensen, vd på Apotekerforeningen, i den hårda konkurrensen som uppstår genom de auktioner som äger rum var fjortonde dag mellan läkemedelsbolagen. Farmacevterna är också duktiga på att byta ut patienternas preparat till det billigaste för tillfället.

Patentverket öppnar för sökningar

Petra Hedbom
-
1

Patent- och registreringsverket har samlat alla svenska patent från 1885 i en gemensam databas. Från och med den 13 september är basen tillgänglig för allmänheten att söka i. Sökningen sker via internet och det behövs ingen inloggning och det är kostnadsfritt.

Det finns däremot inga helt rykande färska patent för till exempel läkemedelssubstanser att hitta eftersom alla patent som registreras är hemliga de första 18 månaderna. Tanken är enligt verket att företag ska kunna hålla koll på konkurrenter, se vilken teknik som finns tillgänglig eller bara hålla sig uppdaterade inom ett visst område.

Apoex satsar på vården

Petra Hedbom
-
0

Apoex startades 2009 av läkare John Patrick Berlips och hans bror Jens Berlips, civilingenjör som arbetat med it. I somras fick de apotekstillstånd av läkemedelsverket och i fredags öppnade de sitt första fysiska apotek i Stockholm. Men deras egentliga flaggskepp handlar om distanshandel riktiat mot vården.

Tanken är att läkare samtidigt som de förskriver ett läkemedel ska fråga patienten om denne vill ha det hemskickat, utan porto eller leverans avgift. Om svaret blir ja ska förskrivaren kunna beställa läkemedlet direkt hos Apoex. Hemtjänsten är en annan del av vården där bröderna tror att deras tjänster kommer att användas.
– Vi har redan samarbetsparter som vi kommer att börja jobba med, säger Jens Berlips, vd på Apoex.

Till en början kommer apoteket inte att sälja receptfria läkemedel och handelsvaror. Planen är att gå runt genom marginalen på det receptbelagda sortimentet.
– Till en början är vi inte så intresserade av OTC just nu men det kan också bli annorlunda i framtiden, säger Jens Berlips.

Alla läkemedel finns tillgängliga i Apoex system men vissa preparat tror man kommer bli mer populära att beställa, läkemedel till patienter med högt blodtryck nämns som en intressant grupp. Information om läkemedel ska kunderna få via skriftlig information och genom kundtjänsten dit man kan ringa. Ägarna utlovar fler tjänster under hösten, bland annat en som ska underlätta för kroniskt sjuka patienter.

Stora skillnader i behandling med biologiska läkemedel

Petra Hedbom
-
0

Nya biologiska läkemedel som används för att behandla bland annat MS och reumatism varierar i tillgänglighet i landet. Enligt siffror från Svensk Reumatologis kvalitetsregister skiljer det sig stort mellan landstingen rapporterar Sveriges Radios Ekoredaktion.

Det handlar bland annat om TNF-alfahämmare som visat sig vara effektiva mot bland annat reumatikerpatienter om de sätts in tidigt. Men skillnaderna är stora beroende på var i Sverige patienten bor. Det är till exempel mer än dubbelt så många patienter som behandlas med nyare medel i Skåne jämfört med i Örebro.

Ett problem som tas upp är att budgeten för läkemedel förs ner på kliniknivå. Då de nya biologiska preparaten är betydligt dyrare än traditionella behandlingar väljer vissa kliniker bort dem.
– Man kan stå i en situation där man får välja mellan att ge ett nytt, dyrt, väldigt effektivt läkemedel till en patient och kanske få dra ner personalkostnaderna för att klara totalbudgeten, säger överläkare Johan Bratt till Ekot.

Johan Bratt, som också är ordförande i Svensk Reumatologisk förening, menar att man måste få en läkemedelsbudget som tar hänsyn till nya innovationer på läkemedelsfronten och priset på dessa, annars riskerar patienterna att drabbas.

1234...6Sida 3 av 6