Månads arkivering augusti 2010

Antivirala ökar inte risken för missbildningar

Fredrik Hedlund
-
0

Virusinfektioner som herpes simplex och herpes zoster är vanliga och två av hundra gravida drabbas av primär herpes simplex, varav över hälften under den första trimestern. Infektionerna behandlas ofta med antivirala läkemedel som aciklovir (Zovirax m.fl.), valaciklovir (Valtrex m.fl.) eller famciklovir (Famvir). Men det har hittills varit ont om data kring medlens eventuella fosterskadande effekter. Tidiga djurstudier visade ingen ökad risk, men senare djurstudier har visat en förhöjd risk för multipla missbildningar med höga doser aciklovir.

Nu har danska forskare undersökt registeruppgifter från samtliga födslar i Danmark från 1 januari 1996 till 30 september 2008, sammanlagt närmare 838 000 nyfödda barn, och samkört dem med det nationella förskrivningsregistret. Studien, som publiceras i dagens Journal of the American Medical Association, JAMA, tyder på att riskerna är obefintliga, eller mycket små. Totalt fick drygt 1 800 gravida kvinnor någon av de antivirala läkemedlen utskrivna under den första trimestern. De födde totalt 40 stycken barn med en allvarlig missbildning, det motsvarar en frekvens på 2,2 procent. I den stora gruppen gravida som inte fått antivirala medel föddes 19 920 barn med en allvarlig missbildning, motsvarande en frekvens på 2,4 procent.

Inte heller när forskarna granskade aciklovir ensamt fann de någon förhöjd risk för missbildningar. När det gäller valaciklovir och famciklovir var antalet exponerade och missbildade barn så litet (sju respektive ett) att forskarna har svårt att dra några slutsatser.

En ledare i JAMA berömmer de danska forskarna för att de har tagit fram ny och viktig information som ger relativt starka belägg för att åtminstone aciklovir inte är någon stor orsakare av missbildningar. Men ledaren poängterar samtidigt att trots att studien är stor innehåller den för få fall av varje enskild missbildning för att man helt ska kunna utesluta att medlen inte orsakar en ökning av någon speciell missbildning.

Finland stoppar vaccinering

Fredrik Hedlund
-
0

Det finska stoppet innebär att planerade kampanjer med vaccinering som skulle ha skett nu under hösten skjuts upp. Enstaka individer i riskgrupper och personer som inte fick något vaccin under våren kan fortfarande vaccinera sig, enligt Anders Tegnell på Socialstyrelsen.

Han har kontinuerlig kontakt med Läkemedelsverket vars expertgrupp kommer att träffas ett par gånger denna vecka för att diskutera frågan och sedan ska den stämmas av på europeisk nivå på fredag med den europeiska smittskyddsmyndigheten, ECDC. Först därefter kan det bli aktuellt med något svenskt beslut, enligt Anders Tegnell.
– Teoretiskt skulle vi kunna göra samma sak som finnarna och säga att vi inte tycker att man ska bedriva kampanjvaccination utan att det får ske efter individuell bedömning. Vi har dock beslutat att invänta veckans diskussioner så att vi har ett bättre underlag innan vi tar något beslut, säger han.
I praktiken spelar det liten roll eftersom det nästan inte sker någon vaccinering alls i Sverige just nu.

– Vi har inte någon vaccineringskampanj just nu utan vår rekommendation är att fortsätta ge vaccinet till personer i riskgrupper, säger Anders Tegnell.

 

Själv förhåller han sig ännu så länge skeptisk till att det är fråga om ett verkligt samband.
– Man ska komma ihåg att Finland och Sverige endast har givit någon enstaka procent av allt vaccin mot svininfluensa i världen och det är bara här som detta samband har rapporterats.Vi vet av erfarenhet att den här typen av tidssamband alltid dyker upp när man vaccinerar så många människor som vi har gjort och det är väldigt sällsynt att det finns ett orsakssamband, säger Anders Tegnell.

Kritik mot information om Avandia

Petra Hedbom
-
0

Under sommaren publicerades nya data om diabetesmedlet Avandia (rosigliatazon) som fick både europeiska och amerikanska läkemedelsmyndigheter att reagera. Uppgifterna kom bland annat från en observationsstudie som utförts av FDA där Avandia jämförts med Actos (pioglitazon). Jämförelsen visade bland annat att rosigliatazon ökar risken för stroke med 27 procent och för hjärtinfarkt med 25 procent jämfört med pioglitazon.

Både EMA och FDA inledde efter att resultaten blivit kända fördjupade analyser av säkerheten med Avandia. EMA:s utredning beräknas vara klar i slutet av september. Från FDA:s håll bad man i somras Glaxosmithkline, GSK, som marknadsför Avandia att uppmärksamma de läkare som deltar i den pågående kliniska studien Tide där läkemdlet ingår, på riskerna. Men brevet som skickades ut är undermåligt och vinklat till företagets fördel säger representanter från FDA.
– Brevet är missledande och inte sanningsenligt. Meningen var att göra studiedeltagarna uppmärksamma på fakta så att de kan avgöra om det är etiskt att fortsätta, men de aktuella studierna nämns inte, säger FDA-representanten David Graham till New York Times.

FDA:s rådgivande panel har inte enats om hur de ska hantera Avandias framtid. Majoriteten röstade för att låta preparatet vara kvar på marknaden men med skärpt varningstext medan tolv personer röstade för att dra in preparatet helt. I mitten av september kommer FDA:s slutgiltiga beslut.

Det är inte första gången det blåser snålt kring Avandia och dess säkerhetsprofil. Anklagelser om spökskrivna artiklar och undanhållande av biverkningsdata har figurerat sedan ett par år. Nyligen hade amerikanska Time en artikel som ifrågasätter FDA:s hanterande av hela godkännandeprocessen av läkemedlet.

I Sverige finns rosigliatazon i preparaten Avandia och Avandamet och de är endast godkänt som andrahandbehandling. I väntan på EMA:s besked uppmanar Läkemedelsverket förskrivare att noggrant följa de rekommenderade indikationerna och varningarna i produktresumén.

Apotekare nöjda efter utbildning

Petra Hedbom
-
0

Uppföljningen av de före detta studenterna är en del i arbetet som pågår med att revidera apotekarprogrammet i Uppsala. I arbetet har man också kontaktat olika arbetsgivare för att se hur de uppfattar de apotekare som anställts.
– Det är väldigt positiva siffror vi fått in. Många av studenterna är nöjda med utbildningen, omkring 80 procent och många upplever att deras arbetsuppgifter motsvarar utbildningsnivån, säger Erik Björk, ansvarig för grundutbildning på farmaceutisk fakulteten vid Uppsala universitet.

Studien, som genomförts under våren, visar att av de 82 före detta studenter som svarat, arbetar omkring 46 procent på öppenvårds- eller sjukhusapotek och 36 procent inom läkemedelsindustrin. Men eftersom ett antal procent doktorerar och många av dem går till industrin efter det, blir fördelningen på sikt ganska jämn enligt Erik Björk. En fjärdedel av studenterna fick arbete genom en praktikplats.

Majoriteten av studenterna tycker att den bild de fick av sitt jobb under utbildningen stämmer bra överens med verkligheten. Det som efterfrågas är bland annat mer utbildning inom företagsekonomi och entreprenörskap.
– Den siffran kan man misstänka att den kommer att öka i och med omregleringen när det blir möjligt att driva eget apotek. Men många vill också starta företag inom andra områden som rådgivning, säger Erik Björk.

Bland de arbetsgivare som studerats ingår läkemedelsindustri, apotek och myndigheter. Där har man också gjort djupintervjuer för att få en bild av vad arbetsgivarna tycker om de nyexaminerade apotekare som kommer för att jobba. Analysen av materialet är inte färdig än men en notering som görs är en önskan om att studenterna skulle ha mer självförtroende och vara lite tuffare. Vissa efterlyser också mer arbetslivsrelaterade kunskaper.
– Det är alltid en balansgång vad man som universitet eller högskola ska bidra med. Teoretiska kunskaper, informationssökande och kritiskt granskande är självklarheter. Men vi kan inte färdighetsträna dem för alla arbetsuppgifter.

Nu ska det insamlade materialet analyseras vidare och förhoppningsvis kan man dra fler slutsatser så småningom.
– Det finns ju en andel som är missnöjda och som tycker att de är överkvalificerade till exempel. Kanske finns det en koppling till vilken arbetsgivare de har, säger Erik Björk.

Ny vd på Karolinska Development

Petra Hedbom
-
0

Portföljbolaget Karolinska Development tillsätter Orexos avgående vd Torbjörn Bjerke som ny vd. Han efterträder nuvarande vd Conny Bogentoft som kommer att stanna kvar i ledningsgruppen som forskningschef.

När Torbjörn Bjerke tillträder är inte klart utan beror på när Orexo hittat en ersättare till honom. På Karolinska Development blir en av de stora uppgifterna att börsnotera företaget. Enligt styrelseordförande Hans Wigzell står man på startlinjen men vill invänta rätt marknadsläge. Till Dagens Industri säger han att de vill kunna visa upp en eller ett par avslut av hög dignitet.

Apoteksanställda riskerar tennisarm

Ingert Nilsson
-
0

Personalen på apotek riskerar att få så kallad tennisarm på grund av att de måste föra sina identitetskort mot en scanner upp mot 400 gånger på en dag. Momentet utförs för att godkänna recept och är till för att höja säkerheten.
Arbetsmomentet har lett till att en anställd på ett apotek drabbats av arbetsskada.

Arbetsmiljöverket har nu gjort inspektioner på flera apotek och upptäckt att personalen utför den här rörelsen mellan 200 och 400 gånger per dag. Arbetsmiljöverket kräver nu att det här momentet underlättas och att arbetsplatsen utformas så att arbetet kan göras mer ergonomiskt.
Farmaciförbundet säger i en kommentar att man påtalat riskerna sedan Apoteket AB införde hanteringen.
? Jag hoppas verkligen att något händer nu när arbetsmiljöverket gjort inspektioner, säger Farmaciförbundets ordförande Carina Jansson.

Utvidgad indikation föreslås för Cymbalta

Ingert Nilsson
-
0

Beslutet anses något oväntat med tanke på diskussionerna om riskerna för leverskada vid behandling med Cymbalta, duloxetin.
Den rådgivande kommittén röstade dock med siffrorna åtta-sex till förmån för en utökad indikation när det gäller smärttillstånd. Vid vilka smärttillstånd kommer dock att definieras närmare av FDA.

Eli Lillys Cymbalta omsatte förra året tre miljarder dollar och är i USA godkänt för behandling av egentlig depression, generaliserat ångestsyndrom, fibromyalgi och smärtsam diabetesneuropati.
I Europa är indikationen vid fibromyalgi inte godkänd.
Det är ett av Eli Lillys mest sålda läkemedel, vars patent löper ut 2013. Enligt läkemedelsanalytiker skulle en utökad indikation betyda cirka 500 miljoner dollar till.

Ungern stoppar apoteksreform

Ingert Nilsson
-
0

Under det här året får inte några nya apotek öppnas i Ungern Beslutet har fattats av den högerstyrda regeringen som tillträdde i somras. I början av 2007 reformerade den dåvarande socialistiska regeringen apoteksförordningen. Det krävdes inte längre att apotekare var delägare i apoteken. Tidigare demografiska och geografiska begränsningar togs också bort och receptfria läkemedel släpptes för försäljning i detaljhandeln.

Reformen har ökat antalet apotek från 2000 till 2400, 600 nya har öppnat och 200 har fått slå igen. De flesta nya apotek har etablerats i storstäderna.
Men närmare 400 apotek till lever nu under konkurshot, eftersom antalet recept enligt nyhetsbyrån Pharma adhoc är konstant.

Massvaccinering fungerade bra visar utvärdering

Petra Hedbom
-
0

Utvärderingen är en av de första som tittat i backspegeln för att se hur det egentligen gick vid massvaccineringen under hösten och vintern 2009. Bakom rapporten ligger Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, NHV och uppdragsgivare är Västra Götalandsregionen.

I regionen vaccinerades drygt 923 000 personer med över 1 miljon doser Pandemrix. En av slutsatserna är att vården fick information från flera olika håll, både nationellt, regional och lokalt vilket upplevdes som stressande för hälso- och sjukvårdspersonalen.
– Vi föreslår att den vaccinationsmanual som tagits fram marknadsförs som central informationskälla, säger professor Lars Edegren vid Västra Götalandsregionen.

Utvärderingen från NHV visar att planeringen inför massvaccinationen var bra och att regionen lade upp hur arbetet skulle gå till redan innanvaccinet kom. Vissa svårigheter att nå grupper som ungdomar och invandrare konstateras och i framtiden bör man enligt utvärderingen satsa på särskilda åtgärder riktade mot dessa grupper.

Stefan Thorpenberg vid NHV säger i ett pressmeddelande att det i materialet finns en skillnad mellan statistiken och det som sägs i intervjuer med personalen.
– I det statistiska materialet framstår svininfluensan som bagatellartad men i men i intervjumaterialet framkommer att många som arbetade i sjukvården upplevde situationen som tidvis mycket pressad. Dels för att effekterna av svininfluensan inte var kända och många människor krävde information som inte var möjlig att ge, dels för att flera unga människor hamnade på intensivvården, vilket är mycket ovanligt för en vanlig influensa.

LSD kan användas mot depression menar forskare

Petra Hedbom
-
0

Patienter med särskilt svåra depressioner, tvångssyndrom eller kronisk smärta skulle kunna bli hjälpta av LSD (lysergsyredietylamid) eller det hallucinogena narkosmedlet ketamin. För det argumenterar schweiziska forskare i Nature Reviews Neuroscience. De skriver att nyligen gjorda studier där hjärnan avbildats visar att psykadeliska medel påverkar hjärnan på ett sätt som kan vara till fördel för vissa patienter.

Behandling med dessa typer av narkotikaklassade medel är kontroversiell och omdiskuterad vilket de schweiziska forskarna menar kan vara till deras nackdel. De presenterar bland annat en mindre amerikansk studie som nyligen publicerats där ketamin visade sig förbättra humöret på några minuter hos svårt deprimerade patienter. Ketamin påverkar signalsubstansen glutamat och som kan göra att humöret ändras. Behandlingen håller i sig några dygn men skulle enligt författarna kunna ges för att häva en extra svår svacka.

Mats Humble, överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala säger till Sveriges Radio det i särskilda fall, där man snabbt måste häva risken för självmord, skulle det kunna vara möjligt att använda ketamin.
– Men behandling med ketamin måste övervakas noggrant och ges i små doser, säger han.

Något sänkta förmånskostnader

Petra Hedbom
-
0

Jämför man årets kostnader för läkemedelsförmåner med de för 2009 har de minskat med 0,9 procent. Under januari till juli var kostnaderna i år 1,5 procent lägre än samma period förra året. Det visar statistik från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. För juli var siffran 1,8 procent lägre än förra året.

Kostnaderna för rekvisitionsläkemedel går enligt SKL inte att jämföra med förra året eftersom beredningar från slutenvården inte har redovisats på beredningsnummer. Dessutom har Stockholms läns landsting från januari 2010 börjat redovisa nettopris. SKL gör därför inga jämförelser med tidigare år av dessa siffror.

SKL:s statistik grundar sig på data från Apotekens Service AB.

Oro för djurläkemedel efter omregleringen

Ingert Nilsson, Petra Hedbom
-
0

Antalet apotek ökar i landet och för människor tyder det mesta på att tillgängligheten av läkemedel ökat efter omregleringen. Men för djuren har privatiseringen inte haft den önskvärda effekten menar Sveriges Veterinärförbund, tvärtom har det blivit svårare.

Enligt Johan Beck-Friis, informationschef på Sveriges Veterinärförbund är veterinärläkemedlen inte attraktiva varor för apoteksägarna eftersom de inte ger någon stor lönsamhet.
-Dels handlar det om små volymer och höga lagerkostnader och en begränsad omsättning på preparaten. Det gör att apoteken inte håller dem i lager.

Veterinärförbundet har fått in klagomål från flera delar av landet av djurägare som berättar att de fått vänta i flera dagar på att ett läkemedel ska komma. Även för djurläkemedel gäller 24-timmarsregeln, alltså att ett apotek ska kunna tillhandahålla ett förskrivet preparat inom ett dygn. Men enligt Johan Beck-Friis gäller detta inte i praktiken.
– Vår uppfattning är att det har blivit mycket sämre efter omregleringen när den servicefunktion som Apoteket AB hade har försvunnit. Nu tvingas många djurägare ringa runt till veterinären och hoppas på att någon har läkemedlet på lager. De får inte förskriva preparat men förse djurägaren med akutdoser.

 Även på Läkemedelsverket har man fått vissa signaler om ett försämrat sortiment.
– Men vi har ingen sammanställning eller rapport som bekräftar det, säger Henrik Holst veterinärkoordinator på Läkemedelsverket.

Att starta ett apotek enbart med djurläkemedel är inte tillåtet med dagens lagstiftning och ett apotek måste kunna erbjuda ett fulsortiment. Johan Beck-Friis menar att det gör det svårt för småföretagare som vill öppna nischade djurapotek och Veterinärförbundet har efterlyst någon form av dispens från Läkemedelsverket för att underlätta för dem att få apotekstillstånd. Men frågan ligger inte i verkets hand eftersom de inte fått något sådant uppdrag av regeringen.

Än så länge är det alltså upp till de stora kedjorna att tillhandahålla även djurläkemedel och en titt på kedjornas hemsidor visar att Apoteket AB och Kronans Droghandel är de som har särskilda flikar om djurläkemedel. Av Kronans omkring 170 apotek står att det är 25 som har djursortiment. Enligt Ann Björck, kundansvarig för djurläkemedel på Apoteket AB är den låga omsättningen en begränsande faktor.
– Man får komma ihåg att djurläkemedel står för omkring 2 procent av den totala omsättningen. Då kan inte 1000 apotek ha fullt lager hemma. Hos oss kan man nu skicka in elektroniska recept och få djurläkemedel hemskickade på ett par dagar, en möjlighet som kanske inte är så känd.

–  Ett par mindre nischade djurapotek startar nu i augusti. Med nya expeditionssystem för småföretagare som nu är godkända blir de förhoppningsvis fler, säger Johan Beck-Friis.

Indien screenar för livsstilssjukdomar

Petra Hedbom
-
0

Över 20 000 hälsocentrer 100 disktrikt runt om i Indien ska delta i den stora screeningen. Nyligen beviljades statliga utlägg för omkring 260 miljoner dollar för att få till stånd en kontroll av indiernas hälsotillstånd. Enligt planen ska över 70 miljoner indier över 30 år testes för livsstilssjukdomar som diabetes, stroke, hjärt-kärlsjukom och cancer, skriver tidningen Scrip.

Anledningen är att man misstänker stora mörkertal av dessa sjukdomar och satsningen ska kombineras med informationsprogram om hur man lever ett hälsosammare liv. Bakgrunden är en studie som undersökte prevalensen av odiagnostiserad diabetes och högt blodtryck vid några av Indiens största sjukhus och vårdcentraler. Resltaten är en del av Sanofi-Aventis SITE-studie (Screening Inda´s twin Epidemics) som konstaterade att det finns ett stort antal oupptäckta sjukdomsfall.

Sammanlagt ska omkring 32 000 anställda inom hälso- och sjukvården utbildas i att utföra screeningtester och diagnostisera de aktuella sjukdomarna. Omkring 40 miljoner av Indiens cirka en miljard innevånare har diabetes och de toppar listan, följt av Kin, över länder där sjukdomen är som vanligast.

Medicinteknik över Atlanten

Petra Hedbom
-
0

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA och dess amerikanska motsvarighet FDA fortsätter att utöka sitt samarbete. Nu söker de båda myndigheterna företag som tillverkar medicinteknik för att delta i ett pilotprogram som syftar till att minska mängden dubbelarbete för ansökande företag. Detta genom att bland annat samordna inspektioner av produktionsanläggningar.

De vänder sig till företag som planerar att lämna in ansökan om att marknadsföra en produkt i både EU och USA. Intresserade uppmanas att höra av sig till någon av myndigheterna.

Läkemedelsvärlden på Apoteksmässan

Läkemedelsvärlden
-
0

ONSDAGEN DEN 8 SEPTEMBER
LmV tar pulsen på rekryterarna. Läkemedelsexpert eller schampoförsäljare?
Rekryterare från apotekskedjorna och de stora bemanningsföretagen får svara på
frågan om vilken personal apoteken egentligen vill ha.
www.lakemedelsvarlden.se/rekryterarna

TORSDAGEN DEN 9 SEPTEMBER
LmV tar pulsen på apoteken och politiken. Vad hände med de farmacevtiska
tjänsterna? Farmacichefer från apoteken debatterar med politiker om vad
apoteken egentligen förväntas göra för patienten.
www.lakemedelsvarlden.se/apotekenochpolitiken



Eli Lilly avbryter studier med Alzheimerpreparat

Petra Hedbom
-
0

Representanter rån Eli Lilly meddelade på tisdagen att preliminära resultat från två pågående fas III-studier är betydligt sämre än de hoppats på och att man stoppar försöken. Läkemedelskandidaten semagacestat har inte visat sig kunna bromsa sjukdomsförloppet. Preparatet har däremot kopplats till försämringar i kognitiva funktioner och förmåga att utföra vardagliga sysslor jämfört med placebo.

Totalt ingick omkring 2600 patienter i de två studierna med mild till moderat Alzheimer. Substansen verkar genom att minska kroppens produktion av amyloida beta plack, som tros spela en viktig roll vid utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Forskningen på Alzheimerpreparat har präglats av motgångar och inget nytt preparat har kommit ut på marknaden sedan 2003.

Eli Lilly meddelar att de avbrutna försöken med semagacestat inte kommer att påverka pågående fas III-studier med solanezumab, en annan kandidat som man hoppas ska hjälpa mot Alzheimer.

1234Sida 2 av 4