I Danmark har den danske hälsoministern avbrutit det kontrakt man i fjol slöt med Sanofi Pasteur MSD om att köpa företagets HPV-vaccin till vaccinationsprogrammet. Skälet är att man vid en ny upphandling hoppas få ned priset.
Nu har Glaxosmithkline uppmanat det norska socialdepartementet att göra detsamma. I ett brev till Norges hälsominister hävdar företaget att Sverige som valt GSK:s Cervarix till vaccinationsprogrammet bara betalar cirka 30 procent av det pris som norrmännen fått betala för Gardasil.
Månads arkivering augusti 2010
GSK vill ha ny upphandling
Högdosöstrogen försvinner
Novo Nordisk kommer från och med 1 mars nästa år att sluta sälja högdospreparaten Trisekvens och Kliogest. I ett pressmeddelande förklaras beslutet med att företaget anpassar sig till gällande riktlinjer, som innebär att bara lågdospreparat ska användas vid behandling av så kallade systematiska klimakteriebesvär som värmevallningar och svettningar. Även Vagifem som används för behandling av lokala klimakteriebesvär försvinner i sin höga dos.
I april nästa år inleder TLV genomgången av p-piller och läkemedel mot klimakteriebesvär. Förra året sålde gruppen för ungefär 600 miljoner kronor inom förmånen. I den genomgången kommer nu inte de två preparaten att ingå.
Uppdaterad 1 september
Botox mot tennisarmbåge
Långtidssjuka som drabbats av så kallad tennisarmbåge fick såväl mindre ont som bättre funktion av behandlingen, enligt Örebroforskaren Eva Oskarsson.
Hennes studie visar att de här patienterna har ett sänkt blodflöde i sträckmuskeln som man vet är engagerad vid tennisarmbåge. Det sänkta blodtillflödet i muskelvävnaden minskar tillförsel av syre och näringsämnen liksom borttransporten av slaggprodukter vilket bidrar till smärtan.
Det sänkta blodtillflödet tros vara orsakat av att patienten har svårt att slappna av i muskeln vilket krymper utrymmet för blodkärlen. Botox som ger en övergående förlamning i muskeln blir en hjälp att slappna av, blodkärlen får utrymme och blodflödet ökar igen. Enligt forskaren har den positiva effekten visat sig hålla upp till tolv månader efter behandlingen.
Meda köper amerikanskt läkemedelsföretag
På måndagen tecknade Meda ett avtal om att köpa det amerikanska specialläkemedelsföretaget Alaven. Meda, som är specialiserat på marknadsföring och läkemedelsutveckling i sen klinisk fas kommer genom förvärvet att utöka sin produktportfölj inom terapiområden som kvinnosjukdomar och mag-, lever- och tarmsjukdomar.
Om inte det amerikanska konkurrensverket har någonting att invända beräknas köpet att gå igenom i början av oktober. Prissumman är 2,5 miljarder kronor. Alaven har runt 180 anställda varav 150 arbetar med marknadsföring och försäljning. Företagets produkter produkterna har en sammanlagd försäljning på 800 miljoner kronor per år.
Receptfritt dyrast på Statoil
Insamlingen gjordes i våras på fyra apotek, Apoteket AB, Hjärtat, Kronans droghandel och Medstop. Tre butikskedjor, Willys, ICA och COOP samt Statoil ingick. Läkemedlen var Alvedon, Ipren och Nasin nässpray samt Losec som bara får säljas på apotek.
Statoil hade det högsta priset på samtliga tre varor, störst var skillnaden i pris för Nasin nässpray där Statoils pris var 47 procent högre än Willys, 42.50 kronor jämfört med 28.90 kronor på Willys.
Priserna på Willys var generellt lägre på de tre produkterna.
? Det rimliga är ju att dagligvaruhandeln har lägre pris eftersom de inte har någon rådgivning, säger professor Lars Nilsson som hållit i undersökningen.
Därför är det jämförelsevis höga priserna på Statoil omotiverat tycker han.
? Men vad jag också noterar är att det inte var några prisskillnader mellan de olika apotekskedjorna i den här insamlingen.Min tanke med studien var att se hur apoteken agerar, om de försöker konkurrera med priserna på receptfria läkemedel, men det visar sig att alla har liknande priser. Det tycker jag är märkligt.
Brilinta bättre än Plavix enligt studie
Studien som finansierats av Astrazeneca som ansökt om att marknadsföra Brilinta omfattar drygt 10 000 patienter som haft hjärtinfarkt. De behandlades under upp till ett år med ticagrelor eller clopidogrel.
Återinsjuknandet i hjärtkärldöd, hjärtinfarkt eller stroke var lägre hos patienter som behandlades med ticagrelor oavsett genetisk profil i den här studien.
Behandlingen med ticagrelor kommer att ge en säkrare och enklare vård av akut hjärtsjuka patienter eftersom man inte behöver utföra några genetiska tester, säger professor Lars Wallentin professor i kardiologi vid Uppsala kliniska forskningscentrum i en kommentar. Han har varit huvudansvarig för studien.Enligt pressmeddelandet från Uppsala universitet svarar inte alla genotyper lika bra på clopidogrel, medan läkemedelskandidaten ticagrelor i den här studien resulterade i lägre risk för återinsjuknande oavsett genetisk profil.
I den frågan är dock inte sista ordet sagt. En studie sponsrad av Sanofi-Aventis och Bristol-Myers Sqibb som marknadsför Plavix visar att genotyp inte har betydelse för effekten av clopidogrel.
Herceptin ökar överlevnaden vid HER2-positiv magcancer
Magcancer är den fjärde största cancerformen och den näst största orsaken till cancerrelaterade dödsfall i världen. Avancerad och eller metastaserande magcancer är mycket svårbehandlad och har en dålig prognos. Endast mellan var tjugonde och var femte överlever mer än fem år och snittöverlevnaden är kortare än ett år. Behovet av effektivare behandlingar är med andra ord stort. En ny studie som publiceras idag i tidskriften the Lancet kan erbjuda en strimma av ljus i det dystra behandlingsläget.
Studien har undersökt patienter med avancerad inoperabel eller metastaserande cancer i magsäcken eller magmunnen som uttrycker den humana epidermala tillväxtfaktorreceptorn 2, HER2. Närmare 600 sådana patienter lottades till att antingen få den ordinarie cytostatikabehandlingen eller ett tillägg av trastuzumab, en monoklonal antikropp mot HER2, till cytostatikabehandlingen.
Medelöverlevnaden i gruppen som fick tillägg av trastuzumab var 13,8 månader jämfört med 11,1 månader i gruppen som fick den ordinarie behandlingen, en ökning med 2,7 månader. Biverkningsmönstret var likartat mellan de två behandlingsgrupperna.
Tio ton falska läkemedel beslagtagna i Afrika
De senaste två månaderna har Interpol spanat intensivt på de misstänkta och vid ett samordnat tillslag igår greps 80 personer misstänkta för att vara involverade i tillverkningen, distributionen och försäljningen av de falska läkemedlen över hela Östafrika.
Personal från polis, tull och läkemedelsmyndigheter i Burundi, Kenya, Rwanda, Tanzania, Uganda och Zanzibar har varit behjälpliga vid tillslaget, enligt en talesman från Interpol.
Förfalskade läkemedel är ett ökande problem i hela världen och särskilt i Afrika där det förekommer gott om förfalskade preparat mot livshotande sjukdomar som malaria, tbc och hiv.
Cervarix får ändrad produkttext
Det finns runt 200 humana papillomvirus, HPV, varav ett antal kan ge en bestående infektion i livmoderhalsen som på lång sikt kan leda till cancer. Tidigare angavs att Cervarix endast har effekt mot HPV-typerna 16 och 18, som är de två viktigaste och orsakar cirka 70 procent av all livmoderhalscancer.
Efter nya studier kan nu Glaxosmithkline, GSK, visa att vaccinet även har effekt mot typerna 31, 33 och 45 vilket ökar vaccinets skyddseffekt eftersom de fem typerna tillsammans orsakar 80 procent av all livmoderhalscancer. Vaccinets effekt mot de olika HPV-typerna är dock varierande, uppger företaget.
Artikeln är uppdaterad. En tidigare version innehöll felaktigt påståendet att den ändrade produkttexten kan påverka upphandlingen av HPV-vaccin.
Octagam dras in efter blodproppslarm
Problemet med immunoglobulinet Octagam i USA och Tyskland påverkar i dagsläget inte patienter i Sverige och det är inte aktuellt med någon indragning av Octagam här. Läkemedelsverket har inte fått in några rapporter om tromboemboliska händelser kopplade till produkten vare sig under 2009 eller i år.
– Jag vill vara tydlig med att ingen av de batcher som dras in av säkerhetsskäl har distribuerats i Sverige, säger Per Eriksson på marknadsavdelningen hos Octapharma i Stockholm.
Octagam innehåller humant immunoglobulin och används bland annat vid immunbristsyndrom, vid upprepade infektioner hos patienter med leukemi, myelom och medfödd aids, Guillain-Barrés Syndrom och Kawasakis sjukdom. Det är företaget själva som tagit initiativet till indragningen.
– Vi har under 2010 sett en ökning av antalet tromboembotiska events med Octagam. Det är en biverkan som förekommer med intravenöst immonoglobulin, men nu såg vi en ökning så därför beslutade vi att dra in vissa batcher, säger Per Eriksson.
I måndags drogs två satser in i Tyskland och i går ytterligare ett 30-tal satser i USA. Det har även skett indragningar i fler länder, men Per Eriksson kan, eller vill, inte säga vilka. I USA handlar det om totalt nio fall av tromboemboliska händelser hos patienter som använt Octagam.
Företaget arbetar nu intensivt med att hitta orsaken till problemen i tillverkningsprocessen och har infört extra kontrolltester för att försäkra sig om att nya satser av Octagam ska vara riskfria.
Någon större risk för att det uppstår en brist på Octagam på grund av situationen ser inte Per Eriksson.
– Inte som vi ser det just nu, sedan beror det väl på om problemet av någon anledning skulle växa, men det har vi ingen anledning att tro. Vi har ett flertal olika produktionsanläggningar och alla kan producera Octagam, säger han.
Nya Avandiadata väger lätt
Tomas Salmonson, senior expert vid Läkemedelsverket och vice ordförande i det europeiska läkemedelsverket EMA:s vetenskapliga kommitté, CHMP vill inte kalla den nya studien för någon vågskålstippare. Resultaten, som publicerades på onsdagen på tidskriften Cardiovascular Quality and Outcomes webbplats, är en registerstudie genomförd av USA:s största sjukförsäkringsföretag, Wellpoint.
Deras forskare har jämfört närmare 29 000 försäkringstagare i fyra delstater som behandlats med antingen rosiglitazon (Avandia) eller pioglitazon (Actos) i snitt i 14 månader och sedan följt dem ytterligare 19 månader efter avslutad behandling. Resultatet visar att risken att drabbas av hjärtinfarkt, akut hjärtsvikt eller död är, i princip, densamma i båda grupperna ? 4,16 procent i rosiglitazongruppen och 4,14 procent i pioglitazongruppen.
Resultatet går helt på tvärs mot en studie som publicerades i JAMA i slutet av juni som istället visade en förhöjd hjärt-kärlrisk och strokerisk med rosiglitazon jämfört med pioglitazon. Men även tidigare kliniska studier har genererat olika uppgifter på preparatets hjärt-kärlrisk.
På grund av oklarheterna i rosiglitazons säkerhet utreds preparatet just nu både av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA och av den europeiska motsvarigheten EMA. Men de två senaste studierna kommer inte att påverka den processen i så hög utsträckning, menar Tomas Salmonson.
– Det är epidemiologiska studier och de är svåra att värdera och dra slutsatser ifrån. Den här studien balanserar ju den tidigare och båda har sina förtjänster och brister. Men relativt sett kommer de att tillmätas mindre vikt än de kontrollerade studierna och meta-analyser av kontrollerade studier som finns, säger han.
EMA:s vetenskapliga kommitté, CHMP, utreder frågan om rosiglitazons hjärt-kärlsäkerhet och kommer att ta upp den vid sitt möte i september då ett besked kan väntas.
– Min ambition är i alla fall att vi ska vara i mål i september , säger Tomas Salmonson.
Lovande forskningsresultat mot melanom
Malignt melanom behandlas med hjälp av lokal kirurgi där de cancerangripna hudpartierna avlägsnas. Om melanomet metastaserar till andra delar av kroppen finns det inte mycket att göra för att bromsa cancerns framfart. Men nu tänds ett litet hopp om att det kanske finns ett effektivt läkemedel på gång.
Det är det amerikanska biotechbolaget Plexxikons substans PLX4032, som i en fas I-studie med en slags fas II-förlängning, kan visa att den har potential att bromsa metastaserande melanom i åtta av tio patienter drabbade av en viss typ av melanom. Studien publiceras idag i New England Journal of Medicine, NEJM.
Det handlar om melanom med en mutation som kallas V600E BRAF-mutationen och den förekommer i mellan 40 och 60 procent av alla melanom. I den senare delen av studien behandlades 32 patienter med just den typen av metastaserande melanom och då lyckades PLX4032 mer eller mindre bromsa cancern hos 24 och helt stoppa den hos två patienter.
Oroväckande är dock att tio patienter utvecklade skivepitelcancer i huden som en biverkan av behandlingen.
Företaget Plexxikon, som har ett samarbete med Roche kring substansen, har fortsatt forskningsprogrammet kring PLX4032 och fas III-studier som bättre kommer att visa värdet av substansen pågår.
Sverige ett av de bästa biotechländerna
Det är bara USA, Singapore och Kanada som slår Sverige när det gäller att erbjuda en attraktiv miljö och goda möjligheter för bioteknologisk forskning och utveckling. Det visar det så kallade ?Worldview scorecard? som tidskriften Scientific American har tagit fram genom att jämföra ett antal kritiska parametrar i olika länder.
Viktigt för det bioteknologiska klimatet i ett land är enligt tidskriften patentlagstiftningen och möjligheten att skydda sina upptäcker, den bioteknologiska intensiteten i landet, stöd för nya företag och tillgången på riskkapitalister, arbetskraftens utbildningsnivå samt nivån av entreprenörskap i landet. Varje land erhöll ett värde mellan 0 och 10 på vart och ett av de fem mätområdena som sedan summerades till ett totalt biotechvärde.
Det Sverige är bäst på är patentlagstiftningen, entreprenörsskapet och möjligheten till stöd för nya biotechföretag, medan utbildningsnivån på arbetskraften och intensiteten får något lägre betyg.
Försäljningen av receptfritt ökar i Sverige
Apotekens försäljning av receptfria läkemedel ökade under andra kvartalet till 989 miljoner kronor jämfört med de 975 miljoner som de sålde för under första kvartalet. Samtidigt ökade även försäljningen utanför apoteken från 119 miljoner första kvartalet till 137 miljoner andra kvartalet.
– Det sammanlagda försäljningsvärdet av receptfria läkemedel har aldrig varit så högt, säger Max Wirén, läkemedelsanalytiker på Apotekens Service i ett pressmeddelande.
Siffrorna visar också att andelen receptfria läkemedel som säljs utanför apotek ökar något från 11 till 12 procent. Det är främst i livsmedelsaffärer och varuhus som de receptfria läkemedlen säljs utanför apoteken, de står för 84 procent av försäljningen medan bensinstationer står för 12 procent och resterande fyra procent säljs i kiosker, närbutiker och via internet.
Föga förvånande är det främst smärtstillande läkemedel, nikotinersättningsmedel och näsdroppar som säljer utanför apoteken, de grupperna står för närmare 90 procent av försäljningen.
Kvaliteten på statistiken är dock långt ifrån perfekt. Endast drygt 70 procent av alla försäljningsställen har rapporterat in sin försäljning för andra kvartalet och Apotekens Service AB vet inte om den rapporterade försäljningen omfattar moms eller inte.
Apoteket AB kommer inte säljas ut
Allianspartierna har tidigare talat om att sälja ut statliga bolag för 100 miljarder under nästa mandatperiod om de vinner valet i höst. Partierna har inte varit helt tydliga med vilka bolag det i så fall skulle handla om och frågan om Apoteket AB har hängt i luften.
Kristdemokraterna och Folkpartiet har sagt sig vilja behålla bolaget, medan Moderaterna och Centerpartiet varit mer tveksamma. Men nu har partierna alltså kommit överens.
? När vi ser framåt för den kommande mandatperioden har vi bestämt oss för att vi inte kommer att genomföra några förändringar när det gäller statens ägande i Apoteket AB, säger Göran Hägglund (KD) till Dagens Apotek.