Studien visar också på ett samband mellan inhalationssteroider och lunginflammation hos personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL.
Om de inhalerade läkemedlen är orsaken till lunginflammationen vill dock forskarna inte skriva under på, eftersom detta är den första studie som visar på ett sådant samband.
De spanska forskarna identifierade 1 336 fall av samhällsförvärvad lunginflammation och matchade dessa med 1326 personer i en kontrollgrupp. I gruppen med lunginflammation hade 35 procent också kronisk bronkit jämfört med 18 procent i kontrollgruppen.
Av de med sjukdomen KOL hade 49 procent i gruppen med lunginflammation och 24 procent i kontrollgruppen regelbundet använt inhalationssteroider under senaste året. Bland astmapatienterna hade fem procent i lunginflammationsgruppen och en procent i kontrollgruppen använt inhalerat anikolinerga.
Forskarna spekulerar i om den här effekten av anikolinerga medel kan bero på en försämring av flimmerhårens aktivitet och en minskning av slemsekretion vilket gynnar patogen tillväxt.
Tidigare har forskare visat på ett samband mellan användningen av steroidtabletter och lunginflammation, så sambandet med inhalerade korikosteroider är rimligt menar forskarna.
Månads arkivering juni 2010
Inhalerade läkemedel en riskfaktor för lunginflammation
Patientsäkerhetslagen tagen
Till årsskiftet börjar den nya patientsäkerhetslagen gälla. Förutom att de två disciplinpåföljderna försvinner så ska från och med 2011 även klagomål från patienter utredas av Socialstyrelsen. Myndigheten HSAN ska enbart ta hand om de fall där Socialstyrelsen efter utredning vill att det ska utdömas en påföljd. De som finns kvar är, indragen legitimation eller prövotid.
Den nya lagen innebär bland annat att apoteksanställda nu blir skyldiga att anmäla till Socialstyrelsen om de misstänker att någon förskrivit narkotiska läkemedel på ett otillbörligt sätt.
Helt OK av KU
Regeringen fick ingen kritik för sin hantering av omregleringen av apoteksmarknaden och inte heller för att den sparkade Ann-Christin Taubermann som generaldirektör för TLV.
I går röstade en majoritet av riksdagsledamöterna enligt KU:s betänkande vilket innebar att regeringen anses ha skött omregleringen med öppenhet och transparens.
Läkarna får apotekarnas expeditionsstöd
Det elektroniska expeditionsstödet EES, tidigare kallat DUR, som fördes över från Apoteket AB till Apotekens service AB används idag av ett 40-tal apotek. Nu vill regeringen att det också ska bli tillgängligt för sjukvården.
Vikten av att läkarna får tillgång till ett bra beslutsstöd vid förskrivningen är en av de frågor som diskuterats i projektgruppen för en nationell läkemedelstrategi. Många projekt pågår också inom landstingen, men samordningen och IT-satsningarna tar tid. Nu tycks regeringen ha tröttnat.
?Vi konstaterar att landstingens projekt tar tid och att vi har en lösning som man kan använda tills de finns på plats, säger Sofia Wallström, departementsråd vid socialdepartementet.
Man får inte låta det bästa bli det godas fiende, menar hon. Hennes förhoppning är att man inom ett halvår ska ha gjort expeditionsstödet EES tillgängligt för de landsting som är intresserade.
? Kommunikationen mellan förskrivare och Apotekens service finns ju redan. Nu handlar det om att göra det tekniskt möjligt för förskrivarna att också få tillgång till EES. Det vore väl alldeles utmärkt om vi kan använda ett system som redan finns i väntan på att SIL, Pascal och andra prioriterade projekt inom landstingen finns på plats, säger Sofia Wallström.
De tekniska lösningarna för att göra EES tillgängligt för förskrivarna liksom finansiering, det vill säga om det blir gratis för landstingen, arbetar nu en projektgrupp med. Tillgången till EES ska alltså inte integreras i SIL utan kommer att vara ett system vid sidan om. Mikael Svensson i Östergötlands läkemedelsgrupp och som deltagit i projektgrupp en för en nationell läkemedelstrategi ställer sig avvaktande till den här lösningen.
? Det är inte ett förslag från projektgruppen, i den har vi diskuterat behovet, men det här beslutet är departementets.
? Problemet är att om det inte integreras i journalsystemet tror jag inte att det kommer att bli något kraftfullt verktyg i vardagen och ska man göra det kommer det garanterat att ta längre tid än sex månader.
Även för Karin Lendenius läkemedelschef i Västra Götaland och som också deltagit i departementets strategigrupp är socialdepartementets beslut en nyhet.
-Att EES skulle bli en lösning visste jag inte och jag tror inte att det här är det rätta sättet. Däremot är det viktigt att apotek och vård får tillgång till samma källor.
MRSA förkortar överlevnaden vid cystisk fibros
Förekomsten av meticillinresistenta Staphylococcus aureus, MRSA i luftvägarna hos personer med cystisk fibros har enligt forskarna ökat dramatiskt samtidigt som det varit oklart hur det påverkar sjukdomen.
I studien undersökte forskarna överlevnadsdata för nästan 20 000 patienter i USA med cystisk fibros varav 5759 också hade infekterats med MRSA. Patienterna var mellan 6 och 45 år. Under uppföljningstiden på drygt sju år dog 2537 patienter. Dödligheten per 1000 patientår var 27,7 bland patienter med MRSA och 18,3 hos patienter som inte infekterats. Förekomst av bakterien ökade risken att dö hos både barn och vuxna.
Forskarna menar att deras teori om t MRSA som ett oberoende bidrag till sämre överlevnad och inte bara en markör för sjukdomens svårighetsgrad stärkts av deras fynd.
Medicinsk etik – för vems bästa?
Medicinska vetenskapliga studier kräver en prövning av lokala etiknämnder. Detta för att undvika övergrepp på människor i vetenskapens namn.
? Från andra världskriget och framåt har det gjorts en hel del övertramp inom medicinen och vi har därför med all rätta fått olika typer av riktlinjer och regelverk att följa, säger Mats Hansson, professor i biomedicinsk etik vid Uppsala universitet.
Men nu diskuterar han och en rad andra internationellt framstående etikforskare under en konferens vid Uppsala universitet om inte rädslan för att kränka patienters integritet har gått för långt. I vissa fall får kraven på informerat samtycke motsatt effekt. Mats Hansson ger ett exempel:
? I Sverige har vi som enda land i Europa förbjudit studier på medvetslösa patienter. Det går inte att inhämta ett samtycke från dem. Men det innebär att vi får ett sämre vetenskapligt underlag på de behandlingar som dessa patienter får.
I en artikel i British Medical Journal har han beskrivit en annan studie som hindrades av kraven på samtycke. Det handlade om unga kvinnor som behandlades experimentellt med östrogen för att stoppa tillväxten. När man upptäckte att preventivmedel med östrogen i kunde öka risken för bröstcancer ville forskarna undersöka om riskökningen även gällde dessa unga kvinnor. För att studien skulle få genomföras krävde etikprövningsnämnderna kvinnornas informerade samtycke. Men forskarna bedömde (efter en mindre kvalitativ studie) det inte som rimligt att inhämta ett samtycke. Det fanns en risk att kvinnorna skulle oroas i onödan och att bortfallet skulle bli så stort att studien skulle bli vetenskapligt ointressant.
? Om du har en epidemiologisk undersökning där du får allt ditt underlag från etablerade register och medicinska journaler och där du bara använder dig av kodat material, borde du inte behöva ett informerat samtycke. Det kräver etiknämnderna bara för att svära sig fria, säger Mats Hansson.
Konferensen i Uppsala har lockat många deltagare från övriga Norden, men bara ett par personer från svenska etikprövningsnämnder.
? Det förvånar oss att de inte anser att det är befogat att åka på en sådan här konferens, säger Mats Hansson.
Ökad resistens när läkemedel sprids
Arbete med att sprida läkemedel mot dödliga sjukdomar i fattiga länder är lovvärt, men kan resultera i en ännu värre katastrof där bakterier och virus blir multiresistenta, varnar organisationen Center for Global Development in sin rapport ?The Race Against Drug Resistance?.
I rapporten beskriver organisationen hur barn som drabbas av till exempel lunginflammation eller dysenteri i utvecklingsländer allt mer sällan går att bota med vanliga läkemedel. Resistensen syns även i mer välbeställda länder. I USA har antalet infektioner med meticillinresistenta stafylokocker (MRSA) ökat från två procent till cirka hälften av fallen.
Resistensen leder inte bara till en ökad dödlighet utan även till kraftiga kostnadsökningar i sjukvården. Att kurera en patient infekterad med resistenta tuberkelbakterier kostar lika mycket som att behandla 200 patienter med en vanlig tuberkulosinfektion.
Arbetsgruppen bakom rapporten föreslår fyra åtgärder som läkemedelsföretag, regeringar, välgörare och globala hälsoorganisationer behöver vidta för att bromsa resistensspridningen innan det är för sent. Den första är att förbättra den globala övervakningen och informationsutbytet för att öka kunskapen och medvetenheten om hur resistensen sprid.
Den andra åtgärden handlar om att minska risken att läkemedel kommer på avvägar eller förändras genom att bättre kontrollera kedjan från leverantör till användare. Dessutom behöver kunskapen om hur viktigt det är att läkemedel förskrivs och tas på rätt sätt öka. Välgörare och donatorer har ett stort ansvar här, menar organisationen.
Förslag nummer tre handlar om att stärka nationella myndigheter som reglerar läkemedelsanvändningen i utvecklingsländer och förslag nummer fyra handlar om att ge forskningen kring nya läkemedel och andra metoder för att bekämpa resistensen bättre förutsättningar att nå framgång.
Billigt läkemedel räddar liv vid olyckor
I en randomiserad studie på 20 000 patienter vid 274 sjukhus i 40 länder har brittiska forskare nu visat att det billiga läkemedlet tranexamsyra kan rädda liv när offret blöder kraftigt. Patienterna injicerades antingen med ett gram tranexamsyra eller fick placebo. Detta följdes av ytterligare ett gram tranexamsyra genom dropp under åtta timmar.
Forskarna följde upp patienterna efter fyra veckor. Resultaten visar att risken att förblöda minskade med 15 procent. I gruppen som fick tranexamsyra förblödde 4,9 procent av patienterna. Samma siffra för placebogruppen var 5,7 procent. Den total dödlighet, oavsett orsak, minskade från 16,0 procent till 14,5 procent med tranexamsyra.
Det finns en oro att ett läkemedel som hjälper blodet att levra sig ökar risken för hjärtinfarkt, stroke eller blodpropp i lungan. Men i studien såg forskarna ingen öka risk för dessa allvarliga biverkningar.
De brittiska forskarna menar nu att tranexamsyra är ett billigt sätt att rädda liv efter trafikolyckor, självmordsförsök eller till exempel skottskador. De undersöker nu i en annan stor studie om tranexamsyra också kan minska förblödningsrisken vid förlossningar. I Sverige används tranexamsyra bland annat vid kraftig mens.
Apoteket ringer konkurrenten
En effekt av omregleringen av apoteksmarknaden blev att enskilda apotek inte längre kan se om en medicin som är slut på det egna apoteket finns i lager i närheten; om de apoteken är konkurrenter ? vilket de oftast är.
Det här har inneburit försämringar för patienter som inte fått hjälp att finna läkemedlet i närmaste apotek. Socialminister Göran Hägglund har fått en hel del kritiska synpunkter om detta och gjorde i maj ett uttalande där han uppmanade branschen att lösa det här.
Det har den nu gjort. De konkurrerande kedjorna har från och med idag ålagt sig själva att etablera en ny praxis: Finns inte den receptbelagda medicinen på apoteket och det finns ett starkt medicinskt behov ska apoteket som inte har varan i lager undersöka var närmaste apotek med läkemedlet finns.
Bensköra män får subventionerat Forsteo
Forsteo, teriparatid, har sedan januari 2006 ingått i läkemedelsförmånerna för som mest 18 månaders behandling och begränsat till postmenopausala kvinnor med hög risk för fraktur. Men läkemedlet har efter det beslutet också godkänts för behandling av benskörhet hos män och hos patienter med benskörhet i samband med kortikosteroidbehandling med hög risk för fraktur.
Och nu har TLV fattat beslut om att även dessa patienter ska få tillgång till subventionerad behandling med läkemedlet.
Men subventionen är fortsatt begränsad om dock inte längre till kön.
Behandlingstiden är fortsatt 18 månader. Som förstahandsbehandling gäller subventionen för patienter som har T-score mindre än -3 och som haft minst två kliniska kotfrakturer och bedöms ha en mycket hög risk att få en ny. Även för patienter med T-score mindre än -2,5 och som haft minst en klinisk kotfraktur och som ska behandlas med glukokortikoider under minst sex månader kan Forsteo vara ett subventionerat förstahandsalternativ enligt det nya beslutet.
Sköterskor varnas för eget lager med medicin
I våras fick två sjuksköterskor vid ett äldreboende sparken för att de byggt upp ett lager med narkotikaklassade läkemedel. Medicinerna kom från avlidna och syftet var enligt en av de sparkade sköterskorna att patienterna inte skulle behöva lida i väntan på att de fick behandling med läkemedel. Förrådet med de insamlade läkemedlen upptäcktes i april och motsvarade enligt uppgift i Helsingborgs Dagblad tre sopsäckar.
De två sjuksköterskorna hade trots att de fått information om att läkemedelshanteringen var otillåten fortsatt insamlandet och avskedades.
Under den utredningen visade det sig att fler sköterskor var inblandade, genom att de hade tillgång till förrådet. Dessa tre har nu fått en varning av arbetsgivaren.
Blodtrycksmedicin ökar risk för cancer
Metastudien som omfattar 60 000 patienter i fem olika studier. Efter i snitt fyra års uppföljning hade drygt sju procent av de som fått behandling med ARB insjuknat i cancer, jämfört med sex procent i kontrollgruppen.
Även om materialet är för litet för att räkna ut risken för varje enskilt läkemedel är det enligt forskarna som gjort studien befogat att gå vidare med nya studier anser de.
ARB-läkemedlen är en vanlig behandling bland annat mot högt blodtryck, hjärtsvikt och njurproblem kopplade till diabetes.
Avastin bra för synnedsättning enligt studie
Trots att det inte är godkänt för indikationen behandlas patienter med AMD ibland med Avastin (bevacizumab). Avastin är godkänt för behandling av bland annat cancer i tjock- och ändtarmen. I den aktuella studien ingick 121 brittiska patienter över 50 år som drabbats av AMD. Dessa lottades till att få Avastin eller standardbehandling som vid studietillfället var verteporfin eller pegaptanib.
Efter ett år hade patienter som behandlats med bevacizumab i snitt förbättrat sin syn så att de kunde se ytterligare 15 bokstäver vid synkontroll. Deltagarna i kontrollgruppen kunde däremot bara se ytterligare tre bokstäver.
I dag är standardbehandling vid AMD läkemedlet Lucentis (ranibizumab) som har liknande verkningsmekanism som bevacizumab. Men då Lucentis är betydligt dyrare än Avastin används i vissa fall det senare istället.
Resultaten är publicerade i British Medical Journal och i en kommenterande artikel skriver professor Usha Chakravarthy från Queen?s University of Belfast i Irland att det inte är att rekommendera att behandla AMD med Avastin. Den nya studien säger inte någonting om hur effektiv medlet är jämfört med Lucentis. Tidigare studier har visat att de båda ger likanden effekt vid behandling av våt makuladegeneration. Det pågår andra större studier där preparaten jämförs med varandra mot AMD.
Samarbete ska gynna hjärnforskning
Ett antal internationella läkemedelsföretag som Pfizer, Glaxosmithkline och Sanofi-Aventis har beslutat sig för att dela med sig av data från vissa av sina kliniska prövningar. Den nya satsningen gäller sjukdomar som rör hjärnan som Alzheimers och Parkinsons. Företagens data kommer att göras tillgängliga via en databas genom ett så kallat public/private partnership, rapporterar Reuters.
Genom databasen kommer uppgifter från omkring 4000 patienter med neurodegenerativa sjukdomar att bli åtkomliga för industri och akademi. Databasen kommer att koordineras av Coalition Against Major Diseases, en sammanslutning av patientorganisationer och de 13 läkemedelsföretag som ingår i samarbetet. Som rådgivare till samarbetet finns representanter från den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA och hälsomyndigheten NIH.
Förhoppningen med databasen är att kunna snabba på utvecklingen av läkemedel mot de neurodegenerativa sjukdomarna.
– Informationen i den här nya databasen kommer hjälpa läkemedelsutvecklare att mer effektivt designa kliniska prövningar av möjliga behandlingar, sade Raymond Woosley, vd för organisationen den oberoende C-Path Institute som arbetat med projektet.
Industrin skärper reglerna mot spökskriveri
Har ett läkemedels ? eller pr-företag varit inblandad när en vetenskaplig artikel skrivits, då ska det framgå i artikeln. Det är en av punkterna i de regelverk som den internationella läkemedelsindustrins branschorganisationen, IFPMA, presenterade på torsdagen. Med reglerna vill industrin att publiceringsprocessen ska bli tydligare.
Att läkemedelsindustrin inte varit tydliga med vilka personer som varit inblandade i författandet av vetenskapliga publiceringar har uppmärksammats under en tid och i Sverige har debatten tagit fart under våren. Efter att det framkommit att så kallat spökskriveriet av vetenskapliga artiklar, där de akademiska forskare som står som författare inte alltid varit inblandade i studien, är utbrett har kritiken mot hur publiceringsprocessen går till växt.
Richard Bergström, vd för den svenska branschorganisationen Lif, var med på styrelsemötet när de nya reglerna antogs och välkomnar dokumentet.
-Vi har längtat efter detta och arbetat med det i två år. Men det är en långsam process att arbeta internationellt och det krävs en global överenskommelse för att det ska ha någon betydelse, säger han.
Dokumentet innehåller regler för när en artikel bör skickas in och vart liksom vilken information som ska finnas med. Personer som står som författare till industrisponsrade studier ska enligt regelverket ha uppfyllt tre kriterier 1) väsentligt bidragit med studiedesign, data, analys och eller tolkning av analys, 2) Skrivit utkast till artikeln eller reviderat den 3) godkänt den slutgiltiga versionen innan publicering. Om en tidsskrift har skarpare regler för vem som kan vara författare ska dessa följas. Det ska också framgå i artikeln om andra skribenter används, så kallade medical writers eller publiceringsplaneringsföretag. Det framgår dock inte av reglerna om alla författare kommer att få tillgång till originaldata. Men om tidsskrifterna vill ska de kunna ta del av dessa liksom studieprotokoll.
IFPMA skriver också att även negativa resultat från kliniska prövningar bör skickas in till vetenskapliga tidsskrifter. Studierna bör, oavsett om resultaten är positiva eller negativa, skickas in till en vetenskaplig peer-reviewed tidsskrift helst inom 12 och max efter 18 månader efter det att resultaten är kända.
Enligt Richard Bergström ställer sig medlemsföretagen positiva till reglerna. Att de inte arbetat enligt dessa tidigare menar han beror bland annat på man trott att det var mer allmänt känt hur företagen arbetar.
– Vi har fått oss en tankeställare. Vi trodde nog att det var mer känt att industrin ofta är inblandade i stora kliniska studier av läkemedel, säger han.
Astrazeneca varslar 280 i Södertälje
Samma dag som koncernchef David Brennan var på Sverigebesök för att prata om Astrazenecas framtidsplaner kom beskedet om att forskartjänsterna i Södertälje kommer att försvinna. Bland de 280 som varslas är 170 forskare från utvecklingsenheten Pharmaceutical Developement och ytterligare 110 som arbetar med kliniska prövningar.
Det var känt sedan i januari, när företaget lanserade sitt effektiviserings- och neddragningspaket, att förändringar skulle ske även i Södertälje och på onsdagen blev de kända i detalj. Planen är att företaget ska koncentrera sin forskning i tidig fas till tre centra i Sverige. Ett i Södertälje för neurovetenskap och två i Mölndal där områdena hjärta-kärl-mage-tarm samt andningsvägar och inflammation ska ligga.
Enligt Ann-Leena Mikivier, presschef på Astrazeneca säger till Länstidningen Södertälje att vissa av de som berörs kommer att ha möjlighet att arbeta vid anläggningen i Mölndal.
– Men det kommer oundvikligen att bli övertalighet. Vi gör vad vi kan för att få folk att följa med och Mölndal kommer att expandera. Men det är förstås ett tungt besked för många, säger hon.
Forskning i senare stadier vill Astrazeneca koncentrera till andra orter och Macclesfield i England och Mölndal har nämnts som alternativ. Tjänsterna från pilotproduktionen planerar de att lägga ut på andra företag.