Månads arkivering mars 2010

Teva köper Ratiopharm

Petra Hedbom
-
0

Israeliska Teva meddelade på torsdagen att de slutit ett avtal om att köpa det tyska läkemedelsföretaget Ratiopharm. Priset uppgår till 3,625 miljarder dollar och transaktionen förväntas slutföras vid årsskiftet.

Spekulanterna på det tyska generikaföretaget har varit många sedan ägarna, den tyska familjen Merckle, bestämt sig för att göra sig av med verksamheten. Med i slutstriden fanns bland annat Pfizer men nu står det klart att Teva står som vinnare.

Ratiopharm rankas som den sjätte största generikatillverkaren i världen.

Ny kritik mot EU-förslag om patientinformation

Ingert Nilsson
-
0

Lagförslaget Information till patienter uppfyller inte medborgarnas behov och skulle utsätta dem för intensiv marknadsföring hävdar den europeiska paraplyorganisationen European Public Health Alliance (EPHA) i ett uttalande.

Förslaget verkar främst vara ett sätt att gynna läkemedelsföretagens intresse att utvidga sina marknader och hjälpa dessa att bygga lojalitet till varumärkena, heter det bland annat i uttalandet.
EPHA som samlar 29 europeiska organisationer förutom patientgrupper också läkar- och försäkringsgrupperingar varnar bland annat för att förslaget kan innebära fler läkemedelsskador och ökade kostnader för samhället på grund av läkemedelsbiverkningar.

EPHA uppmanar istället kommissionen att göra bipacksedlarna bättre och tillgängligare. Organisationen anser också att de nationella myndigheterna ska bli bättre på att engagera sig i informationen till patienter och stärka den oberoende informationen.
Lagförslaget har också nyligen diskuterats i en workshop i parlamentets folkhälsoutskott, där moderaten Christopher Fjellner är rapportör.
Den 21 juni väntas utskottet rösta om förslaget som sedan går till plenum i september.
Lagförslaget är en del av ett större läkemedelspaket, som också handlar om förfalskningar och säkerhetsövervakningen.

Demokratisk senator vill ha svar

Ingert Nilsson
-
0

Hur kommer det sig att läkemedel kostar dubbelt så mycket i USA jämfört med andra industrialiserade länder? Det undrar den demokratiske senatorn Herb Kohl i ett brev till stora läkemedelsföretag som Astrazeneca, GlaxoSmithkline, Eli Lilly och Pfizer.
?Eftersom jag är övertygad om att läkemedlens kvalitet inte offras för kostnaden, kan de stora prisskillnaderna för identiska läkemedel inte förklaras med skillnader i produktions- eller framställningssätt?, menar senatorn.

Brevet och frågan ska ses i skenet av det arbete med ett nytt sjukvårdssystem som Obamaadministrationen kämpar med.
Läkemedelsindustrin har visserligen åtagit sig att sänka läkemedelspriserna med 80 miljarder dollar under en tioårsperiod för att bredda försäkringsskyddet. Men, menar många, det är ett lågt pris för läkemedelsindustrin som kommer att vinna tiotals miljoner nya kunder om försäkringsskyddet utvidgas.

Till nyhetsbyrån Reuter svarar Eli Lilly att det amerikanska samhället bygger på konkurrens snarare än att staten inför priskontroller som istället innebär andra kostnader och amerikanska patienter har enligt företaget bäst tillgång till de senaste läkemedlen.

Resistent tuberkulos fortsätter öka

Ingert Nilsson
-
0

I Sverige är vi tämligen förskonade från tuberkulos, även om sjukdomen ökat något. På senare år har en allt större del av tuberkulosfallen visat sig vara resistent mot flera av de läkemedel som används för att behandla sjukdomen.

Den nya WHO-statistiken visar till exempel att 28 procent av de nya tuberkulosfallen i Murmansk är multiresistenta.
Moldavien, Estland och Lettland är också hård drabbade av multiresistens. I Sverige rör det sig om 15 fall i statistiken från 2008.
Den extremaste resistenta typen av tuberkulos, kallad XDR-TB, finns det i princip ingen behandling mot idag. WHO beräknar att runt 25 000 människor varje år drabbas av den formen.

Verk positivt till utökat uppdrag

Petra Hedbom
-
0

I det lagförslag om ökad kvalitet vid läkemedelsförskrivning som regeringen i veckan lämnat till riksdagen ingår flera omfattande förändringar för Läkemedelsverket. Bland annat föreslås att Läkemedelsverket ska bilda ett centrum för bättre läkemedelsanvändning. Inom ramen för detta centrum ska Läkemedelsverket bedriva uppföljnings- och utredningsarbete samt ansvara för samordning mellan olika aktörer.

Myndigheten meddelar nu att de är positiva till de förslag som regeringen lämnat.
– Vi är mycket positiva till detta förslag och ser fram emot de nya uppdrag som detta innebär, Att Läkemedelsverket ska bilda ett centrum för bättre läkemedelsanvändning ligger helt i linje med vår långsiktiga strategi att öka värdet av den vetenskapliga kunskap vi har inom Läkemedelsverket och som vi tar del av i vår nationella och internationella verksamhet, säger generaldirektör Christina Åkerman i en presskommentar.

Läkemedelsverket är också positiva till förslaget att den stab för forskning och utredning som idag bedrivs inom Apoteket AB ska ingå i Läkemedelsverkets centrum för bättre läkemedelsanvändning.

Regeringen vill också att det ska inrättas ett nationellt råd som ska bistå Läkemedelsverket i det nya uppdraget, något som Christina Åkerman också säger sig vara positiv till
– Bildandet av ett råd ökar förutsättningarna för en bättre samverkan mellan alla aktörer som idag på olika sätt verkar för bättre läkemedelsanvändning, säger hon.

Bensodiazepiner förstahandsval vid alkoholabstinens

Petra Hedbom
-
0

Att Läkemedelsverket nu tagit fram riktlinjer för behandling av alkoholabstinens beror på ett regeringskrav. Kravet säger att det ska finnas rekommendationer för all behandling med läkemedel som är narkotikaklassade.

Bensodiazepiner blir förstahandsval för att behandla alkoholabstinens eftersom de enligt Läkemedelsverkets expertgrupp har effekter som andra preparat saknar. Förutom att dämpa abstinensen förebygger de epileptiska anfall och delirium tremens, darrningar vilket saknas hos preparat som karbamazepin och klometiazol som kan behandla ospecifika abstinenssymptom. Enligt verket finns ingen inbördes kvalitetsskillnad mellan läkemedlen med bensodaizepiner.

Enligt rekommendationerna ska behandlingen vara individanpassas och bestämmas utifrån patientens symptom snarare än ett färdigt schema. Enligt expertgruppen risken för att bli beroende inte ett problem vid en kort tids behandling med bensodiazepiner men kan göra det vid längre eller upprepade behandlingar.

Hyaluronsyra förlorar subvention

Petra Hedbom
-
0

Omkring 10 000 patienter får idag injektioner med hyaluronsyra. Behandlingen ges för att lindra symptom hos personer som lider av mild till måttlig artros i knäleder. Men efter en genomgång av preparaten konstaterar Tandsvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, att effekten av preparaten inte motsvarar kostnaderna.

Det är de tre läkemedlen Artzal från Astrazeneca, Hyalgan från Nycomed och Synvisc från Genzyme som den 15 juni i år tappar subventionen. Enligt TLV finns det flera alternativ till dessa preparat för att behandla mild till måttlig knäartros.

Beslutet om plocka bort dessa ut förmånen är en del i en större genomgång som myndigheten gör av smärtdämpande och inflammationsdämpande läkemedel.
Beslutet förväntas frigöra omkring 16 miljoner kronor om året enligt TLV:s beräkningar.

Apoteket AB letar företagare

Petra Hedbom
-
0

Till en början är 50 av Apoteket AB:s apotek utvalda för att övergå i franchiseverksamhet. Det första ska öppna innan sommaren och hela övergången väntas vara färdig under första halvåret 2011. De bilvande företagarna kommer att driva verksamheten i aktiebolagsform där Apoteket AB kommer att hjälpa till vid själva bolagsbildandet.

Apoteket AB har redan tidigare drivit femton av sina apotek i franchiseliknande form på försök, varav en handfull kvarstår efter omregleringen. Nu kommer alltså 50 apotek utspridda över landet och belägna i både stora och mindre städer att övergå i franchiseform.
– Det pilotprojekt vi hade med franchise var väldigt lyckat både vad gäller lönsamhet, nöjda kunder  och medarbetare, säger Ulrika Eriksson, direktör för marknad och sortiment på Apoteket AB.

Moderorganisationen Apoteket AB kommer att ansvara för saker som inköpsförhandlingar, it-utveckling och rikstäckande marknadsföring. Vad gäller sortimentet kommer franchisetagarna att få ett basutbud som de måste ha och sedan välja till från ett kompletterande.

Företaget rekryterar nu personer som vill bli franchiseföretagare. De som är intresserade behöver kunna visa att de har rätt förutsättningar både personligt och ekonomiskt i form av ingångskapital. Däremot ställs inga krav på farmaceutisk kompetens.
– Vi har idag många medarbetare och chefer som inte är farmacevter. Men det är klart att på mindre apotek kan det var en fördel om franchisetagaren är farmacevt, säger Ulrika Eriksson.

För personalen som arbetar på de apotek som tas över av franchisetagare gäller att deras anställning går över till frachisetagarens bolag, med samma villkor som tidigare.
– Över tid är det naturligtvis upp till varje företagare att forma sin egen personalpolitik, säger Ulrika Eriksson.

Ulrika Eriksson tror att det blir olika människor som söker sig till dem än de som väljer att ansluta sig till småföretagarlösningen inom Apoteksgruppen.
– Jag tycker att det är två olika koncept. Vi vänder oss till dem som vill driva företag med hjälp av Apoteket AB:s etablerade varumärke till en relativt sätt låg grundinvestering, säger hon.

Den 12 mars gick stora delar av det stand-stillavtal som Apoteket AB haft under utförsäljningsperioden ut i och med att de sisa av de statliga apoteken övergick till sina nya ägare.

KBT viktigt även i slutliga riktlinjer

Petra Hedbom
-
0

När Socialstyrelsen presenterade sina preliminära riktlinjer för behandling av depression och ångest i mars förra året startade en lång debatt. Socialstyrelsen fick kritik för att de förordade kognitiv beteendeterapi framför läkemedel som SSRI och andra psykologiska behandlingsmetoder.

Bland annat Svenska Psykiatriska Föreningen och Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet var mycket kritiska mot behandlingsrekommendationerna. Tanken var att riktlinjerna skulle godkännas i oktober 2009 men beslutet fick skjutas på framtiden. När den slutgiltiga versionen presenteras idag har vissa ändringar införts men enligt Anders Tegnell avdelningschef på Socialstyrelsen är huvudbudskapet kvar.
– Vi anser att det bör finnas flera olika behandlingsalternativ, säger Ander Tegnell i en presskommentar

För fler av tillstånden som tas upp i riktlinjerna anser Socialstyrelsen att antidepressiva läkemedel är den mest effektiva behandlingen. I den slutliga versionen är myndigheten fortfarande tydlig med att sjukvården bör satsa mer på KBT.
-KBT är en effektiv och kostnadseffektiv behandling för flera av tillstånden som riktlinjerna tar upp, säger professor Gerhard Andersson som deltagit i arbetet med riktlinjerna

Gerhard Andersson säger också att riktlinjerna är framför allt tänkta som ett stöd till dem som är ansvariga för vården och att det i vissa fall är läkemedel som är det bästa och i andra KBT eller en psykodynamisk behandlingsmetod.

I den nya versionen har Socialstyrelsen också utvecklat indelningen av depressionstillstånden som tidigare fick kritik för att vara allför grov.

Lagförslag om läkemedel lämnat till riksdagen

Petra Hedbom
-
0

Tanken med de föreslagna lagändringarna är underlätta informationsutbyte mellan olika aktörer och vårdinstanser som har att göra med en persons läkemedelsbehandling. Med ändringarna kommer det enligt regeringen kunna skapas bättre förutsättningar att göra statistiska jämförelser och kontrollera om behandlingsrekommendationer följs.

I propositionen som överlämnades till riksdagen på måndagen finns bland annat ett förslag om att inrätta ett centrum för bättre läkemedelsanvändning vid Läkemedelsverket. Den utrednings- och utvecklingsverksamhet som i dag bedrivs vid Stab FoU vid Apoteket AB kommer att föras över till en särskild funktion inom verket.

Regeringen vill också att Läkemedelsförteckningen i framtiden ska innehålla uppgifter om förskrivares namn, yrke, specialitet och arbetsplats. Detta för att förskrivare som kommer in i ett senare skede ska kunna kontakta de tidigare vid oklarheter i en patients läkemedelsbehandling.

Ett annat förslag innebär att Apotekens Service AB ska lämna ut uppgifter på individnivå om uttag av läkemedel och andra varor, till landstingen. Syftet är att landstingen ska få möjlighet att göra bättre medicinsk uppföljning av enskilda patienters uttag av förskrivna läkemedel hos apoteken.

Lagförslagen föreslås börja gälla den 1 juni 2010.

Apotek Hjärtat i samarbete med City Gross

Petra Hedbom
-
0
Apotek Hjärtat i samarbete med City Gross

Bergendahlsägda City Gross har tidigare annonserat att de har apoteksplaner på gång och nu står det klart att det blir tillsammans med Apotek Hjärtat. Apotek Hjärtat kommer att hyra lokaler av Bergendahlsgruppen i närheten av City Gross stormarknader.
– Det blir en så kallad shop-by-shop lösning med egna entréer till respektive lokal, sade Anders Nyberg, vd för Apotek Hjärtat.

Det finns idag 27 City Gross-butiker i landet och målet är att ett fullsortimentsapotek ska finns i anslutning till de flesta men tidsramen för det är inte klar. Först ut blir butikerna i Växjö och Norrköping varav den ena ska öppna innan sommaren. Apotek Hjärtat, som i dagsläget driver 206 apotek har annonserat att de planerar ytterligare 100 apotek. I dessa ingår de som ska finnas vid City Grossbutikerna. Öppettiderna kommer inte självklart att vara desamma som City Gross.

City Gross var tidigt ute med receptfritt och försäljningen av dessa varor de kommer att fortsätta med.
– På de området blir vi konkurrenter och kommer att kunna ha olika priser, säger Anders Nyberg.

Apoteken som ligger vid City Gross-butiker kommer att ha samma profil som övriga Apotek Hjärtat men i något mer komprimerat format. Lokalerna kommer att vara på 100 kvadratmeter med två receptkanaler.
– Idén är att kunderna ska kunna göra flera ärenden på samma gång. En tanke är att man ska kunna lämna in ett recept, gå in och handla andra varor och få ett sms när receptet är färdigt att hämta ut, säge,r Anders Nyberg.

Enligt Jonas P Andersson, detaljhandelschef på Bergendahlsgruppen är City Gross i en expansiv fas där cirka fem nya enheter öppnar om året.
– På de ställen där vi bygger nya lokaler bygger vi för apotek, säger han.

Negativt för Sutent i bröstcancerstudie

Petra Hedbom
-
0

I förra veckan kom två negativa besked från Pfizer. Dels meddelade de att två fas III-studier med cancerpreparatet Sutent (sunitinib) mot avancerad bröstcancer  inte nådde de primära målen. Pfizer meddelade också att en fas III-studie med den monoklonala antikroppen figitumumab.

Figitumumab testades tillsammans med Tarceva (erlotinib) som andra eller tredje linjens behandling för patienter med tidigare behandlad viss typ av avancerad icke-småcellig lungcancer. Studien avbröts då patienterna inte uppnådde någon signifikant förbättring jämfört med enbart erlotinib.

På fredagen kom också beskedet att Sutentstudierna avbrutits. I studien SUN 1064 undersöktes effekten av sunitinib i kombination med docetaxel som första linjens behandling hos patienter med HER-2-positiv bröstcancer. Resultaten visade inte på någon längre progressionsfri överlevnad jämfört med bara kemoterapi. I den andra studien SUN 1099, fick patienterna med tidigare behandlad avancerad bröstcancer sunitinib tillsammans med Xeloda (capecitabin). Patienterna som fick kombinationsbehandlingen fick inte bättre resultat än de som bara fick capecitabin.

Pfizer meddelar att de kommer att fortsätta att titta på Sutent som behandling för solida tumörer som prostatacencer och icke-småcellig lungcancer.

Nya rutiner för indragningar

Petra Hedbom
-
0

De rutiner som idag gäller för indragning av läkemedel har funnits sedan 1980, då den så kallade  röda pärmen infördes som tagits fram av Läkemedelsverket, Läkemedelsindustriföreningen och Apoteket AB. När läkemedel nu säljs av andra apoteksaktörer och i detaljhandel uppdateras rutinerna.

Indragningen klassificeras efter allvarlighetsgrad enligt det system som gäller inom EU. Klass I är den allvarligaste graden och klass III är den minst allvarliga graden.

En indragning innebär att ett läkemedel tas bort från marknaden t.ex. om den bedöms kunna skada användaren.
– Omregleringen av apoteksmarknadens innebär försäljning av vissa receptfria läkemedel i detaljhandeln samt nya apoteksaktörer. Det finns ett behov av en enhetlig och enkel rutin som ska kunna tillämpas inom all läkemedelsförsäljning, säger Göran Everitt, farmacevtisk utredare på Läkemedelsverkets inspektionsenhet.  

De nya reglerna innebär att samma blankett vid indragningar för både partihandlare, apotek och detaljhandel. Spridningen av information sker genom kaskadreaktioner från läkemedelsföretaget till distributörer, partihandlare och vidare till enskilda apotek, vårdinrättningar eller dagligvaruhandel beroende på hur läkemedlet har distribuerats. Varje led i distributionskedjan ansvarar för spridningen till nästa led.

Förändringen som börjar gälla den 15 mars omfattar konventionella läkemedel, växtbaserade läkemedel traditionella växtbaserade läkemedel inklusive antroposofiska medel, naturläkemedel, vissa utvärtes medel, lagerextempore och homeopatika

Novartispreparat hjälpte inte högriskpatienter

Petra Hedbom
-
0

I studien ingick 9306 patienter med nedsatt insulintolerans och med antingen bekräftad hjärt-kärlsjukdom eller risk för sådan. Patienterna i den dubbelblinda randomiserade studien fick antingen upp till 160 mg av blodtryckssänkande Diovan (valsartan) dagligen eller placebo, eller upp till 60 mg tre gånger dagligen av Starlix (nateglinid) dagligen eller placebo. Samtliga patienterna fick även göra förändringar i livsstilen som kostomläggningar och motion. Behandlingarna pågick i fem år.

Syftet med studien var att undersöka om de båda Novartispreparaten kunde fördröja progression av diabetes eller reducera antalet hjärt-kärlhändelser bland studiedeltagarna. Resultaten, som presenterades vid kardiologkonferensen American College of Cardiology samtidigt som de publicerades i New England Journal of Medicine, visar inte på någon större effekt för något av preparaten.  

Bland de patienter som tog valsartan syntes ingen minskning av risken att drabbas av hjärt-kärlhändelser. Det verkade däremot som behandling med angiotensin II-receptorblockeraren valsartan gav en 14 procentig riskreduktion för att utveckla diabetes. Resultaten visar inte heller att behandling med nateglinid minskar risken att drabbas av att utveckla diabetes eller drabbas av hjärt-kärlhändelser bland studiedeltagarna.

Robert Califf, en av forskarna bakom den Novartisfinansierade studien, säger till Reuters att han är förvånad över att läkemedelsbehandlingen inte gav en större riskreduktion. En av anledningarna kan enligt honom vara att livsstilsförändringarna som även placebodeltagarna gjorde, ledde till att riskminskningen blev så stor hos alla deltagare att ingen skillnad kunde ses. En annan förklaring kan vara att flera av studiedeltagarna tog andra läkemedel som statiner samtidigt. Dessa kan ha bidragit till att sänka risken även i placebogrupperna.

S vill ha nytt branschprogram för läkemedelsindustrin

Petra Hedbom
-
0

För Mats Berggren, vd för branschorganisationen Sweden Bio är det tydligt att det är val i höst. Både allianspartierna och oppositionen har den senaste tiden visat ökat intresse för deras åsikter om läkemedelsindustrins framtid. I förra veckan träffade han, tillsammans med bland andra Läkemedelsindustriföreningen och representanter från forskning och akademi, företrädare för socialdemokraterna för ett så kallat runda bordssamtal.
– Det känns positivt att de vill lyssna på våra förslag, att höja ambitionsnivån för de innovativa företagen är en ödesfråga för Sverige. Nästa regering, oavsett vilken det blir, måste ha en övergripande strategi och en handlingsplan för tillväxt och nya jobb. Här spelar hela life science?industrin med företag i bioteknik, läkemedel och medicinteknik en central roll, säger Mats Berggren.

Tomas Eneroth, socialdemokraternas näringstalesman är en av de som var med vid samtalen. Han är väldigt kritisk till hur regeringen hanterat life science-branschen.
– De borgerliga har lagt 1,3 miljarder kronor för att skattesubventionera hushållsnära tjänster, vilket är tio gånger mer än vad man lagt på medicinsk forskning. Det visar på att Maud Olofsson inte vill se den betydelse en viktig näring som läkemedel och medicin utgör, säger Tomas Eneroth.

Han menar att det var ett dåligt beslut att lägga ner branschprogrammet för läkemedelsindustrin och att det nu behövs ett nytt och sådant. Vad ett sådant program ska innehålla kan han inte säga idag men genom samtalen med branschen ska de formulera konkreta åtgärder innan valet.
– Läkemedelsindustrin är en av våra viktigaste näringar och nedläggningen av Astrazenecas verksamhet i Lund är bara ett exempel på de omstruktureringar som är på gång. Regeringen har haft ett väldigt lågt intresse för den här frågan, bland annat har de valt att lägga ner den strategi för läkemedels- och bioteknikbranschen som vi tog fram under förra mandatperioden och det behövs en ny, säger Tomas Eneroth.

Den 19 mars kommer frågan om vad regeringen har för planer för läkemedelsindustrin att behandlas vid en interpellationsdebatt mellan Maud Olofsson (C) och Morgan Johansson (S).

Enligt Mats Berggren är det konkreta åtgärder som skattelättnader och åtgärder som gör kapital mer tillgängligt för innovativa företag inom läkemedels- och biotechområdet som behövs nu. Några fler utredningar vill han inte se
– Nej, det har varit nog med sådana. Nu är det är dags att kavla upp armarna och göra något, säger han.

P-piller inte riskfyllt i långa loppet

Petra Hedbom
-
0

Forskarna vid bland annat University of Aberdeen har samlat data från omkring 46 000 kvinnor under upp till 39 år för att se om det fanns skillnader mellan kvinnor som tog p-piller och de som inte gjorde det med avseende på cancer och hjärtsjukdom.

Sammanlagt studerade forskarna data från 378 006 vad de kallar år av kvinnor som aldrig använt p-piller och 819 175 kvinnoår för de som någonsin tagit p-piller. Resultaten, som publicerats på British Medical Journals hemsida, visar att det inte fanns någon ökad risk för dem som tagit p-piller. Tvärtom fanns ett motsatt samband där de som använt p-piller hade omkring 12 procents lägre risk att dö i cancer, hjärtsjukdom eller stroke.

Tidigare forskning har visat på ett samband mellan p-piller och risk för hjärt-kärlsjukdom och stroke men denna risk verkar klinga av med tiden för att sedan försvinna helt. Den ökade risken upphör enligt forskarna bakom studien snart efter att behandlingen avbryts.

En ökad relativ risk för död av någon orsak mellan de som tagit p-piller under någon tid och de som aldrig använt kunde ses för kvinnor under 45 års ålder som hade upphört med p-piller 5-9 år tidigare. Sambandet syntes inte bland dem som slutat för längre tid sedan.

Philip Hannaford, en av professorerna som lett studien säger till BBC att studien bygger på data om första generationens p-piller och att de inte helt går att översätta till typer som används idag. Men andra studier tyder på att riskerna är ungefär lika säger han.

Studien har finansierats av bland andra Schering AG, Schering Health Care, Wyeth Ayerst International, Ortho Cilag och flera oberoende organisationer och institut.

1234...8Sida 3 av 8