Månads arkivering februari 2010

TIA-attacker ska tas på större allvar

0

Hälften av alla som drabbas av en TIA-attack förstår inte vad som hände. Att symtomen är övergående gör att många väntar med att söka hjälp. TIA är en liten propp som orsakar en tillfällig och övergående syrebrist i hjärnan och enligt Socialstyrelsen ska akut utredning och behandling av misstänkt TIA alltid göras vid en strokeenhet på sjukhus.
– Flera studier har visat att cirka tio procent av de som har fått en TIA drabbas av stroke inom två dagar. Det är en mycket större risk än man tidigare trott, säger professor Bo Norrving i Lund som ingått i arbetsgruppen för Socialstyrelsens nya riktlinjer och som är ordförande för Världsstroke-organisationen.

Han menar att det är dags för strokevården att leva upp till det som hjärtinfarktvården åstadkom för många år sedan. Där kan patienter med TIA jämföras med dem med instabil kärlkramp som man alltid lägger in på intensivvårdsavdelningar och övervakar för deras risk att drabbas av akut hjärtinfarkt.
– Tiden är avgörande och det finns studier som visar att snabbt påbörjad behandling innebär starkt minskad risk för stroke, poängterar han.

Bland annat analyserade brittiska forskare tidsfaktorns betydelse vid omhändertagandet av 1247 patienter som drabbats av en TIA i en studie som publicerades förra året. Den visade att efter sex timmar ökade risken för en ny stroke med 1,2 procent, efter 12 timmar ökade risken med ytterligare en procent och vid 24 timmar var den fem procent. I en stor metaanalys från 2009 kombinerade forskare resultaten från 18 studier på sammanlagt 10 126 patienter. Sammantaget var risken för stroke efter en TIA i de ingående studierna 5,2 procent efter 7 dagar, vilket innebär att en på 20 patienter med TIA kommer att drabbas av stroke inom en vecka. Enligt forskarna var risken för stroke mindre i de studier där patienterna hade fått hjälp på speciella strokeenheter.

Här i Sverige har omhändertagandet av patienter med TIA kunnat variera beroende på var man bor, men skillnaderna är på väg att utjämnas, menar Bo Norrving.
– Från och med nästa år kommer vi att ha ett speciellt avsnitt i kvalitetsregistret Riks-Stroke där vi ska registrera patienter med TIA. Då kan vi följa upp vården på ett bättre sätt.
Under senare år verkar det som om att det har skett en ökning av antalet TIA-attacker, men Bo Norrving menar att det också kan bero på att fler personer med TIA-attacker söker vård idag.
– Vi har också insett att det är betydligt vanligare med kliniskt tysta blodproppar i hjärnan än de proppar som ger symtom. En del av de som haft tysta blodproppar får sedan en större stroke, men det behöver inte vara så. Mellan 10 och 20 procent av den äldre befolkningen har haft en liten blodproppsskada som visar sig med känslig undersökning, säger han.

Även om en obemärkt propp förefaller ha gått spårlöst förbi kan den ge vissa bestående men. En amerikansk studie undersökte personer med så kallad tyst stroke som visats genom röntgen och där hade en del av dem lägre värden vid tester av mental och fysisk funktion.
När det gäller förekomsten av stroke är det väl belagt att det har ökat sedan slutet av 1980-talet samt att det drabbar allt yngre personer. Störst är ökningen bland kvinnor, 33 procent på drygt tio år, medan motsvarande siffra för männen är 18 procent i åldersgruppen 30 till 65 år.
Även om yngre personer generellt får lindrigare stroke än äldre kan de bli mer drabbade på sikt, de har ofta svårt att komma tillbaka till arbete och klara av olika aktiviteter i det dagliga livet.

Rehabiliteringen efter en stroke är idag anpassad till äldre patienter och främst inriktad på att återställa kroppsliga funktioner.
– Det ställs idag höga krav på att vi ska kunna hålla många bollar i luften, både på arbetet och på fritiden, säger Jenny Röding vid Umeå universitet.
Hennes avhandling visar att den självskattade fysiska och kognitiva förmågan försämrades väsentligt mer hos kvinnor än hos män. Generellt blev patienterna fort trötta och hade sämre förmåga att röra sig i miljöer där det finns mycket människor.

Vid en uppföljande intervju på 46 yngre personer med mild stroke uppgav flertalet att de inte arbetade lika snabbt och många hade koncentrationssvårigheter. Hon tycker att det finns mycket som kan förbättras i rehabiliteringen av yngre patienter.
– Det kan vara viktigt att få med familjerna i rehabiliteringen för att få en ökad förståelse för patientens nedsatta förmåga. Även om skadan i hjärnan inte syns så påverkar den människan i stor utsträckning, förklarar hon.

I de nya riktlinjerna lyfter Socialstyrelsen också fram sambandet mellan livsstilsfaktorer och stroke. Ny forskning har visat att risken för stroke grundläggs i redan i barndomen, bland annat en amerikansk studie där man undersökt personer som bor i det så kallade »stroke-bältet« i södra USA. Den publicerades i Neurology den första december förra året och visar att de som bor i södern har större risk att dö av stroke även om de flyttar därifrån jämfört med personer som föds i andra delar av landet.
– Studien kan inte peka ut en enskild riskfaktor, men i likhet med annan forskning visar den på betydelsen av levnadsvanor och socioekonomiska förhållanden som grundläggs redan i barndomen, säger Maria Glymour vid Harvard School of Public Health i Boston som lett studien, i ett uttalande.

Enligt den världsomspännande World Stroke Organization fördubblas risken för stroke om man röker eller om man har högt blodtryck jämfört med normalt tryck. Men den största enskilda riskfaktorn är förmaksflimmer som kan öka risken med upp till fem gånger. Regelbunden fysisk aktivitet är däremot ett effektivt sätt att minska risken. Ny forskning har till och med visat att de som motionerar regelbundet får lindrigare stroke och återhämtar sig snabbare än personer som rört sig mindre.
– Ändring av livsstilsfaktorer är också det som främst kan förbättras när det gäller behandling av stroke, menar Bo Norrving. Det handlar om att äta hälsosamt och motionera. Och att sluta röka är lika viktigt som läkemedelsbehandlingen och det bör man trycka mycket mer på.
När det gäller läkemedel framhåller han vikten av att sätta in trombocythämmare tidigt och där är förstahandspreparaten idag ASA plus dipyramidol.
– I nuläget finns ingen ny trombocythämmare i sikte som studerats för stroke än, säger han.

Manipulerad vetenskap

0

I branschen kallas det publiceringsplanering. Det går i grunden ut på att läkemedelsföretag försöker styra vetenskapliga artiklar om deras läkemedel så att de publiceras på ett sådant sätt att de effektiv kan användas i marknadsföringen.
Anledningen är enkel. Mer än hälften av läkarkåren litar på information från expertgranskade medicinska tidskrifter medan endast en av tio litar på information direkt från läkemedelsbolagen, enligt en undersökning som läkemedelsindustrin själva gjort.

Interna dokument från olika läkemedelsföretag visar nu att en stor del av den forskning som är sponsrad av läkemedelsföretag också kontrolleras av företagen. De akademiska forskarna har en biroll. Det är företagen som styr vilka av resultaten som ska offentliggöras i vilka tidskrifter och framförallt i vilka ordalag. Företagen gör det här genom att låta specialiserade konsultföretag planera och hantera hela processen från hur data ska tolkas till hur artikeln i slutändan är skriven när den publiceras i några av världens mest ansedda medicinska tidskrifter.
Sergio Sismondo kallar verksamheten för spökhantering, eller »ghost management«, i analogi med spökskriveri. Han är professor i filosofi med inriktning på vetenskapsteknologi vid Queen?s University i Kanada. De senaste fyra åren har hans huvudsakliga forskningsuppgift varit att granska hur läkemedelföretag handskas med sina vetenskapliga data och hans slutsats är klar.
? Alla, eller nästan alla, steg i processen kontrolleras av läkemedelsföretagen eller deras konsulter, säger han.
Sergio Sismondo har i sin kartläggning funnit över 50 amerikanska företag som beskriver sin verksamhet som publiceringsplanering åt läkemedelsföretag. Han menar att en mycket stor andel av vetenskapliga artiklar om nya läkemedel egentligen skrivs av dessa konsultföretag och inte alls av de akademiska forskare som står som artiklarnas
författare.
? Min uppfattning är att detta är normalmetoden för läkemedelsföretagen. Om vi tittar enbart på artiklar som publicerats om ett läkemedel inom fem-sex år efter godkännandet så finns det flera fall som visar att så mycket som 40 procent av den totala litteraturen har producerats på det här sättet, säger han.

Avslöjande dokument
Precis hur utstuderad den här verksamheten faktiskt har blivit lades i fri dager när en amerikansk domstol i höstas offentliggjorde ett stort antal interna dokument från läkemedelsföretaget Wyeth och publiceringsplaneringsföretaget Designwrite.
Designwrite var ansvariga för publiceringsplaneringen av Wyeths klimakteriehormoner mellan 1997 och 2005 och så här skriver de i publiceringsplanen för Premarin, ett av Wyeths hormon:
»Det specifika målet med denna plan är att 1) öka läkarnas medvetenhet om de många fördelar som hormonersättningsbehandling har för postmenopausala kvinnor, 2) förminska den negativa uppfattningen om östrogener och cancer, 3) försvaga hotet från raloxifen.«
Rättsprocessen mot Wyeth har hittills identifierat ett 60-tal vetenskapliga artiklar producerade på detta sätt av Designwrite. Artiklarna lyfter konsekvent fram fördelarna med hormonbehandlingen och tonar ner biverkningar och risker.

Hur det går till i praktiken visas tydligt i ett mejl från Rosie Lynch, vice vd för Designwrite, till Alice Conti, kommunikationsdirektör för området kvinnohälsa på Wyeth där Rosie Lynch förklarar hur de arbetar.
»Det första steget är att välja den måltidskrift som är bäst lämpad för manuskriptets innehåll, på det viset minskar vi risken för refusering. Vi analyserar sedan data och skriver manuskriptet, rekryterar en lämplig och välkänd expert och lånar hans/hennes namn som författare till artikeln.«
Dokumenten visar hur Designwrite och Wyeth tillsammans lägger upp en publiceringsplan där särskilda kommunikationsbudskap identifieras och en lista över vilka studier som stödjer vilka budskap skapas. Designwrite anlitar sedan professionella skribenter ? spökskrivare ? som får i uppdrag att skriva de vetenskapliga artiklarna så att de passar in i kommunikationsplanen. Efter att manuskripten godkänts av Wyeth kontaktas tongivande experter som anlitas som »författare« och får komma med synpunkter på det mer eller mindre färdiga manuskriptet. Designwrite hanterar eventuella frågor som kommer upp, stämmer av med Wyeth, förser »författarna« med ett färdigt paket med manuskript, grafer, tabeller och till och med färdigskrivna brev till de aktuella medicinska tidskrifterna som »författarna« bara behöver skriva ut på sitt eget brevpapper och skriva under. När synpunkter från tidskrifternas utomstående expertgranskare kommer så hanterar
Designwrite dem och förser »författarna« med färdigskrivna svar som de kan skicka in till tidskrifterna.

Wyeth inte ensamma
Dokumenten kring Wyeth och Designwrite är bara de senaste i en rad liknande rättsfall i USA. Själva spökskriveriet är bara en del av problemet. En annan är att det finns mer och mer belägg för att de spökhanterade
artiklarna systematiskt överdriver nyttan och tonar ner risker och biverkningar.
Förutom dokumenten från Wyeth där det tydligt framgår att det är ett av de primära syftena finns det nu publicerade belägg för en förvrängd redovisning av forskningsresultaten för storsäljare som Pfizers antidepressiva läkemedel sertralin (Zoloft), Mercks smärtlindrare rofecoxib (Vioxx) och Parke-Davies antiepileptikum gabapentin (Neurontin). Samtliga företag har anlitat publiceringskonsulter på liknande sätt som Wyeth för att producera sina vetenskapliga artiklar (se faktaruta för detaljer).
Och detta är det absolut största problemet med spökhanteringen av publiceringsprocessen, menar Sergio Sismondo.
? Det skapar en systematisk förvrängning i den vetenskapliga litteraturen till fördel för nya läkemedelsbehandlingar. Tack vare att de kommersiella intressena utövar en sådan kontroll över hela publicerings-processen så tillåts de att dominera bilden som goda läsare av vetenskaplig litteratur får, säger han.
Han menar att den vetenskapliga litteraturen är så manipulerad att det behövs ett filter vid läsandet av artiklar om läkemedel.
? Vi kan utgå ifrån att den medicinska litteraturen är systematiskt snedvriden mot att överdriva nyttan av läkemedel och tona ned deras biverkningar. Dessutom överdrivs det antal sjukdomar som läkemedlen kan användas mot, säger han.

Industrins förklaring
De som försvarar publiceringsplaneringsföretagens existens säger bland annat att mycket forskning aldrig skulle bli publicerad om det inte var för att dessa publiceringsexperter gjorde sin del. Ett annat argument är de kliniska läkemedelsstudiernas komplexitet.
Richard Bergström, vd i branschorganisationen Läkemedelsindustriföreningen, Lif, medger att det är mycket vanligt att det är andra än de som står som författare som genomför en studie, men menar samtidigt att det inte är något konstigt. En stor studie omfattar tusentals patienter och hundratals läkare och att hålla samman detta är inget som rimligen går att lägga på en akademisk forskares axlar, menar han. Den rollen tar istället företagen.
? Läkemedelsföretaget har en jätteorganisation med en »clinical leader« högst upp, statistiker och professionella skribenter och jag tycker att det är helt självklart att det är på det viset. Det jag tycker att man kan vara kritisk mot är att vi inte har varit duktiga på att berätta det här och att de som faktiskt gör jobbet inte står med som författare, säger han.
Richard Bergström menar att man måste göra en skillnad mellan originalartiklar av kliniska studier och översiktsartiklar och så kallade meta-analyser där olika studieresultat sammanställs och presenteras. Skillnaden är att de som står som författare till originalartiklar av kliniska studier, för det mesta, faktiskt ändå har deltagit i arbetet.
? Vid originalartiklar har man som regel de som har varit inblandade som prövare som författare, med den reservationen att de kanske inte skrivit artikeln själva utan att det har ett team gjort, »outsourcat« till konsulter, säger han.
När det gäller översiktsartiklar och meta-analyser är problemet större med författare som bara lånar ut sitt namn till färdigskrivna manuskript, menar han.
Men Sergio Sismondo menar att den skillnaden inte egentligen har någon avgörande betydelse.
? Publiceringsplaneringsföretagen hanterar både de tidiga artiklarna kring kliniska studier och sedan i en andra våg översiktsartiklar och meta-analyser. Läkemedelsföretagen gör gärna en teknisk skillnad mellan dessa artiklar, men de är alla en del av publiceringsplanen, säger han.
? Mellan 70 och 75 procent av alla kliniska studier görs idag av contract research organisations, CRO:s, och de använder läkarna som verktyg för att rekrytera patienter, gå igenom rutinmässiga undersökningar och ta blodprov och så vidare. Men att bara delta i en klinisk studie är inte tillräckligt för att meritera till författarstatus. Ändå kommer några av dem att bli författare och det som är avgörande då är vilka som uppfattas som opinionsledare, säger han.
Något som bekräftas av Richard Bergström på LIF.
? Har man 50-100 »investigators« i en studie, vilket inte är ovanligt, vilka ska man då ha med som undertecknar det här? Att man då väljer dem som håller sig framme och gärna pratar på kongresser, det är ju inget konstigt tycker jag.
Richard Bergström håller inte med om att det är ett bedrägeri att ange några tongivande läkare som författare till en studie trots att de inte har gjort mer än andra inblandade läkare, men han håller med om att industrin inte har varit tydlig med sin roll.
? Intrycket är ju att detta är forskning som bedrivs av ett antal fristående kliniker och så står det finstilt längst ned att de har fått ett forskningsstöd, men i övrigt har forskarna skött det. Och det är ju inte verkligheten. 99 procent av dessa prövningar drivs av läkemedelsföretag och då bör det framgå, säger han.

Ohelig allians
Men hur kan det ha blivit så här? Förklaringen är helt enkelt att de som tjänar på systemet har bildat en ohelig allians som drivit på och utvecklat det.
? Läkemedelsföretagen tjänar naturligtvis på det, de så kallade författarna tjänar på det eftersom de får sätta sina namn på viktiga studier vilket är en merit i akademiska sammanhang. Och de medicinska tidskrifterna tjänar också på det. Eftersom de vill publicera studier som får mycket uppmärksamhet och blir citerade ofta så har de inget emot att blunda för detta, säger Sergio Sismondo.
När det gäller de medicinska tidskrifterna har de dessutom mer att vinna än bara många citeringar. En stor och betydelsefull läkemedelsstudie som företaget använder i sin marknadsföring genererar avsevärda intäkter i form av särtryck. Till exempel beställde Merck 900 000 exemplar i särtryck av Vigor-studien (den bärande studien för Vioxx) för någonstans mellan 700 000 och 800 000 dollar av New England Journal of Medicine.
Även om det finns bevis för att Merck betalade de läkare som lånade ut sina namn till Vioxx-studierna 1 500 dollar var så är det annars ont om belägg för att läkarna generellt får några pengar för att ställa upp med sina namn.
Det finns dock en dold ekonomisk vinst för den som ställer upp som »författare«, berättar Sergio Sismondo.
? När man väl varit med som författare kan man anlitas som föreläsare för att tala om studien. Blir man anlitad ett antal gånger för säg 2000 dollar per gång så kan det snabbt bli en hel del pengar, säger han.
? De enda som inte tjänar på systemet är patienterna och de som betalar för läkemedlen ? oftast olika sjukförsäkringssystem och staten, säger han.

Läs också andra delen av reportaget:
SBU kan inte förlita sig på publicerade studier

Charlotte Unger om att stoppa miljöfarliga läkemedelsfabriker

0

Problemen med stora läkemedelsutsläpp från fabriker i lågkostnadsländer uppmärksammades första gången sommaren 2007. Då visade Joakim Larsson vid Göteborgs universitet att fabriker i Indien pumpar ut antibiotika och andra aktiva substanser rakt ut i avloppsvattnet. I det vatten som kom ut från ett reningsverk som renade vatten från 90 olika läkemedelsfabriker fanns bland annat nivåer av ett antibiotikum, ciprofloxacin, som var högre än den som finns i blodet på en patient som behandlas med medlet. Oron är stor för att utsläppen skadar de som bor i området, men också att de ska bidra till utvecklingen av antibiotikaresistens. Förra vintern visade Joakim Larsson att minst 70 produkter som säljs i Sverige kommer från de aktuella läkemedelsfabrikerna. Med anledning av rapporten fick Läkemedelsverket i uppdrag av regeringen att se över vilka möjligheter det finns att från svenskt håll komma åt miljöproblemen i Indien. Strax innan jul lämnade de rapporten till regeringen.

När den första forskningsrapporten kom avfärdades den som en engångsföreteelse, hur säkra är ni nu på att det här är ett problem?
– Jag tror inte längre någon är beredd på att chansa på att det här skulle vara en engångsföreteelse. Ska man arbeta utifrån ett försiktighetsperspektiv kan vi inte hålla på och leta upp alla fabriker i Indien och Kina för att få det säkerställt att det ser likadant ut på flera ställen. Det vi vet hittills är en allvarlig indikation som vi borde agera på.

Vad är den viktigaste åtgärden?
– Det viktigaste vi föreslår att regeringen ska arbeta vidare med är att få in miljökrav i dokumenten för Good manufacturing practice, GMP. Vi tror det är den bästa vägen eftersom det är ett regelverk som redan finns på plats. Det är lättare att ändra i det än att göra ett helt nytt. Sen är det ett europeiskt regelverk som faktiskt gör det möjligt att påverka fabrikerna i lågkostnadsländer eftersom de måste leva upp till GMP-standard för att få sälja läkemedel på den europeiska marknaden.

Vad är chanserna för att Sverige ska lyckas ändra GMP?
– Det är komplicerat att ändra sådana här regelverk. Men det finns två saker som gör att det faktiskt kan gå nu. Det första är att frågan om antibiotikaresistens fått sådan politisk tyngd det senaste halvåret. Eftersom det finns en överhängande risk att de här utsläppen allvarligt kan bidra till resistensutvecklingen så borde det finnas en plats för den här frågan i de internationella diskussionerna. Det andra är att läkemedelsfrågor precis flyttat från direktoratet för industri till direktoratet för hälsa inom EU-kommissionen, vilket borde ge bättre förutsättningar.
– Nu är det upp till den svenska regeringen att prioritera frågan och börja föra diskussioner med kommissionen eftersom det är de som formellt måste komma med ett nytt lagförslag. Det är även en stor fördel om även Göran Hägglund kan ta upp frågan på sina ministerrådsmöten.

I rapporten kritiserar ni också förmånssystemet och utbytesreformen från 2002 eftersom den satte allt fokus på prispress utan någon analys av vad det får för långsiktiga konsekvenser. Vad borde göras annorlunda där?
– När man satte igång med utbytessystemet fanns det ett enda mål och det var att sänka läkemedelsnotan, vilket man lyckats bra med. Men det har också gjort att läkemedelsföretagen enbart fokuserat på att få ner priset och inte på andra frågor som socialt ansvar, miljö och hållbar utveckling. Därför har de inte heller satsat på att ha koll på till exempel vilka reningssystem som fabrikerna använder.
– Nu måste man börja räkna på de långsiktiga kostnaderna av att ha stora produktioner i fabriker med så dåliga reningssystem, både för oss och för de människor som bor vid de här fabrikerna och blir sjuka. Det är först när vi har sådana siffror som vi kan mäta det mot de kortsiktiga vinster som vi gör tack vare den billiga produktionen.

Hur mycket dyrare skulle våra läkemedel bli om allt gjordes i fabriker som har bra miljöteknik och reningsverk?
– Det vet vi faktiskt inte alls. Det är därför det här förändringsarbetet måste ske i samarbete med industrin. Det finns ju egentligen bara en anledning till att läkemedelsföretagen valt att lägga sin produktion i de här länderna, och det är att det är så mycket billigare. Men det är möjligt att det inte blir så mycket billigare om de måste ha koll på alla sina underleverantörer.
 
Ni föreslår att förmånssystemet ska ta större hänsyn till miljö och hållbar utveckling, hur ska det gå till?
– Det är svårt att svara på nu, men frågan behöver åtminstone en genomlysning. TLV borde få en roll i det här.

Vad ska läkemedelsindustrin själva göra för att få bukt med problemet?
– Industrin förespråkar att de framförallt ska få lösa det här med frivilliga initiativ. Jag tror det behövs ett nytt regelverk framförallt för att också generikaföretagen ska satsa på bättre reningsteknik. Men industrin borde också jobba på med sitt frivilliga arbete. På det sättet blir det inte så stora förändringar för dem när de nya regelverken väl är på plats.
 

Hyllorna riskerar att stå tomma

0

Samtidigt som de nya apotekskedjorna nu tar över sina kluster införs också nya och skarpare regler för generikautbytet. Reformen som sedan den infördes hösten 2002 beräknas ha dragit in runt sju miljarder till statskassan, ska nu effektiviseras och TLV beräknar att man ska kunna dra in ytterligare 150-200 miljoner med de nya reglerna. Apoteken ska inte, som tidigare, byta till det billigaste läkemedlet på det enskilda apoteket utan till det billigaste på marknaden. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, publicerar vilken vara som är billigast och som alltså är den som apoteken ska beställa hem och expediera till kund.

Än så länge fastställer TLV nya priser varje månad men vid nästa årsskifte förlängs perioderna till fyra månader.
– Problemet är när varor som TLV pekat ut som periodens billigaste inte finns tillgängliga. Då får vi problem eftersom vi enligt de nya reglerna inte har något alternativ inom förmånen, säger Lars Rönnbäck på Apoteket AB där man i slutet av förra året började implementera de nya reglerna.

För enligt det nya regelverket har apoteken inte rätt att inom förmånen expediera ett alternativ till det läkemedel som enligt TLV:s prislista är det billigaste, om inte kunden är beredd att i så fall betala hela kostnaden själv.
Det nya systemet är därför en utmaning för såväl läkemedelsleverantörer som apotek och TLV.
Under den första tiden med det nya systemet har det gjorts ändringar flera gånger i veckan på grund av att någon av de produkter som varit billigast i gruppen tagit slut hos generikaleverantören. Då ska TLV fatta beslut om en ny vara som är periodens billigaste . När det är gjort kan apoteken börja beställa den.
– I praktiken tycker vi det är en förfärlig process. Vi behöver veta direkt vilket alternativ vi kan beställa hem, menar Lars Rönnbäck.
Så en av den nya branschorganisationens, Sveriges Apoteksförenings, första uppgifter är att övertyga TLV om någon typ av garanti att den vara som enligt TLV är billigast också finns att beställa hem.
– Tillgänglighetskravet har ju blivit mycket större med de nya reglerna. TLV måste på något sätt kunna garantera det. Kunden står ju vid disken och väntar, säger Lars Rönnbäck som också är branschorganisationens föredragande i den här frågan.

På TLV är man medveten om att allt inte fungerar perfekt.
– Det kommer att vara lite knökigt i systemet i början, konstaterar Magnus Thyberg på TLV.
Men för att säkerställa att det är marknadens billigaste produkt som expedieras måste beslut fattas av TLV innan apoteken kan göra sina beställningar.
– Om det billigaste inte finns att beställa, får farmacevten med sitt kundfokus lösa det. I vissa fall får man precis som när det gäller originalläkemedel be kunden komma tillbaka, säger han.

Men det finns som tidigare möjlighet att göra så kallade farmacevtiska undantag, påpekar Magnus Thyberg. Bedömer farmacevten att kunden behöver läkemedlet direkt har hon eller han möjlighet att expediera ett alternativ inom högkostnadsskyddet.
– Speciellt nu i början får man vara lite pragmatisk.
Så länge TLV fattar beslut om billigaste vara varje månad kommer det finnas företag som har lager i Sverige, både inför möjligheten att vinna nästkommande period och inför möjligheten att få sälja om den vinnande konkurrentens lager tar slut.
Men när TLV vid nästa årsskifte inför prisperioder på fyra månader försvinner troligen de backup-lagren.
– Ja då blir det krångligare i fall varan inte finns, konstaterar Magnus Thyberg.
– Därför tycker vi det är bra att vi vänjer oss med det nya lite försiktigt, att det än så länge finns andra tillgängliga varor som kan täcka upp.
Vinsterna med längre prisperioder blir å andra sidan att såväl generikaföretag som apotek får en större framförhållning och att man inte behöver byta varor så ofta som nu. För apotekskunderna bör också de längre prisperioderna underlätta eftersom bytena på apotek blir färre, argumenterar TLV.

Från generikaföretagens sida har man dock varit kritisk till de förlängda prisperioderna.
– Vi ser en risk just för bristsituationer, säger Johan Florin som är ordförande i Föreningen för generiska läkemedel, FGL.

Enligt Johan Florin finns det inte något annat land där man har ett system som innebär en sådan exklusivitet för en vara under så lång tid på hela marknaden. I Norge där kontrakten är långa upprättas de mellan apotekskedjorna och företagen privat och i till exempel Nederländerna och Tyskland är det försäkringsbolag som gör upphandlingarna.
– Om det då uppstår brist hos en leverantör finns det något annat företag på marknaden som kan leverera. Det svenska systemet blir väldigt binärt.
– Men vi jobbar förstås med TLV vad de än beslutar. Ett företag som har det lägsta priset en period har också förbundit sig att leverera.
 

Apoteksgruppens vd nöjd med lösning

3

I förra veckan presenterades en rapport från Handelns Utredningsinstitut, HUI, som skarpt kritiserade den statliga småföretagarlösningen. Rapportförfattaren menade att modellen inte är ett fullgott alternativ för blivande småföretagare utan i allt för hög utsträckning kommer att likna Apoteket ABs franchisemodell.

En annan kritik handlar om att en stor del av tjänsteutbudet i apoteken som ingår i Apoteksgruppen är obligatoriskt vilket minskar möjligheterna för entreprenörer att profilera sig. Men Jens Sandström, tillträdande vd för Apoteksgruppen, menar att det är en genomarbetad modell som entreprenörerna vill ha.
– Vi har utvecklat den här lösningen efter enkätintervjuer med 1000 apotekare för att få en bild av vad det är man vill ha hjälp med. Tillsammans med analyser över internationella projekt så känner jag mig lugn med att vi har hittat ett bra koncept, säger Jens Sandström.

Jens Sandström tror inte heller att de två alternativen kommer att vara för lika varandra.
– Jag är övertygad om att det kommer bli två olika alternativ. Vi kommer att utveckla vår modell i nära samarbete med entreprenörerna. Sen kan man fråga sig hur länge det ska vara statligt men det här är den verklighet vi har nu, säger han.

Den 12 februari går budgivningen ut för de apotek som ingår i Apoteksgruppen. Den 15 mars sker överlåtelsen av de berörda apoteken från Apoteket AB och samtidigt börjar Jens Sandström sitt jobb som vd.

Apoteksgruppen får egen logga

0

Den grafiska profilen för Apoteksgruppen som presenterades i helgen är en symbol i flera färger som enligt beskrivningen ska kunna varieras. Profilen har tagits fram av företaget Grafisk idé och mönstret ska användas av de 150 apotek som den 15 mars tas över av Apoteksgruppen. Dessa apotek ska överlåtas till enskilda entreprenörer som får buda på dem.

Alla apoteken kommer att få likadana skyltar som börjar att sättas upp i början av mars.
– Mönstret kommer sedan att kunna varieras av entreprenörerna för till exempel påsar och lokala kampanjer, säger Jens Sandström, tillträdande vd för Apoteksgruppen.

Läkemedelsverket pratar miljö i Indien

0

En allt större del av den globala läkemedelstillverkningen förläggs till Indien. Många produkter som säljs på den svenska marknaden har visat sig produceras i fabriker med dåliga reningsanläggningar som släpper ut höga halter av bland annat antibiotika. Mellan den 1 och 5 februari pågår Indo-Swedish Health Week med syfte att Sverige och Indien ska utbyta kunskaper inom hälsoområdet.

Som en del i arbetet är en delegation från Sverige med bland andra folkhälsominister Maria Larsson på plats i Indien. Från Läkemedelsverket är gd Christina Åkerman och miljöchef Charlotte Unger med för att diskutera hållbar utveckling inom läkemedelsområdet.
– Med tanke på att en stor del av den globala läkemedelsproduktionen sker i lågkostnadsländer är problemen med utsläpp allvarliga eftersom de kan öka risken för att resistenta bakteriestammar utvecklas, säger Charlotte Unger i en presskommentar.

Hon är en av dem som står bakom den rapport som Läkemedelsverket i december presenterade på uppdrag av regeringen. Där togs just problemen med att kontrollera produktionsanläggningar i andar länder upp. Ett förslag från Läkemedelsverket var att ett krav på miljöcertifikat för läkemedelstillverkning ska införas i lagstiftningen om god tillverkningssed GMP.

Hon hoppas att resan ska leda till direkta kontakter med myndigheter och tillverkare ska kunna ge kunskap som kan ge förutsättningar att påverka situationen. Förutom miljö kommer de svenska representanterna att diskutera illegal tillverkning och säkerhet.

Läs mer om Läkemedelsverkets miljöarbete i en intervju med Charlotte Unger i nr 1/10 av LmV. Tidningen kommer ut den 5 februari.

Tillstånd klart för Apotek1

0

Apotek1 har nu fått tillstånd från Läkemedelsverket att driva apotek och om tre veckor öppnar de sina första. Då blir det ett apotek i Nacka Forum straxt  norr om Stockholm och i Väsby Centrum söder om huvudstaden.

Under våren kommer ett nytt Apotek1 att öppna varje vecka. Målet är enligt förtaget att i ett första steg öppna 27 apotek.
-Vi satsar på att bli lokala världsmästare i apoteksbranschen. Det ska vi lyckas med genom starkt fokus på lokalt entreprenörskap, gedigen farmacevtisk kunskap samt bra rådgivning till våra kunder. Vi har rekryterat kompetent och erfaren personal, vilket är avgörande för vår framgång, säger Tony Johansson i ett pressmeddelande.

Charlotte af Klercker presschef på Hjärtat

0

Om en vecka, den 8 februari, slår Apotek Hjärtat upp dörrarna till sina första apotek. En av de som blir med från starten är Charlotte af Klercker som idag, måndag, börjar som presschef. Hon är utbildad apotekare och kommer närmast från arbetet som pr-konsult på Mix Public Relations AB där hon bland annat arbetat med läkemedelskommunikation.

Bakom Hjärtat står riskkapitalisten Altor och de blir en av de största aktörerna med drygt 210 apotek i hela landet med en sammanlagd omsättning på över sju miljarder kronor.
– Det ska blir väldigt spännande att vara med och driva utvecklingen av den nya branschen, säger Charlotte af Klercker.

Apotek Hjärtats vd Anders Nyberg har tidigare pratat om att utvecklandet av farmacevtiska tjänster kommer att vara en viktig del för kedjan, en bild som den nya presschefen bekräftar.
-Vi kommer att ta in mycket intryck från vad kunderna efterfrågar och ta fram ett utbud som de vill ha och ha mycket diskussioner med medarbetarna.

Apotek Hjärtat har börjat omskyltningen av sina apotek och om en vecka hålls invigningsceremoni på deras apotek på Mäster Samuelsgatan i Stockholm.

Nytt läkemedel mot barnlöshet godkänt

0

Elonva är ett läkemedel som kan användas inför provrörsbefruktning, IVF. Preparatet ges då i kombination med en så kallad GnRH-antagonist. Den aktiva substansen kallas korifollitropin alfa, och medlet verkar genom att sätta igång tillväxt av flera äggblåsor, folliklar, hos kvinnan.

Preparatet fick ett positivt utlåtande av EMA:s vetenskapliga kommitté CHMP i november förra året och kommissionen har gått på deras linje och godkänt det.
En injektion med Elonva kan ersätta de första sju sprutorna som ges när behandling sker med rekombinant follikelstimulerande hormon, enligt ett pressmeddelande från MSD, läkemedelsföretaget bakom Elonva.