De studier som finns har inte tillräckligt visat att läkemedel som innehåller glukosamin ger någon medicinsk effekt, anser TLV, Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket. TLV:s bedömning är därför att kostnaden är för hög i relation till nyttan.
Glukosaminprodukter som Artrox och Glucosine används som symtomlindring vid lätt eller måttlig artros och läkare kan förskriva läkemedlen som då ingått i högkostnadsskyddet. Men från den 15 maj får patienterna betala kostnaden för preparaten själva. En förpackning med 180 stycken Artrox kostar 600 kronor, en ask med lika många Glucosine 346 kronor.
Besluten är en del i den genomgång av smärtstillande och inflammationshämmande läkemedel som TLV gör. Genomgången görs i samarbete med Socialstyrelsen som samtidigt arbetar med att ta fram Nationella riktlinjer för vård av rörelseorganens sjukdomar
Månads arkivering februari 2010
Fullt pris för glukosamin
Var sjätte svensk har handlat läkemedel illegalt
Det är läkemedelsföretaget Pfizer som finansierat en undersökning av den illegala läkemedelshandeln i Europa. Företaget med produkter som potensläkemedlet Viagra och fettsänkaren Lipitor tillhör ett av de företag vars produkter är populära på den illegala marknaden. Ibland är det produkter som innehåller rätt substans, men ofta inte och ibland är de falska produkterna direkt farliga.
Enligt marknadsundersökningen handlar västeuropéer falska receptbelagda mediciner för drygt 100 miljarder kronor om året, svenskarna står för 860 miljoner kronor.
De flesta köparna finns i Tyskland och Italien där 38 procent av de tillfrågade säger sig ha handlat illegala läkemedel, antingen över internet, när de varit utomlands, av vänner eller på nattklubbar. Drygt 16 procent av svenskarna säger sig ha gjort samma sak. Genomsnittet i de tillfrågade länderna var 14 procent. Totalt ingick 14 000 personer i 14 länder i undersökningen, varav 1000 i Sverige.
Av de svenskar som uppgav att de köpt läkemedel illegalt, hade 40 procent gjort det på internet. Skälet till näthandeln var tid och pengar.
Läkemedelsverket startade hösten 2008 en stor kampanj om den illegala näthandeln, men har nu avbrutit den.
? Ja på grund av den ekonomiska situationen har vi tvingats lägga den på is ett tag, säger Kerstin Hjalmarsson, utredare på myndigheten.
? Men vi hoppas att vi ska få igång kampanjen igen när ekonomin blir ljusare.
Viktminskningsläkemedel, influensaläkemedel och läkemedel mot erektil dysfunktion är stora produkter på de illegala internetapoteken.
Östrogenforskning kan bli behandling mot diabetes
Kvinnor insjuknar sällan i typ 2 diabetes före klimakteriet då nivåerna av östrogen minskar kraftigt. Östrogen anses därför ha en viktig antidiabetisk effekt.
Det är en nyupptäckt receptor för de insulinproducerande cellerna, den tredje ?GPR30? som gör att forskarna tror sig vara en behandling på spåren. I djurförsök har man visat att en substans, G-1, som stimulerar den tredje GPR30-receptorn har positiv effekt. Insulinfrisättningen stimuleras när blodsockret stiger och hormonet glukagon, som höjer blodsockerhalten, hämmas. Liknande resultat fick forskarna i preliminära experiment med mänskliga insulinceller.
Substansen G-1 är inte lika effektiv som östrogen men experimenten visar att principen fungerar. Nästa steg är att se om det är möjligt att, utan allvarliga biverkningar, utveckla mer potenta substanser än G-1.
Utbrott av påssjuka
Utbrottet som började på ett sommarläger är det största i USA sedan 2006 då fler än 6000 personer insjuknade, enligt amerikanska hälsovårdsmyndigheter.
Det nuvarande utbrottet tros ha börjat med en pojke som återvände till USA efter en resa till Storbritannien där han smittats på ett läger. Påssjuka hade flera utbrott i Europa förra året, bland annat i Storbritannien och på Balkan.
Myndigheterna uppmanar nu föräldrar att vaccinera sina barn eller se till att barnen får ett fullgott skydd.
Nästan två tredjedelar av de smittade är mellan 7 och 18 år. Nitton personer behövde sjukhusvård, men ingen hade dött. Tre fjärdedelar av de smittade var män. Cirka 88% av de som rapporterade hur många doser de fått hade fått minst en dos av vaccinet, och tre fjärdedelar av de smittade hade fått två doser. Tre doser behövs för fullgott skydd.
Antroposofmediciner på is
Sedan början av 1990-talet är det regeringen som fattar beslut om att de antroposofiska läkemedlen får säljas i Sverige, utan vare sig godkännande eller registrering av Läkemedelsverket.
2008 beslutade dock den nuvarande regeringen att dra åt tumskruvarna något. Weleda som marknadsför medlen fick dispens ytterligare ett år under förutsättning att man ansökte om registrering av fem antroposofiska medel under 2009, vilket företaget också gjort. Ansökningarna gäller registrering som traditionellt växtbaserade läkemedel.
Nu har företaget fått dispens ytterligare ett år under förutsättning att man ansöker om godkännande för ytterligare ett medel under 2010. Men till skillnad mot de fem man lämnat in under 2009 som rör registrering som traditionellt växtbaserade läkemedel ska ansökan denna gång gälla ett preparat som tillhör något av de mest sålda. Att de antroposofiska medlen lever ?ett eget liv? på sidan om övriga är inget speciellt för Sverige.
? De antroposofiska läkemedlen är oreglerade i hela EU, säger Johan Lindberg på Socialdepartementet.
Sedan några år tillbaka finns dock en EU-dom som slagit fast att ansökningsvägarna ska vara desamma för antroposofiska läkemedel som för andra.
Men samtidigt har EU-kommissionen i en kortfattad rapport diskuterat om man i direktivet för traditionellt växtbaserade läkemedel också ska ta med andra produkter, som till exempel mineraler, fiskolja och vitaminer. I den rapporten nämns också de antroposofiska medlen.
Men kommissionens rapport har inte fått några reaktioner från medlemsländerna.
? Det tycks som medlemsstaterna inte vill rota i det här, säger Johan Lindberg.
Inte heller Sverige har tagit upp frågan ännu, säger han.
Norge vill sätta stopp för spökskrivare
Alla medicinska institutioner bör snarast inrätta regler som uttryckligen bannlyser spökskriveri som en oacceptabel verksamhet. Det säger professor Jørund Straand, vid sektionen för allmänmedicin vid Universitetet i Oslo till norska Dagens Medisin.
Anledningen är en amerikansk undersökning som nyligen publicerades i PLos Medicine som visar att få amerikanska forskningsinstitutioner har några regler mot de spökskriverier som läkemedelsföretag visat sig inte på något sätt vara främmande för.
Bara ett fåtal av de akademiska institutionerna hade enligt undersökningen regler som uttryckligen förbjuder detta. Hur spökskriveriet går till och hur utbrett det är beskrivs i senaste numret av Läkemedelsvärlden.
? Den här okulturen som vi nu fått inblick igenom de amerikanska rättstvisterna mot läkemedelsföretag innebär att systematiska kunskapssammanfattningar och begreppet evidensbaserad medicin förorenas, säger Jørund Straand till tidningen.
? Kanske är det dags att sluta tro på resultat från läkemedelsprövningar sponsrade av företagen.
Professor Jørund Straand vet inte hur vanligt det är med spökskrivare i norsk medicinsk forskning, men säger sig ha hört talas om flera fall där norska forskare som deltagit i multicenterstudier blivit presenterade redan färdigskrivna artikelutkast.
Eftersom det till stor del är samma företag som gör prövningar i USA som gör dem i Norge har Jørund Straand svårt att tro att situationen skulle vara så mycket annorlunda i Norge.
I Norge ska nu den nationella Samarbetsgruppen för medicin- och omsorgsforskning (NSG) lägga fram ett förslag på regler som uttryckligen förbjuder forskningsinstitutioner att delta i så kallade spökskriverier.
? Till exempel ska det inte vara tillåtet att skriva en artikel om ett läkemedel och få betalt av ett företag utan att själv ha utfört forskningen, säger Bente Mikkelsen chef på NSG.
Läs mer om spökskriveriet på Ingrid Stenbergs blogg
Positiva reusultat för Roches GLP-1 analog
Det är resultaten från fem delstudier i den så kallade T-merge-studien som Roche nu går ut med. Studierna har jämfört företagets GLP-1-analog taspoglutid med befintliga behandlingar mot diabetes typ 2. Enligt ett pressmeddelande från företaget nåddes de primära målet, att sänka blodsockret, i samtliga studier. Toleransen för läkemedlet var också hög, de vanligaste biverkningarna var illamående och kräkningar.
Totalt består T-merge-studien av åtta delstudier och kommer i slutändan omfatta 6000 patienter. Taspoglutid är en GLP-1 analog som ges en gång i veckan istället för dagligen som dagens läkemedel mot diabetes typ 2.
Ledningsgrupp utsedd till Apoteksgruppen
Magnus Wallin får tjänsten som driftsansavrig vilket enligt ett pressmeddelande från Apoteksgruppen kommer innebära att han ska bli den förlängda armen ut till apoteken. Han bilr också ansvarig för att anställa affärscoaher runt om i landet. Magnus Wallén har tidigare arbetat med driftsfrågor i daglivaruhandeln på företag som Coop, Åhléns och Willys.
Thomas Hansen blir etalbleringsansvarig och har tidigare arbetat med drifts- och etableringsfrågor på bland annat Lild, Jysk och Netto.
Apoteksgruppen tar den 15 mars över 150 apotek som ska ägas och drivas av enskilda entreprenörer. Budgivningen för de enskilda apoteken avslutas idag.
Bengt Ljungberg efterträder Lillemark
Bengt Ljungberg tillträdde tjänsten den här veckan. Han är specialistläkare inom invärtesmedicin. Sedan tidigare är Bengt Ljungberg senior expert på Läkemedelsverket och han har också varit representant i CHMP som är Europeiska läkemedelsverkets expertkommitté inom humanläkemedel.
Jan Lillimark lämnar sin tjänst på Läkemedelsverket för att istället börja arbeta på Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU.
Generika femtio procent dyrare i Sverige än i Danmark
Enligt analysen sparade danskarna 350 miljoner danska kronor 2008 jämfört med Norge och 425 miljoner danska kronor jämfört med Sverige genom sina låga priser på generika. Anledningen är enligt analysen den starka konkurrensen på den danska marknaden där det är prisauktioner varannan vecka.
Hade Sverige köpt vår förbrukning av generiska läkemedel i Danmark istället under 2008 hade landet sparat 500 miljoner kronor, konstaterar rapporten. Om Norge hade gjort detsamma hade de sparat 225 miljoner kronor.
Analysen bygger på de 39 generiska läkemedel som år 2008 ingick i den norska trinprismodellen och som är utsatt för generiska konkurrens i Danmark.
Kina publicerar sin första läkemedelsrekommendation
Det har tagit över 100 experter att under två år ta fram Kinas första rekommendationslista. Slutresultatet tar, enligt representanter för hälsomyndigheten, hänsyn till både internationell praxis och kunskap om läkemedlen och till hur de traditionellt använts i den kinesiska vården.
Listan är inte tvingande för läkarna, utan ska endast ses som en rekommendation.
Läkemedelsindustrin slår sig ihop med mobilutvecklare
Exemplen på att läkemedelsföretagen satsar på nya tekniklösningar för att öka följsamheten är många, rapporterar Reuters. Till exempel håller Bayer på att koppla ihop sin glukosmätare för barn med diabetes till Nintendos spelkonsoler för att få dem att mäta sitt blodsocker oftare. Johnson & Johnson?s har tagit fram en iPhone-applikation med liknande syfte. Novartis har tagit det hela ytterligare ett steg och tecknade förra månaden ett avtal med företaget Proteus Biomedical för att ta fram ett ?smart piller?. Tanken är att det smarta pillret ska kunna rapportera data från insidan av kroppen för att övervaka att patienterna tagit sina läkemedel enligt plan.
Enligt rapporten från Ernst & Young är den här utvecklingen ett svar på att patienter och de som betalar för läkemedel, ofta stater eller försäkringsbolag, har ett ökat fokus på det faktiska behandlingsresultatet. Övervakningen av patienternas följsamhet kommer bli ett viktigt instrument för läkemedelsföretagen att visa att läkemedlen används och fungerar.
Fler erbjuds behandling mot prostatacancer
Det är en analys från Nationella prostataregistret, NPCR, som gått igenom i vilken utsträckning äldre män behandlas mot prostatacancer. Fram till början av 2000-talet var det ovanligt att män behandlades mot sjukdomen, men analysen visar att antalet ökar stadigt. Enligt ett pressmeddelande från Akademiska sjukhuset, som förvaltar NPCR, beror ökningen på att man numera erbjuder mer individuellt anpassade cancerbehandlingar. Män med högrisktumörer behandlas mer aggressivt medans män med lågrisktumörer mindre.
Den vanligaste behandlingen mot aggressiv prostatacancer är en kombination av hormoner och strålbehandling, alternativt operation följt av strålbehandling.
Ny vd ska ha erfarenhet av konkurrens
Det var ingen dramatik runt beslutet om att söka efter en nya vd för Apoteket AB och styrelsen var helt enig. Enligt Christian Jansson, ordförande i Apotekets styrelse, kräver den nya marknaden en ledare som förutom kunskap om läkemedel och apotek kan detaljhandeln.
Därför har man beslutat att söka efter en ny vd.
– Vi behöver någon som förstår en marknad med många konkurrenter, säger Christian Jansson.
Stefan Carlsson blir kvar på sitt jobb fram till augusti men rekryteringen av en ny ledare har redan inletts. Enligt Christian Jansson är det inte ett missnöje med den nuvarande vd:n som gör att man vill byta ut honom.
– Stefan Carlsson har gjort ett fantastiskt jobb inte minst genom att leda Apoteket under omregleringen. Han har ju förberett företaget för sin egen stympning vilket inte hör till vanligheterna. Men nu behövs ett nytt ledarskap.
På frågan om man kommer att söka efter en ny vd bland de nya aktörer som nu kommit svarar Christian Jansson att det är för tidigt att säga.
– Vi söker brett och har hjälp av en rekryteringsfirma.
Apotekets vd Stefan Carlsson slutar
Stefan Carlsson lämnar sitt uppdrag under augusti 2010.
? Jag accepterar att det är dags för någon annan att ta över, säger Stefan Carlsson. Det har varit fantastiska år i Apoteket dels tiden innan omregleringen och dels att ha fått vara med under hela omregleringen av apoteksmarknaden. Det har varit oerhört spännande, krävande men kul. Jag har inte hunnit fundera på vad jag ska göra när jag lämnat Apoteket utan det får framtiden utvisa, säger han i en presskommentar.
Stefan Carlsson har varit vd för Apoteket AB sedan 1999. Förra året gjorde företaget ett rekordresultat.
Ny vd för Roche
Stefanos Tsamousis har arbetat inom Roche-koncernen sedan 1995 och har haft olika ledande tjänster inom olika terapiområden och dotterbolag. Senast kommer han från tjänsten som marknadsdirektör för Roche i Italien. Roche har sitt huvudkontor i Schweziska Basel, men Stefanos Tsamousis kommer arbeta från Stockholmskontoret.
Tidigare vd:n Paul Brown har varit vd för Roche AB sedan 2006 och har nu blivit ansvarig för affärsområdet Roche Molecular Diagnostics i Kalifornien.