Läkemedel och livsmedel tycks mindre konjunkturkänsliga än många andra varor. Det visar statistik från SCB. För medan nedgången var stor för de flesta varuområden visar läkemedel på fortsatt plus.
Värdet av Sveriges varuexport uppgick förra året till 998 miljarder kronor, en minskning med 16 procent och importen sjönk med 17 procent till 911 miljarder kronor. Allra mest minskade handeln med EU.
Men läkemedelsexporten ökade med 14 procent förra året till 68 miljarder kronor, knappt sju procent av exporten. Importen av läkemedel ökade med 13 procent till 31 miljarder, vilket är drygt tre procent av den totala importen.
Månads arkivering februari 2010
Läkemedel sålde bra
Och Ann Wendel tar över
Apotekaren Ann Wendel har lång erfarenhet av apoteksbranschen och arbetade som driftchef på Apotekets kundcentrum i tre år, innan hon kom till Apotek 1. Under många år arbetade hon på Apoteket AB:s huvudkontor, bland annat med kompetensutveckling.
Åtta lobbyister på varje kongressledamot
1 750 vårdföretag och organisationer använde 1,2 miljarder dollar förra året för att betala lobbyister för att påverka utgången av reformen, enligt organisationen The center for public integrity.
Lobbyisterna representerar såväl läkemedelsföretag, som försäkringsbolag och stora sjukhus. Men lobbyisterna som representerade sjukhusintressen var till antalet betydligt fler än försäkringsbolagen, 207 jämfört med 105.
Även den amerikanska läkarföreningen använde sig av lobbyister, enligt undersökningen betalade man 33 stycken för att bevaka läkarorganisationens intressen. Men också så disparata företag som Campbell Soup och Dunkin´Donuts hade lobbyister på plats just för att påverka reformen.
Annika Svedberg byter apotek
Annika Svedberg farmacichef på Apotek 1 börjar hos konkurrenten Apotek Hjärtat den 1 mars. Hon är legitimerad apotekare med lång erfarenhet från apoteksverksamhet. Bland annat har hon ansvarat för utvecklingen av läkemedelsprofiler på Apoteket AB samt arbetat i läkemedelsprojektet inom dåvarande Landstingsförbundet.
Annika Svedberg kommer att ansvara för kont roll och kvalitet, regulatoriska frågor samt utveckling av Apotek Hjärtats farmacevtiska tjänster och rådgivning.
Gsk menar FDA har fel om Avandia
Efter att en rapport från den amerikanska Läkemedelsmyndigheten FDA kom i förra veckan där det hävdas att Glaxosmithkline, GSK, avsiktligt dolt uppgifter om risker med deras diabetesmedel Avandia har debatten varit intensiv. I rapporten ifrågasätts säkerheten med Avandia (rosiglitazon) och det hävdas att risken för hjärt-kärlsjukdomar är större är vad som tidigare varit känt.
På onsdagen gick representanter från amerikanska GSK ut och bemötte kritiken. De menar att rapporten innehåller felaktigheter och att den inte ger en balanserad och korrekt bild av kunskapsläget. Några av de studier som ifrågasätts i FDA-rapporten, ADOPT, DREAM och RECORD, visar enligt GSK att Avandia är säkert. GSK påpekar också att FDA:s rådgivande kommitté vid en omröstning 2007 röstade 22 för och en emot att Avandia skulle finnas kvar på marknaden. De nekar också till anklagelserna om att de inte skulle ha bedrivit uppföljning och säkerhetsövervakning av läkemedlet.
Avandia är godkänt i Sverige sedan. Inför de nya behandlingsrekommendationerna från Läkemedelsverket för typ 2 diabetes har riskerna för hjärt-kärlsjukdom diskuterats och i rekommendationerna står att rosiglitazon och andra glitazoner ska användas med försiktighet.
Danska konkurrensverket vill ha friare marknad
I Danmark ägs apoteken av Apotekare som fått tillstånd av landets Sundhetsministerie. Tillståndet gäller inte bara rätten att driva ett apotek i allmänhet utan reglerar också var ett apotek får öppnas. Nu får systemet hård kritik av det danska konkurrensverket som i en rapport menar att systemet är föråldrat och hämmar tillgången på nya apotek. Verket anser också att systemet hindrar en priskonkurrens.
I rapporten föreslår man en lagändring som gör det möjligt att de som driver apotek få en friare tillgång till marknaden. En del systemet som får kritik är det utjämningssystem som finns där stora apotek ger driftstillskott till mindre. Men rapporten gillas inte av den danska branschföreningen Apotekerforeningen. De menar att förslaget motverkar målet med en lika tillgång till läkemedel och rådgivning i landet.
Föreningen skriver på sin hemsida att utan dagens tillståndssystem är risken stor att många små apotek kommer att stängas och kommer göra läkemedel dyrare på vissa platser. De skriver också att Konkurrensverket grundar sin rapport på felaktiga antaganden.
Ingen sponsoring för Marockomöte
Företaget Astellas Pharma har bjudit personal inom den svenska sjukvården att delta i en urologikonferens i oktober i år. Konferensen ?SIU World Meeting Lower Urinary Tracy Dysfunction? går av stapeln I Marrakech I Marocko. Men det tycker inte Pär Tellner, compliance officer på Läkemedelsindustriföreningen Lif är okej.
Marrakesh anses vara en populär turistort med behagligt klimat och enligt Pär Tellner beskrivs det ofta som en sagostad. Eftersom det står i läkemedelsbranschens etiska regelverk att fritidsorter under säsong eller platser som är förknippade med exklusivitet ska undvikas vid val av konferenser är den marockanska staden inte okej. Deltagare som vill åka får inte ta emot bidrag av företag enligt Lif:s beslut.
Samstämmigt om diabetesbehandling
Liksom tidigare är metformin det preparat som är förstahandsmedel vid behandling av diabetes typ 2 konstaterar Läkemedelsverket. Men det finns ett flertal andra läkemedel som kan användas i kombination med metformin eller när det av någon anledning inte fungerar. Typ2-diabetes är en svårbehandlad sjukdom eftersom patienterna ofta lider av högt blodtryck, höga blodfetter och övervikt.
Metformin verkar genom att minska nybildningen av glukos i levern och genom att öka upptaget av gulkos i musklerna. När metformin inte kan användas rekommenderas i första hand behandling med sulfonylurea som verkar genom att öka frisättningen av insulin från bukspottskörteln.
De nyare långverkande insulinerna bör enligt Läkemedelsverket användas i begränsad omfattning. Intekretiner kan hjälpa patienter att behålla vikten och undvika hypoglykemi anser verket men bör inte sättas in förrän äldre preparat prövats eller inte kan användas på grund av nedsatt njurfunktion, biverkningar eller utebliven effekt. Glitazoner bör också bara användas i begränsad utsträckning.
I rekommendationerna tar Läkemedelsverket upp vikten av åtgärder som rökstopp, förändrade kost- och motionsvanor som första åtgärd innan behandling med läkemedel sätts in. De ligger också i linje med de riktlinjer som Socialstyrelsen presenterade nyligen och den genomgång av diabetespreparat som TLV gjorde i december.
Förra sommaren uppmärksammades ett möjligt samband mellan den långverkade insulinanalogen glargin (Lantus) och bröstcancer. Men Läkemedelsverket anser inte att det finns anledning att ändar rekommendationerna vad gäller Lantus.
Företag går ihop om cancerforskning
De tre stora läkemedelsföretagen Pfizer, Merck & Co och Eli Lilly meddelade på tisdagen att de gemensamt bildar en icke-vinstdrivande enhet för cancerforskning, Asian Cancer Research Group. Meningen är att enheten ska fokusera på forskning om läkemedel mot de vanligaste cancerdiagnoserna i Asien som lung- och mag-tarmcancer.
Företagen har inte gått ut med hur mycket pengar som de satsar i projektet. En av sakerna de ska göra är att under de kommande två åren upprätta en databas som ska göras tillgänglig för forskare inom området. I ett pressuttalande säger företagen att målet med den gemensamma forskningsenheten är att öka kunskaperna om prevalensen av cancer i Asien och att snabba på utvecklingen av läkemedel.
De säger också att 40 procent av patienterna med lungcancer har en mutation som är sällsynt hos västlänningar. Detta tyder på att det behövs ett annat angreppssätt för att få bukt med cancern hos asiaterna. Satsningen på mag-tarmcancer beror på att det är den näst vanligaste cancerformen i världen och skördar fler än 630 000 personer varje år.
Förra året gick Pfizer och Glaxosmithkline ihop i ett forskningssamarbete om behandlingar för patienter med hiv.
Patientens perspektiv underlättar ett nej
Det är forskare vid University of California i San Fransisco som analyserat data från studier om hur allmänläkare bemötte patienter som vill ha antidepressiva. Patienterna var fuskpatienter som tränats upp speciellt för att delta i studien fick göra sammanlagt 199 besök på vårdcentraler i San Fransisco och New York.
Patienterna uppgav att de var trötta eller hade värk i till exempel ryggen och begärde att läkaren skulle förskriva ett antidepressivt läkemedel för detta. De uppgav i vissa fall ett specifikt varumärke och hänvisade till bland annat tv-reklam. Samtalen spelades in och i 84 av de fall där läkaren nekat förskrivning analyserades de.
Analysen visade att läkarna använde sex olika strategier för att säga nej till patientens begäran. I 63 procent av fallen användes ett av tre sätt som alla utgick från patientens perspektiv. Ett var att fråga patienten om hur den kände till läkemedlet och varför de trodde det skulle hjälpa dem. Ett annat sätt var att läkaren uppmanade patienten att uppsöka en psykoterapeut och det tredje att sätta en annan diagnos än depression.
I 6 procent av fallen nekade läkaren patientens önskemål om läkemedel rakt av. I 31 procent av fallen valde läkarna att i stället förskriva ett sömnmedel eller besluta om provtagning för att utesluta exempelvis sjukdom i sköldkörteln som kan ge liknande symtom. Slutsatserna var att patienterna upplevde en högre tillfredställelse i de fall där läkaren hade ett patientperspektiv.
Studien publiceras i det nya numret av tidskriften Archives of Internal Medicine och forskarna bakom den skriver att resultaten visar att olika strategier som användas av läkare kan minska en onödig läkemedelsanvändning. De kan också leda till att patienten uppfattar den mer tillfredsställande.
Måttlig effekt av Pletal
Fönstertittarsjuka, eller claudicatio intermittens, orsakas av åderförkalkning. Sjukdomen ger smärta i benen vid gång, en smärta som försvinner vid en stunds vila. Sedan 2007 används cilostazol som behandling i Sverige. Läkemedlet hämmar ett enzym som minskar nedbrytning av cykliskt AMP. Cykliskt AMP finns ibland annat i trombocyter och kärlväggar och behandlingen kan vidga kärlen och hämma ihopklumpningen av trombocyter.
Nu har Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, sammanfattat kunskapsläget om effekten av cilostazol. Granskningen visar att läkemedlet ger en viss förbättring. I genomsnitt kan en patient som tar cilostazol gå 50 meter längre innan smärtan blir för svår än den som inte tar medlet.
SBU skriver i sin rapport att ingen av de studier som granskats tar upp preparatets effekt i förhållande till rökstopp och träningsråd. Detta ska komma som första alternativ vid en behandling. Genomgången visar också att biverkningar som huvudvärk och problem med mag-tarmkanalen är i större utsträckning drabbar den som tar cilostazol än de som inte gör det.
Kostnaden för behandling med cilostazol (Pletal) är cirka 17 kronor per patient och dygn vid en dosering på 100 mg två gånger dagligen och preparatet ingår sedan 2008 i läkemedelsförmånen. Enligt SBU finna bara en hälsoekonomisk studie som utvärderar de aspekterna av preparatet och därför går det inte att dra några slutsatser om behandling med cilostazol är hälsoekonomisk.
Forskare flyr komplicerade prövningar
Liksom i Sverige har antalet kliniska prövningar som utförs i Storbritannien minskat de senaste åren. Trots insatser från statligt håll för att främja den kliniska forskningen sjönk antalet prövningar i fas II till IV under 2009 dramatiskt. Forskare vid Warwick Buisness School, WBC, och Queen Mary University i London har under två år intervjuat olika aktörer för att försöka kartlägga varför prövningarna uteblir rapporterar Pharma Times.
Ett problem som varit känt sedan tidigare är svårigheten att rekrytera patienter. Ett annat, som förvånade forskarna, är svårigheterna att få studierna godkända. Även om de kliniska prövningarna får godkänt från myndigheterna kan de stöta på motstånd ute på sjukhus och andra vårdenheter.
Eftersom tiden är en väsentlig faktor för företagen och forskarna som vill utföra prövningarna tröttnar de enligt rapporten på att vänta på besked och söker sig utomlands. Enligt Maxine Robertson, professor i innovation och organisation vid Queen Mary University, behövs betydligt mer omfattande åtgärder från statligt håll för att snabba upp de komplicerade ansökningsprocesserna. Annars, menar hon, kommer ytterligare kliniska prövningar att förläggas utomlands.
Roche tror på försäljning i Kina
Högre medel inkomster, ökad efterfrågan på dyra cancerläkemedel och nationella sjukvårdsreformer är några av de skäl som anges ligga bakom ökningen i Kina. Under de kommande tre åren kommer kineserna att stå för hälften av marknaden för läkemedel i östra och södra delarna av Asien. Den bedömningen gör i alla fall Luke Miels, chef för Roche:s läkemedelsenhet.
Han säger till nyhetsbyrån Bloomberg att företagets försäljning i Kina steg med 20 procent till 743 miljoner dollar under 2009 medan den i området totalt steg med 12 procent. Från Roche menar det stora antalet patienter i Kina och de ökade satsningar på sjukvården kommer att göra landet till en mycket viktig marknad de kommande åren.
Samtidigt släpps en analys från konsultfirman JZ Med som pekar på att den kinesiska sektorn för aktiva substanser, API, minskade under 2009. Värdet av marknaden minskade med tre procent under 2009 jämfört med året innan. Skälet till det är enligt analysen att flera kvalitetsproblem uppdagades vid anläggningar i landet.
Men JZ Med spår också att de högre krav på kvalitet som kommer från väst kommer leda till en blomstrande marknad för västerländska konsultfirmor som ska hjälpa dem att höja standarden. API-sektorn i Kina kommer enligt företaget att öka mellan fem och åtta procent om året fram till 2015.
Särläkemedel dyrast i världen
Amerikanska Forbes är kända för att publicera listor över allt från rikaste personer till bästa uppfinningar. Nu har nyhetsbyrån listat världens dyraste läkemedel. På listan som innehåller nio produkter återfinns läkemedel som behandlar sällsynta sjukdomar som drabbar få människor. Alla kostar mer än 200 000 dollar per år för en genomsnittlig användare. Slutsatsen som Forbes drar är att läkemedelsmarknaden på så sätt är tvärtemot de flesta andra eftersom ju färre som vill ha varan desto mer kostar den.
Högst upp på listan hamnar Soliris (eculizumab) från Alexion Pharmaceutical´s. Den monoklonala antikroppen behandlar en ovanlig sjukdom, PNH, där immunförsvaret förstör röda blodkroppar. En genomsnittlig behandling kostar 409 500 dollar per år. Tvåa hamnar Elaprase (idursulfas) som kostar i snitt 375 000 dollar per år. Elrapas ges till patienter med Hunters sjukdom som beror på brist av olika enzymer. Ytterligare två läkemedel ostar över 350 000 dollar per år; Naglazyme (galsulfas) mot en metabol sjukdom och Cinryze (c1-esterashämmare) mot enzymbristsjukdomen HAE.
Till skillnad från läkemedel som tillverkas i standarddoser är många av dessa dyra tvungna att ges i individuellt anpassade doser. Detta tillsammans med kostsamma utvecklingskostnader och en liten marknad är biotechindustrins förklaring till att preparaten blir så dyra. Men enligt Forbes blir de dyraste läkemedlen mycket dyrare för varje år. Få privatpersoner behöver stå för kostnaderna eftersom de i många länder betalas behandlingarna av staten eller av försäkringsbolag
Många av cancerläkemedlen som brukar omnämnas som dyra platsar inte på Forbes lista. Förklaringen är att de ofta bara används under en kortare tid medan de sällsynta diagnoserna ofta kräver livslång behandling.
Avgift för läkemedelstillverkare
För att finansiera den i USA vilt diskuterade hälsovårdsreformen har president Obama föreslagit extra avgifter för läkemedelsindustrin. De extra påslagen på tio miljarder dollar är tänkta att löpa från med 2011 och tio år framåt.
Pengarna är tänkta att användas till receptbelagda läkemedel inom det statligt finansierade Medicare-programmet.
Cooppoäng på Kronan
Medlemmar i Coop som har MedMera-kort får poäng på allt de handlar på Kronans Droghandels apotek. Coops medlemmar kan också använda sina premiecheckar vid alla inköp utom receptförskrivna läkemedel när de handlar på KD:s apotek.
Det är en del av samarbetet mellan de två företagen. På KD har man gjort bedömningen att den här typen av marknadsföring, det vill säga möjligheten att använda bonuscheckarna till inköp på KD inte strider mot marknadsföringslagen om läkemedel.
? Det är i och för sig en svårbedömd fråga, men vi anser att det är möjligt, säger Cecilia Törnblom jurist på KD.
Åhléns har i dagsläget valt att inte ha bonuspoäng för läkemedel som inhandlas på koncernens apotek, däremot på handelsvarorna.
På Läkemedelsverket har Ragnhild Johnsson som arbetar med tillsynen av marknadsföringen ännu inte gjort någon bedömning om det här håller sig inom ramarna för laglig marknadsföring.
? Vi tittar på de här frågorna allt eftersom de dyker upp. Och man kan förstås fundera över om det främjar en ändamålsenlig användning av läkemedel eller om det kan uppmuntra till en överkonsumtion.
? I dagsläget har jag svårt att se att de här bonuspoängen uppmuntrar konsumenter att köpa mer läkemedel än de behöver.