De anklagelser som riktas mot Johnson & Johnson handlar att företaget ska ha betalat mutor till ett av det största apoteken i USA. Den federala åklagaren som lämnat in stämningsansökan menar att företaget har betalat tiotals miljoner dollar till apoteket Omnicare som försörjer sjukvårdshem med läkemedel.
Mutorna ska ha betalas ut för att öka försäljningen Johnson 6 Johnsons läkemedel, rapporterar Wall Street Journal. Ett av de berörda preparaten är det antipsykotiska Risperdal (risperidon). Bland annat ska Johnson & Johnson ha givit rabatter till Omnicare om de ökade försäljningen av vissa läkemedel. Representanter från företaget säger i en kommentar att det bästa sättet att visa att de handlat i enlighet med lagen är att frågan nu synas.
Månads arkivering januari 2010
Johnson & Johnson stäms för mutbrott
Åhléns apotekstillstånd klart
Under måndagen har Åhléns AB fått tillstånd beviljat av Läkemedelsverket att driva öppenvårdsapotek. Ansökan kunde beviljas efter att Apotekens Service AB godkänt den it-lösning från Pharma Solutions som Åhléns valt att använda.
Tillstånden gäller för ett varuhus i Skanstull i Stockholm och för ett i Norrköping.
Enligt Thomas Axén, vd på Åhlénsgruppen, räknar företaget med att öppna det första från grunden nystartade apoteket efter omregleringen. Först ut blir apoteket i varuhuset i Stockholm.
Sedan de nya reglerna drivande av öppenvårdsapotek trädde i kraft den 1 juli 2009 har drygt 600 ansökningar inkommit till Läkemedelsverket. Av dessa har 460 tillstånd beviljats till redan befintliga apotek som kommer ingått i klusterförsäljningen.
Kraftig prishöjning på storsäljare
Under de första nio månaderna förra året höjdes priset på ett stort antal receptfria läkemedel. För vissa produkter var prishöjningen så stor som 20 procent enligt en granskning som Dagens Nyheter har gjort. I snitt höjdes priset med 11 procent för många av de bäst säljande av de receptfria läkemedlen.
Apoteket AB har under tiden inte ändrat sina marginaler och enligt Eva Fernvall, varumärkesdirektör på Apoteket AB, beror höjningarna på att industrin passat på att höja priserna inför omregleringen då ett sortiment av de receptfria preparaten fick börja säljas utanför apotek .
– Jag tror att industrin passade på för att den visste att det skulle bli tuffare tider, säger hon till DN.
På sex av de granskade produkterna höjdes priset med 20 procent. Allra mest steg priset på hostmedicinen Theracough som steg med 47 procent. Enlit DN har prishöjningarna skett trots att industrin under 2009 haft generellt låga kostnader till följd av bland annat låga räntor och deflation.
Bo Kollberg på Glaxosmithkline tror inte att prishöjningen beror på omregleringen.
– Prisjusteringar är något vi gör löpande. Jag tror att en del av dem beror på den försvagade kronan eftersom vi köper i länder med annan valuta, säger han.
Medstop invigde första apoteket
Klockan 14.30 den snöslaskiga eftermiddagen gjorde socialminister Göran Hägglund, Medstops vd Fredrik Söderberg och Apoteket ABs vd Stefan Carlsson gemensam sak när de drog ner den provisoriskt uppsatta tygskylten med Apoteket ABs logga för att släppa fram Medstops egen.
Under ett digert pressuppbåd och med en stor anslutning av branschfolk invigdes Medstop Apotek påfågeln på Kungsholmen i Stockholm. Det är det första av en rad som de nya ägarna tar över den kommande veckan.
– Det här är en dag man inte vill missa. Det viktigaste med omregleringen är att man ska få tillgång till läkemedel när man behöver det och en sund konkurrens är en väg dit, sade Göran Hägglund.
Just vid invigningen var tillgängligheten till apotek Påfågeln inte den bästa när alla nyfikna intressenter ville in och titta på det historiska apoteket. Trängseln mellan kaffe ? och kakbuffén och hyllor med erbjudanden var stor men de allra flesta tycktes glada och förväntansfulla. Kunderna i butiken verkade inte tycka att det var någon större skillnad i inredning och hyllor och personalen på plats sade sig känna igen sig. På apotek Påfågeln har alla anställda också valt att stannat kvar vid ägarbytet.
De nya ägarna, som till största delen ägs av det nordiska investmentbolaget Segulah,
menade att det är viktig uppgift de tagit på sig.
– Det är med stor ödmjukhet som vi nu tar över. Det kommer inte att räcka att vi blir lika bra som Apoteket AB har varit, vi måste bli ännu bättre, sade Fredrik Söderberg, vd för Medstop.
Stefan Carlsson som nu är vd för betydligt färre antal apotek än tidigare sade sig inte känna något större vemod över det symboliska överlämnandet.
– Det här är en milstolpe och det är skönt att det har fungerat allting. Nu har vi en månad av överlämnanden kvar och i mitten av februari går stand stillavtalet för Apoteket AB ut. Det ska bli otroligt skönt att få ha fokus på en offensiv strategi, sade han.
Överföringen av datasystemen var det som var det mest kritiska men enligt Medstops chefsapotekare Leif Nilsson gick allting enligt planerna. Under den kommande veckan kommer Medstop att genomföra överlämnande av ytterligare apotek och på söndag den 24 januari beräknas alla 62 apotek vara i hamn.
Carin Svensson, ordförande i Sveriges Farmacevtförbund, var också på plats och även hon nöjd över att effekterna av omregleringen nu börjar märkas.
– Men det kommer ta året ut innan saker har satt sig och vi ser hur marknaden verkligen ser ut, sade hon.
Nytt inom Karolinska Development
Det nystartade bolaget heter BioChromix Pharma och har bildats gemensamt av Karolinska Development och BioChromix AB. Karolinska Development kommer att äga 28 procent i bolaget enligt ett pressmeddelande från företaget.
BioChromix AB är specialiserat inom området neurodegenerativa sjukdomar och utvecklar och marknadsför produkter för diagnostisering av Alzheimers. Enligt Peter Åsberg, vd för det nybildade bolaget hoppas de kunna utveckla och marknadsföra läkemedel mot bland annat Alzheimers och Parkinsons.
Ica värvar från Apoteket
Ica har meddelat att de planerar att starta sin apoteksverksamhet någon gång under våren. Det kommer att handla om en så kallad shop-in-shop-lösning där fullskaliga apotek öppnar i anslutning till större Icabutiker. De första kommer att öppna i Ica Maxi-butiker.
Inför att verksamheten drar igång har företaget värvat ett antal personer som i flera fall har ett förslutet inom Apoteket AB. Ica har också utsett Håkan Magnusson, vd för Aco Hud i Sverige, till affärschef för apotekssatsningen. Han har tidigare ansvarat för marknads- och försäljningsfrågor inom Pharmacia och DHL. I mars tillträder Kristina Niemi som chefsfarmaceut, Annika Nordén-Hägg blir kvalitetschef och Ann-Marie von Sivers har börjat som chef för sortiment och inköp inom apoteksverksamheten. Alla tre har ett förflutet inom Apoteket AB.
På Aco Hud tar Elisabeth Tengqvist över vd-jobbet. Hon har tidigare varit marknadsdirektör för Acos verksamhet i Norden.
Symtomskala upptäcker biverkningar
Under några år har man i landstinget i Uppsala drivit ett projekt för att minska risken för läkemedelsbiverkningar hos äldre. Det har nu resulterat i en blankett med de vanligaste symtomen.
I projektet har man samlat in de olika skattningsskalor som farmacevter använder sig av när man gör genomgångarna och ur dessa extraherat de symtom som sannolikt är läkemedelsrelaterade och ställt samman det. Den har prövats på äldreboenden i landstinget och visat sig stämma väl överens med de biverkningar som de äldre har.
Checklistan ska användas av vårdpersonal som innan läkemedelsgenomgången går igenom symtom som patienten eventuellt har. Vid läkemedelsgenomgången ska man sedan jämföra symptomen med de läkemedel som patienten har och se om biverkningarna kan bero på behandlingen.
? Den här typen av validerad symtomskala istället för att så att säga ?fråga blint? är något vi länge efterfrågat, säger Kerstin Hulter Åsberg som är ordförande i läkemedelskommittén i Uppsala.
Ulrika Gillespie, apotekare och doktorand på Akademiska sjukhuset som arbetat med projektet håller nu på att översätta symtomskalan till engelska. Och i höst kommer den att testas också i Skottland och England.
Feta kan behöva högre dos antibiotika
Vikt liksom andelen kroppsfett kan påverka koncentrationen av antibiotika i kroppen, vilket i sin tur minskar effekten på större patienter, argumenterar de två läkarna Matthew Falagas och Drosos Karageorgopoulos.
Att behandla alla vuxna oberoende av vikt, med samma dosering, kan också öka risken för resistens menar de. Enligt dem kan de behöva behandlas med högre doser antibiotika än standarddos.
– I länder som USA med alltfler extremt överviktiga har tankegångarna kanske större betydelse än här, men även svenskar blir allt större. Och att man många gånger har samma dos till en liten tant på 50 kilo och en stor karl på 150 kilo verkar lite underligt, säger Jesper Ericsson vid STRAMA, Samverkan mot antibiotikaresistens.
I Sverige uppskattas drygt tio procent av den vuxna befolkningen vara kraftigt överviktig.Problemet är att de studier som gjorts när man provat ut de här läkemedlen inte tagit hänsyn till andelen kroppsfett.
? Ofta ligger man dock så högt över den dos som behövs för att slå ut bakterierna att det fungerar i båda fallen, säger Jesper Ericsson.
? Men när man tar fram något nytt läkemedel vore det kanske befogat att man inte enbart tittar på njursjuka utan också överviktiga.
Branschen lovar leverans
Samtidigt som de nya apotekskedjorna nu tar över sina kluster införs också skarpare regler för generikautbytet. Apoteken ska inte som hittills expediera det billigaste läkemedlet på varje enskilt apotek utan den billigaste produkten på marknaden.
Tandvårds och läkemedelsförmånsverket, TLV anger sedan i somras varje månad vilken vara som är den billigaste i varje utbytbar grupp.
Den och ingen annan ska apoteken beställa hem och expediera. På så sätt beräknar man kunna spara in ytterligare cirka 200 miljoner till statskassan.
Förändringen innebär att företaget med det lägsta priset får exklusivitet på varan den månaden. Men för att det också ska fungera i praktiken, krävs att det vinnande företaget också kan leverera till alla apotek under hela perioden.
För att minimera riskerna med en ensam leverantör har de två branschorganisationerna Lif och FGL tagit fram ett gemensamt dokument, God tillgänglighetssed, i vilket man beskriver vad man åtar sig för att säkerställa att utbytessystemets regler ska fungera; Det säger att företaget åtar sig att leverera till hela den svenska marknaden under hela perioden och om något inträffar som gör att varor inte kan levereras i god tid meddela TLV så att myndigheten kan byta ut månadens vara mot den näst billigaste.
? Har man det lägsta priset på en vara då ska man också kunna leverera, säger Johan Florin ordförande i Föreningen generiska läkemedel, FGL.
Branschen åtar sig också att till myndigheten rapportera om man misstänker oskäligt hög försäljning av ett läkemedel som inte är det billigaste.
Johan Wallér vd för Apoteksförening
Det är många före detta anställda från Apoteket AB som kommer att samlas i den nystartade branschföreningen. Nu är det klart att dess vd blir Johan Wallér, nuvarande stabschef inom Apoteket AB. Han tillträder sitt nya jobb den 1 februari och kommer att leda arbetet i organisationen som ska företräda apoteksbranschen både i Sverige och internationellt.
Johan Wallér har arbetat inom Apoteket i åtta år bland annat på personalavdelningen. Han säger sig se fram emot uppdraget i vad han ser som en ovanlig branschförening.
– Det kommer att bli lite som att starta eget, vi får bygga upp allt från grunden. I vanliga fall bildas en sådan förening i en bransch som vuxit fram under en längre tid. Här går vi från noll till 100 i ett slag, säger Johan Wallén.
I mitten av december meddelade Sveriges Apoteksförening att de bildats och utsett en styrelse. Ordförande är Cecilia Marlow, vd för Kronans Droghandel och vice ordförande Stefan Carlsson, vd för Apoteket AB. Att många av de som har ledande positioner i de nya apoteksföretagen har en bakgrund inom Apoteket AB tror den tillträdande vd:n kan vara både bra och dåligt.
– Det är positivt att vi är många som redan känner varandra men samtidigt får man se upp med att hamna i gamla hjulspår och inte tänka nytt. Men det är någonting som kommer att förändras över tid när fler kommer in från annat håll.
Apoteksföreningen kommer att bygga upp ett kansli med en handfull anställda men till en början kommer det bara att vara Johan Wallén som är där på heltid. Föreningen kommer att använda sig av de personer som finns anställda i de olika medlemsföretagen för olika typer av arbetsgrupper.
– Det finns många viktiga frågor att ta tag i, bland annat utbildning, kvalitet och frågor som rör myndighet och regelverk, säger Johan Wallér.
Mindre pengar till biotech
Efter ett par decennium av glada dagar har nu biotechindustrin börjat känna av de sämre ekonomiska tiderna. I en färsk rapport från Journal of the American Medical Association konstaterar forskare att ökningen av investeringar i de amerikanska innovativa företagen har saktat ner betydligt mellan 2003 och 2007. Korrigerat för inflation har nivån för finansieringen från National Institute of Health och från industrin sjunkit med två procent.
Mellan 1994 och 2003, konstaterar författarna, ökade investeringarna med nästan åtta procent per år. Mellan 2003 och 2007 var samma siffra omkring 3,4 procent. Industrin står i USA för de största investeringarna inom biotech och bidrar med 58 procent följt av NIH med 27 procent.
De europeiska biotechföretagen känner också av ekonomiskt sämre tider. I en rapport utförd av Teknologisk Institut i Danmark på uppdrag av EU-kommissionen som presenterades i december framgår att sektorn framför allt saknar riskkapital. Av de studerade företagen uppgav 40 procent att de inte hade tillräckligt med finansiering för att kunna fortsätta verksamheten utan nedskärningar.
I rapporten ?The financing of biopharmaceutical product development in Europe?, som kommer att diskuteras vid ett seminarium i Stockholm den 20 januari, föreslogs ett antal åtgärder för att vända den negativa trenden. Upprättande av hel- och halvstatliga europeiska innovationsfonder, skattelättnader och införande av gemensamma regler för riskkapitalister som vill investera är några av dessa.
Blodtrycksmedel kan minska demensrisk
Enligt studieresultaten, som publicerats i Brittish Journal of Medicine, kan vissa blodtryckssänkande medel minska risken att personer utvecklar demenssjukdomar. Det handlar om så kallade angiotensinreceptor blockerare, ARB, som enligt forskarna kan minska risken att utveckla bland annat Alzheimers med hela 50 procent.
I en prospektiv kohortanalys har de studerat incidensen av demens hos 819 491 personer med hjälp av data från det amerikanska registret US Veterans health system från 2002 till 2006. Samtliga deltagare hade hjärt-kärlsjukdom vid studiens början och behandlades med ARB av olika sorter som kandesartan, irbesartan och losartan eller med andra typer av blodtrycksmedel.
När forskarna gick igenom data visade det sig att de som behandlats med ARB i lägre utsträckning fått diagnos för någon demenssjukdom än de som behandlats med andra preparat. Risken var omkring 50 procent lägre i ARB-gruppen. Analysen visade också att risken var ännu lägre för de som fick ACE-hämmare i kombination med ARB.
Resultaten från studien presenterades första gången för två år sedan men de fortsatta analyserna visar nu på ett ännu bättre skydd än vad man tidigare sett. Forskarna bakom arbetet såg också att personer som behandlats med ARB och sedan drabbats av demenssjukdom, hade ett långsammare sjukdomsförlopp än andra och klarade sig längre i eget boende. De som fått ARB hade 50 procents lägre risk att behöva bo på vårdhem och 17 procents lägre risk att dö i förtid.
Varför den skyddande effekten uppstår är inte klart men en teori är att läkemedlen förhindrar nervceller att skadas och hjälper dem att repareras efter att de blivit skadade.
Bra resultat med ticagrelor
I en studie som finansierats av Astrazeneca, som står bakom ticagrelor, har preparatet visat sig vara mer effektivt än behandling med klopidogrel (Plavix). I studien ingick nära 13 408 patienter som redan haft hjärtinfarkt och som skulle genomgå kirurgi med antingen bypasskirurgi eller ballongvidgning.
Patienterna slumpades till att behandlas med antingen ticagrelor eller klopidogrel. Ticagrelorgruppen fick 180 mg som startdos och därefter 90 mg två gånger dagligen. Patienterna i klopidogrelgruppen fick 300-600 mg i startdos följt av 75 mg dagligen. Samtliga patienter fick även acetylsalicylsyra och behandlingen pågick under sex till tolv månader.
Enligt studien som är en del av den större Plato-studien, var det 16 procents lägre sannolikhet att patienterna i ticagrelorgruppen drabbades av hjärt-kärlrelaterad död, hjärtinfarkt eller stroke inom ett år än de som behandlats med klopidogrel. Risken att dö under ett år reducerades med cirka en femtedel för patienter i ticagrelorgruppen. Det fanns ingen signifikant skillnad i grupperna vad gäller risken att drabba av allvarliga blödningar
Bakom ticagrelor ligger Astrazeneca som planerar att marknadsföra preparatet under namnet Brilinta. Det är en reversibel direktverkande P2Y12-receptor antagonist som tas oralt och hämmar trombocyternas aggregering i blodet vilket kan minska risken för återkommande hjärt- kärlhändelser. Preliminära data från studien presenterades först gången vid en kongress i Barcelona i augusti förra året och finns nu publicerade i Lancet.
Artikelförfattarna skriver att läkemedlet skulle kunna rädda livet på ytterligare 11 personer per 1000 operationskrävande infarktpatienter jämfört med dagens behandling. I en kommenterande artikel i Lancet skriver Gregg W Stone vid Colombia University Medical Center i USA att resultaten stöder användandet av ticagrelor vid behandling av patienter med akuta hjärt-kärlsjukdomar. Men, skriver han också, det behövs en individanpassad läkemedelsbehandling varje patients risk för ischemi kontra blödning bör tas med i bedömningen.
Astrazeneca har lämnat in ansökan till det amerikanska läkemedelsverket FDA och det europeiska EMA om att få marknadsföra ticagrelor för behandling av patienter med akut kranskärlssjukdom.
EU-länder avbeställer influensavaccin
Strax innan jul kom Socialstyrelsen och SKL överens med tillverkaren Glaxosmithkline, GSK, om att göra ett uppehåll i leveranserna av H1N1-vaccin till Sverige. Den beställning på 18 miljoner doser av vaccinet Pandemrix som gjordes var menad att räcka till två doser för hela befolkningen. När det visat sig räcka med en dos inleddes förhandlingar med GSK och gått med på ett uppehåll som till en början gäller till i mitten av februari.
I övriga Europa är läget liknande. Storbritannien är det senaste landet i raden som avbeställt sin beställning av vaccin De hade en beställning från i maj förra året på omkring 60 miljoner doser av Pandemrix från GSK och 30 miljoner av Baxters Celvapan. I nuläget har knappt 30 miljoner doser levererats och efterfrågan tycks ha avstannat.
Beskedet från Storbritannien kom bara dagar efter att den franska regeringen meddelat att de ska försöka avbeställa 50 av landets 94 miljoner beställda doser. Även Tyskland, Holland och Spanien har meddelat att man inte behöver alla de vaccindoser som beställts. Hur avtalen som länderna har med tillverkarna ser ut varierar. Vissa ger rätt att minska beställningen i efterhand i andra fall har beställarländerna velat sälja vaccinet vidare till länder som saknar.
WHO har meddelat att de kommer att utreda sin egen hantering av svininfluensautbrottet. Organisationen har blivit hårt kritiserad för att ha överdrivit riskerna med sjukdomen och bland annat vill Europarådet veta om läkemedelsföretag har förmått statligt hälsoansvariga att lägga mer pengar än vad som behövts på vaccin. Enligt Fadela Chaib, taleskvinna på WHO, kommer utredningen att utföras av oberoende experter och offentliggöras för alla.
Kraftiga prishöjningar i USA
Genomgången av priserna på 416 orginalläkemedel på den amerikanska marknaden visade att de flesta priserna höjts mellan 100 och 499 procent på åtta år, rapporterar amerikanska medier. Rapporten är utförd på uppdrag av den demokratiske senatorn Charles Schumer och bakom den ligger Government Accountability Office, GAO. GAO är den myndighet som ska ha koll på att de amerikanska skattepengarna används på ett effektivt sätt.
Utredarna konstaterar att för 26 av läkemedlen har priset stigit mer än tio gånger mellan 2000 och 2008. De förklaringar de anger är brist på konkurrens av terapeutiskt jämbördiga preparat och brist på generisk konkurrens. En annan grupp som bidragit till de stora prishöjningarna menar de är orginalläkemedel som sålts till återförsäljare och ompaketerats för att säljas vidare till sjukhus eller vårdmottagningar. Där har utredarna sett att priset som återförsäljaren höjs kraftigt utan att motsvarande prisstegring ses hos tillverkaren.
USA:s branschorganisation för de forskande läkemedelsföretagen PhRMA gick kort efter rapporten offentliggjordes ut och sade att GAO enbart har tittat på ett litet antal läkemedel snarare än hela marknaden och att samhällets kostnader för läkemedel inte har stigit mer än 3,2 procent under 2008 vilket är den lägsta på nästan 50 år enligt PhRMA.
Senator Schumer sade att de höga priserna är ett allvarligt problem och att kongressen kommer att bli tvungen att titta närmare på det.
Ursula Forner lämnar Läkemedelsverket
Ursula Forner har varit kommunikationschef på Läkemedelsverket i tre och ett halvt år. Nu lämnar hon posten för att den 1 februari börja som kommunikationschef på Kulturrådet i Stockholm. Enligt Ursula Forner handlar det om ett erbjudande hon inte kunde tacka nej till.
– Jag går från ett roligt jobb till ett ännu roligare kan man säga och jag inte på något sätt missnöjd med mitt nuvarande arbete. Dessutom ligger det nya jobbet i Stockholm vilket betyder att jag slipper pendla till Uppsala.
Läkemedelsverket har genomgått flera förändringar senaste året de har fått flera nya uppdrag i samband med omregleringen av apoteksmarknaden. Organisatoriskt har förändringar också skett, bland annat har ledningsgruppen blivit mindre och Ursula Forner som tidigare satt med där ingår sedan i juni förra året inte längre i den.
Under sin tid på verket är det framför allt tre saker som Ursula Forner kommer att minnas. EU-ordförandeskapet är en av dem där Läkemedelsverket var aktivt på flera sätt.
– Sen är det vår kampanj Crime Medicine där jag tycker att vi tog ett stort kommunikationsansvar. Och självklart apoteksomregleringen som i princip bara börjat, säger hon.
Innan hon började på Läkemedelsverket arbetade Ursula Forner bland annat som informationschef på Helsingborgs lasarett. Professionellt blir kulturfrågor ett nytt ämne.
– Men det är först och främst kommunikation det handlar om och det är mitt område, plus att jag är väldigt intresserad av kultur.
Vem som efterträder Ursula Forner på Läkemedelsverket är inte klart.