Månads arkivering januari 2010

Ojämn tillgång på epilepsibehandling

Petra Hedbom
-
1

För att som epilepsipatient få tillgång till den bästa vården ska man vara kvinna, ung, högutbildad och bo i en storstad. Det är slutsatsen i en studie som gjorts av forskare i Uppsala och Stockholm. Resultaten som publicerats i amerikanska Neurology visar också att äldre och lågutbildade i lägre utsträckning får rätt vård.

Peter Mattson, neurolog vid Akademiska sjukhuset i Uppsala har ansvarat för studien och är förvånad över resultaten.
– Målet för den svenska hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Därför är resultaten förvånande. De bekräftar att det finns socioekonomiska skillnader såväl i tillgången till specialistläkare och antiepileptika, säger Peter Mattsson i en kommentar.

Studien genomfördes 2006 och bygger på data från läkemedels- och patientregistren. Totalt omfattar den omkring 26 000 patienter från hela landet. Alla hade en epilepsidiagnos och behandlades med läkemedel.
– Resultaten visar också att de pateinter som fått träffa en nuerolog hade bättre chans att få behandling med de nyaste läkemedlen, säger Peter Mattsson.

En förklaring till att kvinnor oftare än män får tillgång till de senaste läkemedlen kan enligt Peter Mattsson vara att fler kvinnor har dubbla diagnoser som behandlas med läkemedel och att de därför har mer kontakt med vården. När det gäller äldre pekar han på att gruppen inte lika ofta remitteras till en neurolog utan behandlas av andra specialister inom till exempel stroke eller demenssjukdom. Patienter över 80 år får fyra till tio gånger mer sällan tillgång till de nyaste läkemedlen. Konsekvensen kan bli sämre kognitiv förmåga, att man blir tröttare och mindre aktiv.

Gunilla Ringbäck Weitoft på Socialstyrelsen är en annan av forskarna bakom studien. Hon menar att resultaten hjälper till att identifiera problemen som finns.
– Vi kan aldrig acceptera att någon får sämre vård på grund av social bakgrund. Därför är det viktigt att vi fortsätter följa upp vilka grupper som får tillgång till vilka läkemedel och synliggör de orättvisor som finns.

Forskarna kommer till våren att inleda en uppföljande studie om barn med epilepsi, vilken roll föräldrarnas utbildningsnivå och inkomst spelar för tillgången till specialistsjukvård och moderna preparat.

Receptfritt i butik säljer bra

Petra Hedbom
-
0

Försäljningen av receptfritt i dagligvaruhandeln går bra. Efter två månader har handeln tagit omkring tio procent av marknaden enligt siffror från Svensk Dagligvaruhandel. Totalt beräknas marknaden av receptfria läkemedel vara värd omkring 3,5 miljarder kronor om året och  nu har handeln en försäljning på motsvarande 350 miljoner kronor om året.

Hittills är priserna högre i dagligvaruhandeln än på Apoteket AB. Enligt Thomas Svaton, vd på Svensk Dagligvaruhandel, beror de främst på att handeln köper in läkemedlen i mindre volymer.
– Vid ett givet konsumentpris har Apoteket en snittmarginal på 30-35 procent medan kedjorna bara har cirka 25, säger han till tidningen Fri Köpenskap.

Thomas Svaton säger också att i länder där receptfritt sålts i butiker en längre tid är dagligvaruhandeln upp till 15 procent billigare än apoteken.

Farmacevtföretagarna vill bilda bolag med Alliance Boots

Petra Hedbom
-
2

Tanken med det så kallade handlarkooperativet är att småföretagare ska bli delägare i apoteken tillsammans med Alliance Boots. Apoteken som ingår kommer att ha en gemensam inköpsorganisation och samarbeta om administration och it.

Sverker Littorin, ordförande i Farmacevtföretagarna säger att lösningen skiljer sig från en franchisemodell.
– Entreprenörerna kommer att vara delägare i bolaget och kommer att ha ett inflytande. Det vikigaste för oss är att småföretagarna får vara med och styra över apoteken. Det blir den första privata handlarkedjan i Sverige, säger han.

Beskedet om planerna som kom på fredagen, är enligt Sverker Littorin en avsiktsförklaring och än så länge finns inga avtal färdiga.
– Vi ville gå ut med informationen så snabbt som möjligt eftersom medlemmarna är på oss och undrar hur det går. Nu kommer vi i veckan att går vidare med fördjupade diskussioner för att fatta beslut om ägarandelar och liknande.

Att det blir samarbete med just Alliance Boots beror enligt ordförande på att de har gemensamma värderingar med Farmacevtföretagarna.
– Vi har träffat nästan alla aktörer men Alliance Boots delar vår vision om professionen. De satsar mycket på farmacevtiska tjänster med rum för provtagning på nästan alla apotek. Dessutom har de också samarbeten med facken i andra länder som Portugal, Spanien och Frankrike och är föregångare vad det gäller professionsdriven utveckling och kompetens.

Sverker Littorin säger att man i förberedelsearbetet sneglat mycket på Norge och ser lösningen där som något av en förebild. I veckan väntas ytterligare information om samarbetet presenteras.

Råd om icke godkänt Tamiflu

Ingert Nilsson
-
1

För första gången har den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, uttalat sig om hur ett ännu inte godkänt läkemedel kan användas. CHMP, den rådgivande vetenskapliga kommittén, har efter en förfrågan från Finland publicerat råd om intravenöst Tamiflu (oseltamivir) som ännu inte godkänts av myndigheten.

Råden innehåller bland annat doserings- och behandlingsrekommendationer vid intravenös behandling med det antivirala medlet och gäller patienter med livshotande tillstånd.

Det har sedan 2007 varit möjligt för medlemsländerna att be CHMP yttra sig över användning av inte godkända läkemedel, men hittills har intresset alltså varit svalt.
? Meningen är att vi ska kunna ge råd kring produkter som antingen är i kliniskprövning eller att det ligger en ansökan för godkännande inne, säger Tomas Salmonsson, vice ordförande i CHMP.

Alla medlemsländer har visserligen system för hur man hanterar icke godkända preparat, men de ser väldigt olika ut och tanken med de centrala råden är att de ska vara ett komplement till den nationella lagstiftningen.
? Finland tyckte det var viktigt att man hade en europeisk samsyn på vilka patienter som i första hand ska behandlas med intravenöst Tamiflu, med tanke på pandemin.

Tomas Salmonsson tror inte att länderna kommer att i någon större utsträckning använda sig av den här möjligheten framöver.
? Men i liknande situationer som den här när vi har en akut situation kanske man vill ha råd om vilka patienter som drar mest fördel av en behandling där det kan bli brist.

Den europeiska myndighetens råd innebär inte att de nationella reglerna ändras. I Sverige ansöker man om licensanvändning hos Läkemedelsverket och CHMP:s råd angående intravenöst Tamiflu innebär inte någon förändring av de reglerna.

Datainspektionen granskar kvalitetsregister

Ingert Nilsson
-
0

De Nationella Kvalitetsregistren administreras av SKL, Sveriges Kommuner och Landsting och anses vara viktiga för att utveckla vård och behandling. Det är bland annat uppgifter från dem som används i de öppna jämförelserna mellan hur olika landsting och sjukhus lyckas i sina behandlingar.
? Vi är bland annat intresserade av är hur man informerar patienter om registreringen, säger Patrik Sundström som leder projektet.
Enligt honom har Datainspektionen indikationer på att det inte fungerar.
? Till skillnad mot till exempel journalföring, så har man som patient möjlighet, att säga nej till att uppgifter förs in i kvalitetsregistret.
Att granskningen görs nu beror bland annat på patientdatalagen som trädde i kraft förra året.

Facken ställer om

Ingert Nilsson
-
0

I takt med att de nya ägarna tar över sina kluster bildar Farmaciförbundet nya företagsanknutna avdelningar istället för den tidigare geografiska indelningen.
? Vi behöver en nära organisation nu när vi får en konkurrenssituation och det här är den vanliga principen på svensk arbetsmarknad för att kunna förhandla och samverka på företagsnivå, säger Åsa Norrman ? Grenninger kanslichef på Farmaciförbundet.

Den första nya avdelningen bildades i och med att Medstop tog över sitt kluster. På varje arbetsplats utses sedan fackliga representanter eller om den är lite större, en fackklubb.
? Finns det flera apotek med samma ägare geografiskt nära varandra kan de också bilda en klubb tillsammans, säger Åsa Norrman-Grenninger.

Sveriges farmacevtförbund kommer också att företagsanknyta det fackliga arbetet och starta föreningar för varje apoteksföretag, i vilka akademiker med olika utbildningar kommer att ingå.

Bantningsmedlet Reductil dras in

Ingert Nilsson
-
0

Anledningen till den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s beslut att tillsvidare dra in försäljningstillståndet är att utvärderingen av SCOUT-studien som presenterades i slutet av förra året nu är klar. I den deltog närmare 5000 överviktiga patienter, med känd hjärtkärlsjukdom eller hög risk som följdes i upp till sex år.

 I den grupp som fick aktiv substans, 4 906 patienter drabbades 561 patienter, 11,4 procent, av sjukdomar som hjärtinfarkt, stroke, hjärtstillestånd och död. I gruppen som inte fick behandling drabbades 10 procent. Skillnaden gällde främst hjärtinfarkt och stroke, inte antalet dödsfall.
? Det intressanta är att det här är en studie där man hoppades kunna visa att viktnedgången i sig skulle minska risken för de här hjärtkärlhändelserna och sedan visade det sig vara tvärtom, säger Jane Ahlqvist-Rastad på Läkemedelsverket.

Eftersom överviktiga och feta patienter alltid löper större risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom blev EMA:s slutsats att resultaten i studien har betydelse för hur behandlingen ser ut i klinisk praxis.
? Reductil är ju till exempel indicerat vid behandling av obesa med ytterligare riskfaktorer som diabetes typ 2, säger Jane Ahlqvist-Rastad.
Beslutet om indragningen är tillsvidare. Det är alltså ännu inte något definitivt beslut av EMA.

Reductil har funnits i Europa sedan 2001.

Generikatillverkare till salu

Ingert Nilsson
-
0

Striden om vem som ska bli ägare till generikaföretaget Ratiopharm tycks närma sig ett avgörande. Även om EQT finns med i slutstriden hävdar tyska tidningen Handelsblatt att Teva eller Pfizer är den troligaste köparen. Företaget säljs av det konglomerat som drevs av den tyske miljardären Adolf Merckle som i början av 2009 tog sitt liv.

Cirka tre miljoner euro tros övertaget kosta.

Tabletter mot MS

Ingert Nilsson
-
0

Två av de nya medicinerna mot MS har nu testats i stora internationella studier där också svenskar ingått. De nya behandlingarna minskar skoven och inflammationerna betydligt effektivare än tidigare behandlingar enligt de här forskningsresultaten, som publiceras i den medicinska tidskriften New England Journal of Medicine. 

En viktig förbättring är också att behandlingen sker i tablettform, idag måste MS-patienter ta dagliga injektioner.
De två substanserna som testats är fingolimod och cladribin och marknadsförs av Novartis och Merck.
Cirka 12000 svenskar har sjukdomen som är vanligare bland kvinnor än män.
Företagen räknar med att behandlingarna ska vara godkända för försäljning mot slutet av 2011.

 

Gsk släpper på sekretess

Ingert Nilsson
-
0

Enligt uppgifter från Gsk ska företaget också satsa stora belopp på ett laboratorium för oberoende forskargrupper som ska kunna gå vidare med de cirka 13 500 molekyler som Gsk vaskat fram som möjliga kandidater.

Satsningen är en fortsättning på tidigare beslut om en patentpool där information om patenterade läkemedel ska finnas tillgänglig.
Läkemedelsindustrins ovilja att delge andra resultat av sin forskning brukar anges som ett skäl till att man till exempel inte kommit längre i behandlingen av malaria.

Gsk:s initiativ ska, enligt företaget, ses som en möjlighet till bättre utbyte av erfarenheter, som på sikt kan få stor betydelse för sjukdomsbekämpningen.

Hoppas på jämförande studier

Petra Hedbom
-
0

I slutet av 60-talet när Harold Sox arbetade som praktiserande läkare var han med om när den offentliga sjukvårdsförsäkringen Medicare infördes. Nu 40 år senare är han engagerad i landets sjukvårdspolitik på ett annat plan. Under förra året var han ordförande i den kommitté som ansvarat för prioriteringarna av president Obamas nya satsning på det som kallas jämförande forskning.

Den före detta chefredaktören för Annals of Internal Medicine berättar att satsningen på omkring 1,1 miljard dollar är den största hittills där olika medicinska behandlingar ska jämföras med varandra på ett kontrollerat sätt.
– Att bara jämföra en viss behandling med placebo är inte relevant för vare sig läkare eller patienter. För att kunna ta vettiga beslut inom sjukvården behöver behandlingar ställas emot varandra, säger han.

På Läkemedelsriksdagen, som hålls i Stockholm den 21 januari, kommer Harold Sox för att prata om sitt hjärteområde, ?comparative effectiveness research? eller CER. Enligt honom är det ett nytt sätt att betrakta medicinsk forskning som bygger på tre huvudsakliga delar.
– Först och främst ska man använda sig av en studiepopulation som är så lik det verkliga patientunderlaget som möjligt. Nummer två är att jämföra behandling A med B och det tredje att ta reda på vilken typ av behandling som lämpar sig för en viss patientgrupp. På så sätt kan medicinska behandlingar optimeras för varje patient. Att göra behandlingen personlig behöver inte bygga på genetiska tester utan kan lika gärna handla om kön, ålder eller livsstil.

Våren 2009 fick Harold Sox och hans kommitté uppdraget att ta fram en prioriteringslista över vilka forskningsområden som skulle ingå CER-satsningen. Budet från den amerikanska kongressen var att de skulle stämma av med alla intressegrupper och lämna listan efter fyra månader.

Med hjälp av en webbaserad enkät sållade de till slut fram en lista med 100 frågor.
– Vi fick respons från 1 700 personer, intresset var enormt. De frågor vi nu har är väldigt konkreta till exempel om man bör använda MR eller CT för en patient med en viss typ av bröstsmärtor eller vilket blodtrycksmedel man bör välja. Det är sådana handfasta råd läkare vill ha.

Även om Harold Sox säger att många länder har en både billigare och mer effektiv sjukvård än USA tror han att den nya statliga fokuserade satsningen på CER är unik. Att han nu blir inbjuden till olika kongresser i bland annat Europa ser han som ett tecken på det. Idag finns inga konkreta samarbeten med till exempel EU men det är något han gärna ser framöver. Eftersom han anser att statistiska analyser från olika register är ett bra verktyg för jämförande forskning, ser han möjligheter för olika länder att dela dessa.

 CER-programmet är en del av Obamas sjukvårdsreform och om det permanentas hänger på om det röstas igenom.
– Vi får se hur det går. Men jag är övertygad om att sådana studier behövs för att få en bra och effektiv sjukvård, säger Harold Sox.

Danskar öppnar för klagomål

Ingert Nilsson
-
0

Kunder som är missnöjda med ett apoteks sortiment, information, brist på diskretion eller långa väntetider kan nu vända sig till en branschdriven nämnd med sina synpunkter.

Nämnden ska vaka över att de danska apoteken lever upp till branschens etiska regler och kan vid upprepade fall utdöma böter. Nämnden ska också om man anser det lämpligt offentliggöra besluten.
Att vända sig till Apoteksnämnden är gratis.

NSAID bättre mot menssmärtor

Ingert Nilsson
-
0

Tidigare metastudier har inte funnit belägg för att NSAID skulle vara effektivare än paracetamol, men i den nu publicerade studien har forskarna funnit belägg för detta.

Många kvinnor drabbas av tillfälliga smärtor under menstruationen, dysmenorré. Orsaken tros vara överskott av hormonet prostaglandin som man vet orsakar kramper. Just NSAID blockerar produktionen av prostaglandin.
I metaanalysen från Cochrane har forskare gått igenom 73 studier i vilka totalt 5156 kvinnor deltagit och jämfört effekten av placebo, NSAID och paracetamol.

Översikten belägger att NSAID är betydligt effektivare än placebo, däremot såg forskarna ingen skillnad mellan de olika preparaten, förutom acetylsalicylsyra som inte tycktes ha någon större effekt.

I en tidigare metastudie från 2003 fann forskarna från Cochrane inte belägg för att NSAID skulle vara effektivare än paracetamol mot dysmenorré. Det gjorde man i den nu publicerade studien, även om det bara var några av studierna som var relevanta för att göra en jämförelse.

Hälsokommissionären vill bryta dödläget med styckning

Ingert Nilsson
-
0

EU:s nye hälsokommissionär, John Dalli, lovade vid utfrågningen i parlamentet att ta nya initiativ för att bryta dödläget för förslagen i det så kallade pharmapaketet som bland annat innebär liberalare regler för marknadsföring och information om receptbelagda läkemedel.

Det förslaget kan behöva en omarbetning för att patientperspektivet ska bli tydligare, sade han bland annat under den tre timmar långa utfrågningen på tisdagen.
? Det kan till exempel finnas behov av en skarpare gränsdragning mellan industri och reklam.

John Dalli menade att en lösning för att bryta det dödläge som råder är att stycka upp de olika delarna i pharmapaketet, så att man snabbt kan gå vidare med de mer okontroversiella förslagen, till exempel hur EU ska arbeta för att minska den illegala försäljningen och förbättra biverkningsrapporteringen.
John Dalli försäkrade under utfrågningen att han kommer att värna konsumenternas intressen om det skulle uppstå konflikter mellan konsument- och industrisektorn.
Om John Dalli som är Maltas socialminister accepteras av parlamentet kommer han att tillträda under februari.

Mindre antibiotika förskrivs

Petra Hedbom
-
0

Statistik från Strama, Samverkan mot antibiotikaresistens, visar att förskrivningen av antibiotika i öppenvården minskade under 2009. Främst minskade förskrivningen av preparat som oftast används mot luftvägsinfektioner. Bland preparat mot urinvägsinfektioner sågs en fortsatt minskning av kinoloner, ett bredspektrumantibiotika som är en av de mest resistensdrivande.

Stramas siffror, som bygger på försäljningen av recept till privatpersoner från landets apotek, visar att förskrivningen sjunkit i hela Sverige. Totalt förskrevs 7,4 procent mindre antibiotika 2009 än 2008 men de regionala skillnaderna är stora. Västerbotten ligger lägst och Stockholm toppas med 430 recept per 1000 innevånare och år.

Positivt är att förskrivningen av antibiotika till barn upp till fyra år har minskat kraftigt i alla län.
–  Det är mycket glädjande att förskrivningen minskar då problemet med resistenta bakterier ökar i många länder. Men mycket arbete kvarstår om i ska nå Stramas föreslagna mål på 250 recept per 1000 innevånare och ligga i nivå med Nederländerna, säger Christer Norman, allmänläkare på Strama i en presskommentar.

Hudkurs populärt tillval

Petra Hedbom
-
0

Sortimenten av egenvårdsprodukter får allt större utrymme på apotekshyllorna. När varor som hudkrämer blir fler ökar intresset bland både kunder och personal, något som man tagit fasta på vid apotekarutbildningen i Göteborg. Där erbjuds studenterna vid apotekarprogrammet för första gången i vår en kurs i dermatokemi. En kurs som hamnat överst på topplistan.

Ann-Therese Karlberg, professor i dermatokemi vid Göteborgs universitet, är ansvarig för kursen.
– Den är populärast av alla de 14 valbara kurser som finns och hade fler sökande än kurser i både galenisk farmaci och kliniska prövningar.

Kursen, som är på 7,5 högskolepoäng, innehåller områden om bland annat hudens uppbyggnad, vilka ämnen som ingår i kosmetika, transdermala läkemedel, naturprodukter och hur allergena ämnen påverkar oss. En variant av kursen har tidigare erbjudits receptarier och även den har varit väldigt populär enligt Ann-Therese Karlberg.
– Många receptarier som har gått den säger att de får direkt användning av kursen när de arbetar ute på apotek och att de blivit experterna bland sina kollegor vad gäller innehåll i hudvårdsmedel. Jag tror att många apotekare också känner att det finns en efterfrågan av den här typen av kunskap.

–  På den nya apoteksmarknaden tror jag dessutom att kunskap om hudvårdsprodukter kommer att bli ännu viktigare. Att kursen ligger rätt i tiden tror jag är en av anledningarna gör att den blivit så populär säger Ann-Therese Karlberg.

Den 20 januari börjar den första kursen med 34 deltagare.
 

1234Sida 2 av 4